Publicera mera – elevexempel

Just nu skriver mina sjuor långa berättelser på temat Vilse i skogen. Vilse är ett romanprojekt i sex delar där eleverna tränar på parallellhandling och att skriva olika typer av texter:

  • DEL 1: Inledning där fokus ligger på att läsaren ska fatta tycke för huvudpersonen
  • DEL 2: Efterlysningen där en poster med tydlig information skapas
  • DEL 3: Ensam i skogen där eleverna tränar på miljöbeskrivning
  • DEL 4: Vårdnadshavare resonerar om sitt barn i en dialog (där föräldrarnas tillstånd gestaltas)
  • DEL 5: Dramaturgin stegras när huvudpersonen hamnar i en skogsbrand
  • DEL 6: Vårdnadshavare följer räddningsinsatsen och nås av ett besked (avslutning)

Jag använder elevtexter för att visa goda exempel. Jag läser alltid texterna högt. Ibland får eleverna resonera om texterna och ibland kommenterar jag på vilket sätt de är bra. Efter läsningen ligger texterna helt öppet så att eleverna kan hämta inspiration. En annan positiv effekt att publicera elevernas texter är att de blir bekräftade av klasskamraterna när vi läser texten:

Åh vad bra! Snygg vändning! Jag förstår precis hur han känner sig när han går vilse! Vad läskigt!

I den korta inledningen av lektionen (ca 10 minuter) lyfter jag nio elevexempel. Nio elever som får bekräftelse och samtidigt inspirerar övriga klassen att utveckla sitt skrivande. Det gäller att komma ihåg vilka man har lyft…. så att alla elever får samma bekräftelse någon gång. Det går alltid att lyfta fram olika saker av elevernas skrivande eftersom de är duktiga på olika saker. Går det inte att lyfta hela stycken, går det alltid att plocka delar av texten… om inte annat en mening eller ett coolt ordval. Nedan följer elevtexter ur delarna 1-4. Under varje rubrik finns en unik elevtext. Därför kanske namn och sammanhang till viss del inte överensstämmer i alla texter.

VILSE I SKOGEN

DEL 1 Utflykten

Med en duns slår jag mig ner på stubben bredvid Sara. Jag suckar högt och börjar rota i ryggsäcken efter min smörgås.

– Jag är vrålhungrig! utbrister Sara och tar en stor tugga av sin ostmacka. Jag nickar instämmande och börjar även jag äta på min smörgås. Vi sitter och pratar i flera minuter innan jag bestämmer mig för att gå och leta efter bär. Snabbt packar jag ner mina saker i ryggsäcken och slänger en blick på mitt armbandsur och konstaterar att klockan är 11.45. Innan jag försvinner iväg från gruppen greppar jag tag i en av alla hinkar som står staplade på varandra.

Jag styr stegen in på en liten stig, samtidigt som jag fiskar upp min hörlurar ur bakfickan på mina jeans. Redan när första låten börjar spelas känner jag hur jag försvinner in i min egna lilla värld. Jag dansar nästan fram mellan träden samtidigt som jag nynnar på “What do you mean” av Justin Bieber.

Vilse

Klockan är halv fyra och jag går tillbaks till stenen när jag inser att ingen är där. Jag ropar, men ingen svarar. Jag känner en klump i halsen, eftersom jag inte vet vad jag ska göra. Min telefon har ingen teckning. Inga hus finns i närheten och det här är en skog jag aldrig varit i. Jag börjar leta mig tillbaks, men det var så många svängar vi tog så det är svårt att komma ihåg. Jag  inbillar mig hela tiden att jag hör röster, men inga är där. När jag letat i ungefär en timme inser jag att jag är vilse. Jag vågar inte riktigt gå åt ett visst håll om hopp att hitta ett hus eftersom jag tänker mig att jag kan gå åt ett håll där skogen bara fortsätter. Alla hemska tankar jag har förtränger jag bara eftersom jag, just nu, behöver fokusera på att samla pinnar till en liten koja. När jag äntligen är färdig med kojan börjar det bli ganska mörkt ute. Jag är inte säker på om det är en son stor ide att övernatta ensam i skogen, men det är det enda val jag har.

Del 2 Efterlysningen

forsvunnen

DEL 3 Ensam i skogen – morgon

Jag vaknar upp i min lilla koja. Solen lyser igenom gliporna på kojan. Jag går ut, himlen är blå, fåglarna kvittrar livfullt och solen lyser starkt. Jag går en kort tur i skogen. Jag ser en taggig igelkott som kryper till en liten lövhög. Jag fortsätter att gå och hittar lite vildhallon som jag äter till lunch och frukost. När jag ätit går jag vidare tills jag ser ett gammalt hus. Det är rött och håller på att falla ihop. Jag går in i huset. Det är massa spindelnät och gammalt porslin i skåpen. Det är mörkt som natten, tyst som havets botten och kusligt. Kroppen blir på helspänn och mina ögon har inte tid att blinka så ofta.

Lunchtid

En regndroppe faller ner i mitt ansikte. Jag tittar upp mot trädtopparna och regnet börjar ösa ner. Mina steg blir snabbare och snabbare och jag springer så fort jag kan mot en svart skugga av ett vindskydd men det försvinner när allt vatten rinner ner i mitt ansikte och ögonen blir fulla av vattendroppar. Jag försöker springa ändå men snubblar över en sten och faller till marken. Jag reser mig snabbt upp och torkar vattnet från ansiktet och ser hur mycket närmre vindskyddet jag är nu. Mina ben viker sig nästan när jag bara är några meter ifrån vindskyddet. Jag slänger mig nästan in under taket, min kropp känns kall som is. När jag kommer lite längre in i vindskyddet och ska sätta mig på en bänk hittar jag en oanvänd tändsticksask. Jag tänder upp en eld och värmer mig.

Mitt på dagen

Förmiddagen har gått ganska fort men har även varit ganska jobbig. Mina ben värker så jag lägger mig ner i det gröna gräset och njuter av den varma solen. Jag vaknar lugnt en stund senare men nya härliga ben och ett glatt humör. Men nu börjar jag känna mig lite hungrig. Jag går fram till en liten nyfödd hallonbuske som troligen bär frukt för första gången och plockar av de röda bären.

Eftermiddag

På eftermiddagen börjar det skymma något. Jag kommer fram till en grotta. Jag bestämmer mig för att utforska den. Jag går in mellan två stenar som leder in och ner under marken. Det är väldigt kallt och fuktigt i grottan. Det droppar vatten från taket på grottan. Jag hör hur det piper borta i ett hörn av grottan. Pulsen går upp och jag börjar hyperventilera. Plötsligt ser jag ett par ögon lysa borta i hörnet. Ögonen vänder plötsligt på sig och kommer närmare. Jag backar och snubblar över en sten och landar på ryggen. Sedan märker jag att det bara var en fladdermus. Jag reser mig ändå upp och springer ut ur grottan. Jag kollar upp på himlen och ser att natten är på väg. Jag måste hitta någonstans att sova.  

Kväll

Jag ser ett berg och bestämmer mig för att gå upp på det. Vägen är lång, krokig och det är mycket rötter som är ivägen. Jag ser hur det börjar bli mörkt som natten  och ljuden blir bara läskigare för varje steg jag tar. Det blir jobbigare att  gå upp och jag börjar även känna att mina ben blir som spagetti. Jag går och går i fler minuter. Efter ungefär 40 minuter är jag äntligen framme på bergets topp. Jag går fram mot kanten och ser hur brant det är ner till marken. Jag tänker:

– Äntligen är jag någonstans där ingen kan komma åt mig. Efter en stund hittar jag ett ställe där jag märker att jag göra en koja så jag bestämmer mig för att gå och leta efter pinnar. Det tar ett tag men efter min jakt på pinnar så går jag tillbaka och börjar bygga kojan. Jag kommer på att min mobil och jacka är borta. Kojan blir ganska bra ändå. Nu har det blivit mörkt så jag tänker inte försöka jaga. Jag är och försöker somna men hör steg så det är svårt. Stegen kommer närmare och närmare men tillslut somnar jag.

Del 4 Dialogen

Det är tidig morgon och Daniel sitter vid köksbordet med sin kaffemugg i handen. Gardinen har han dragit undan till hälften så endast en del av köket blir upplyst av solen. Det är alldeles tyst, det enda som hörs är när han bläddrar i tidningen eller suckar sådär djupt.

Plötsligt hörs springande steg och Daniels fru, Jessica kommer in i rummet.
– Men, vad håller du på med? utbrister hon argt och stirrar på sin man. Daniel suckar och bläddrar i tidningen.
– Jessica, ta det lugnt, mumlar han utan att ens titta på henne.
– Vadå ta de lugnt? skriker hon. Vår son är försvunnen!

Eleven är inte klar med texten.

Efter högläsningen konstaterar eleverna att de har lyckats rätt så bra. De är imponerade av både sig själva och kamraterna. Så… efter genomförd lektion… kan jag konstatera ännu en gång att kraften i och effekten av att publicera elevexempel är… enorm. Så därför, publicera mera! 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s