Märkt: sammanhang

Bildstöd under läsning

Jag gör alltid två saker när jag läser en skönlitterär bok. Jag skapar kartor, ibland som inre bilder och vid komplex handling och/eller ett omfattande persongalleri ritar jag dem på ett papper:

  1. En geografisk karta över var handlingen utspelar sig. Det spelar ingen roll om det är en verklig historia eller en fantasihistoria som i Bilbo eller Sagan om ringen (där serverar Tolkien iofs läsaren en karta… som vid läsning studerades ingående och ofta!).
  2. En karta över hur människor i boken hör ihop med varandra (och inte).

Bilderna hjälper mig att skapa en struktur över hur karaktärerna förhåller sig till varandra, förändrar och utvecklar både personlighet och relationer. Den geografiska kartan hjälper till att ”hänga upp” händelser på fysiska platser. Det blir enklare att komma ihåg olika episoder ur boken och skapa en kronologi.

Två verktyg för att ge eleverna detta stöd är Google Maps (om det är en bok som utspelar sig i den ”verkliga” världen) och Canva (för att skapa släkt- och relationsträd). En klass läser just nu Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad) och då kan bilderna se ut så här:

Det går förstås lika bra att rita både karta och persongalleri på tavlan i klassrummet. Fördelen med att publicera dem digitalt är att de finns som stöd även vid läsning hemma.

Att skapa relationer till undervisningens innehåll

Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. Så några av mina favoritingångar…

1. Något aktuellt – Om modern teknik

Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Just för att det händer nu brukar motivera eleverna. Det är helt enkelt angeläget att förhålla sig till. Jag brukar välja både nyheter och företeelser som under en längre period varit ”aktuella”. Då och då blossar debatten om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan upp. Hur tänker du om ditt användande av mobiltelefonen?

Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik

2. Sport – Om funktionsnedsättning

I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Tyvärr gick de bort 2013, men fortfarande är de ”kvar i hallen”. Ismaskinerna heter nämligen STEN och GEORG. Här ett reportage om bröderna…

Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. På vilket sätt syns och hörs de i TV, tidningar, på nätet och andra platser? Känner eleverna någon som har någon funktionsnedsättning? Filmtips: Min bror Mikael och uppföljningen: Välj en scen som berör dig

3. Musik – Om drömmar och hopp

Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Det gör Rainbow Road för många interner.

Livet. Tillfälligheter. Dumma beslut. Drömmar. Hopp som släcks. Hopp som tänds. Men också om Brott och straff och andra frågor relaterade till ämnet. Så här har jag introducerat Möss och människor med bland annat Rainbow Road som ingång.

4. Konst – Ödet

Tänk om jag hade… tänk om… tänk om… Så både tänker och säger vi nog ganska ofta. Marina och Ulay avslutade en kärleksrelation i mitten av 80-talet, gick från var sin ände av kinesiska muren och omfamnade varandra en sista gång när de möttes. De sågs inte igen förrän 2010…

Känner eleverna igen sig i känslan? Det gör de! Som de brukar diskutera detta klipp. Att gå vidare: Slas har skrivit Slå följe, en novell där huvudpersonen hamnar i ett dilemma. Tänk om han går miste om sitt livs stora kärlek? Mer om dilemman här

5. TV-serier – Om sanningen och vita lögner

Eleverna ser många TV-serier. Varför inte använda det i undervisningen? Detta klipp från Solsidan handlar om att inte riktigt kunna säga sanningen, vita lögner och när det är för sent att säga sanningen… och vilka konsekvenser det kan få…

Varför inte koppla till En text du tycker om?

 

Dilemman vidgar perspektiven

Många noveller eller kortare texter innehåller kvaliteter, både språkliga och innehållsmässiga, som ger underlag till bra tänkande, samtal och skrivande. Men det kan ändå kännas fnuttigt att bearbeta en novell under en eller ett par lektioner för att sedan gå vidare till nästa. Det kan både för elev och lärare kännas som om det saknas en helhet.

Jag brukar samla kortare texter och noveller under principen ”minsta gemensamma nämnare”. Ibland är det texter om KÄRLEK, VÄNSKAP och ATT VÅGA eller varför inte DILEMMAN. Dilemman är, till skillnad från ett vanligt problem där en lösning finns, öppnare och inbjuder till att se frågor ur olika perspektiv. Rätt- eller feldiskussionerna uteblir då dilemmans lösningar ofta följs av både positiva och negativa konsekvenser. Det ligger så att säga i dilemmats natur.Schas Ove!

Så här brukar jag lägga upp läsningen

Jag introducerar texterna genom att sätta in dem i ett sammanhang. Det kan vara en diskussion om en aktuell händelse, en gripande bild, ett häftigt filmklipp eller en personlig anekdot. Inför läsningen av I det här trädet ser vi klippet nedan och funderar på om Ove kan förlåta Alex för detta:

Jag högläser mycket och stannar vid lämpliga tillfällen. Eleverna sammanfattar handlingen, resonerar om karaktärerna och förutspår handlingen. Vi samtalar om svåra ord och sätter in dem i nya sammanhang. Jag visualiserar några Tankemeningar som består av språkliga finesser eller tänkvärt innehåll. Jag visar hur jag kopplar i texten, mig själv och omvärlden. Eleverna gör likadant med egna exempel ur texten. Ett exempel på tankemening ur I det här trädet är “ön i ett stormande hav”, en metafor för det förtroendefulla samtal personerna har mitt högstadiekorridorens kaos. “Hennes rygg hatade mig” är också en metafor för den stämning och spänning som uppstår när den ena personen går iväg efter att ha blivit djupt förolämpad. Läsningen avslutas med någon form av tänkande, samtal och skrivande. Betoning på att det är en process och pågående träning. Alltså inget som ligger till grund för betygssättning. Hela läsperioden avslutas med en examinerande uppgift, till exempel en MinilektionMötet med eller Snacka med.

Förslag på texter – och dilemman

I det här trädet – Vad kan man förlåta… och inte?
Flickan i garderoben – Ska jag säga något… eller inte?
Slå följe – Om livets alla val

Ur Varför växer gräset?
Den nöjda fiskaren – Ska jag vila nu eller sedan?
Djurens skola – Om den orättvisa rättvisan

Kopplingar till kunskapskrav (beror på vilken uppgift eleven gör såklart)

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texter innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfaranheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Digitala verktyg – supertips

Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Men för många är vägen dit fylld av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig verktygen är just nu alldeles för stor. Därför blir det oftast ingenting.

En sätt att göra berget lite lägre är att introducera enklare digitala verkyg regelbundet, till exempel med ett tips i månaden. Då hinner alla testa tipset och kan delge varandra erfarenheter. Vi kan kalla dem supertips:

DVsupertips

Utan inbördes ordning. Här är mina tips att börja med i kollegiet.

1. YOUTUBE – SPELLISTOR OCH TIDSSTYRDA FILMKLIPP

Skapa ett konto på Youtube (eller använd befintligt Googlekonto) och spara favoritklipp i spellistor som senare kan delas. Filmklipp är fantastiskt effektiv att använda som ingång till olika projekt. En film sätter in lärandet i ett sammanhang på 30 sekunder. Läs mer här om Ingångar och Sammanhang.

Klipp från Youtube kan startas vid önskat läge. Starttiden hänger med i länken. Gör så här: Pausa klippet. Klicka på ”Dela”. Bocka i rutan ”Startar vid” och justera klippets starttid. Kopiera url:en (tiden följer med).

diemauer

2. FOTOGRAFERA MERA – BÅDE LÄRARE OCH ELEV

Ta en bild av tavlan efter en klockren genomgång. Analysera vad som gjorde genomgången bra och använd erfarenheterna till nästa genomgång så att den blir ännu bättre. Om någon elev är borta vid genomgången kan eleven ta del av den genom att titta på bilden. Dokumentera elevernas lärande med fotografier. Eleverna kan själva fota hela processen, från tanke till färdig produkt. Går att använda i alla ämnen.

3. PUBLICERA ELEVEXEMPEL

Använd elevernas texter i undervisningen. Låt eleverna bedöma varandras texter, leta efter goda exempel och saker som kan utvecklas. Ett roligt sätt är att låta eleverna gissa vem som har skrivit vad (Läs Gissa författaren). För att göra det enkelt kan texterna publiceras i ett vanligt Googledokument. Där kan eleverna kommentera valda delar på ett enkelt sätt.

4. SKAPA INDEX I GOOGLE DOKUMENT MED HJÄLP AV BOKMÄRKEN

För att lätt hitta till rätt del i dokumentet kan ett index skapas längst upp i dokumentet. Exempel här
index

5. TILLÄGG I WEBBLÄSAREN – SPARA LÄNKAR PÅ ETT SMART SÄTT

Använd ”Tillägg” i webbläsaren. Gå in på Chrome Web Store och välja ut några tillägg, till exempel Pearltrees och Pinterest som sparar länkar med hjälp av ett knapptryck. Tilläggen hamnar vid sidan av url-fältet.

tillagg

6. SPELA IN ELEVERNAS TAL

Alternera skriftliga uppgifter med muntliga. Clyp löser detta med ett knapptryck! Dela länken till den färdiga inspelningen. Inga filer som ska skickas. En liten film om Clyp finns här

7. SKAPA SKRIVSTÖD MED TABELLER

Eleverna behöver stöd i sitt tänkande och skrivande. En enkel tabell kan synliggöra strukturen och ofta vara mer effektiv än en lång (skriftlig eller muntlig) instruktion. Läs mer här
novellens-delar

8. RUBRICERA LEKTIONEN ELLER SKAPA EN KITTLANDE FRÅGA MED ROLIGA TYPSNITT

Skapa en passande rubrik till lektionen/projektet eller skapa en utmanande fråga. Texten kan skrivas in i www.flamingtext.com för att göra det lite snyggare, roligare och mer inspirerande. Läs mer här
loggor

9. ANVÄND BILDER SOM UNDERLAG – BILDSÖK

Använd bilder av aktuella och historiska händelser, slumpmässigt utvalda människor och platser som utgångspunkt för… vilka uppgifter som helst. Bilddagboken går att utforma och variera hur mycket som helst. Läs mer här

10. SKAPA BILDER SOM SYMBOLISERAR LÄRANDET

Canva är lika kraftfullt som enkelt. Med några få knapptryck kan en bild för ett helt projekt skapas. Bilden ger stöd, inspirerar och väcker tankar. Läs mer här eller titta här på några exempel skapade i Canva:
canvatips

Hoppas att några av tipsen kan vara något för dig och dina kollegor att komma igång med! Lycka till!

 

Undervisa i elevnära sammanhang

Att inleda på ett fängslande sätt är viktigt (läs tidigare inlägg här), men det är minst lika viktigt att hålla intresset vid liv under hela processen. Ett sätt att hålla lågan levande är att hitta parallella historier som berör eller anknyter till elevernas vardag. Det blir dessutom enklare för eleverna att dra paralleller till läsningen om du har gett eleverna ett stoff som passar. Nedan ett axplock hur ett arbete om Ordens makt såg ut. Diskussionerna genomfördes vid sidan av bokläsningen för att ge eleverna underlag för analys och samtidigt för att anknyta till elevernas vardag (Mer om boken Fahrenheit 451 finns sist i inlägget).

Inledning – Vad är viktigt för dig?

Yttrandefrihet är en självklarhet i Sverige idag, och vår tryckfrihetsordning skrevs redan 1766. Yttrandefrihet? Frihet att yttra sig. Vad är det vi yttrar? Ord. Vi säger att vi formulerar våra tankar. Stämmer det? Om vi antar det, säger vi även att den som inte äger många ord är fattig i tanken. Fundera på: Om vi inte har ord – kan vi då tänka?

Vad är viktigt för mig – rätten att bestämma

  • A vilka kompisar jag har
  • B min livspartner
  • C vilken mat jag ska äta
  • D vad jag ska jobba med
  • E vart jag ska bo
  • F vad jag gör på fritiden
  • G vad jag ser på TV
  • H få säga vad jag tycker/tänker

Försök att rangorna mest – minst viktigt. Enskilt först. Säg topp 3 till varandra. Delge resultatet i klassen.

Yttrandefrihet i omvärlden

Exempel på frågor till filmklippet:

  • Vad känner du till om Malala?
  • Varför blev hon skjuten? Hur kan en liten flicka anses vara farlig?
  • Malala har inget hämndbegär? Hur förklarar du det?
  • Vad fascinerar dig mest med hennes historia?

Mänskliga rättigheter i ett historiskt perspektiv

Forum för levande historia har material bland annat om Förintelsen med tillhörande diskussionsfrågor. För ännu fler förslag kolla här. Urval som jag gjorde och frågor till eleverna finns här

Min historia

  • Vad handlar filmen om på ytan? Vad är det som händer?
  • Varför byter filmen från färg till svartvitt och sedan tillbaka igen?
  • Vilka olika känslor visar Humpty Dumpty (ägget) i bilderboken?
  • Vem är mannen i boken?
  • Vad handlar filmen egentligen om?
  • Vilken historia vill du berätta?

Modern teknik och jag

people-nowadays-drowning-man-taking-photos

Diskussion

Vad tänker du när du ser bilden?
Ligger det någon sanning i den?

Fundera på hur du gör

Hur använder du teknik? Hur ofta?
Hur påverkar det dig i din vardag? Positivt och negativt?

Observera andra

Hur andra använder teknik? Ge exempel från din omgivning.
Hur lever människor idag sina liv via sociala medier?

Modern teknik i andra länder

Resonera om filmen:

  • Sammanfatta handlingen. Vad handlar filmen om?
  • Hur är tillvaron för de intagna? Hur ser en dag ut?
  • Hur hamnade ungdomarna där?
  • Kina klassar internetberoende som en sjukdom. Håller du med?
  • Vart går gränsen när det inte längre är “normalt och sunt” internetanvändande?
  • Kan du förstå de föräldrar som lämnar in sina barn?
  • Vad är verklighet? sa en kille ur filmen. Hur går det att koppla till boken ni läser?

För- och nackdelar med modern teknik

Diskutera filmerna och fundera hur du själv förhåller dig till SELFIE-KULTUREN. Summera för- och nackdelar med digital framsteg (för individ och samhälle).

Att göra kopplingar mellan diskussioner och boken

Skärmavbild 2015-04-17 kl. 11.15.20

Hur hänger den här bilden ihop med The fantastic flying books och Fahrenheit 451?

Avslutning

Ta hjälp av alla anteckningar, idéer du fått i samtal och andras inlägg på Padlets och resonera kring följande frågeställningar:

  • Beskriv hur Bradburys mardrömssamhälle ser ut i Fahrenheit 451.
  • Är vårt samhälle nära Bradburys mardrömssamhälle? Ja eller nej? Motivera ditt svar.
  • Blir vi fördummade och passiva av masskultur som TV, datorer och mobiler?
  • Hur är det ställt med yttrandefriheten? I Sverige, i världen? Varför är den viktig? Kan tekniken t.o.m. spela en positiv roll?

Att gå vidare

Om eleverna är tända på idén kan de skriva sin historia. Vad brinner de själva för? Hur vill de att deras bok ska skrivas och vad ska den innehålla? Uppgiften går att göra med tal, bilder, film eller text. Lycka till!

Om Fahrenheit 451

Dystopier är kända av eleverna genom böcker och filmer som Divergent och Hungergames. Ray Bradbury målar upp ett mardrömssamhälle i Fahrenheit 451 där brandmän har som främsta uppgift att anlägga bränder. Böcker och bokens försvarare är brandförsvarets primära måltavla. Resten av befolkningen har blivit passiva av nöjeskulturen och utgör därför inget egentligt hot mot makten. Två centrala frågor finns med i hela romanen:

  • Hur är det ställt med yttrandefriheten? I Sverige, i världen? Varför är den viktig?
  • Blir vi fördummade och passiva av masskultur som TV, datorer och mobiler?

Parallellt med att i stora delar läsa högt för eleverna och resonera om bokens innehåll har vi gjort uppgifter som anknyter till bokens tema och elevernas vardag. Exempel på frågor till texten finns här. För att eleverna ska kunna läsa varandras texter (och kunna återvända) har vi använt Padlets.