Dilemman vidgar perspektiven
Många noveller eller kortare texter innehåller kvaliteter, både språkliga och innehållsmässiga, som ger underlag till bra tänkande, samtal och skrivande. Men det kan ändå kännas fnuttigt att bearbeta en novell under en eller ett par lektioner för att sedan gå vidare till nästa. Det kan både för elev och lärare kännas som om det saknas en helhet.
Jag brukar samla kortare texter och noveller under principen ”minsta gemensamma nämnare”. Ibland är det texter om KÄRLEK, VÄNSKAP och ATT VÅGA eller varför inte DILEMMAN. Dilemman är, till skillnad från ett vanligt problem där en lösning finns, öppnare och inbjuder till att se frågor ur olika perspektiv. Rätt- eller feldiskussionerna uteblir då dilemmans lösningar ofta följs av både positiva och negativa konsekvenser. Det ligger så att säga i dilemmats natur.
Så här brukar jag lägga upp läsningen
Jag introducerar texterna genom att sätta in dem i ett sammanhang. Det kan vara en diskussion om en aktuell händelse, en gripande bild, ett häftigt filmklipp eller en personlig anekdot. Inför läsningen av I det här trädet ser vi klippet nedan och funderar på om Ove kan förlåta Alex för detta:
Jag högläser mycket och stannar vid lämpliga tillfällen. Eleverna sammanfattar handlingen, resonerar om karaktärerna och förutspår handlingen. Vi samtalar om svåra ord och sätter in dem i nya sammanhang. Jag visualiserar några Tankemeningar som består av språkliga finesser eller tänkvärt innehåll. Jag visar hur jag kopplar i texten, mig själv och omvärlden. Eleverna gör likadant med egna exempel ur texten. Ett exempel på tankemening ur I det här trädet är “ön i ett stormande hav”, en metafor för det förtroendefulla samtal personerna har mitt högstadiekorridorens kaos. “Hennes rygg hatade mig” är också en metafor för den stämning och spänning som uppstår när den ena personen går iväg efter att ha blivit djupt förolämpad. Läsningen avslutas med någon form av tänkande, samtal och skrivande. Betoning på att det är en process och pågående träning. Alltså inget som ligger till grund för betygssättning. Hela läsperioden avslutas med en examinerande uppgift, till exempel en Minilektion, Mötet med eller Snacka med.
Förslag på texter – och dilemman
I det här trädet – Vad kan man förlåta… och inte?
Flickan i garderoben – Ska jag säga något… eller inte?
Slå följe – Om livets alla val
Ur Varför växer gräset?
Den nöjda fiskaren – Ska jag vila nu eller sedan?
Djurens skola – Om den orättvisa rättvisan
Kopplingar till kunskapskrav (beror på vilken uppgift eleven gör såklart)
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texter innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfaranheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Fredrik Sandström 