Konsten att sätta rätt rubrik

… eller historien om den onda datorn som gör alla ungdomar korkade…

rubrikenJag sätter kaffet i halsen när jag läser förstasidan i lokala blaskan: ”Malmaskolans it-pedagogik stöds av Pisa”. Jag bladar snabbt fram till sidorna 8-9 och möts av en rubrik som täcker hela uppslaget: ”De väljer lärare framför dator – Pisastudien visar koppling mellan hög IT-användning och låga prestationer”. *Bilden är ett montage

Undersökningen visar att ett planlöst användande (som det är nu i många skolor) missgynnar elevernas lärande. Det är väl inte så konstigt då en stor del av datorns kapacitet vilar. Att en lika stor andel skolor saknar en övergripande strategi hur och när den ska användas betyder ju inte att vi kan välja bort tekniken. Tvärtom.

På min skola har vi under fem års tid introducerat en-till-en för våra sjuor. Erfarenheten är densamma varje år. Eleverna har väldigt låg digital kompetens. Självklarheter för oss som att göra bokmärken i webbläsaren, bifoga filer i mail, registrera användare på olika sajter, ordna en mappstruktur, flytta filer och använda kortkommandon, är för eleverna en helt ny värld. När vi sedan börjar prata om att redigera bild, text och ljud och kombinera dessa eller att använda källhänvisningar och källkritiskt granska material finns det så mycket att jobba med att det ibland är svårt att veta var man ska börja. Så, vi kan inte välja bort tekniken. Tvärtom. Men vi måste ha gemensamma strategier och ställa oss frågan i vilket syfte datorn ska användas varje gång den plockas fram.

Tillbaka till artikeln som faktiskt handlar om att Malmaskolan har en strategi för hur deras digitala lärande ska se ut. Men varför skriver inte tidningen det i rubriken? Artikeln ger ju på det stora hela en positiv bild av skolans strategi och elevernas resultat. Jag har därför tagit mig friheten att skissa på några alternativa rubriker:

  • Kolsvaskolan har en framgångsrik digital strategi
  • När och hur ska datorn användas i skolan – Kolsvaskolan har svaret

Medias förmåga att i allmänhet måla saker i svart och i synnerhet den svenska skolan ger mig fortfarande förhållandevis hög puls. Den förenklade och felaktiga schablonen pressen presenterar skapar och cementerar folks uppfattning om vad skolan är och/eller borde vara. Det är inte första gången det händer att den lokala tidningen använder sig av spekulativa rubriceringar. Att rubricera en artikel som underblåser inställningen ”det var bättre förr” utan att egentligen ha förstått vad rapporten står för är dålig journalistik och direkt skadligt för skolan. Alla som verkar i kommunen har ansvar för att ge en nyanserad bild av skolans verklighet. Det gäller elever, lärare, vårdnadshavare och den lokala pressen. Det är ett ansvar som vi alla måste ta, inte minst för våra elevers skull!

Men spelar verkligen en olycklig rubricering egentligen någon roll? Ja, faktiskt. Många använder läsförståelsestrategier utan att de är medvetna om det när de läser tidningen. Läsaren tittar på bilder, läser rubriker, ingress och bildtexter för att skapa förförståelse. Därefter bildar sig läsaren en uppfattning om artikelns innehåll (förutspår). Många stannar där utan att läsa vidare. Men även för de som väljer att läsa vidare är inställningen redan etablerad och därför kommer läsaren att leta efter det som styrker uppfattningen – i den här fallet att datorn i skolan ger sämre kunskaper.

Så, en liten vädjan till den lokala tidningen. När ni skriver om positiva saker som rör skolan, gör det även i rubrikerna.

Det finns massor av saker skolan kan och måste bli bättre på, bland annat den utsatthet många elever vittnar om, att undervisningen i större utsträckning måste vila på vetenskaplig grund och hur datorn ska användas i skolan. Men för varje svart bild i tidningen finns minst lika många goda exempel. Det är lätt att glömma bort, för elever, lärare och vårdnadshavare. Varje vecka möter jag elever som kan mycket, har ännu mer potential och som vill lära – gärna med stöd och hjälp av digitala verktyg. Precis som det är på Malmaskolan – enligt den lokala blaskan.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s