Märkt: utvärdering

Konsten att ställa frågor

Ser fantastiska Cate Blanchett och Christian Bale i I´m not there och sitter och tänker på… skolan! Den frustration som Blanchett & Bale gestaltar i sina porträtt av Bob Dylan kryper in under skinnet på mig. Dylan blir ställd mot väggen och överöses med frågor från omgivningen som är både krävande och förmanande….

IMG_3418

Samma känsla har förmodligen några elever i varje klass. Det märks kanske på elevens beteende med hög frånvaro, sena ankomster, passivitet, tystnad, utåtagerande, svårigheter att komma igång eller att slutföra uppgifter. Eleven får då och då säkert frågor som Varför har du inte och borde du inte…

Om en elev av någon anledning inte deltar i undervisningen vill jag ta reda på varför. Har jag varit otydlig? Förstår eleven i vilket sammanhang lärandet äger rum i? Känns undervisningen angelägen? Är kraven för högt ställda? Är upplägget mindre passande? Vill eleven jobba ensam eller tillsammans med andra?  Är något svårt för eleven? Sviktar dagsformen eller är eleven i en djupare personlig svacka? Hur kan vi i så fall lägga upp undervisningen?

IMG_3419

… säger Dylan i samma film. Vi ställer ganska höga krav på våra elever. Eleverna ska läsa, förstå, tänka, skriva, analysera och reflektera i mitt och ett tiotal andra ämnen. De ska göra kopplingar i tid och rum, till sig själva och andra fiktiva och levande varelser. De ska gestalta och förstå metaforer, läsa mellan raderna, skapa inre bilder och reflektera över sitt eget lärande.

Har jag gett alla mina elever de förutsättningar de behöver för att lära sig? En smärtsam, men ack så nödvändig fråga att ställa till sig själv då och då… Vilken tur att det är återstår en hel termin av läsåret och en livstid i yrket!

Det är en konst att ställa frågor. Till sin egen undervisning. Till eleverna. Det ger förmodligen mer att fundera på vilka sorts frågor man vill ställa, än de man vill undvika. Men ibland funkar det bra, iallafall för mig, att även fundera på vilka frågor man inte vill ställa. I klippet finns det många sådana… och alldeles underbara svar av Dylan:

 

 

 

Hur gör en elev som lär sig mycket?

Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Eleverna skrev riktigt bra texter med otroligt insiktsfulla tankar. Syftet uppnått. Eleverna tänkte till om hur andra gör för att lära och om de själva använder sig av liknande strategier. Jag kategoriserade elevernas tankar så att vi kan återvända till dessa strategier vid utvalda tillfällen under nästa termin. Ett urval av elevsvar:

DELTAR AKTIVT

Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Det syns i ögonen. Eleven deltar i alla typer av uppgifter. Eleven gör det vi ska göra. Eleven räcker upp handen och visar att den vill delta. Eleven svarar på frågor.

STÄLLER FRÅGOR

Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven frågor också om hjälp.

LYSSNAR

Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Lyssnar på både elever och läraren.

AMBITIÖS – GÖR SITT BÄSTA

Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Det syns tydligt då eleven ofta skriver dubbelt så mycket som andra.

FOKUS

Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven fokuserar och koncentrerar sig bara på sig själv och på uppgiften.

TROR PÅ SIG SJÄLV

Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra.

POSITIV ATTITYD – SER TILL ATT HA ROLIGT

Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.

Uppföljning

Jag ställde följdfrågan Hur många av strategierna är kopplat till om man har fallenhet för något eller inte? Eleverna svarade blixtsnabbt Inga. På följdfrågan vilka som har möjlighet att använda sig av strategierna svarade de naturligtvis alla. Eleverna funderade på i vilken grad de själva använder ”framgångsstrategierna”. Eleverna svarade i Mentimeter som sammanställde klassens resultat. Fundera på i vilken grad du tycker att du själv använder dig av dessa strategier. Använd en skala 1-5, där 1 är inte alls och 5 är ofta. Resultatet:

8A

Siffran blev en ganska bra temperaturmätare för klassens aktivitet i klassrummet. Detta ska vi följa upp regelbundet. Förhoppningsvis kan vi hjälpas åt att fokusera på det som fungerar och att det smittar av sig. Siffran är förhållandevis hög och den överensstämmer väl med hur gruppen fungerar. De är aktiva och med på de mesta. Det ska bli spännande att se om siffran ökar och hur andra lärare upplever gruppen under nästa termin. Fortsättning följer…

Det kan också vara ett stöd för läraren att fånga upp elever som graderar sig själv lågt. Då kan läraren i ämnet tillsammans med eleven fundera på varför det är så och försöka hitta vägar att öka aktiviteten i klassrummet.

Första trevande försöken mot beprövad erfarenhet…

För några dagar sedan testade jag en lektionsform som byggde på högt tempo och varierade uppgifter i Den knäppa lektionen om tandborstens betydelse. Eleverna skulle under kort tid lösa sex utmanande skrivuppgifter. Min upplevelse var att eleverna presterade bättre än vanligt, både mängd och kvalitet. Men hur upplevde eleverna lektionens form och framförallt hur tänker eleverna kring sitt eget lärande? Vad var det som gjorde att de presterade bra? Är de ens medvetna om sin prestation?

Jag ställde några enkla frågor i Google formulär, som för övrigt är ett mycket enkelt och starkt verktyg att skapa enkäter i. Dessutom sammanställer verktyget elevernas svar i tydliga diagram så att resultatet blir enkelt att överblicka och analysera. Självklart följde jag upp elevernas svar med att prata med eleverna, men dessa samtal återger jag inte (för enkelhetens skull).

Så här svarade eleverna i 8A angående prestationen:
resultatSex elever anser att de presterade mer text än vanligt och fyra elever mindre än vanligt. Vad gäller texternas kvalitet är det tre elevers uppfattning att de lyckades bättre än vanligt och tre som lyckades sämre. Naturligtvis finns det flera parametrar som är vanskliga ur ett vetenskapligt perspektiv (t ex ”mer än vanligt” och ”sämre än vanligt” – vad är vanligt?), men resultatet ger ändå tillsammans med mina observationer ett underlag som är intressant att fundera vidare på.

Elevernas svar i fritext – Vad som gjorde lektionen bra:

  • Att vi fick skriva om Tintin och Haddock – 3 elever
  • Att den var rolig och lite annorlunda – 3 elever
  • Det var ganska roligt att reflektera om en sådan enkel sak som tandborsten – 2 elever
  • Det var roligare när det inte var speciellt seriöst – 2 elever
  • Jag gillade att lektionen var så speciell, det var ingenting jag kunnat förutspå innan lektionen. Det var roligt och lite knäppt.
  • Att den var rolig och att man fick träna på många olika saker. Det var också bra att vi fick ganska lite tid på oss för då ser man hur mycket man klarar av att skriva.
  • Jag tyckte att det var kul att kunna skriva och sina egna tankar. Men det är kul att skriva berättelser också.

Vad som var mindre bra:

  • Den korta tiden – 2 elever
  • Att vi skrev om en tandborste – 2 elever
  • När vi skulle skriva dialog.
  • Att det var så mycket saker man skulle skriva om, men det gick bra ändå.
  • Jag tyckte inte om hur du gick igenom uppgifterna. Jag tycker att du skulle ha beskrivit det bättre skriftligt istället för att berätta högt i klassen.

Att fundera vidare på…

Eleverna verkade gilla både formen och innehållet, men som alltid att smaken är delad. En annan reflektion är att några gillade den tajta tidsramen och andra inte. Slutsatsen blir därför att variation är alltid bra vad gäller form, innehåll och tidsram. En sak som är intressant är att eleverna inte riktigt är medvetna om sin prestation. Det får vi göra synligt i nästa lektion!

 

Utvärdering via sociala medier

Så här i slutet av läsåret brukar jag kontakta mina gamla elever för att få lite respons på undervisningen. Det är ett ganska bra tillfälle då de fått distans till högstadiet och dessutom mött nya lärare och ämnen under ett helt år. Lärare som undervisar på helt andra sätt och med annat underlag. Lärare som kanske har en andra förväntningar och som använder nya metoder som passar eleven (förhoppningsvis) bra. Förr i tiden fick man ”hugga” eleverna när man träffade på dem, men senaste åren har jag använt Facebook. Det är snabbt och enkelt att kommunicera. Så här såg det ut i morse:

fb chat redigerad

Jag ställde frågor som:

  • Hur har du varit ”rustad” i ämnet? Hur förberedde jag dig för fortsatta studier?
  • Hur har det gått i ämnet?
  • Tänk läsa, skriva, tala, tänka, ord/begrepp: Gjorde vi för mycket eller för lite av något?
  • Var förväntningarna rimliga?
  • Vilket betyg får du?

Eleverna svarar glatt och har många bra synpunkter. Två saker som framträder tydligt är att vi ska träna mer på muntligt framträdande och att skriva (ännu mer) olika typer av texter.

Jaha… det låter som en bra plan. Tack för era synpunkter gamla 9C!

Elever ger läraren respons…

Eleverna i 9A har parvis fått fundera på tre års undervisning i svenska. Jag sammanställde (nästan) alla arbetsområden/projekt som vi gjort under åren i en enda lång lista. Den tejpades upp på tavlan för att synliggöra vad vi faktiskt har ägnat tiden åt och för att skapa ett samtalsunderlag. Vad har varit bra och mindre bra? Kunde vi gjort något annorlunda? Gjorde vi för mycket eller för lite av något? var några av frågorna som vi samtalade om. Eleverna gav respons på:

  • Upplägg – Vi har läst i 3-6 veckors perioder och varvat läsa/skriva/tala/tänka
  • Uppgifterna – Vilka gav mest/minst? Intressanta/ointressanta?
  • Instruktioner – I klassrummet och digitalt
  • Syftet med svenska – Är det uttalat? Förstår eleverna?
  • Elevinflytande
  • Förväntningar/krav/betyg
  • Hur skulle du vilja att undervisningen såg ut?

Läsa, skriva, talaTänka, analysera,

Linus och Anton funderar. Vissa minnen lockar fram skratt… och andra inte!

Informationen eleverna ger är ovärderlig inför nästa läsår. De berättar ganska utförligt vad som har varit bra och vad som kan göras annorlunda. Eleverna gillar formen och många projekt, tycker att informationen är tillräcklig och de förstår varför vi har svenska i skolan. Det som jag ska tänka på nästa läsår, enligt eleverna, är:

  • Elevinflytande – det är roligt och viktigt att få vara med och bestämma
  • Variera ännu mer – framförallt med att lägga in korta/roliga mindre områden mellan två mer omfattande
  • Använda aktuell litteratur
  • Vara ”hårdare” med deadlines

Jaha… bara att kavla upp ärmarna och tänka om… igen!