Märkt: lektion

Ställ en fråga till kompisens text

Att ta del av andras tankar och få möjlighet att ställa frågor till personen som uttryckt dem gör att de egna tankarna kan utvecklas. Tanke möter tanke. Jag låter eleverna läsa varandras texter och bemöta dem på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt upplägg som ofta fungerar mycket bra till kortare texter, till exempel noveller, reportage eller artiklar, och kortfilmer är detta:

  • Eleverna skriver sina tankar (utifrån några få givna frågeställningar) om texten. Tidsbegränsat, ca 5-10 minuter!
  • Eleverna delas in i mindre grupper, ca 4-5 elever/grupp.
  • Texterna skickas ”laget runt” och till varje text skriver eleverna 2-3 frågor.
  • Eleverna försöker skriva uppriktiga och nyfikna frågor som gör att kompisen kommer vidare i sina tankar.
  • Därefter lägger vi bort datorerna/texterna och fokuserar på samtalet.
  • I samtalet betar eleverna av en elevtext i taget genom att ställa sina frågor (och följdfrågor).


Jag betonar att syftet med samtalet inte är att argumentera och ”få rätt”. Att få lyssna på hur kompisarna resonerar om sin egen text ska vara i fokus! Eleverna får därmed träna både på att uttrycka sina tankar OCH lyssna. Om läraren vill kan grupperna summera samtalet och/eller lyfta intressanta trådar som det samtalats om. Tanke som möter tanke… som möter flera tankar! Om det finns möjlighet kan eleverna till sist bearbeta den ursprungliga texten och fylla på med nya tankar!

Topp tio miniprojekt

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, kan både lärare och elever behöva göra något annat. Roliga, kreativa och korta miniprojekt på en-två lektioner kan också hålla hög kvalitet och vara givande. Här en lista över mina topp tio kortisar…

CUT-UP POESI
Kopiera valfria dikter och låt eleverna skapa nya texter genom att klippa och klistra. Annika Sjödahl berättar om hur eleverna använder egna texter för att skapa helt nya:  CUT-UP Poesi

KORTSKRIVA MED NOTISER
Jenny Edvardsson: Ibland behöver man få sina elever att komma igång med sitt skrivande. Jag har lärt mig att det är lättare att komma igång när man inleder med  ”kortskrivningar”, alltså skrivuppgifter som är förhållandevis korta och ofta tidsbegränsade. Det blir en lekfullhet i detta som ofta triggar igång eleverna och får dem att skapa som aldrig förr. Kortskriva med notiser

SKRIVA TILL FILMKLIPP
Eleverna får stöd av rörliga bilder för att komma igång med att gestalta, att beskriva detaljer och stämningar. Två upplägg: Skriva till filmklipp och Kärlek vid första ögonkastet

ABC-BOK MED ALLITERATIONER
Att leka med ord, samt skapa meningsfulla och fullständiga meningar. Kombinera meningarna med bilder för att förstärka och/eller förtydliga innehållet. Lisa Nordqvist berättar om hur hon brukar göra: ABC-bok med alliterationer

DEN KNÄPPA LEKTIONEN – MED KNAPPAR
Jag vet att flera lärare använt Anki Mårtenssons lektionsidé med gott resultat. En lektion där eleverna repeterar några texttyper. Eleverna arbetar i grupp och det man behöver är ett gäng knappar och varje grupp ska ha en penna och ett papper till varje uppgift. Förbered en bakgrundshistoria till knapparna, till exempel var du hittat dem. Den knäppa lektionen

NYORDSLISTOR
Att leka med ord är roligt. Språket utvecklas på innovativa och kreativa sätt. Eleverna får testa! Kanske hamnar elevernas ord på nästa års nyordslista! Det vore väl häftigt? Leka med nya ord

HISSEN
Eleverna skriver en radioteater om fyra personer som blir instängda i en hiss utan möjlighet att kontakta omvärlden. Karaktärerna är givna och likaså formen. Handlingen ska berättas med hjälp av karaktärernas dialoger och tankar. Texten spelas in i lämpligt ljudprogram och spelas såklart upp i klassen! Tar ca två lektioner. Hissen

BILDEN OCH PRATBUBBLAN
Att leka med bild och text är bland det roligaste som finns. I första förslaget använder eleverna kända personer och i det andra ska de försöka härma Jan Stenmark (med bilder av okända personer). Bilden och pratbubblan och Jan Stenmark

BETRAKTARENS INRE DIALOG – EN MONOLOG
Beskrivningar, dialoger och handlingar levandegör historien, men att låta personernas egenskaper komma fram ur en betraktares inre dialog ger berättelsen ytterligare en dimension. Eleverna går ofta igång på detta. Det kan bli ganska roligt att läsa upp för varandra. Betraktarens inre dialog

VEM ELLER VAD SKA BORT?
Ni minns väl Brasses gamla Lattjolajbanlåda? Kerstin Dahlin berättar: För att få igång bra, utmanande diskussioner behövs ofta bara enkla medel. Något som sätter igång tankarna, något som alla kan tänka kring och något som puttar tankarna in på lite ostadig mark. Vem eller vad ska bort?

INITIALLEKEN
Att träna på muntligt framträdande och ha kul. En klurig frågesport! Muntligt framträdande med frågesport

Hehe… det blev visst elva! Hoppas någon av de ELVA idéerna kan vara något för dig och din klass!

Språknytt – ett avbrott i vardagen

Bland sönderkopierade arbetshäften, böcker som tappar blad, luddiga och långa lektionsplaneringar kan det vara både roligt och effektivt att försöka paketera ”språket” i en annan form. Vi ska inte underskatta formen och kraften i det oväntade, roliga, kreativa, coola eller töntiga. Ett snyggt eller annorlunda paket kan om något kittla lustnerven!

Syfte

Skapa ett intresse för svenska språket.

Läraren reflekterar

Självklart når vi allra längst med elevernas språkliga utveckling när eleverna är motiverade och drivs av en inre kraft. Det gör eleverna ofta om undervisningen känns meningsfull. Det kan vara i olika läs- och skrivprojekt där aktiviteterna är stimulerande och där det blir viktigt, på riktigt, till exempel att skriva med ett rikt, varierat och nyanserat språk. Men ibland behöver både elever och lärare avbrott och variation. Även en struktur och regelbundenhet gynnar elevernas lärande. Så varför inte låta Språknytt dyka upp när behovet av variation är som störst eller varje måndag morgon eller fredag eftermiddag?

Metod

Tanken är att Språknytt dyker upp regelbundet. Under lekfulla former presenteras en liten detalj i språket. Inslaget behöver inte vara längre än några minuter, men kan även ta längre tid om eleverna nappar på innehållet. Varje inslag består av en enkel presentation av en språklig detalj och därefter får eleverna träna eller omsätta vetskapen i en muntlig och/eller skriftlig övning.

Varför inte inleda med en liten jingel:

Jag tänker göra mina Språknytt i Google presentationer där varje sida blir ett inslag. På varje sida ska alltså presentation och övning finnas med. Så här kan det se ut:

Just nu spånar jag på kategorierna:

  • Stilfigurer (t ex olika rim, alliteration, anafor, besjälning, hyperbol, liknelse, metafor, stegring)
  • Grammatik
  • Språkfelet
  • Ordkunskap
  • Nya ord

Undervisade jag i ETT klassrum skulle jag anslå varje inslag så att eleverna skulle kunna använda de språkliga erövringarna när helst de önskade (nu undervisar jag i FEM olika salar… så det orkar jag inte). Jag får fundera ut någon smart digital lösning istället.

Någon som har gjort något liknande? Med andra kategorier? Det vore roligt att ta del av 🙂

Från kaos till djävlar anamma

Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp. Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Därför är det inte så konstigt att det tar några veckor eller till och med månader innan det sätter sig en struktur och prägel i klassrummet. En sjua som jag nu undervisar hade inledningsvis svårt att:

  • Ta egna initiativ
  • Lita på sitt eget omdöme
  • Göra sitt bästa/anstränga sig
  • Förstå instruktioner i fler led än två (även om de fanns anslagna)
  • Fokusera under en hel lektion

I fredags gjorde vi en avslutande uppgift till en uppskattad bok, Narnia – Häxan och Lejonet. Eleverna skulle skriva sina tankar i FYRA delar: en kort sammanfattning (med stöd av kapitelrubrikerna, beskriva en karaktär (med stöd av en tankekarta) och hämta exempel ur boken av karaktärens egenskaper, ge boken ett omdöme/vad som var bra och mindre bra, samt välja ut en mening (om bokens huvudteman, t ex mod, lojalitet, svek, makt, tro och girighet) och resonera om den ur olika perspektiv. Efter inledande 20 minuter där jag sprang som en tätting mellan eleverna infann sig plötsligt ett lugn. Eleverna arbetade fokuserat de avslutande 30 minuterna med de FYRA uppgifterna.

Jag avslutade lektionen med att ösa beröm över elevernas insats. Eleverna hade med en positiv inställning, ambitioner, systematik och fokus lyckats formulera sina tankar om boken på ett inte tidigare visat sätt! Jag frågade eleverna: Vad hade hänt om vi gjort den här uppgiften på detta sätt för cirka åtta veckor sedan?

KAOS! svarade eleverna unisont och log.

De blev medvetna om sin egen resa. Hur inställning, ambition och fokus faktiskt påverkar både klimatet i klassrummet och den egna prestationen! Gott nog. Ett bra sätt att ta helg på! Så borde alla veckor avslutas! Nu är det en ny! Hur synliggör du dina elevers djävlar anamma?

Unga kan

Det offentliga samtalet om skolan styr praktiken vare sig vi vill det eller inte. Ofta målas skolkartan i rätt så mörka färger. Kommuner, skolor, rektorer, lärare och till sist elever som inte kan och vill någonting. I allt mörker som skildras är det viktigt att även lyfta fram det som faktiskt fungerar. Annars är risken påtaglig att vi slutar tro på skolan och elevernas förmåga. Slutar vi tro börjar vi förenkla. Förenklar vi lär sig eleverna mindre. Vi behöver balans i beskrivningen av skolan, lite hopp och framtidstro. Politiker, tjänstemän, journalister, lärare, vårdnadshavare, elever – alla är med och skapar bilden av vad skolan är och ska vara. Elever vill… och kan! Vi behöver inte vara rädda att utmana elever med ”svåra” texter, samtal eller uppgifter.

Eleverna i 9D har läst en litterär klassiker, Flugornas herre av William Golding. Eleverna har tänkt, samtalat och skrivit om bokens tematik, enormt svåra och stora frågor, som grupptryck, vi-och-dom, utanförskap, behovet av social samvaro, ondska, mobbning, förakt och rädslor. När jag tackade ja till att delta i Go’kvälls bokcirkel på Facebook och i programmets boksamtal var det just för att visa att unga kan läsa, tänka, samtala och skriva om litteratur. Visst har det varit en utmaning och mödosamt för eleverna, men i samtalen har alla elever deltagit och visat engagemang. Ni är grymma 9D!

Lokaltidningen i Arboga har valt att berätta om vårt lilla läsprojekt ur samma vinkel, nämligen att det händer något positivt i skolan. Att unga kan och vill! Tack Eija Salminen på BblAt för din fina och respektfulla skildring av eleverna!
Här är ett av reportagen. Finns även med en film (2:40 min) som visar hur det kan gå till under en lektion (kostar 1 kr att öppna).

Go’kvälls redaktion nappade på idén att synliggöra att unga kan läsa, tänka och skriva om litteratur. Därför har eleverna deltagit i Go’kvälls Facebookgrupp och resonerat om de tankar och frågor boken har väckt. Bokcirkeln avslutades i och med att Astrid Sjöström, elev i 9D, och jag deltog i ett samtal tillsammans med Agneta Norrgård och Pekka Heino. Tack för det goda samtalet och tack Go’kväll för att vi fick vara med!

Här är boksamtalet om Flugornas herre från tisdagens Go’kväll (ca tio minuter)

Jag har tidigare skrivit om hur viktig bilden av skolan är, hur den påverkar lärare, elever och vårdnadshavare: En mötesplats för barn där det händer något spännande och Är du ambassadör för yrket?
Hur blir dina elever utmanade?  Hur pratar du om elevernas kapacitet och inställning? Hur framställer du ditt yrke? Vilken bild skapar du av skolan?

En bra lektion – enligt eleverna

Mina åttor fick i uppgift att fundera på vad som kännetecknar en bra lektion. Hur ska en sådan vara? De fick tio minuter på sig att lista faktorer som spelar roll. Listan i den ordning eleverna berättade när vi gick laget runt, alltså utan inbördes rangordning, kommer här:

Några av punkterna ovan fick eleverna fundera vidare på. Frågan under respektive rubrik:

Struktur

Hur skapar läraren struktur för sina elever?

  • Förklara vad vi ska göra
  • Hur uppgiften ska genomföras
  • Använda listor (1, 2, 3) på tavlan
  • Läraren måste komma noga förberedd (ja, vi ser om en lärare har förberett sig eller inte!)
  • Skriftlig information måste vara logisk – var sak på sin plats (som i klädgarderoben)
  • Man ska förstå hur insatsen på uppgiften hänger ihop med betygen

Variation

Hur kan läraren skapa variation i undervisningen?

  • Alternera olika uppgifter under varje lektion (t ex läsa, skriva, prata, lyssna, praktiskt).
  • Inte för många byten under en lektion. Då blir det ”hattigt”.
  • Göra saker på olika sätt, t ex skriva (på dator, för hand, tankekartor, listor, långa och korta texter).
  • Använda olika sorts material, t ex tidningar, böcker, filmer och bilder.

Motivation/intressant/roligt

Vad kan läraren göra för att motivera eleverna?

  • Elevinflytande. Att använda våra idéer, tankar och texter under lektionerna.
  • Variera mera.
  • Lärarens engagemang för ämnet är jätteviktigt. Det måste synas att läraren gillar det hen gör!
  • Tydlighet – om man inte förstår går luften ur lektionen på en gång.

Diskussioner

Hur ska riktigt bra diskussioner och samtal vara?

  • Alla ska få säga något
  • Alla ska delta, vara aktiva
  • Läraren ska leda samtalet och fördela ordet
  • Samtal i mindre grupper, sen i helklass
  • Man måste veta vad man ska prata om
  • Man måste ha respekt för andras åsikter

Testa själv! Fråga dina elever hur de vill att en bra lektion ska vara. Tack 8D för era tankar! Mycket att tänka på för oss lärare 🙂

 

Att väcka en känsla

Innan vi börjar läsa en text försöker jag väcka liv i något hos eleverna. Glädje, sorg, ilska, förvåning, kärlek, rädsla… en känsla! Som väcker ett intresse. Skapar frågor. En nyfikenhet. En ny tanke. Aktiverar förförståelse. Etablerar ett sammanhang. Det gör jag ofta med bilder, filmklipp, artiklar, nyheter eller en personlig anekdot. Historien om pappan som lämnade sin son i Uppsala (OBS! EJ SANT!) har jag använt många gånger:

Historien finns på flera ställen: Spelade dåligt – dumpad av pappa, Pappa övergav son efter match, Pojke lämnades att gå hem flera mil och Pojke spelade dåligt – lämnades kvar av förälder. Historien engagerar och som lärare behöver man knappt skapa några frågor. Eleverna diskuterar ändå! De kan lätt relatera till händelsen då många har egna erfarenheter av idrott och vuxna som har betett sig på olika sätt i samband med barns idrottande. Två frågor som jag vill att vi diskuterar (med tanke på kommande text) och där jag måste leda eleverna är:

  • Källkritik – primär och sekundärkälla, antal källor, citat, närhetsprincip, tid och sammanhang,
  • Ryktesspridning – framförallt den stämning som den här typen av historier ofta frambringar:

Vi försöker förstå vad som leder fram till reaktionerna i klippet ovan… och vilka konsekvenser det får för alla parter. Sedan läser vi vidare: Nya uppgifter: Innebandypappa övergav aldrig sin sonUtredning om innebandypojken läggs ned eller Innebandypojken blev aldrig övergiven. Hmmm… vad tänker eleverna nu? Vad tänker de om sina tidigare tankar?

Den här inledning har jag använt till Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Inledningen ger eleverna dessutom en underlag till att göra senare kopplingar där text möter text. Under läsningens gång kan man som lärare ge eleverna underlag till att göra kopplingar genom att berätta parallella historier. På bokens teman finns hur många som helst…. tyvärr!