Tre ord ur texten
Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. Istället för att lägga fokus på att vidga elevernas förståelse av orden, elevernas förförståelse och/eller kreativa lust att skapa valde en lärare att medvetandegöra eleverna om passivt och aktivt ordförråd genom att välja väldigt svåra ord (finansiera, exceptionell och humanitär). Eleverna fick träna på att utläsa ordens betydelse genom att titta på i vilket sammanhang de förekom och eleverna blev stärkta att de faktiskt kan mer än de tror. Alltså… bara genom valet av ord kan läraren styra aktivitetens syfte. Brett, djupt eller både och!
En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De jobbade tillsammans i par för att beskriva orden. Ordet gliring, som betyder ungefär ”i förbigående framställt klander” och är synonymt med pik, stickord, spydig kommentar, spydighet, elakhet, glåpord, tjuvnyp,tråkning, känga och sarkasm, satte igång elevernas kreativitet. En elev förklarade ordet så här…
De andra eleverna förstod direkt. Ibland är det bara för underbart att vara lärare och vara med när elever slår huvudet på spiken! Eller att lyssna på andra lärares berättelser, tankar och insikter om sin egen undervisning för den delen. Lärarna sa bland annat så här om övningen:
- Ger läraren struktur (både under lektionen och vid förberedelserna),
- eleverna får förförståelse,
- eleverna förstår och vidgar betydelsen av begreppen,
- eleverna känner igen orden när de läser texten,
- det blir enklare att göra kopplingar (t ex till andra ämnen och historik),
- elevernas erfarenheter kan användas på ett naturligt sätt,
- synliggör vad eleverna kan (och inte kan),
- är ett nyfiket och kreativt språkskapande (eleverna tycker det är roligt),
- gav insikter om att inte ta något för givet (att eleverna kan).
- en enkel idé att tipsa kollegor om.
Testa den själv vettja! Klicka här
Fredrik Sandström 
Ur ditt blogginlägg väljer jag följande tre ord: Läslyftet, ledning och klander.
Tre meningar med ett av orden i varje:
Läslyftet är ett fortbilningsmaterial för lärare från Skolverket.
En arbetsplats har en ledning, men det kan också vara en sladd.
Jag vill inte få enbart klander i mitt liv.
Två av orden i samma mening:
Hur mycket känner ledningen till vad som ingår och sker i Läslyftet?
En ledning har som uppgift att ge återkoppling, men vad grundar sig klandret på?
Som deltagare i Läslyftet måste man blotta sig och då kan tyst eller högljutt klander bland övriga deltagare förekomma.
En mening där de tre orden ingår:
Det går även att klandra Läslyftets innehåll och betydelse och det är avgörande för vad ledningen har för styrande vilja att det ska fortleva efter Läslyftets slut.
Läslyftet är i många avseenden mycket bra, men det är inte självgående. För att det ska bli bra krävs det att rektor är engagerad, insatt och klargjort vilket ansvar hen har för LL. Handledaren har en mycket viktig uppgift att försöka skapa en grupp där dess medlemmar känner förtroende för varandra. Det kontrakt gruppen är överens om är såklart lika viktigt för gruppens alla medlemmar att hålla. Vi har t ex punkten ”Sekretess: Utelämna inte information som riskerar att kränka eller skada någon annan”. Den gäller såklart både för deltagare och handledaren. Hoppas verkligen att lärare inte råkar ut för att orden ”Läslyftet – ledning – klander” hör samman på det sätt du antyder.