Märkt: texttyper

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:
Djungelordspråk Fantomen Fredrik Sandström
Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

  • Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
  • Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
  • Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
  • Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
  • Då Fantomen frågar svarar man.
  • Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
  • Fantomens röst isar i blodet.
  • Fantomen har tio tigrars styrka.
  • Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
  • Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
  • Fantomen är hård mot de hårda.
  • Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

Kärnan av ämnet

En uppdaterad bild (tidigare här) av hur jag försöker variera undervisningen i både det lilla formatet (lektionen) och det större (längre projekt). De fyra symbolerna klockan 12, 3, 6 och 9 visar ämnets centrala aktiviteter: läsa, tänka, samtala och skriva. I mitten återfinns en femte, att processa både form och innehåll. Aktiviteterna ska inte ses som följda av varandra utan sker samtidigt eller parallellt.
Planera för svenska - Ämnets kärna - Av Fredrik Sandström

Läsa om angelägna ämnen i en sammanhållen kontext

För att förstå en text och varför den förtjänar att läsas underlättar det om kontexten är känd och tydlig, exempelvis historiskt, socialt, geografiskt eller tematiskt. Det underlättar också om eleverna kan relatera till texten, tematiken och kontexten tanke- och/eller känslomässigt. Därför försöker jag välja texter med ämnen som kan vara angelägna för eleverna, till exempel om:

  • Personlig utveckling och identitet
  • Existensiella frågor
  • Mellanmänskliga relationer
  • Skolliv
  • Normer och värden/diskriminering
  • Demokrati/mänskliga rättigheter
  • Etik
  • Aktuella ämnen, t ex digitalisering, miljöfrågor, internationellt

Genom att använda en huvudtext (ofta en roman eller novell) som möter flera andra texter (tidningstext, kortfilm, serie, podcast, radio, tv, bilder) skapas variation och indirekt en sammanhållen kontext. Dessutom ger de många olika texterna, som gärna får fungera som fördjupning eller kontraster, eleverna en möjlighet att göra kopplingar och jämföra. Läs mer här: En ö i havet – Att läsa och förstå

Tid till tanke och att känna

Det tar tid att tänka och känna. Det fordras tid för att formulera sig med ord och ytterligare längre tid att formulera tankarna i skriven text. När vi läser ges tid att tänka i olika former, Markera vissa delar av texten, Tankemeningar eller Ett ord ur texten.

Samtala, tala och lyssna

Samtalet är centralt. Eleven får sätta ord på sina tankar för någon annan. Genom att lyssna på andra får eleven möta andra upplevelser och perspektiv. Samtalen kan se ut på många olika sätt, Välj en scen som berör digSokratiska samtal, Olika frågor eller Sammanfatta och rubricera ett kapitel.

Tanke- och prestationsskriva

För att kunna prestera i någon form, antingen muntligt i samtal och berättande eller skriftligt, underlättar det mycket om eleven har gjort ett förberedande tankearbete. Därför skriver mina elever ofta tanketexter. Osorterade texter för att formulera tolkningar, frågor, tankar, känslor och åsikter utan någon större tanke på prestation. Dessa tanketexter används sedan som underlag i samtal, berättande eller för att skriva texter som är tänkta för en mottagare. Läs mer: Tanke- och prestationsskrivande. Eleverna bearbetar, tolkar och skriver på många olika sätt i samband med det lästa, Ta med bokens karaktär hemBokens sista kapitel, Bokens karaktär twittrar, Dramaturgi i fyra steg och Spela in podcast.

En avslutande tanke som styr de texter jag väljer, de frågor eleverna får möta i samtal, de former som används när vi bearbetar det lästa och de texter eleverna skriver:

Skriver eleverna för att lära sig skriva en argumenterade, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och utredande text eller skriver eleverna för att de vill påvisa, berätta, beskriva, förklara, instruera eller utreda något för någon?

I staden där jag bor

Ibland behövs det inte så mycket. En promenad och ett fotografi föder en tanke på något större. En bild som gestaltar något centralt både för eleven och Arboga:
En elevtext - Av Fredrik Sandström

En text som berättar hur eleven ser på kajens, åns och fiskets betydelse för staden och för några av människorna som bor i den:

Kajen i Arboga samlar människor från när och fjärran,
den skapar ett band mellan de olika sidorna av ån,
gör ivriga fiskare och andra människor lyckliga.

Uppgiften finns här

Vi delar och lär av varandra

Det finns oändligt många sätt att lära av varandra. Tryckta texter i olika format är bara ett sätt att dela med sig. Tre elevröster från morgonen:

Alltså Fredrik, du vet att jag slänger de där häftena på en gång efter lektionen är slut?!
Va?! Det gör inte jag. Jag lägger dem i en sparlåda.
Jag har kvar alla i mitt skåp.

Trots att eleverna uttrycker olika förhållningssätt till de regelbundna små produktionerna av elevtexter är det knäpptyst i klassrummet när jag jag delar ut den senaste. Eleverna läser intensivt i tio minuter och tar del av klasskamraternas tankar, åsikter och känslor om olika digitala fenomen. Tankar som har väckts genom läsning av Savannen (Bradbury).
En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Lite senare hänger jag upp några andra elevtexter skrivna till bilder ur Are You Lost In The World Like Me (Moby). Jag ser hur några elever sneglar, upptäcker och läser sin egen text. Såklart även de andra texterna. Under resten av dagen, när jag har andra klasser i samma sal, läser även dessa elever texterna på väggen. Två killar så intresserat att de missar min genomgång.
Moby Are You Lost In The World Like Me - Av Fredrik Sandström

Det tar förvisso en del tid att fixa till, men det är väl investerad tid när man ser att det händer något med eleverna när texterna finns där. Elever som läser något som en annan elev har skrivit. Gott så!

En samling minilektioner

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, är det perfekt att ha något kreativt, roligt och annorlunda att ta till. Samtidigt som det såklart ska kännas givande och meningsfullt.  Förra terminens samling av kortisar finns här: Topp 10 miniprojekt. Håll till godo, vårens samling topp 10 kommer här!

Leka med bokstäver

Att leka med bokstävernas färg och form. Fundera på vad olika typsnitt signalerar. Hur kan man med dessa små medel kommunicera en identitet och/eller känsla? Om bokstäver – färg och formLeka med bokstäver, färg, form och typsnitt

Poesi med boktitlar

Annika Sjödahl tipsar: Att leka med ord och skapa poesi med hjälp av boktitlar. Poesi med boktitlar

Twitterpoesi

Jenny Edvardsson: Att träna på att uttrycka sig poetiskt kärnfullt! Twitterpoesi

Textens tomrum

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig i en sång. Resan hem

Balloon Kids
Parafras Banksy Balloon kids

Malin Clarström använder Banksy som förebild när eleverna gör egna bilder. Skriv en dikt som passar till din bild! Balloon Kids (eller valfri bild av Banksy)

Tolka bilder

Annika Sjödahl använder sagobilder för att eleverna ska träna inferenser och öka ordförrådet. Tolka bilder

Så mycket bättre

Anki Mårtensson tipsar: Tolka en text, bearbeta den och skapa en ny och alternativ version av den ursprungliga texten. Så mycket bättre

Beskriva karaktärer utifrån bilder

Britt Andersson med ett roligt och tempofyllt upplägg i elva delar (!) får avsluta. Beskriva karaktärer utifrån bilder

Skriv en psykologisk thriller

En skräckhistoria i tre delar: Psykologisk thriller (varför inte skriva parvis)

När jag mötte Lassie

Låt eleverna tänka på: Har du träffat någon kändis någon gång? Eller åtminstone sett? Vad hände? Vem skulle du vilja träffa och varför? Låt eleverna fundera enskilt en stund, resonera parvis och lyft därefter några historier i helklass. Du kanske också kan bidra med en anekdot? Jag mötte Lassie

John Hron – Om civilkurage

Riktigt bra dokumentärer är guld värda för en lärare. Välproducerade, gripande och personliga berättelser. Ljud är… jäkligt bra… men kanske lite bortglömt i dessa tider då bilder och filmklipp sköljer över oss. I ett större arbete om civilkurage, diskrimineringsgrunder och medier lyssnar just nu min åtta på P3 Dokumentär om John Hron. John var en 14-åring som blev mördad av nynazister. Vi lyssnar på historien om John Hron, samtalar och skriver. Händelserna utspelade sig vid Ingetorpssjön utanför Kungälv.

Mordet på John Hron vid Ingetorpssjön i Kungälv

DEL 1 2:45-25:05  – Om föräldraskap, utanförskap och gemenskap

  • Varför blev Peter skinhead egentligen?
  • Vad hittade han och andra i musiken, konserterna och kläderna (bomberjackor och kängor)?
  • Peter hittar andra likasinnade i “Brunbältet”. Under 1900-talet fanns nazismen i vissa delar av Sverige. Främlingsfientligheten är stark på vissa platser i Sverige. Hur förklaras det?
  • Hur viktig är uppväxten? Hur tror du att föräldrar påverkar sina barn? Vad beror det på?
  • Hur mycket präglar din uppväxt dig, tror du? Tycker du som dina föräldrar (alltid)?
  • Vid klockan 22 är pappan på väg till sjön, men han vänder. Varför gör han det? Hur tror du att han tänker om det idag?
  • Ett av föräldraskapets stora dilemman: Lita på sitt barn eller kontrollera (=visa att man bryr sig). Hur tänker du om det?

Välj valfritt ämne/fråga som du antingen tycker lika eller olika som dina föräldrar. Skriv i läslogg under rubriken Så tycker jag

DEL 2 37:09-53:20 – Brutal misshandel och civilkurage

Under misshandeln lyckades John ta sig loss och simmade ut till mitten av sjön. Nynazisterna tvingade Hrons kamrat Christian att ropa att om John inte kom tillbaka skulle de slå ihjäl honom. Hron simmade tillbaka. Väl där misshandlades han tills han blev medvetslös. De sparkade honom i huvudet i ungefär sju minuter. Efter misshandeln kastade nynazisterna Hron i sjön. Han levde när han blev nedkastad.

  • En polis beskriver misshandeln som “kattens lek med råttan”. Vad menar han?
  • Varför gjorde de så, tror du? Känner du igen det fenomenet?
  • Vad tror du att John tänkte när han simmade tillbaka? Gjorde han rätt eller fel?
  • De ville att Hron skulle säga att han älskade nazister, vilket han vägrade. Gjorde han rätt eller fel?

Skriv i din läslogg under rubriken Kattens lek med råttan (fråga 1-2) eller Civilkurage (fråga 3-4)

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.