Märkt: formulär

Att utvärdera Läslyftet

Nu är vi igenom halva första modulen ”Samtal om text” i Arboga, där jag är handledare i två lärargrupper. Lärarna har läst, tänkt och resonerat om många kloka tankar, insikter och ideér. De har dessutom testat fyra aktiviteter med nya erfarenheter som följd. Hittills är tongångarna positiva, men såklart finns det en och annan konstruktiv tanke som gör att man som handledare får justera upplägget något. Vanligaste invändningarna hittills har varit konflikterna mellan:

  • Teori och praktik. Diskussionerna blir för teoretiska och vi kommer för långt ifrån ”huret”. Någon annan tycker att vi är för mycket i ”huret” och för långt ifrån teorin.
  • Egen praktik och cyklernas innehåll. Viktigt att diskutera sidospår för att det känns angeläget här och nu, men också viktigt att fundera på hur verksamheten kan utvecklas med stöd av aktuellt innehåll. Tiden räcker inte riktigt till både och… ibland…

Det är en svår balansgång att som handledare stundtals utmana och ibland provocera och samtidigt vara lyhörd och uppmuntrande. Det är också en grannlaga uppgift att veta hur mycket ”ny kunskap” jag som handledare kan föra in i gruppen, utan att bli mästrande och Bror Duktig. Öppna frågor är bra, men samtidigt som de får en att tänka till kan de också exponera tankar som läraren inte är redo att dela med sig av. Frågan är hur många frågor kollegiet orkar med av sorten:

  • Hur tänker du?
  • Vad menar du?
  • Vilka möjligheter ser du?
  • Vilka hinder ser du?
  • Vilka konsekvenser kan de få för…?
  • Kan du konkretisera?
  • Vilket är nästa steg?

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är TTT (tid till tanke). Jag som handledare har avsatt tid att förbereda träffarna. Det har deltagande lärare inte i samma utsträckning. Därför bör handledaren ta hänsyn till detta genom att vara lyhörd på var samtalen landar och låta det vara utgångspunkten i vilka frågor som därefter ställs. Det kan finnas en inneboende konflikt i Läslyftets upplägg med det stundtals höga tempot och möjligheten att stanna upp där det kanske skulle vara bra att få göra det. Att hitta balansen mellan gas och broms helt enkelt. Men enkelt är det inte.

Deltagande lärare har svarat på en enkät. Den ger alla möjlighet att tycka till (om man inte vill göra det muntligt) och samtidigt får jag en indikation på hur lärarna upplever träffarna. Svaren går också utmärkt att använda som samtalsunderlag för hur vi tillsammans lägger upp resten av träffarna (t ex utifrån ovan nämnda ”konflikter”). Här är enkäten. Feel free to copy!

Medier – en introduktion

Ett längre och omfattande projekt om medier har precis inletts för Gäddans tre åttor med en introduktionsdag. Sex lärare (tre i svenska och tre i SO – två lärare/station) ansvarade för 1,5 timmars berättande, övningar, reflektioner och skrivande på totalt tre lektionspass om delarna nyhetsvärdering, källkritik och medievanor.  En kort introduktion om medier fick inleda dagen. På vårt pass fick alla elever fundera på sina egna medievanor. Syftet med de inledande övningarna var att eleverna skulle bli medvetna om hur ofta, hur och i vilket syfte de använder medier (utan att vi lärare la någon värdering i det). Några av frågorna syns i enkäten…. scrolla!

Efter genomförd enkät fick eleverna fundera på hur de själva svarat i förhållande till övriga klassens resultat (Google formulär sammanställer svaren på ett kick). Vi lyfte några resonemang i helklass och några resultat fick eleverna samtala om parvis i bikupor. Undersökningen avslutades med att eleverna fick fundera på och skriva om:

  • Dygnet har 24 h. Du sover ca 8 h=16 vakna h. Hur ser du på ditt användande av medier? Rimligt, vettigt, väl investerad tid eller tvärtom? Du kan börja med att beskriva hur ditt användande av medier ser ut. Ex: Jag använder medier ca 6 timmar om dagen… Jag tittar på Youtube och spelar spel… Jag tycker att jag har en balanserad… Jag har tid…
  • Vilka positiva och negativa konsekvenser får ditt bruk av medier?
  • På vilket sätt påverkas du av ditt mediabruk (det du tar del av)?
  • Hur ofta förhåller du dig kritisk till det som “flimrar förbi”?

Sociala medier under skoltid

Eleverna fick tänka enskilt, resonera parvis och till sist skriva några reflekterande tankar om:

  • Hur förhåller du dig till sociala medier under skoltid? Vilken inställning har du till mobiler i skolan?
  • Finns det tillfällen då det är OK att kolla ”vad som händer”?
  • Hur ofta kollar du mobil/chat/bildforum under en vanlig lektion? Vad kollar du i så fall?
  • Hur tror du att det påverkar ditt lärande?

Kollegialt lärande

Efter den av eleverna uppskattade introduktionsdagen konstaterade vi lärare att vi (utan att tänka på det) lärt oss oerhört mycket av varandra under dagen. Genom att parvis jobba tillsammans i klassrummet skapade vi ett förhållandevis omfattande samtalsunderlag. Vad fungerade bra och mindre bra? Hur hade vi kunnat göra istället? Vi ändrade upplägg under de tre passen, anpassade frågor efter eleverna, strök vissa delar och la till. Ett mycket givande reflekterande samtal om vår egen undervisning blev en biprodukt…. utan att vi egentligen hade tänkt på det. Detta måste vi göra fler gånger, var det någon som sa. Jag håller med 🙂

En lärare vars elever lär sig mycket

För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Dessa har jag kategoriserat under passande rubriker. Det blev tydligt vad mina elever tycker är viktigt, men det betyder inte att den ena är viktigare än det andra.

Alla elever svarade att läraren…

VARIERAR UNDERVISNINGEN

Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Tittar på filmer ibland. Inspirerar eleverna och gör lektionerna roliga. Diskutera är jätteviktigt. Små uppgifter inom området och stora ibland. Varierar sina arbetssätt. Till exempel hitta på nya sätt att lära ut och gör det på ett lite roligt/annorlunda sätt. Undervisning som eleverna fascineras av.

GÖR UNDERVISNINGEN INTRESSANT

Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. En lärare ska göra så att ämnet låter intressant, då blir det enklare för eleven att hålla fokus och lära sig om ämnet. Jag tycker att det är lättare att lära sig om läraren är kul och kreativ. Läraren ska vara inspirerande och ha roliga, men nyttiga lektioner.

Hälften svarade att läraren…

HJÄLPER ALLA ATT LÄRA SIG

Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Och om eleverna inte förstår försöker läraren förklara på ett annat sätt. Om en elev inte förstår ska läraren fortsätta hjälpa. Jag tycker hen ska vara uppmärksam så att eleverna hänger med och förstår.

ÄR TYDLIG

Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Läraren brukar också ha ordning och reda i klassrummet, alla ska lyssna och inte hålla på med annat. Läraren måste förklara utförligt och göra roliga saker. Vara tydlig när det gäller uppgifter (berätta tydligt vad man ska göra och när det ska vara klart).

Enstaka svarade att läraren…

TILLÅTER ELEVINFLYTANDE

Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Lärarna ska tänka på att fråga oss elever hur vi tycker vi lär oss bäst.

ÄR POSITIV INSTÄLLNING TILL MÄNNISKOR

Skratta åt sig själv när hen gör något tokigt eller roligt. Även att hen respekterar alla tycker jag är viktigt. Läraren med “duktiga” elever tror jag är väldigt positiv. Jag jobbar hellre när läraren är glad eftersom alla uppgifter då automatiskt blir roligare.

FÖRBEREDER SIG INFÖR LEKTIONEN (ÄMNESKOMPETENS)

Kunnig och ambitiös. Läraren måste ha förberett vad man ska göra. Jag tror även att läraren ska vara intresserad av ämnet den lär ut. En lärare ska vara förberedd och ha med material till lektionerna som eleverna kan arbeta med.

Vad tycker eleverna om min undervisning?

Nästa lektion fick mina elever fylla i ett enkelt formulär för att gradera hur de uppfattar min undervisning. Kategorierna ovan är något som jag och alla lärare kan tänka på och förbättra. För mig blev undersökningen tydlig. Eleverna tycker att det mesta fungerar bra, men det finns saker med enskilda elever som jag måste hitta bättre lösningar på. Generellt tycker klassen att mitt utvecklingsområde är elevinflytande. En tredjedel av klassen tycker att de sällan får möjlighet att påverka undervisningens innehåll och upplägg. Det blir en utmaning!

Om du är intresserad av formuläret, finns det här.

Första trevande försöken mot beprövad erfarenhet…

För några dagar sedan testade jag en lektionsform som byggde på högt tempo och varierade uppgifter i Den knäppa lektionen om tandborstens betydelse. Eleverna skulle under kort tid lösa sex utmanande skrivuppgifter. Min upplevelse var att eleverna presterade bättre än vanligt, både mängd och kvalitet. Men hur upplevde eleverna lektionens form och framförallt hur tänker eleverna kring sitt eget lärande? Vad var det som gjorde att de presterade bra? Är de ens medvetna om sin prestation?

Jag ställde några enkla frågor i Google formulär, som för övrigt är ett mycket enkelt och starkt verktyg att skapa enkäter i. Dessutom sammanställer verktyget elevernas svar i tydliga diagram så att resultatet blir enkelt att överblicka och analysera. Självklart följde jag upp elevernas svar med att prata med eleverna, men dessa samtal återger jag inte (för enkelhetens skull).

Så här svarade eleverna i 8A angående prestationen:
resultatSex elever anser att de presterade mer text än vanligt och fyra elever mindre än vanligt. Vad gäller texternas kvalitet är det tre elevers uppfattning att de lyckades bättre än vanligt och tre som lyckades sämre. Naturligtvis finns det flera parametrar som är vanskliga ur ett vetenskapligt perspektiv (t ex ”mer än vanligt” och ”sämre än vanligt” – vad är vanligt?), men resultatet ger ändå tillsammans med mina observationer ett underlag som är intressant att fundera vidare på.

Elevernas svar i fritext – Vad som gjorde lektionen bra:

  • Att vi fick skriva om Tintin och Haddock – 3 elever
  • Att den var rolig och lite annorlunda – 3 elever
  • Det var ganska roligt att reflektera om en sådan enkel sak som tandborsten – 2 elever
  • Det var roligare när det inte var speciellt seriöst – 2 elever
  • Jag gillade att lektionen var så speciell, det var ingenting jag kunnat förutspå innan lektionen. Det var roligt och lite knäppt.
  • Att den var rolig och att man fick träna på många olika saker. Det var också bra att vi fick ganska lite tid på oss för då ser man hur mycket man klarar av att skriva.
  • Jag tyckte att det var kul att kunna skriva och sina egna tankar. Men det är kul att skriva berättelser också.

Vad som var mindre bra:

  • Den korta tiden – 2 elever
  • Att vi skrev om en tandborste – 2 elever
  • När vi skulle skriva dialog.
  • Att det var så mycket saker man skulle skriva om, men det gick bra ändå.
  • Jag tyckte inte om hur du gick igenom uppgifterna. Jag tycker att du skulle ha beskrivit det bättre skriftligt istället för att berätta högt i klassen.

Att fundera vidare på…

Eleverna verkade gilla både formen och innehållet, men som alltid att smaken är delad. En annan reflektion är att några gillade den tajta tidsramen och andra inte. Slutsatsen blir därför att variation är alltid bra vad gäller form, innehåll och tidsram. En sak som är intressant är att eleverna inte riktigt är medvetna om sin prestation. Det får vi göra synligt i nästa lektion!