Märkt: bilder

Hur förhåller vi oss till digital teknik?

Jag använder digitala verktyg till otroligt mycket, både privat och i jobbet, exempelvis för att prata, planera, producera och presentera. Mycket underlättar då jag med datorns hjälp gör många saker snyggare och snabbare än vad som är möjligt för hand. Eleverna har också funderat på de digitala möjligheterna och på bara fem minuter samlade de fler än 100 positiva saker med digitala teknik. De allra flesta återfanns inom kategorier som rör kommunikation och underhållning, men även några i kategorier av mer nyttokaraktär.

Answergarden om digitala verktyg - Av Fredrik Sandström

Men myntet med digitalisering har en baksida. Man kan ju ibland fundera på vem det är som kontrollerar vem egentligen… är det jag som har makten över tekniken eller har tekniken fångat mig?

Ray Bradbury har inte bara skrivit en fantastisk dystopi i Fahrenheit 451 som bland annat är en kärleksförklaring till boken, berättelsen och människan, utan också en mycket tänkvärd novell, Savannen. Den handlar om en familj som utrustar ett hem med all tänkbar teknik, alltifrån robotstädare till interaktiva barnrum. Till sist har de digitaliserat bort (behovet av) sig själva… på alla tänkbara sätt! Barnen vill tillbringa all tid i sin barnkammare som de tankemässigt har förvandlat till Afrikas savann.

I novellen försöker pappan kontrollera barnens fixering vid barnkammaren. Sonen blir arg för att hans pappa har låst barnkammaren och ogillar förslaget att stänga huset. Till sist ger pappan vika och öppnar rummet igen. Eleverna funderar på och samtalar bland annat om:

  • Kan du se några likheter med vanor hos barn idag?
  • Vad tänker du om att pappan ger efter och släpper in Peter i barnkammaren igen? Varför gör han det?
  • Gör han rätt eller fel?

Parallellt med läsningen ser vi kortfilmer om digital teknik, exempelvis Are You Lost In The World Like Me? av Moby:

Eleverna får därefter ta en skärmdump av den företeelse som väcker starkast känslor. De skriver sina tankar, känslor och åsikter om sin skärmbild, läser och samtalar om varandras bilder. Några av bilderna:
En lektionsidé om digital teknik av Fredrik Sandström

En elev skriver i sin tankelogg… ett utdrag till bilden ”Det perfekta livet”…

Det mesta vi ser idag på internet är fejk. Vi tror att det är på riktigt för att vi ser det med våra egna ögon. Men det är viktigt att vi kommer ihåg att det går att dölja allt bakom ett leende och det är ännu lättare i en selfie än vad det är i verkligheten. En selfie tar tre sekunder att ta och en hel skol/arbets/annan dag tar flera timmar att ta sig igenom.

En annan elever skriver om den artificiella världen:

Det är så många som mår dåligt över sin egen kropp idag och att se opererade och redigerade personer på sociala medier stärker inte självkänslan. Speciellt inte när man inte vet om att den här personen har gjort tio olika ingrepp. Det hjälper inte heller när profiler delar ut rabattkoder för skönhetsingrepp. Detta är något som har gjort mig väldigt irriterad den senaste tiden. Olika influencers på Instagram har nämligen börjat dela ut rabattkoder som man kan använda om man ska göra skönhetsingrepp. Det kan säkert vara jättebra för den som redan har planerat ett ingrepp. Men för den osäkra individen blir det som ett bevis på att man inte är fin som man är.

 

En bild och några ord

Se det som en enkel, kreativ och språkutvecklande lektion mellan två längre projekt eller ett mer omfattande projekt där flera idéer nedan blir till delar av något större. Idén fick jag av Malin Larsson, men jag har ändrat på den lite. Eleverna går ut för att undersöka och beskriva verkligheten med bild och ord, med kopplingar till sig själv eller andra… målande språk, underfundigheter och ordvitsar tillåtna… läraren kan bestämma några motiv för att exemplifiera olika sätt att uttrycka sig, till exempel att beskriva ekan som ligger vid ån ur olika perspektiv:

  • fiskaren – som längtar ut till sjön
  • båtfixaren – som med fackspråk beskriver renoveringsbehoven
  • poeten – som målar bilden av en tom och övergiven eka
  • kommuntjänstemannen – som rapporterar om stadens övergivna fordon och båtar

Eleverna får såklart välja egna motiv!

FORMEN PÅ RADERNA

Det går att skriva på olika sätt:

  • Beskriva, tänka, känna: Vad ser du? Vad tänker du? Vad känner du? Välj ut ur varje korttext de bästa orden/raderna till ett exakt antal rader (exempelvis tre, fem eller sju) som skapar en ny text.
  • Tidsformer: Vad kan ha hänt? Vad händer? Vad kommer att hända? Samla de bästa fraserna efter varje menings inledning: Igår, idag, imorgon (första raden i nutid, andra i dåtid och tredje i framtid).
  • Stilfigurer (anafor, trikolon, besjälning, liknelse, alliteration)
  • Ordklasser. Samla substantiv, adjektiv och verb förknippade med bilden. Vad händer med uttrycket om treradingen har många substantiv? Många adjektiv? Många verb?

Formen kan ju även vara helt fri (t ex en dikt eller mikronovell).

BILDER AV HEMSTADEN

Eleverna fotograferar hemstaden. Dessa bilder ska vi sedan skriva till på många olika sätt i projektet ”ARBOGA”. Instruktioner:

UPPDRAGET

Dokumentera det du tycker är typiskt Arboga.
Det kan vara det du gillar och/eller inte tycker om.
Något varmt, kallt, fint, fult, roligt, annorlunda eller konstigt.

FOTOTIPS!

Tänk på vad du vill fokusera på i bilden (och bakgrunden)
Lek med avstånd (bildutsnitt): Kom nära eller långt ifrån
Olika perspektiv: Fota från ovan, sidan eller underifrån
Ta minst 10 foton! Gärna på många olika sorters motiv!

EXEMPEL PÅ KOPPLING MELLAN BILD OCH TEXT

Stöd för skrivande - bild som inspirerarStötte på en rolig skylt och ett annorlunda gatunamn under en promenad i Göteborg för en tid sedan!

Varning på stan!
Här bor Ove Sundberg
och en annan man som heter Ove.

Ta med karaktären hem

Eleverna får välja en liten pappfigur, ca 20 centimeter hög, antingen Steffi eller Nelli ur En ö i havet (läs mer om syfte, kontext och upplägg till läsningen här). Eleverna tar med figuren hem och dokumenterar vad de gör tillsammans en dag efter skolan. (Bilden nedan är ett collage och kan skapas med Alfafunktionen i Pages eller en lassofunktion, samt en gratisikon). Bildfilen finns här

Ta med karaktären hem - en aktivitet med digitala verktyg och skrivande som tränar elevernas inlevelseförmåga - Av Fredrik Sandström

Steffi och Nelli har haft det tufft på olika sätt och delar av sin “resa”. Välj vem du vill göra något med för att göra hennes liv lite bättre. Det kan vara din favoritpromenad, ett besök på ett evenemang eller att gå till en trevlig plats. Du väljer något som du tycker om och dessutom tror att Steffi eller Nelli skulle uppskatta!

DEL 1 – TA ETT FOTO

Sammanhanget: Steffi eller Nelli är hemma hos dig en dag efter skolan fram till kvällen. Vad hittar ni på? Var är ni? Går eller åker ni någonstans? Vilka träffar ni? Vad pratar ni om?

Ta ett foto av figuren, sammanhanget och gärna dig själv (ej nödvändigt) med antingen Photo Booth eller mobilkamera.

DEL 2 – SKRIVUPPGIFTEN

Börja med att infoga bilden i ditt Googledokument. Du skriver ca en sida i “dagboksform”. Skriv under rubriken Steffi/Nelli var hemma hos mig (22/10 2018). Du kan skriva om:

A) Berätta om er dag tillsammans. Du kan börja med: Idag efter skolan följde X med mig hem. Vi började med att…

B) Föreställ dig dagen ur Steffis/Nellis perspektiv. Vad tror du att hon tyckte, tänkte och kände? Vad var roligt, tråkigt, konstigt, igenkännande, nytt, gammalt? Du kan börja så här: Jag tror att … tyckte … var roligast. Hon berättade att hon hade gjort det förut och … Jag såg att hon blev ledsen när… Jag tror att hon kom att tänka på …

C) Blicka både framåt och inåt. Kommer ni att träffas fler gånger? Vad gör ni nästa gång ni ses i så fall? Varför då? Om ni inte ska ses igen, vad kan det bero på? På vilka sätt är ni lika och olika?

Idén om Steffi och Nelli har jag fått av Malin Larssons En man som heter Ove och Anna Sterlinger Ahlrings Diktatorn. Tack!

Vi läser, tänker, talar och skriver om En ö i havet för att:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Specialtecken ger stöd

När vi läser eller lyssnar på en skönlitterär berättelse brukar jag synliggöra både handlingen och karaktärerna digitalt (längst upp i det dokument som alla uppgifter och frågor finns i). Karaktärerna får lite mer liv genom en liten minibild, specialtecken i Google dokument, och bilderna finns där som ett minnesstöd genom hela berättelsen. De kan såklart även användas när vi sammanfattar eller funderar på karaktärerna och deras inbördes relationer. Tabellen med kapitel fungerar på samma sätt.

Bildstöd till Mördarens apa - Av Fredrik Sandström
För att hitta Emojis och hundratals andra små figurer, klicka på ”Infoga” och välj specialtecken. Där kan du leta i kategorier eller fritextsöka.

Emojis i Google dokument - Fredrik Sandström

Stolen på stranden

Syfte – Att skriva en berättelse

Eleverna ska berätta en trovärdig historia med parallellhandling, med nuet och minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar. Att använda autentiska bilder, som man själv varit med om, gör ofta något med närvaron i klassrummet. Jag kan berätta något personligt om bilden, till exempel vilka tankar jag fick när jag såg stolen. Vi knyter ett band till undervisningens innehåll – att skriva en berättelse.

Skriva en berättelse - med parallellhandling och gestaltningar - av Fredrik Sandström

Inför skrivuppgiften

Eleverna får fundera på:

  • Vem som är stolens ägare?
  • Hur länge den har stått där?
  • Varför den är kvar på stranden?
  • Vad personen tänkte på när hen satt där? Minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar? Både positiva och negativa tankar!
  • Vilka personer finns i ägarens närhet?

Skrivuppgiften

Eleverna ska skriva med parallellhandling, korta klipp som fogas samman till en berättelse. En handling utspelar sig nu där personen sitter och blickar ut över havet. Det kan vara saker personen gör, ser, säger eller tänker. Det personen erfar ska på något spegla känslotillståndet. Eleverna ska således träna på att gestalta i dessa delar. Med fördel kan miljön användas.

Parallellt med nu:et får personen blicka tillbaka och framåt i tiden, kanske tänka på en person som betyder mycket. Misslyckanden, misstag, konflikter och glädjestunder kan vara föremål för tankarna, liksom saknad, sorg och längtan. Självklart får eleverna använda riktiga händelser och personer som inspiration. Då kanske jag-form passar bättre…

Att gestalta känslor med miljön

Ett enkelt knep för att få fram personens känslor är att använda naturens element.
För att få fram positiva känslor: solens varma strålar, fåglars sång, ljumma vinden.
Negativa känslor: regndroppar, brusande havet, snålblåst.

Att gestalta känslor med fokus på personen

Vi kan låta huvudpersonen göra och uppleva olika saker för att gestalta. Exempel:
Positiva känslor: blunda, pilla med sanden mellan tårna, bada.
Negativa känslor: svettas, frysa, ramla i vattnet.

Plantera kopplingar

Att plantera ”ledtrådar” i nu:et blir en snygg övergång till textens andra delar (de med tillbakablickar och framtidsspaningar).
Om döden: På stranden hittade han en liten fisk som låg på rygg. Den var död.
Om flytt och avsked: En fågel flög snabbt förbi och blev en liten prick vid horisonten. Han såg den aldrig mer.

Eleverna får såklart skriva precis som de vill om de har egna idéer!

En sko på vägen

I somras åkte familjen till havet för en utflykt. Halvvägs passerade vi en sko som tilldrog vår uppmärksamhet och nyfikenhet. Tillsammans började vi spåna vad den gjorde där, vem som var dess ägare och hur länge den hade legat där. Vi pratade om vad som var mest sannolikt, men tillät fantasin skena iväg till de mest absurda och läskigaste historierna. På vägen hem bestämde jag mig. Ligger den kvar ska den fotas.

Pallnit och snabbt ut ur bilen. Resten av familjen vrålade unisont: – Vad gör du? Vi ska ju hem nu!
– Ska bara fixa en grej. Snart tillbaka!

Autentiska uppgifter blir oftast de bästa. Så jag kunde bara inte åka förbi tillfället. En perfekt skrivuppgift till första veckan började ta form i huvudet!

LEKTIONSUPPLÄGG

Jag berättar min lilla sommaranekdot om utflykten och den ensamma skon. Eleverna får parvis fundera på frågor som:

  • Vem är skons ägare?
  • Hur har den hamnat på vägen?
  • Vad hände strax före den hamnade på vägen?
  • Hur länge har den legat där?
  • Varför ligger den där?
  • Är skon saknad?
  • Vilken är den mest sannolika orsaken att skon ligger på vägen?
  • Vad är det värsta som kan ha hänt?
  • Vad är det bästa som kan ha hänt?

Eleverna får därefter berätta sina ”skohistorier” för resten av klassen. Jag antecknar med stödord varje historia på tavlan så att eleverna får stöd i sitt eget skrivande.

Ramen är bestämd. Handlingen ska utspela sig i tre ögonblicksskildringar med givna tidpunkter och platser:

  • Del 1: På morgonen, i en bil
  • Del 2: Efter lunch, vid havet
  • Del 3: På kvällen, i skogen

Novellen ska antingen börja eller sluta med…. Det ligger en sko på vägen. Skrivtid: 20 minuter. Novellens längd: ca 1/2-1 sida. Har eleverna helt egna idéer så får de såklart skriva vad och hur de vill! Ska bli spännande att se vad det blir!

Har du också tagit något foto under sommaren som kan användas i undervisningen?