Märkt: musik

Bland glasbitar och tomma flaskor

I ett kärlekstema i årskurs 9 som avslutades med läsning (och lyssning) av Thåström skrev de flesta mininoveller baserade på Die Mauer och några på Fanfanfan (skrivit tidigare om detta: Från Thåström till mininoveller och Låtar om kärlek). Bara en elev skrev en mininovell baserad på  Karenina. Ett elevexempel på vad man kan åstadkomma med inspiration av en gammal rockstjärna:

BLAND GLASBITAR OCH TOMMA FLASKOR

Jag vaknar upp vid doften av alkohol. Jag ligger på golvet med huvudvärk, bland glasbitar och tomma flaskor. När jag väl reser mig upp kommer alla minnen från igår. Från festen, från drickandet och från dig. Mitt hjärta börjar bulta som en stånghammare i ett gammalt järnbruk. Allting är här förutom du. Det är bara du som saknas och mitt hjärta kan inte komma över det. Jag reser mig upp och fler minnen faller in. Jag minns kyssen du gav mig innan du lämnade mig på golvet och gick ut ur rummet. Det var nog den sista gången jag såg dig.

Det är svårt att ställa sig upp, men jag försöker ändå. Dörren är bara några meter ifrån mig. Jag lyckas öppna den. Folk ligger överallt i vardagsrummet och du finns ingenstans. Alla minnen från igår fortsätter att komma medan jag försöker ta mig förbi alla som sover.

Jag kommer ut på vägen. Vinden blåser i mitt ansikte medan jag kollar runt på den tomma gatan. Solen sticker upp lite från horisonten. Allting är så lugnt och fridfullt. Minnena från igår blir allt svagare och svagare. Minnena av dig blir svagare och svagare. Jag får till ett leende nästan. Jag börjar gå hem. Mitt pussel blir kanske klart ändå…

Musikvideon finns här

Från Thåström till mininoveller

Vi avslutade ett kärlekstema med att skriva en mininovell baserad på någon av Thåströms texter Die Mauer (Ebba Grön), Karenina eller Fanfanfan (mer om detta här: Låtar om kärlek). Eleverna nappade på idén och 20 minuter senare hade ALLA skrivit en kort kärlekshistoria. Här är tre:

KULAN
Han står inne i mörkret vid hörnet av huset han vuxit upp i och ser upp mot stjärnorna. I månljuset tittar han på muren som byggdes upp när han var mindre. Muren är flera meter. Hon kan inte se honom, men hon vet att han är där. Hon försöker titta över väggen som blockerar deras kärlek. Han lägger sin hand på muren och låter känslorna strömma genom muren. Hon känner hans kärlek när hon lutar sig mot muren. De står på varsin sida av muren och känner varandra. Inget hörs. Någon säger: ”Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi”. Han vet att hon finns på andra sidan muren. Han vill kunna ta sig till henne. Han vill se hennes kropp och smeka hennes hy. Det hörs ett rop på hjälp, men det är för sent. Kulan i honom är redan där och hon hukar sig ner på knä och gråter för honom. Alla vackra rosor är våta. Det som hände vid muren ska aldrig förlåtas.

JAG FICK SYN PÅ HENNE
Jag stod vid muren och tittade igenom det skottskadade gallret. Det första jag såg var en tjej på andra sidan. Våra blickar drog sig mot varandra, som någon slags dragningskraft. Vi stod länge och bara tittade på varandra. Hon hade en vit mössa på sig, samt en svart kappa och ett par mörkblåa jeans. Medan jag stod vid muren närmade jag mig ännu mera utan att tänka på det. Ända tills jag stod och höll i gallret. Det kom en vakt och kastade iväg mig ut på den kalla och blöta trottoaren. Jag gick långsamt hemåt, hemåt den kvällen. Nästa dag gick jag tillbaka, tillbaka till muren med ett litet hopp om att hon skulle stå kvar där.

Jag kom dit och tittade mig runt. Så fick jag syn på henne, där stod hon på andra sidan muren. Jag önskade att jag bara kunde springa över till henne och tala om hur mycket jag älskade henne. Men det gick inte. En dag så stod, så stod den bara där, en mur mellan mig och den jag hade kär. Jag hade blivit skjuten och aldrig mer skulle jag få se henne, inte ens genom gallret.

ETT SMS TILL MIN POLARE
Jag ligger i min säng i mitt stökiga rum. Jag håller i min gitarr och bara spelar någonting. Jag kan inte sluta tänka på dig. Det har gått nästan ett år och jag tänker fortfarande på dig. Fan, varför lät jag dig försvinna. Det måste ha varit det värsta misstaget som jag någonsin har gjort. Om jag bara kunde vrida tillbaka i tiden, om jag bara fick en chans till. Tänk om det hade fungerat. Klockornas kör och änglarnas orglar skulle ha varit bara för oss. Jag står där framme vid prästen och du kommer fram till mig i den underbara vita klänningen medan du pillar på buketten. Trumpeter och trummor spelar.

Men fantasin försvinner och jag är tillbaka i mitt stökiga rum. Fan, fan, fan, det skulle ha varit du. Fast det var så kort romans borde jag ha förstått. Såna chanser kommer bara en gång och aldrig två gånger. Jag rör fingrarna mot gitarrens strängar och ljudet av gitarren fyller rummet. Plötsligt kommer en tanke in i mitt huvud och jag tar snabbt upp min mobil. Jag skickar ett meddelande till min polare: “Vi kanske ska skapa ett band iallafall. Jag har en låt att skriva”.

Elever skriver mininoveller till Thåström Die Mauer

Låtar om kärlek

Det är något med den musik som man lyssnade på som ung. Det räcker att höra några sekunder av melodin eller se en textrad så förflyttas man 30-35 år tillbaka i tiden. Jag fick höra Thåströms röst tidigt. Ebba Gröns vinylskivor snurrade ofta och länge i brorsans rum. Som underårig lyckades jag komma in på en konsert i Piteå och blev helt golvad av 800 grader, Die Mauer och Kriget med mig själv. Jag vet att populärkulturen förändras snabbt, men… I min bok placerar jag fortfarande Thåström högt upp på listan vad gäller låtskriveri och artisteri. Hans texter är både tidsdokument och tidlösa. Det finns bildspråk, stilfigurer och en hel del svordomar.

I ett projekt om kärlek (obesvarad, förlorad, förbjuden, olycklig, lycklig och livslång sådan) läser vi bland annat några noveller, lyssnar på en radionovell, ser kortfilmer och läser balkongscenen i Romeo och Julia. Att plocka ihop texter med samma motiv eller tema skapar ofta ett sammanhang. Olika texter kan skapa kontraster, både till innehåll och form. När texter möter texter händer något spännande. Därför tänker jag testa vad eleverna anser om de tre texterna: Die Mauer, Karenina och…

 

Frågor som kan diskuteras eller skrivas om till Die Mauer:

  • Var utspelar sig handlingen? Hur vet vi det?
  • När ungefär? Hur kan vi anta det?
  • Vad handlar texten om?
  • Hur slutar texten?
  • Hur slutar låten?
  • På vilket sätt är den både lycklig och olycklig?
  • I texten finns bildspråk. Ge några exempel.
  • Vilken versrad/strof får dig att tänka?
  • Vilken versrad/strof får dig att känna?

Skriv en mikronovell

Skriv en mininovell om ca 300-400 ord.

Alt 1:  Skriv om ett par som skiljs åt och hamnar på var sin sida av muren. Du väljer vilka personerna är och vad som ska hända. En versrad eller strof ur Die Mauer ska finnas med.
Alt 2: Välj en av låtarna och skriv en mininovell om texten. En rad eller strof ur texten ska finnas med.

Om andan faller på får eleverna omvandla sina mininoveller till mikronoveller (om ca 75 ord). Ska bli spännande att se vad de kan göra med texterna och om de gillar Thåström eller om han i hamnar på skräphögen… men det är väl knappast möjligt?! 😉

En dikt om folk

I Främlingar och vänner – nån du kanske känner! av Emma och Lisen Adbåge finns en dikt om människor som jag tycker mycket om. Nedan skissas på ett upplägg med olika aktiviteter. Vilka kan passa i din klass?

Folk Emma och Lisen Adbåge

Läs texten högt samtidigt som eleverna läser med. Låt eleverna läsa dikten i enskildhet och under tystnad. Ge tid för eftertanke och att flödesskriva egna och fria reflektioner under några minuter.

Läs dikten högt i par. Eleverna kan samtala om vilka ord som betonas, läses med eftertryck och vilka som bara flödar förbi. Läste vi dikten olika? Vad beror det på? Går den att läsa på olika sätt? Sjunga eller rappa? Testa!

Samtala om…

Diktens bästa versrad: Vilken rad fastnar efter läsning? Vilken är diktens bästa/viktigaste rad? Förklara hur du tänker.

Tolka:  Vad tänker du på efter läsningen av dikten? Hur tolkar du budskapet i den?

Känna och associera: Vilken känsla får du av den? Vilka associationer gör du?

Om ordet ”känner”. Vilka sorts ”folk” finns med i dikten? Gör en lista från den som är närmast till den som är mest avlägsen. Samla andra ord om ”vänner”. Hur många sorter kan du komma på?

Platserna: Vilka platser förekommer i dikten? Varför är just dessa platser med tror du? Några platser antyds, vilka då?

Alla andra ord: Vilka ord hör ihop? På vilket sätt hör de ihop? Finns det ord som är varandras motsatser?

Diktens form: Hur är dikten uppbyggd? Vilka ord återkommer? På vilket sätt? Vilka ord rimmar/rimmar inte? Hur långa är orden i dikten? Hur många stavelser i varje versrad? Vilka betonas?

Lyssna på Britta Persson:

Flödesskriv enskilt: Förändras din uppfattning av texten mot din tidigare? På vilket sätt i så fall? Upptäcker du någon ny nyans eller annat perspektiv av din tolkning? Skriv om detta några minuter.

Samtala parvis om Brittas låt: Vilken känsla får du av den? Vilka ord eller fraser framträder i denna version?

Välj en person: Välj ut några människor som du blir nyfiken på. Vilka är de? Fantisera i positiv anda. Namn? Ålder? Var och hur bor de? Familjesituation? Yrke? Intressen? Anteckna eller gör en tankekarta om en person.

Folk Lisen och Emma Adbåge - Lärarhandledning för att samtala om och skriva poesi på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet

Samtala om bilderna med din bordsgranne: Berätta om din person. Låt kompisen gissa vem du skrivit om.

Skriv en hemlighet: Fundera vidare på din person. Vilken hemlighet går personen och bär på? Skriv om den.

Skriv en dikt om din person

Folk du möter: Brainstorma vilka människor du möter. Var du möter dem. Anteckna eller gör en tankekarta (t ex utifrån olika platser). Välj vilka människor som du vill skriva en dikt om och hur du vill framställa dem. Eller om du hellre vill berätta om människor generellt. Flödesskriv!

Bearbeta din dikt. Väg dina ord på guldvåg. Leta efter ord som rimmar eller kanske passar en allitteration eller assonans bättre? Hur många stavelser har du i dina versrader? Blir det en skön rytm när du läser texten högt eller behöver du byta ut några ord?

Två resurser som kan vara användbara: Rimlexikon och synonymer.

PS! Emma och Lisen Adbåge har gett mig ett okej att publicera bilder ur boken.

Resan hem

I en tråd om en helt annan fråga började Jan Nilsson (Malmö Universitet) och jag fundera på det faktiska ”tomrummet” i texter. Alltså sådant som inte står uttryckligen, till exempel karaktärer och/eller händelser som lämnas utanför berättelsen. Vanligaste exemplet på detta är kanske Alfons Åbergs mamma. Jan gav mig idén nedan och upplägget har jag spånat vidare på. Sociala medier när det är som allra roligast! Möjliga teman som texten kan förekomma i är många då den är så öppen för olika tolkningar. Några förslag: att vara på väg, plikt eller hemligheter.

Syfte

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig.

Läraren reflekterar

Att göra eleverna medvetna om vad som står i texten, vad som är underförstått och vad som inte alls förekommer är en lång process. Ibland kan enkla och tydliga exempel vara en framgångsrik väg. Om inte annat kan lektionen ses som ett kreativt och fantasifullt skapande!

Metod

Det är kanske på sin plats att berätta något om Olle Adolphsson och hans mest kända verk, Det gåtfulla folket och texten till 34:an . Berätta att ni tillsammans ska försöka lista ut vem det är som reser i texten. Börja med att lyssna på visan Resan hem och följa med i texten. Låt eleverna resonera parvis om:

  • Vad handlar texten om?
  • Vad händer (i kronologisk ordning)?
  • Vad får vi reda på? Vilka detaljer förekommer om resan?

Att göra inferenser

Sen är det dags att börja fundera på det som inte står, men som vi kan ana, genom att ”läsa mellan raderna”. Vem är mannen? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild av honom (t ex sex Albyl, fimp, blek, cigaretter, Året runt, smörgås och öl).

När tror du att resan företas? Ungefär vilket år kan det vara? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild (t ex tidningar, priser, restider).

Varför blir huvudpersonen ”förvånad, blek och skrämd” när han betraktar Drottningtorget? Vem ringer han till? Vad handlar samtalet om?

Att föreställa sig

Med det lilla vi vet om mannen får eleverna fundera på vad han har gjort i Skövde. Reste han privat eller i jobbet? Vilket är hans jobb egentligen (som han återvänder till i slutet av visan)? Hur ser vardagen ut för vår man? Vilka umgås han med? Hur bor han? Har han familj eller lever han ensam?

Leva sig in i mannens värld

Det vi nu ”vet” om mannens resa tillsammans med vår skapade bild kan vi kanske förstå varför han väljer en omväg till Malmö. I vilket sinnestillstånd är mannen i? Hur känner han sig när han står där på perrongen i Skövde? Varför åker han till Malmö innan han åker hem till Stockholm? Han hade ju reserverad sittplats till Stockholm C. Vad gör han i Malmö? Uträttar han ett ärende eller är resan en flykt undan någonting? Kommer han att företa samma resa igen?  Vad tänker han på när han står på kajen i Malmö och tittar mot Köpenhamn?

Fortsättning

Om eleverna nappar på innehållet finns det en mängd olika (skriv)uppgifter, förslagsvis:

  • Dikt/sång: Skriv om texten men fokusera på hur mannen känner sig eller vad han gör i Malmö.
  • En kort novell: Om nästa resa till Skövde. Eller när mannen kommer hem.
  • Ett reportage: Om mannen som bor i tre städer. Samtidigt.
  • En tidningsartikel: En man som hittas död i Malmö.

LGR 11 Förmåga (kopplingar till årskurs 9)

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Kunskapskrav

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Om textens tomrum

Wolfgang Iser ”Textens appellstruktur” i Lewan &  Thavenius, Jan & Lewan, Bengt (red.), Läsningar: om litteraturen och läsaren, Akademilitteratur, Stockholm, 1985

Tumgrepp på Thåström

Nyligen skrev Katarina Lycken Rüter och Jenny Edvardsson om Tumgreppspoesi (läs mer här). Ett annan liknande idé skulle kunna vara att plocka favoritrader från dina favoritlåtar av din favoritartist. Det går ju lika bra att använda andra texter, till exempel av författare, debattörer (tänkt en dikt skapad av raderna från Peter Wolodarski, Robert Ashberg eller Inger Enkvist), bloggare eller reklammakare. Joakim Thåström fyllde i dagarna 60 år. Han har präglat hela min uppväxt och texterna är alla förknippade med minnen från barndomen, ungdomsperioden och vuxenlivet. So, this is my tribute to Thåström!

DIE MAUER 2017

Halt här får ingen passera,
fick jag vrida tillbaks tiden,
vi fryser ihjäl, det är så kallt.

Ridande på var sin häst, skriker dom att vi vet bäst,
jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer, kommer aldrig komma hem.
Kan du inte byta ut ditt namn så byt planet,
jag behöver en mun till för att kunna andas.

Med freden kommer tystnaden,
för på avstjälpningscentralen råder tystnad och full kontroll,
och jorden snurrade öde och tom.

Vi skulle få leva här.

Att skapa relationer till undervisningens innehåll

Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. Så några av mina favoritingångar…

1. Något aktuellt – Om modern teknik

Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Just för att det händer nu brukar motivera eleverna. Det är helt enkelt angeläget att förhålla sig till. Jag brukar välja både nyheter och företeelser som under en längre period varit ”aktuella”. Då och då blossar debatten om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan upp. Hur tänker du om ditt användande av mobiltelefonen?

Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik

2. Sport – Om funktionsnedsättning

I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Tyvärr gick de bort 2013, men fortfarande är de ”kvar i hallen”. Ismaskinerna heter nämligen STEN och GEORG. Här ett reportage om bröderna…

Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. På vilket sätt syns och hörs de i TV, tidningar, på nätet och andra platser? Känner eleverna någon som har någon funktionsnedsättning? Filmtips: Min bror Mikael och uppföljningen: Välj en scen som berör dig

3. Musik – Om drömmar och hopp

Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Det gör Rainbow Road för många interner.

Livet. Tillfälligheter. Dumma beslut. Drömmar. Hopp som släcks. Hopp som tänds. Men också om Brott och straff och andra frågor relaterade till ämnet. Så här har jag introducerat Möss och människor med bland annat Rainbow Road som ingång.

4. Konst – Ödet

Tänk om jag hade… tänk om… tänk om… Så både tänker och säger vi nog ganska ofta. Marina och Ulay avslutade en kärleksrelation i mitten av 80-talet, gick från var sin ände av kinesiska muren och omfamnade varandra en sista gång när de möttes. De sågs inte igen förrän 2010…

Känner eleverna igen sig i känslan? Det gör de! Som de brukar diskutera detta klipp. Att gå vidare: Slas har skrivit Slå följe, en novell där huvudpersonen hamnar i ett dilemma. Tänk om han går miste om sitt livs stora kärlek? Mer om dilemman här

5. TV-serier – Om sanningen och vita lögner

Eleverna ser många TV-serier. Varför inte använda det i undervisningen? Detta klipp från Solsidan handlar om att inte riktigt kunna säga sanningen, vita lögner och när det är för sent att säga sanningen… och vilka konsekvenser det kan få…

Varför inte koppla till En text du tycker om?