Märkt: musik

Resan hem

I en tråd om en helt annan fråga började Jan Nilsson (Malmö Universitet) och jag fundera på det faktiska ”tomrummet” i texter. Alltså sådant som inte står uttryckligen, till exempel karaktärer och/eller händelser som lämnas utanför berättelsen. Vanligaste exemplet på detta är kanske Alfons Åbergs mamma. Jan gav mig idén nedan och upplägget har jag spånat vidare på. Sociala medier när det är som allra roligast! Möjliga teman som texten kan förekomma i är många då den är så öppen för olika tolkningar. Några förslag: att vara på väg, plikt eller hemligheter.

Syfte

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig.

Läraren reflekterar

Att göra eleverna medvetna om vad som står i texten, vad som är underförstått och vad som inte alls förekommer är en lång process. Ibland kan enkla och tydliga exempel vara en framgångsrik väg. Om inte annat kan lektionen ses som ett kreativt och fantasifullt skapande!

Metod

Det är kanske på sin plats att berätta något om Olle Adolphsson och hans mest kända verk, Det gåtfulla folket och texten till 34:an . Berätta att ni tillsammans ska försöka lista ut vem det är som reser i texten. Börja med att lyssna på visan Resan hem och följa med i texten. Låt eleverna resonera parvis om:

  • Vad handlar texten om?
  • Vad händer (i kronologisk ordning)?
  • Vad får vi reda på? Vilka detaljer förekommer om resan?

Att göra inferenser

Sen är det dags att börja fundera på det som inte står, men som vi kan ana, genom att ”läsa mellan raderna”. Vem är mannen? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild av honom (t ex sex Albyl, fimp, blek, cigaretter, Året runt, smörgås och öl).

När tror du att resan företas? Ungefär vilket år kan det vara? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild (t ex tidningar, priser, restider).

Varför blir huvudpersonen ”förvånad, blek och skrämd” när han betraktar Drottningtorget? Vem ringer han till? Vad handlar samtalet om?

Att föreställa sig

Med det lilla vi vet om mannen får eleverna fundera på vad han har gjort i Skövde. Reste han privat eller i jobbet? Vilket är hans jobb egentligen (som han återvänder till i slutet av visan)? Hur ser vardagen ut för vår man? Vilka umgås han med? Hur bor han? Har han familj eller lever han ensam?

Leva sig in i mannens värld

Det vi nu ”vet” om mannens resa tillsammans med vår skapade bild kan vi kanske förstå varför han väljer en omväg till Malmö. I vilket sinnestillstånd är mannen i? Hur känner han sig när han står där på perrongen i Skövde? Varför åker han till Malmö innan han åker hem till Stockholm? Han hade ju reserverad sittplats till Stockholm C. Vad gör han i Malmö? Uträttar han ett ärende eller är resan en flykt undan någonting? Kommer han att företa samma resa igen?  Vad tänker han på när han står på kajen i Malmö och tittar mot Köpenhamn?

Fortsättning

Om eleverna nappar på innehållet finns det en mängd olika (skriv)uppgifter, förslagsvis:

  • Dikt/sång: Skriv om texten men fokusera på hur mannen känner sig eller vad han gör i Malmö.
  • En kort novell: Om nästa resa till Skövde. Eller när mannen kommer hem.
  • Ett reportage: Om mannen som bor i tre städer. Samtidigt.
  • En tidningsartikel: En man som hittas död i Malmö.

LGR 11 Förmåga (kopplingar till årskurs 9)

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Kunskapskrav

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Om textens tomrum

Wolfgang Iser ”Textens appellstruktur” i Lewan &  Thavenius, Jan & Lewan, Bengt (red.), Läsningar: om litteraturen och läsaren, Akademilitteratur, Stockholm, 1985

Tumgrepp på Thåström

Nyligen skrev Katarina Lycken Rüter och Jenny Edvardsson om Tumgreppspoesi (läs mer här). Ett annan liknande idé skulle kunna vara att plocka favoritrader från dina favoritlåtar av din favoritartist. Det går ju lika bra att använda andra texter, till exempel av författare, debattörer (tänkt en dikt skapad av raderna från Peter Wolodarski, Robert Ashberg eller Inger Enkvist), bloggare eller reklammakare. Joakim Thåström fyllde i dagarna 60 år. Han har präglat hela min uppväxt och texterna är alla förknippade med minnen från barndomen, ungdomsperioden och vuxenlivet. So, this is my tribute to Thåström!

DIE MAUER 2017

Halt här får ingen passera,
fick jag vrida tillbaks tiden,
vi fryser ihjäl, det är så kallt.

Ridande på var sin häst, skriker dom att vi vet bäst,
jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer, kommer aldrig komma hem.
Kan du inte byta ut ditt namn så byt planet,
jag behöver en mun till för att kunna andas.

Med freden kommer tystnaden,
för på avstjälpningscentralen råder tystnad och full kontroll,
och jorden snurrade öde och tom.

Vi skulle få leva här.

Att skapa relationer till undervisningens innehåll

Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. Så några av mina favoritingångar…

1. Något aktuellt – Om modern teknik

Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Just för att det händer nu brukar motivera eleverna. Det är helt enkelt angeläget att förhålla sig till. Jag brukar välja både nyheter och företeelser som under en längre period varit ”aktuella”. Då och då blossar debatten om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan upp. Hur tänker du om ditt användande av mobiltelefonen?

Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik

2. Sport – Om funktionsnedsättning

I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Tyvärr gick de bort 2013, men fortfarande är de ”kvar i hallen”. Ismaskinerna heter nämligen STEN och GEORG. Här ett reportage om bröderna…

Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. På vilket sätt syns och hörs de i TV, tidningar, på nätet och andra platser? Känner eleverna någon som har någon funktionsnedsättning? Filmtips: Min bror Mikael och uppföljningen: Välj en scen som berör dig

3. Musik – Om drömmar och hopp

Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Det gör Rainbow Road för många interner.

Livet. Tillfälligheter. Dumma beslut. Drömmar. Hopp som släcks. Hopp som tänds. Men också om Brott och straff och andra frågor relaterade till ämnet. Så här har jag introducerat Möss och människor med bland annat Rainbow Road som ingång.

4. Konst – Ödet

Tänk om jag hade… tänk om… tänk om… Så både tänker och säger vi nog ganska ofta. Marina och Ulay avslutade en kärleksrelation i mitten av 80-talet, gick från var sin ände av kinesiska muren och omfamnade varandra en sista gång när de möttes. De sågs inte igen förrän 2010…

Känner eleverna igen sig i känslan? Det gör de! Som de brukar diskutera detta klipp. Att gå vidare: Slas har skrivit Slå följe, en novell där huvudpersonen hamnar i ett dilemma. Tänk om han går miste om sitt livs stora kärlek? Mer om dilemman här

5. TV-serier – Om sanningen och vita lögner

Eleverna ser många TV-serier. Varför inte använda det i undervisningen? Detta klipp från Solsidan handlar om att inte riktigt kunna säga sanningen, vita lögner och när det är för sent att säga sanningen… och vilka konsekvenser det kan få…

Varför inte koppla till En text du tycker om?

 

Vi skulle få leva här…

Under en kommande temadag ska eleverna få i uppgift att uttrycka sina känslor i bild, text och/eller musik om världens tillstånd. Tankar, drömmar, farhågor och rädslor är tillåtet… Fria ordet är viktigt! Dikt, sångtext, novell, kortnovell, spoken word eller argumenterande text spelar heller ingen roll. För att ge eleverna inspiration kommer jag att visa några konstnärer som gjort stort intryck på mig.

Som vilsen tonåring var musik en extrem viktig del av identitetskapandet. Via Bob Marley, Beatles och Thåström fann jag Dylan. Obeveklig i sina texter. Orättvisor, fördomar och förtryck skulle bekämpas. Vissa låtar gjorde större intryck än andra förstås. Två som hängt med i över 25 år är The lonesome death of Hattie Carroll och fantastiska Masters of war som är mer aktuell än någonsin.

Flera textförfattare har gått i Dylans fotspår. En av de som kommit nära (innehållsmässigt) är Bono i U2. Hans texter är väl inte i samma klass som Dylans, men i sina bästa stunder når han ganska långt. En av hans mest lyckade är Mothers of the disappeared som handlar om de, av Chile och Argentinas militärjuntor, bortförda barnen. Barnens mödrar samlades i årtioenden på Plaza de Mayo varje vecka för att få svar på vart deras barn tagit vägen. 1998 möttes U2 och The mothers of the disappeared på scenen för ett gemensamt framträdande.

Mothers of the disappeared

Midnight, our sons and daughters
Were cut down and taken from us
Hear their heartbeat
We hear their heartbeat

In the wind we hear their laughter
In the rain we see their tears
Hear their heartbeat
we hear their heartbeat

Night hangs like a prisoner
Stretched over black and blue
Hear their heartbeats
We hear their heartbeats

In the trees our sons stand naked
Through the walls our daughter cry
See their tears in the rainfall

Die Mauer

Apropå vad som händer i Ungern, Israel och på flera andra ställen runt om i världen… och ett stycke svensk musikhistoria:

Banksy och Frances Bruno Catalano

En bild säger mer än 1000 ord!

sculptures-bruno-catalano-1

Det låter ju hur naivt och pretantiöst som helst att drömma om en bättre värld, men om ingen gör det blir nog världen aldrig ett bättre ställe. Jag tycker det är viktigt att ingjuta mod och hopp hos eleverna om en bättre tillvaro för alla, även om läget ser mörkt ut just nu. En som visste det redan på 40-talet och sa det mycket bättre var Woody Guthrie:

I am out to sing songs that will prove to you that this is your world and that if it has hit you pretty hard and knocked you for a dozen loops, no matter what color, what size you are, how you are built, I am out to sing the songs that make you take pride in yourself and in your work. And the songs that I sing are made up for the most part by all sorts of folks just about like you.

Just ja, uppgiften (fortfarande i planeringsstadiet) finns här.