Märkt: Youtube

Hur förhåller vi oss till digital teknik?

Jag använder digitala verktyg till otroligt mycket, både privat och i jobbet, exempelvis för att prata, planera, producera och presentera. Mycket underlättar då jag med datorns hjälp gör många saker snyggare och snabbare än vad som är möjligt för hand. Eleverna har också funderat på de digitala möjligheterna och på bara fem minuter samlade de fler än 100 positiva saker med digitala teknik. De allra flesta återfanns inom kategorier som rör kommunikation och underhållning, men även några i kategorier av mer nyttokaraktär.

Answergarden om digitala verktyg - Av Fredrik Sandström

Men myntet med digitalisering har en baksida. Man kan ju ibland fundera på vem det är som kontrollerar vem egentligen… är det jag som har makten över tekniken eller har tekniken fångat mig?

Ray Bradbury har inte bara skrivit en fantastisk dystopi i Fahrenheit 451 som bland annat är en kärleksförklaring till boken, berättelsen och människan, utan också en mycket tänkvärd novell, Savannen. Den handlar om en familj som utrustar ett hem med all tänkbar teknik, alltifrån robotstädare till interaktiva barnrum. Till sist har de digitaliserat bort (behovet av) sig själva… på alla tänkbara sätt! Barnen vill tillbringa all tid i sin barnkammare som de tankemässigt har förvandlat till Afrikas savann.

I novellen försöker pappan kontrollera barnens fixering vid barnkammaren. Sonen blir arg för att hans pappa har låst barnkammaren och ogillar förslaget att stänga huset. Till sist ger pappan vika och öppnar rummet igen. Eleverna funderar på och samtalar bland annat om:

  • Kan du se några likheter med vanor hos barn idag?
  • Vad tänker du om att pappan ger efter och släpper in Peter i barnkammaren igen? Varför gör han det?
  • Gör han rätt eller fel?

Parallellt med läsningen ser vi kortfilmer om digital teknik, exempelvis Are You Lost In The World Like Me? av Moby:

Eleverna får därefter ta en skärmdump av den företeelse som väcker starkast känslor. De skriver sina tankar, känslor och åsikter om sin skärmbild, läser och samtalar om varandras bilder. Några av bilderna:
En lektionsidé om digital teknik av Fredrik Sandström

En elev skriver i sin tankelogg… ett utdrag till bilden ”Det perfekta livet”…

Det mesta vi ser idag på internet är fejk. Vi tror att det är på riktigt för att vi ser det med våra egna ögon. Men det är viktigt att vi kommer ihåg att det går att dölja allt bakom ett leende och det är ännu lättare i en selfie än vad det är i verkligheten. En selfie tar tre sekunder att ta och en hel skol/arbets/annan dag tar flera timmar att ta sig igenom.

En annan elever skriver om den artificiella världen:

Det är så många som mår dåligt över sin egen kropp idag och att se opererade och redigerade personer på sociala medier stärker inte självkänslan. Speciellt inte när man inte vet om att den här personen har gjort tio olika ingrepp. Det hjälper inte heller när profiler delar ut rabattkoder för skönhetsingrepp. Detta är något som har gjort mig väldigt irriterad den senaste tiden. Olika influencers på Instagram har nämligen börjat dela ut rabattkoder som man kan använda om man ska göra skönhetsingrepp. Det kan säkert vara jättebra för den som redan har planerat ett ingrepp. Men för den osäkra individen blir det som ett bevis på att man inte är fin som man är.

 

En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?

Gestalta känslor

Några elever i årskurs nio gjorde min arbetsvecka till ett sant nöje. Elever som av olika anledningar inte skrivit så jättemycket tidigare tog ut svängarna och lämnade sin trygghetszon med både tanke och språk. I ett miniprojekt om diskrimineringsgrunder ska de bland annat skriva en kort berättande text på temat ”Förbjuden kärlek”. Vi övar tillsammans på hur dramaturgi och gestaltningar kan skapas med olika knep, till exempel att gestalta känslor genom att skriva vad en person gör, säger och tänker. Efter ett första utkast bearbetade vi texterna gemensamt genom att förstärka och ändra så att känslorna, sorg och delvis irritation, skulle framträda tydligare: På vilket sätt går man om man är ledsen? Hur stänger man dörren om man är en sur person? 

Gissa filmscenen

Anna tvekar, men kliver med långsamma steg in i bilen och stänger försiktigt dörren. Hon ser personen hon älskar stå utanför i regnet. De tittar på varandra och ler lite grand tills de inser att han måste åka därifrån. Han kliver in i bilen, startar den och rullar sakta ut på vägen. Anna känner som hon inte har någon kraft kvar i kroppen och hennes ögon fylls med tårar. Hon ser sin man komma ut med bestämda kliv från butiken och hoppa in i bilen. ”Du behöver väl inte ta i så hårt när du stänger dörren!” fräser Anna. I tystnad åker de hem. Vid trafikljuset ser hon mannen hon älskar en sista gång. Hon tar tag i dörrhandtaget och kramar det hårt, men hennes man tutar och jagar iväg mannen i bilen. De svänger åt två olika håll. Anna tänker: Varför gick jag bara inte ut till hans bil och åkte med honom istället? Nu sitter jag här med en man jag egentligen inte älskar och som jag måste tillbringa resten av mitt liv tillsammans med. Varför ska jag stanna här?

Gissade du på rätt film?! Här är svaret

Så här gick vi tillväga

  • Eleverna tittar på filmscenen i sin helhet.
  • Därefter tittar de på ca 30 sekunder i taget och iakttar allt som händer (vad personerna gör, säger och tänker). Hur är vädret?
  • Skriva några minuter. Se 30 sekunder till. Skriva. 30 Sek. Skriva… och så vidare.
  • Texterna bearbetas tillsammans för att göra dem fylligare.

Könsnormer i medier

Diskrimineringsgrunderna finns ofta med i olika läs- och skrivprojekt. Ibland är de i fokus och ibland finns de med i bakgrunden. Här en samling av olika resurser som synliggör könsnormer och kan fungera som underlag för normkritik:

Kortfilmer

Mo’ne Davies: I throw like a girl
Caroline Gleich: Follow through
Poesi för fiskar: Ta mig
Poesi för fiskar: Se mig
Kära pappa
#15

A good man
En eftermiddag
In a hearbeat
In the hollow

Slap her

Pija Lindenbaum: Kenta och barbisarna
Pija Lindenbaum: Lill-Zlatan och morbror raring

Musik

Bruce Springsteen: Fire
Tom Jones: Delilah
Kelly Clarksson: Don´t be a girl about it
Stiftelsen: Nu får du gå hem

Videos

Robin Thicke: Blurred
Fifth Harmony: Work from Home
Ariana Grande: Side to Side
Britney Spears: Work B**ch

HolySiz: The Light

Skivomslag

Darin: Mamma Mia
R Kelly: Black Panties
Juicy J: Stay Trippy

Bildmaterial

Statens medieråd: Könsnormer i bildspråket
Våldspyramiden
Limpans superhjältar
Genusfotografen

Nyheter

Herrarna fick 80 miljoner i bonus – damerna noll kronor
Kvinnlig spelare blev varnad
Best winning picture (Oscar)
Disney Screenplay Dialogue
Feminazis
Instagramupploppen
Aftonbladet: Toalettmålning i Luleå
Linnea anmälde våldtäkt
Bjästa: Lennart Kempe

Reklam

Aftonbladet: Kvinnor i reklamen
Jean Kilbourne: Killing us softly
H&M Flicka
H&M Pojke
Dolce Gabbana
Tom Ford
American Apparel
Chase and Sanborn Coffee
You mean a woman can open it

Debatt & Satir

Hampus Nessvold: Ta det som en man
Linnea Claesson: Inte alla män
Cassandra Winther: Min son ska inte vara rädd – för att bli en man
Stephanie Thögersen: Våldtäktskulturen på film
Susanna Kierkegaard: Kvinnor ska inte tillverkas i fabrik
Katarina Wennstam: Sommarprat 2018
Magnus Betner
What were you wearing

Övriga resurser

Statens medieråd: Kvinnor och män i medier
Filmochskola.se/Tema/Tema-Normkritik/
PK-mannen
Machofabriken
Prezi: Peter Andersson

Spelfilmer

Hip hip hora
Tusen gånger starkare
Billy Elliot
Fucking Åmål
Fler förslag från Svenska Filminstitutet

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

Ett normkritiskt förhållningssätt

”Man kan inte använda media om man ska förstå världen. Om ni väljer att /…/ bara visa min sko! Den är ju jätteful. Den är ju bara en del av mig”. Medier förenklar bilden av verkligheten. Att ge eleverna en mer nyanserad bild av exempelvis människor, länder och sakernas tillstånd är makalöst viktigt! Hur många skor visar du i din undervisning? Hur ser de ut? Hur gamla är de? I vilket skick?

Bildstöd med filmklipp

Mina sjuor har påbörjat ett längre skrivprojekt, VILSE, som består av sex avgränsade delar. I den berättande textens första del är det mycket som ska ”på plats”, till exempel ska textens huvudpersoner presenteras, liksom sammanhanget. Likaså är det viktigt att läsaren fattar tycke för huvudpersonen eftersom denne senare ska gå vilse. Och hur gör man egentligen för att det ska bli läskigt? Första delen har klara avgränsningar. Eleverna ska skriva från klassutflyktens början till ögonblicket huvudpersonen somnar ensam i skogen! För de som behöver kan första delen också delas upp i mindre beståndsdelar. I punktform:

  1. Du ska på en utflykt med klassen. Bestämd tidpunkt och plats!
  2. Du utför en god handling (så att läsaren tycker om dig)
  3. Du blir ensam! Använd naturen, vädret och tiden för att förstärka det läskiga!
  4. Du tvingas förbereda dig för en natt ensam i skogen, vad gör du?

För att eleverna ska få ”bilder i huvudet” av sammanhanget tittar vi först på Markoolio och Vilse i skogen (1)

Läsaren måste lära känna karaktären och bli rädd för att denne ska skadas eller dö. Läsaren bör därför tycka om personen (se till att den gör något som upplevs positivt i inledningen). Vad kan personen göra? Elevförslag: Dela med sig av mat/godis, kramar någon, hjälper till med något som att knyta en sko åt någon, gå till någon som är ensam, dra ett skämt, sjunga en sång (2)

Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest (3).

Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Elevernas förslag: fuktigt, dimma, mörker, höst, tät skog, fallande löv, djur, mulet, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster, regn.

Till sist får eleverna fundera på hur ”en natt i skogen” kan göras läskig genom att berätta med hjälp av alla sinnen (4). Elevexempel:
SYN: läskiga former (stenar och träd), skuggor, bli iakttagen-naturen kan få liv 
HÖRSEL: djur, mumlande röster, skrik, plötsliga ljud, vinden
LUKT: ruttet, blöt jord, barr, rök
SMAK:
KÄNSEL: växter/grenar (klingriga), stenar (hårda)

Nu har eleverna fått en rätt så bra bild av hur man kan bygga upp en spännande inledning och de gemensamma bilderna och orden finns kvar i en digital planering så att de kan hämta både stöd och inspiration (om de behöver).