Att få lyckas

– Ni såg ju själva, säger Kalle i Gympaläraren när Max i 7C lyckas med ett helt träningspass. Ögon som plirar, leendet och axlar som höjs – stolt över det genomförda och lyckade träningspasset. Verkligheten ser ju kanske lite annorlunda ut för en lärare än för programledaren Kalle, med omfattande och många saker som pockar på den enskilde lärarens uppmärksamhet, en mängd val som ska göras och åtaganden prioriteras, men det finns ändå en hel del som man kan fundera på och ta med sig i  den egna undervisningen, oavsett årskurs och ämne.

Mötet med Max

Kalle undviker att lägga problemet hos individen och försöker hitta lösningar inom ramen för lektionen. Han försöker förbereda Max på nästa lektion genom att ge honom en specifik uppgift. Kalle involverar honom i instruktionen för att styra energin åt rätt håll. Det gäller att eleven ska förstå syftet med lektionen och därefter snabbt aktivera eleven. Dessutom investerar Kalle mängder i relationen. Även om nästa lektion blev ett misslyckande la Kalle grunden för det senare lyckade träningspasset. Ett träningsprogram som Max lyckades att genomföra med gott resultat!

Mötet med Linn

Kalle samlar upp de elever som inte riktigt greppat hur orientering går till. Efter lektionen vet de hur orientering fungerar. Men vad gjorde Kalle egentligen? Han samlade gruppen och riktade uppmärksamheten mot det viktiga, kartan! Han förklarade hur orientering går till och visade samtidigt. Kalle involverade eleverna i lektionen genom att utdela ansvar. Under lektionen, som genomfördes tillsammans och med Kalles stöd, tilläts eleverna diskutera, ifrågasätta och bekräfta varandra i en tillåtande miljö. Med Kalles upplägg fick alla elever lyckas.
undervisa mera

Jag blir nästan rörd till tårar när jag följer elevernas resa och är så imponerad av deras mod. Stort tack till Max, Linn, Lee och alla andra elever som ställer upp i programserien. Grymt inspirerande att följa er resa! Ni såg ju själva… jo… sådant ser man ju då och då när man har förmånen att få vara lärare 🙂 Avsnittet, del 3, som jag refererar till finns här.

Och ja, jag vet att det är ett TV-program. Men jag låtsas att det inte är redigerat, vridet och tillrättalagt utan ser bara två intressanta möten och försöker lära mig något av det.

Advertisements

6 comments

  1. Helmina Pallhed

    Jag kan bara hålla med! Bra formulerat! Fantastiskt att se vad man kan göra med lite extra engagemang!

  2. Lasse Andersson

    Hej. Som pappa till Linn kan jag bekräfta att det är som det ser ut. Det som jag själv är imponerad av Kalle för är hans nästan unika förmåga att söka lösningar.
    En liten detalj i programmet är när han säger till Linn att hålla sig till planen. Hennes adhd försvårar för henne. Många intryck runt om. Plötsligt tappar hon fokus.
    Han gör en enkel sak. Håll dig till planen. Hur ser den ut.
    Kalle möter Max med frågan hur ska jag få med honom och inte hur ska jag få honom att inte störa.
    Behöver jag säga att vår dotter avgudar Kalle.
    Det gör hon för att han är på riktigt och just där.

  3. Skolidrottsförbundet

    Vad kul att få veta hur det är på riktigt och härligt att höra att det är på riktigt! Tack Lasse för att du delar med dig. Vi är ju många som berörs av programmet. Jag tror själv att Linn skulle kunna vara grym som ledare i en skolidrottsförening och peppa andra att våga och att tro på sig själva. Jag tjatar i diverse forum om skol-IF och jag vet ju att det inte löser världens alla problem. Mycket handlar ju om resurser att i skolan få till att SE eleverna och att HÖRA dem på riktigt. Allt leva med dem och förstå dem. Det är ju det Kalle gör. Men som komplement för att nå ökad rörelse men också för att få ett sätt att få eleverna att bry sig om varandra, att vårda varandra och se varandra som delar av en enhet och att därmed stötta och hjälpa varandra kan en skolidrottsförening på skolan vara väldigt bra. Men då behövs det ju också engagerade vuxna som bryr sig om och vårdar den föreningen. Det kan vara personal på skolan, det bör vara några, men det kan också vara föräldrar som tar av sin fritid för att vara en ideell ledare i en skol-IF. Jag har också bloggat i ämnet:
    http://skolidrottsbloggen.com/2016/03/30/alla-borde-ha-en-kalle-alla-kan-fa-en-kalle/
    Ser med spänning fram emot nästa avsnitt! 🙂
    /Johan Sandler, kommunikatör på Skolidrottsförbundet

  4. Pingback: Att få lyckas | Fredrik Sandström | Vilse i klassen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s