Vem är det som kör skolan egentligen?

Än slank han hit, än slank han dit, än slank han ner i diket.

Byt ut den lilla kråkan mot läraren så summerar det, på ett sätt, de 23 år jag har arbetat i skolan. Skolan verkar ha förtvivlat svårt att stå på stadig mark och vila i ett långsiktigt och genomtänkt kunskapsuppdrag. ”Att lära sig då?” kanske någon opponerar sig … ja, men i frågor om vad, varför och framför allt hur har skolan velat fram och tillbaka rätt så mycket. Jag roade mig med att göra en lista över olika trender som jag har mött i större eller mindre omfattning och har fått hjälp att komma ihåg en del som hade fallit i glömska (säkert har jag glömt några). En del trender har blossat upp intensivt och brunnit hastigt, andra har varit mer seglivade. Många har varit sanktionerande från myndigheter, ”skoletablissemanget” och ledning, medan några få har varit lokala och egna lärarinitiativ. Just lärarinitiativen ser säkerligen olika ut beroende på var i landet och vilka skolor man har jobbat. Så här ser min lista ut över pedagogiska tuvor som skolan och/eller jag har hoppat emellan i hyfsat kronologisk ordning.

Pedagogiska trender i skolan

  • LPO94 – Lokal pedagogisk planering
  • Individualiserad undervisning
  • Forskning (elever som söker sin egen kunskap)
  • ”Riktiga” mottagare/Viktigt på riktigt
  • Åldersintegrerat
  • Utepedagogik
  • Kompissamtal
  • Samlad skoldag (samarbete fritidshem/grundskola)
  • Storyline
  • Ämnesövergripande/tematisk undervisning/temadagar
  • Lärstilar
  • Portfolio
  • Elevledda utvecklingssamtal
  • IT:is (IT-projekt)
  • EQ/Livsviktigt/Etiska ”må-bra-samtal”
  • Problembaserat lärande
  • LGR11- Pedagogisk planering/alignment
  • Formativ bedömning/BFL
  • Ett hållbart samhälle/de globala målen
  • The big five/förmågor
  • Entreprenöriellt lärande
  • Matriser
  • Värdegrunden
  • Rörelse på schemat
  • En läsande klass/lässtrategier
  • Språkutvecklande arbetssätt
  • GOTD
  • Blended learning/flippat klassrum
  • Genrepedagogik
  • En-till-en (IT)
  • Extra anpassningar/inkludering
  • Kollegialt lärande
  • Teambuilding/relationellt ledarskap
  • Läslyftet
  • Samverkan för bästa skola
  • Resultaträkning/NP
  • Tillgängligt lärande/basundervisning

Tänk om jag hade lagt ALL denna tid på mina ämnen istället?! Förbereda, genomföra, utvärdera, analysera och omformulera min undervisning. I mina ämnen. På det som ska utgöra innehållet i min undervisning.

Hur ser din skolväg ut? Vilka trender har kommit, gått och bestått?

Samlade skrivprojekt

Under den senaste månaden har jag skrivit en hel del och funderat på hur eleverna kan utveckla sitt skrivande på ett strukturerat, roligt och kreativt sätt. Det har resulterat i tre längre skrivprojekt (om ca 25-30 sidor/projekt med övningar, inspiration och förebilder). Dessa skrivprojekt kommer att finnas med i ett kommande läromedel i svenska för mellanstadiet från Liber. Varje årskurs består av olika ämnes- och temaområden. Från dessa har jag hämtat inspiration till följande skrivprojekt; Skräck (åk 4), Fantasy (åk 5) och Nätet (åk 6). När jag skriver börjar jag ofta med att skapa en en enkel bild, en titel med rätt typsnitt och färg för att få fram rätt känsla. Så här har omslagsbilderna och arbetstitlarna sett ut under processens gång:

Liber skrivprojekt årskurs 4-6 mellanstadiet elever skriver

Vad de olika skrivprojekten kommer att heta och se ut i tryckt och digitalt format får vi se till hösten. Spännande!

Vill du köra igång med ett skrivprojekt finns här ett urval av tio tidigare publicerade skrivprojekt:

Ön – Ett skrivprojekt i fem kapitel
Vilse – Skriva berättelse i sex delar
Min granne är en mördare – Skriva rysare
Dystopisk mininovell
En sko på vägen
Stolen på stranden
Brevromanen – Chattnovell
Mikronovellen: En scen ur filmen
Bokens sista kapitel
Sanning eller lögn

En berättelsekarta

Jag tänker ofta i bilder. Målar upp scener (platser). Kanske därför jag är så himla förtjust i kartor? När mina elever ska skriva olika texter använder jag ofta bilder som förklarar och förtydligar vad det är vi håller på med. När eleverna skriver berättelser blir mina bilder ofta stiliserade med kartor, streckgubbar, symboler och viktiga detaljer. Jag spånar och skissar fram scenen så jag vet ungefär hur den ska se ut på tavlan. Jag försöker också illustrera det händelseförlopp som ska utspela sig på platsen i några få steg. Nedan ett exempel på inledningen av en skräckhistoria där:

  1. En person (vilken får eleverna såklart fundera ut först) blir rädd för något (vad bestämmer eleven) i staden.
  2. Livrädd springer personen hemåt, genom skogen och förbi kyrkogården… buhu!
  3. Nästan hemma!

En skiss av scenen eleven ska skriva - steg för steg kan läraren instruera hur berättelsen byggs upp

Det tar några minuter att skapa en skiss. Några minuter att rita den på tavlan. Några minuter att visa eleverna hur man kan skapa dramaturgi i en scen. Väl investerad tid. Formen, som inte på något sätt är huggen i sten, går såklart att förflytta till vilken plats eller tid som helst och utöka med ännu fler steg. Vill eleverna att scenen ska utspela sig någon annanstans går det alldeles utmärkt. Det finns många läskiga saker som man kan gå eller springa förbi…

Vill du bli dagens skämt?

Ur ett elevperspektiv finns det mycket att fundera på i och med att en del av undervisningen nu har blivit digital. Du utelämnar dig själv på ett helt annat sätt än vad du gör i ett klassrum. Allt du skriver, gör och säger riskerar att bli synligt för alla (på en gång). Har vi ens frågat eleverna om de vill detta? Hur många elever upplever stress för att de antingen sitter tysta och inte deltar eller tvingas säga något de egentligen inte vill? Dessutom med den uppenbara risken att bli inspelad, delad och till allmänt åtlöje på någon annan digital plattform med eller utan vetskap om detta. Flera lärare och elever har vittnat om att det har skett.

Skolor och lärare har yrkesetiska regler att förhålla sig till. Några är:

Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. /…/ Vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa. /…/ Lärare visar god kollegialitet men inte på ett sådant sätt att det kan leda till en handling eller underlåtenhet som kan skada eleverna.

I klassrummet har lärare möjlighet att övervaka och kontrollera mycket av vad som sker med mobiltelefonerna. På vilket sätt kan skolor leva upp till de yrkesetiska reglerna nu? Vid distansundervisning med bild och/eller ljud bör man fundera åtminstone på:

  1. Hur säkra är våra system? Vem har tillgång? Hur?
  2. Förstår användarna spelreglerna?
  3. Hur kontrollerar vi att reglerna efterlevs?
  4. Vad händer om någon bryter mot spelreglerna?

En annan aspekt av den påskyndade och påtvingade digitaliseringen rör läraren. Hur många känner sig egentligen trygga med att undervisa med bild och/eller ljud eller lägga upp filmer inför en okänd publik? Jag kanske är cynisk, men tror ni inte att det finns några som sitter granskar lärarens minsta rörelse och ordval? Om inget annat verkar SVT* tycka att det är roligt att lärare granskas in i minsta detalj i dessa tider: Svenska nyheter, ca sju minuter in i programmet.
*Läraren har givit SVT tillstånd att visa filmsekvensen

Distansundervisning med eller utan fjärrinslag kräver väldigt mycket av både lärare (skrivit om här) och av elever (skrivit om det här). Så… snälla… hitta sätt att hantera gymnasiets skolstängning och den höga elevfrånvaron i grundskolan som är säkra, hanterbara och rimliga i dessa tider. Hemuppgifter med stöd via mail och telefon räcker mer än väl. Eller vill du bli dagens skämt eller riskera att någon av dina elever blir det?

Sugen på ett sexpack toapapper?

När vi ser bilder av tomma hyllor i mataffären skapar det en stor oro. Vi tror att vi har missat någonting när de vanligtvis välfyllda hyllorna gapar tomma. Om detta och hur svårt det är att hantera dessa psykologiska mekanismer berättar Patrick Jansson på MSB  (se hela intervjun i Morgonstudion, från 2:10:00). När Patrik själv går och handlar kan han knappt motstå frestelsen när han ser en hel pall med toapapper:

Ska jag ta ett sexpack toapapper?!

Det gäller att stå emot detta. För allas skull. Både att publicera de tomma hyllorna och låta sig bli påverkad.

Just nu översvämmas sociala medier av tips, anvisningar, instruktioner, krav och checklistor på hur lärare ska lösa de skolrelaterade problem som uppstår i spåren av Corona. Det är inga dåliga förväntningar myndigheter och andra aktörer har på Sveriges skolor och lärare:

Det sprids bilder av hur lärare bör/kan/ska göra från alla möjliga håll: myndigheter, organisationer, beslutsfattare och makthavare. Det påverkar huvudmän, rektorer … och …

… just ja. Näst längst ned i styrkedjan är ju lärarna. Det är lärarna som ska utföra. På minimal förberedelsetid. Med en didaktik som fungerar i klassrummet, men inte i en digital miljö. Med svajiga system. För den enskilde läraren är det svårt att stå emot trycket. ”Jag måste göra som alla andra. Jag vill inte svika.”

Men det går inte att göra två saker samtidigt. En lärare kan inte undervisa i ett klassrum och samtidigt bedriva distansundervisning med de elever som av olika anledningar är hemma. Lärare kan heller inte bedriva fjärr- och regelrätt distansundervisning. Det är nämligen ENORMT resurskrävande!

Längst ned i kedjan är eleverna. Många elever vittnar just nu om hur de blir bombarderade med intryck, uppgifter och teknik som de ska hantera på alldeles för många olika sätt. Eleverna hänger inte med. Vi riskerar att de ger upp.

Under rådande omständigheter, och för både lärares och elevers skull, räcker hemuppgifter mer än väl. Vi skulle kunna göra detta förhållandevis enkelt, nämligen såsom lärare brukar göra när elever är borta några dagar eller fler!

SV: Läs sidorna 24-25 i textboken och svara på frågorna. Skriv svaren i ditt skrivhäfte.
MA: Räkna uppgifterna 340-375.
ENG: Läs Chapter 5 och lös uppgifterna i WB på sid 8.
Behöver du hjälp, maila eller ring (klockan X.XX-X.XX).
Inlämning på fredag, nya uppgifter får du på måndag.

Sänk kraven. Sänk tempot. Sänk … inte lärarna.

Det gäller att stå pall. Annars har vi inga toaru… jag menar lärare kvar när vi som mest behöver dem!

Lärare – Tomtebloss eller värmeljus?

Beslutsfattare, myndigheter och makthavare påverkar huvudmän, rektorer och enskilda lärare. Ord som jag hört ofta i det offentliga rummet den senaste veckan är: bibehållen kvalitet, garanterad undervisningstid, utmaningar, kreativa lösningar och flexibilitet. Lärare är lojala, hittar lösningar och vill göra sitt bästa. Det gör att lärare, rektorer och huvudmän trollar fram fjärr- och distansundervisning på rekordkort tid. Det skapas sajter, rutiner och administration med knapphändiga resurser. Initiativen är många och omfattande. Många lärare och gymnasieskolor lyser imponerande klart, starkt och intensivt. Bra – fortsätt med det om ni har vilja, förutsättningar och kapacitet! Men det är en helt annan sak att iscensätta något liknande utan förutsättningar (vilket många grundskolor saknar). Det är också något helt annat att hålla ut och räcka till. Idag. Imorgon. Ett helt yrkesliv.

Några av ovan nämnda aktörer har även pratat om: helgundervisning, utökad undervisningstid och uteblivet sommarlov. Det blir faktiskt lite svårt att hänga med i logiken här. Vanligtvis har vi en skola med exempelvis:

  • elever som inte får det stöd de har rätt till,
  • utebliven modersmålsundervisning,
  • obefintlig studiehandledning,
  • hemmasittare,
  • elever med mycket hög frånvaro,
  • inställda lektioner,
  • okvalificerade vikarier,
  • låg lärarbehörighet,
  • höga sjuktal inom lärarkåren,
  • skolsegregation,
  • bristande likvärdighet i undervisningen,
  • stora resultatavvikelser mellan NP och betyg,
  • och betygsinflation.

När lärare signalerar om dessa och många andra PROBLEM är det ingen som säger något om ”bibehållen kvalitet” och ”garanterad undervisningstid”. Märkligt. Nu sveper ett virus in i samhället och lärare förväntas vid sidan av alla andra redan befintliga PROBLEM fixa även fjärr- och/eller distansundervisning (fjärrundervisning är mycket mer resurskrävande före, under och efter lektionen jämfört med undervisning i ett klassrum). I grundskolan blir lärare ålagda att undervisa i klassrummet OCH på distans. Samtidigt. Politiker och myndigheter säger:

Lös distansundervisningen med bibehållen kvalitet, annars får ni fan inget sommarlov!!! Och jobba på helger ska ni också göra! Dessutom kan vi kräva mer undervisningstid av er eftersom ni förmodligen inte jobbar ordentligt!

Om ni inte tror mig, exemplet nedan (bara ett i raden) visar vad den ovan beskrivna retoriken skapar. Brist på tillit. Är detta värdigt svensk skola 2020 eller liknar det mer 1984 (George Orwell)?

Hur vore det om politiker och höga tjänstemän istället sa ungefär så här:

Lärare, gör ert bästa. Vi vet att ni månar om era elever. Skolan är en unik plats där människor möter varandra – bokstavligt och bildligt. I skolan kan lärare och elever utbyta tankar, frågor och erfarenheter och dela kunskaper, skratt och allvar i en gemenskap. Lärare kan skapa förutsättningar för lärande i skolans ämnen, aktiviteter, uppgifter och organisation. Det går inte nu. Det kommer inte att bli som vanligt. Det kommer heller inte att bli lika bra. Lärare, se till att eleverna har något att göra under dagarna och en möjlighet att kontakta er om de behöver. Skapa så meningsfulla aktiviteter du kan med de förutsättningar som finns. Det får bli som det blir.

Mitt råd till hårt ansatta huvudmän, rektorer och lärare om de digitala möjligheterna är bristfälliga:

  • Sätt så mycket som möjligt i händerna på eleverna. Läromedel. Böcker. Tillgänglighet är ett nyckelord.
  • Skapa korta och avgränsade uppgifter. Hanterbarhet är ett annat nyckelord.
  • Små uppgifter kräver instruktioner i få led. Begriplighet är ett tredje nyckelord.

Det kommer att underlätta för lärare, elever och vårdnadshavare att ha saker att förhålla sig till i fysisk form istället för att leta texter, filmer, bilder, frågor och uppgifter i 155 olika digitala rum i svajiga system eller utan nät.

Vad gäller skolans organisation:

  • Skapa få och tydliga rutiner för avstämning, inlämning och utdelning av material.
  • Släpp kraven och alla tankar om ”måsten” som närvaro, betyg, NP och så vidare.
  • Lita på lärarna! De kommer att göra sitt absolut bästa för sina elever. Skapa förutsättningar för lärarna att göra det.

Det får bli som det blir. Elever som lämnar ett stadium borde rimligen vid denna tidpunkt ha visat sina kunskaper i tillräcklig utsträckning för att få ett slutbetyg (om inte… hitta på en särlösning för just dessa elever eller moment i så fall). Övriga grundskolans alla elever kommer ju faktiskt tillbaka nästa läsår. Förmodligen.

Så till sist, frågan alla måste fundera på och förhålla sig till: Vill vi att lärare ska vara tomtebloss eller värmeljus? Visst är tomtebloss jäkligt häftiga, intensiva och fräsiga, men de räcker ju så förtvivlat kort. Måste jag välja föredrar jag nog småtråkiga, men lugna, pålitliga och uthålliga värmeljus.

En bild av skolan

Ibland händer något som inte går att förklara. När en text möter eleverna vid exakt rätt tidpunkt och en sorts bubbla infinner sig. Jag var med om en sådan i morse. Det är skola när den är som allra bäst!

En klass läser ”En ö i havet” på morgonen och det är alldeles tyst. En stillsam stund i ett stormande hav. En isolerad ö. Vi läser om Steffi och Nelli som flyr till Sverige. Oroliga tider. Omtumlande. Svårt.

Idag läser vi sidorna när flickorna firar jul i ett snötäckt Sverige. Om barn som skrattar, leker och åker kälke i pulkabacken. Det blir något hoppfullt över läsningen. Som ett parallellt universum till det som sker utanför texten i omvärlden. En fin stund. En bild av skolan.