En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?

  1. anncathrinlif

    Kloka tankar som alltid Fredrik. En annan bok som fängslar elever och som gör läsning meningsfull är ” Pojken i randig pyjamas”. Är det någon bok som eleverna kommer ihåg från sin högstadietid så är det den. Den kan man arbeta med på många olika nivåer och gärna ämnesövergripande.

    • fredrikarboga

      Tackar! 🙂 Jo… vet att många använder ”Pojken i randig pyjamas”, har dock aldrig gjort det. Hemskt historia som berör! Många möjliga kopplingar i både tid och rum!

  2. Helene Carlsson

    Jag tycker att vara ny efter att ha fly(tat) inte bara har att göra med att flytta till ett annat land. Att flytta kan innebära att vara ny i ett landskap, en kommun eller kanske till och med en annan stadsdel. Jag har flyttat mycket redan sedan bebistiden och är van vid nya ansikten och nya miljöer, men likväl är det svårt att bli accepterad hur snäll, vänlig och öppen man än är. Jag har försökt med kopplingar och när det visat sig att man har personer, platser och händelser gemensamt. Trots detta är jag inte intressant. I stället känns det som om jag ger mer än vad jag får. Detsamma gäller mina föräldrar. Man måste flytta, speciellt i ett så litet land till invånarantalet som Sverige är. Allt för att få nya gener och undvika inavel och liknande. Kan du din stamtavla? Eller vara dina föräldrar och kanske mor- och farföräldrars härkomst? I Italien är landskapet viktigt eller region(e) som man säger. Man kan tala om vilken stad man kommer ifrån, men även vilken region (landskap) man hör till. Jag är född i Uppland 1966 och flyttade från Uppland till Södermanland 1969. Sedan 2000 bor jag åter i Uppland. Själv!! Ensam!

    Det finns en mottagarkultur för nyanlända, men vad händer sedan och för kommande generationer?

  3. Annika Hofsten

    Underbar bok som går att göra så mycket med. Så viktigt det du skriver att ”aktiviteterna inte får skymma läsningen.” Jag ser så många som vill ha massor av läsförståelsefrågor till varje kapitel i en bok. För mig blir det att trasa sönder läsningen och göra den till ett ”tråkigt skolarbete” istället för just en upplevelse. För att inte tala om vilket hästjobb det blir för läraren att läsa och rätta/kommentera alla uppgifter.

    En uppgift jag har låtit eleverna göra till En ö i havet är att välja ett citat från kapitel 3, där ön beskrivs och sedan måla en bild till citatet. Det blir alltifrån fiskebåtar till grått hav och skärgårdshus bland lila ljung. På så sätt uppmärksammar vi miljöbeskrivningar. När operan i Wien och Mozart nämns passar jag på att spela musik ur Trollflöjten och berätta om Mozart. och så gör eleverna listor på vad som skiljer livet i Wien och livet på ön åt.

    • fredrikarboga

      Du är inne på skillnaden mellan efferent och estetisk läsning. Håller med dig… ser alldeles för många exempel på där eleverna ska läsa och svara på den ena detaljfrågan efter den andra… i vilket syfte, kan man undra… Hur man uppfattar miljön och får uttrycka det genom en bild är raka motsatsen. Att levandegöra en text med musik ett annat. Två exempel på ett ”estetisk förhållningssätt” till läsningen när eleven får tolka texten (med ett estetiskt uttryck) och när läraren levandegör texten med hjälp av musiken och därmed skapar förutsättningar för eleven att leva sig in i texten. Jag gillar´t!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s