Tanke- och prestationsskrivande

De senaste åren har jag allt oftare använt mig av tanketexter. Torlaug Lokensgard Hoel pratar om tankeskrivande och prestationsskrivande. Liberg använder begreppen “ut-texter” och “in-texter”. Det markerar att det rör sig om olika funktioner och egenskaper i skrivandet. Prestationsskrivandet (ut) används för att kommunicera och berätta. Det kräver ett genomtänkt och mottagarinriktat språk, ofta mer formellt. Tankeskrivandet (in) handlar, som namnet avslöjar, att pröva tankar, uttrycka erfarenheter och upplevelser, ställa frågor, fundera och formulera med egna ord. I undervisning bör läraren vara noga med att ange vilket sorts skrivande eleven ska ägna sig åt. Annars är risken stor att eleverna blir bundna vid prestationsspråket och alla krav som omgärdar det och det riskerar att hindra tankeutvecklingen.

Från intext till utttext

  • Skrivandet föregås av tänkande och parvisa samtal om frågor som rör exempelvis motiv, tema och budskap.
  • Till de texter vi läser, bilder och (kort)filmer vi ser skriver eleverna ofta tankeloggar (helig mark – dessa texter bedöms aldrig).
  • Med jämna mellanrum skriver eleverna uttexter. När eleverna skriver en uttext kan de såklart gå tillbaka till sin tankelogg och hämta hela eller utvalda stycken ur befintliga (tanke)texter. Dessa ses nu med nya ögon och eleverna upptäcker vilka delar som passar in i den nya texten, men också hur texterna behöver bearbetas och kompletteras.
  • Det finns många sätt att dela uttexter. Ett enkelt sätt är följande: Eleverna väljer ut hel eller del av text som känns okej att dela anonymt med andra i klassen. Jag sammanställer dessa texter i ett litet häfte som eleverna får. Vi läser texterna (ibland högt) i klassrummet.

Dela elevernas skrivande i klassrummet - En idé av Fredrik Sandström

Det händer något när eleven får höra sin text eller se den i tryck.

Läs mer om tanke- och prestationsskrivande:
Torlaug Lokensgard Hoel: Utforskande skrivande i lärprocessen
Caroline Liberg: Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens

En kommentar

  1. Helene Carlsson

    Jag tänker på output och input som inte verkar vara detsamma som prestationsskrivande och tankeskrivande.

    Tankeskrivande kanske mer var som min icke godkända essä på Stockholms universitet, men jag skrev med egna ord och bara det borde ha varit guld värt. Åtminstone ett E som i Egna ord.

    Liberg ligger mig varmt om hjärtat för henne minns jag från min grundutbildning på Lärarhögskolan i Stockholm i början på 90-talet och från texter inom Läslyftet (Skolverket).

    Apropå Skolverket, jag sökte som skolinspektör till Skolverket och blev i juni 2005 uttagen på ett första informationsmöte. Efter information i aula med bänkkamrat som var jurist beslutade jag mig för att inte fortsätta vidare till workshopsmötet eftersom jag hade blivit uttagen som arbetslagsledare i
    mitt arbetslag och då tänkte jag att chansen som skolinspektör kan återkomma. Felaktigt beslut av mig var det. Till påsken 2006 avsade jag mig uppdraget som arbetslagsledare. Nu tänker jag att jag har sett ett flertal kommuner i norrort i Stockholm. Jag vågar knappt uttala mig om vad jag har sett och hört efter min egna första arbetslivserfarenhet som behörig lärare i slutet av 90-talet.

    Jag har på senare tid kommit i kontakt med folk som ger mig information om särbegåvade elever. En kurator som arbetar på Danderyds gymnasium och som jag tidigare har varit kollega med i annan kommun och som jag senare har fått heta av honom att han tillhör Mensa Sweden, han har sagt att särbegåvade elever ofta fattar felaktiga beslut som att han hade en önskan att gå en barnskötarutbildning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s