Märkt: texttyper

När undervisningen tar omvägar

Just nu läser jag deckare med årskurs åtta. Jag inleder med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pussel, hårdkokt, inverterad, psykologisk, true crime och socialrealistisk. Vi samtalar om deckarens typiska inslag och ”regler”. Vi börjar läsa den nyskrivna novellen Knackningar av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märker jag att eleverna berörs av kvinnans öde. De ställer frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än ett fåtal svar kommer vi inte första lektionen. Jag bestämmer mig dock att läsningen av novellens upplösningen får vänta. Ett sidospår tar form. Nästa lektion läser, samtalar och skriver eleverna referat om dessa fem delar relaterade till novellen …

 

1. MÄNNISKOHANDEL

https://polisen.se/lagar-och-regler

FN definierar människohandel så här: Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
https://www.brottsoffermyndigheten.se

En ordlista – vad betyder orden i detta sammanhang?

  • rekrytera
  • transportera
  • överföra
  • husering
  • kidnappning
  • bedrägeri
  • lurendrejeri
  • missbruka en maktposition/sårbarhet


2. OMFATTNINGEN (ANMÄLNINGAR OCH DOMAR)

https://sverigesradio.se

 

3. VILKA SÄLJER OCH VILKA BLIR UTNYTTJADE?

https://www.expressen.se


4. SEXUALBROTT

https://polisen.se

 

5. SAMTYCKE

https://www.1177.se

I slutet av lektionen frågar en elev: Varför är det nästan bara män som håller på med sådant här?! Det är en mycket bra fråga som jag ber att få återkomma till (då den inte är alldeles enkel att besvara och kräver en hel del förberedelser för att det ska bli bra). Innan ytterligare ett sidospår, från sidospåret, får vi inte glömma bort novellen:

Inlåst i en bur, placerad i en lägenhet, lyckas kvinnan få ut sin hand och börjar metodiskt knacka i golvet. Tre korta, tre långa, tre korta … är det någon som hör hennes knackningar?

Frågor till novellen finns här

Scener ur…

Något att pyssla med i samband med läsning av en text från en given tidpunkt … eller som en avbrott i skolvardagen … eller som en kreativ aktivitet mellan två längre projekt. Välj en bild från förr. Leta detaljer på bilden. Det kan vara något som sticker ut eller ser lite roligt, annorlunda eller ”fel” ut. Fundera på vad någon eller några tänker, säger eller känner. Skriv en kort text till bilden. Skriv även en mikroberättelse om bilden där vi får reda på lite mer om sammanhang och situationen. Det kan vara självklarheter, viktigheter, trams eller något udda. Varför inte leka med anakronismer?

SCENER UR EN MIDDAGSBJUDNING

SCENER UR ETT ÄKTENSKAP

SCENER UR ETT ARBETSLIV

Man skulle också kunna leka med olika genrer som: dagboksroman, äventyr, kriminalare, science fiction, thriller eller saga. Skriv tre olika varianter till samma bild!

Hjälp! Jag är rädd!

Syfte: Att inom ramen för temat rädsla skriva en historia om något som skrämmer.

Just nu spånar jag på ett litet skräcktema där läsning, samtal och skrivande kombineras. Jag samlar texter och läser, letar bilder och tittar på filmer som kan vara lämpliga till temat rädsla. Efter eller parallellt med läsningen ska eleverna skriva en historia om när de själva blev rädda (… eller snarare… när de blir rädda). De kan använda sina egna erfarenheter eller hitta på … kanske använda något som de är rädda för? Häromdagen tittade jag ut genom fönstret sent en kväll och blev nästan lite rädd av höstrusket. Vi börjar med att samla ord utifrån bilden jag tog … några kan vara …

Konsten att skriva skräck

Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forestEleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Här finns det ganska många saker, till exempel: fukt, dimma, regn, mörker, mulet, höst, tät skog, fallande löv, djur, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande rösterFler uppslag till filmen finns här

Eleverna kan såklart även använda de litterära texterna som inspiration och förebilder.

SKRIVIDÉER OCH BILDER TILL ANSLAG

Anslagen nedan presenteras. Eleverna får fundera enskilt och prata med varandra i par eller mindre grupper för att spåna på upplägg. Därefter följer planering av dramaturgin. Sedan är det hög tid att sätta igång!

Vad är du rädd för?!  

Min text i ord och bild

Välj en text som har skrivits. Skapa en omslagsbild med titel, bild och författarinformation. Skriv en text om texten som infogas. Häfta ihop. Arkivera och återlämna när eleven slutar nian. Det blir ett häftigt tidsdokument.

Här ett exempel på när mina sjuor gjorde omslagsbilder till noveller om vänskap, avsked och sorg:

Från Thåström till mininoveller

Vi avslutade ett kärlekstema med att skriva en mininovell baserad på någon av Thåströms texter Die Mauer (Ebba Grön), Karenina eller Fanfanfan (mer om detta här: Låtar om kärlek). Eleverna nappade på idén och 20 minuter senare hade ALLA skrivit en kort kärlekshistoria. Här är tre:

KULAN
Han står inne i mörkret vid hörnet av huset han vuxit upp i och ser upp mot stjärnorna. I månljuset tittar han på muren som byggdes upp när han var mindre. Muren är flera meter. Hon kan inte se honom, men hon vet att han är där. Hon försöker titta över väggen som blockerar deras kärlek. Han lägger sin hand på muren och låter känslorna strömma genom muren. Hon känner hans kärlek när hon lutar sig mot muren. De står på varsin sida av muren och känner varandra. Inget hörs. Någon säger: ”Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi”. Han vet att hon finns på andra sidan muren. Han vill kunna ta sig till henne. Han vill se hennes kropp och smeka hennes hy. Det hörs ett rop på hjälp, men det är för sent. Kulan i honom är redan där och hon hukar sig ner på knä och gråter för honom. Alla vackra rosor är våta. Det som hände vid muren ska aldrig förlåtas.

JAG FICK SYN PÅ HENNE
Jag stod vid muren och tittade igenom det skottskadade gallret. Det första jag såg var en tjej på andra sidan. Våra blickar drog sig mot varandra, som någon slags dragningskraft. Vi stod länge och bara tittade på varandra. Hon hade en vit mössa på sig, samt en svart kappa och ett par mörkblåa jeans. Medan jag stod vid muren närmade jag mig ännu mera utan att tänka på det. Ända tills jag stod och höll i gallret. Det kom en vakt och kastade iväg mig ut på den kalla och blöta trottoaren. Jag gick långsamt hemåt, hemåt den kvällen. Nästa dag gick jag tillbaka, tillbaka till muren med ett litet hopp om att hon skulle stå kvar där.

Jag kom dit och tittade mig runt. Så fick jag syn på henne, där stod hon på andra sidan muren. Jag önskade att jag bara kunde springa över till henne och tala om hur mycket jag älskade henne. Men det gick inte. En dag så stod, så stod den bara där, en mur mellan mig och den jag hade kär. Jag hade blivit skjuten och aldrig mer skulle jag få se henne, inte ens genom gallret.

ETT SMS TILL MIN POLARE
Jag ligger i min säng i mitt stökiga rum. Jag håller i min gitarr och bara spelar någonting. Jag kan inte sluta tänka på dig. Det har gått nästan ett år och jag tänker fortfarande på dig. Fan, varför lät jag dig försvinna. Det måste ha varit det värsta misstaget som jag någonsin har gjort. Om jag bara kunde vrida tillbaka i tiden, om jag bara fick en chans till. Tänk om det hade fungerat. Klockornas kör och änglarnas orglar skulle ha varit bara för oss. Jag står där framme vid prästen och du kommer fram till mig i den underbara vita klänningen medan du pillar på buketten. Trumpeter och trummor spelar.

Men fantasin försvinner och jag är tillbaka i mitt stökiga rum. Fan, fan, fan, det skulle ha varit du. Fast det var så kort romans borde jag ha förstått. Såna chanser kommer bara en gång och aldrig två gånger. Jag rör fingrarna mot gitarrens strängar och ljudet av gitarren fyller rummet. Plötsligt kommer en tanke in i mitt huvud och jag tar snabbt upp min mobil. Jag skickar ett meddelande till min polare: “Vi kanske ska skapa ett band iallafall. Jag har en låt att skriva”.

Elever skriver mininoveller till Thåström Die Mauer

Låtar om kärlek

Det är något med den musik som man lyssnade på som ung. Det räcker att höra några sekunder av melodin eller se en textrad så förflyttas man 30-35 år tillbaka i tiden. Jag fick höra Thåströms röst tidigt. Ebba Gröns vinylskivor snurrade ofta och länge i brorsans rum. Som underårig lyckades jag komma in på en konsert i Piteå och blev helt golvad av 800 grader, Die Mauer och Kriget med mig själv. Jag vet att populärkulturen förändras snabbt, men… I min bok placerar jag fortfarande Thåström högt upp på listan vad gäller låtskriveri och artisteri. Hans texter är både tidsdokument och tidlösa. Det finns bildspråk, stilfigurer och en hel del svordomar.

I ett projekt om kärlek (obesvarad, förlorad, förbjuden, olycklig, lycklig och livslång sådan) läser vi bland annat några noveller, lyssnar på en radionovell, ser kortfilmer och läser balkongscenen i Romeo och Julia. Att plocka ihop texter med samma motiv eller tema skapar ofta ett sammanhang. Olika texter kan skapa kontraster, både till innehåll och form. När texter möter texter händer något spännande. Därför tänker jag testa vad eleverna anser om de tre texterna: Die Mauer, Karenina och…

 

Frågor som kan diskuteras eller skrivas om till Die Mauer:

  • Var utspelar sig handlingen? Hur vet vi det?
  • När ungefär? Hur kan vi anta det?
  • Vad handlar texten om?
  • Hur slutar texten?
  • Hur slutar låten?
  • På vilket sätt är den både lycklig och olycklig?
  • I texten finns bildspråk. Ge några exempel.
  • Vilken versrad/strof får dig att tänka?
  • Vilken versrad/strof får dig att känna?

Skriv en mikronovell

Skriv en mininovell om ca 300-400 ord.

Alt 1:  Skriv om ett par som skiljs åt och hamnar på var sin sida av muren. Du väljer vilka personerna är och vad som ska hända. En versrad eller strof ur Die Mauer ska finnas med.
Alt 2: Välj en av låtarna och skriv en mininovell om texten. En rad eller strof ur texten ska finnas med.

Om andan faller på får eleverna omvandla sina mininoveller till mikronoveller (om ca 75 ord). Ska bli spännande att se vad de kan göra med texterna och om de gillar Thåström eller om han i hamnar på skräphögen… men det är väl knappast möjligt?! 😉

Brevromanen i nytt format – Chattnovellen

Jag visade min närmaste kollega appen Stories by Storytel och hur man kan skapa egna chattnoveller mellan två personer i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. Han svarade med tre korta fraser som inom loppet av tre sekunder tog oss båda med på känsloresan ”från nyfiket glada till uppgivet trötta”:

Det är ju som brevromanen… fast kortare… jaha, där också…

Så kan vi förstås välja att se det, som i Bradburys Fahrenheit 451, där människorna inte längre orkar ta del av fullängder utan nöjer sig med att läsa tablåer, rubriker och sammanfattningar. Men vi vill ändå tro att det kan finnas något roligt, kreativt, språkutvecklande och spännande att utforska här. Om inget annat för att locka till vidare läsning och skrivande. I appen Text Message Chat Video Maker går det hyfsat snabbt att lägga till text, bilder och textrutor. Det är enkelt att spara och går att ladda ned filmfilen lokalt och till Google Drive. Jag slängde ihop en konversation för att kunna visa eleverna hur det funkar… jag kallar den…

KOLLEGOR 🙂

Texten handlar om två lärare som jobbar på Gäddgårdsskolan i Arboga.

PS! Det är ju förstås ingen novell, bara ett exempel på de funktioner som finns i appen (och ett försök att skriva något roligt om två personer som eleverna känner till).

Skriv som Tove Jansson – DEL 2

Att skriva som en författare - använda en litterär förebild som Tove Jansson i undervisningen för att få skrivande elever

Parallellt med läsningen av Trollkarlens hatt skriver eleverna små korta minihistorier. De kan kroka i varandra eller fungera som fristående. Förra veckan skrev eleverna med fokus på bildspråket och försökte använda naturen som en spegel: Skriv som Tove Jansson. Denna vecka testade vi att välja en plats med omsorg – en plats som ger berättarjaget harmoni och trygghet. Vi försökte även få med detaljer som kan bidra till sinnesstämningen. Tove skriver om Bisamråttan som väljer att lämna den kaotiska miljön för att istället:

När Bisamråttan kom in i grottan kände han sig mycket nöjd. Han bredde ut filten på sandgolvet, satte sig på den och började tänka med detsamma. Det fortsatte han med ungefär två timmar. Allt var tyst och fridfullt och genom rämnan i grottans tak sken solen milt på hans ensamma tillflyktsort. Ibland flyttade sig Bisamråttan lite när solstrimman gled ifrån honom. Här ska jag stanna ständigt, ständigt, tänkte han. Hur onödigt är det inte att hoppa omkring och prata, att bygga hus och laga mat och samla ägodelar!

KORTSKRIVA – DEL 1

Du lämnar ditt hem och går till en särskilt utvald plats som gör dig lugn och trygg.
Du kan börja så här: När jag kom in i…. kände jag mig …

Lite senare i samma kapitel höjs intensiteten något genom att Mumin och de andra ska utforska det okända på platsen. Även här skriver Tove små detaljer som bidrar till att höja spänningen en aning:

Ni ska undersöka ön, svarade mamman (som visste att det var det de längtade efter). Det är viktigt att veta var man har hamnat. Här kan ju finnas farlighet. Just det, sa Mumintrollet. Och så gav han sig av med snorksyskonen och Sniff utmed den södra stranden, med Snusmumriken som älskade att upptäcka saker ensam strövade iväg utmed den norra. Hemulen tog sin botaniseringsspade, sin gröna portör och förstoringsglaset med sig och vandrade rakt in i skogen. Han misstänkte att där kunde finnas underliga växter som ingen ännu hade upptäckt. Men Mumintrollets pappa satte sig på en sten för att meta. Och solen kröp sakta mot eftermiddag medan en avlägsen molnbank tätnade över havet.

KORTSKRIVA – DEL 2

Av någon anledning (en tanke, ett ljud, något du ser….) lämnar du din trygga plats och beger dig ut på upptäcktsfärd mot det okända med en liten oro och spänd förväntan i kroppen. Vi skiftar tempus för att öka spänningen.
Du kan börja så här: Plötsligt hör/ser/tänker jag…

Skriv som Tove Jansson

I samband med läsning kortskriver mina elever ofta. Det kan vara olika former av skrivande: beskrivande, reflekterande, frågande, argumenterande eller som i detta exempel berättande. I Tove Janssons Trollkarlens hatt, som vi läser just nu i årskurs 7, är bildspråket alldeles förtjusande. Vi tittar gemensamt på två exempel och använder dessa som språkliga förebilder. Eleverna skrev fyra minuter/uppgift.

Kortskriva som Tove Jansson - Träna på att gestalta när eleverna skriver berättande texter

En grå morgon föll den första snön över Mumindalen. Den kom smygande tät och tyst, och på några timmar var allting vitt. Mumintrollet stod på trappan och tittade på hur dalen drog vinterlakan över sig, och han tänkte stillsamt, i kväll går vi i ide.

KORTSKRIVA – DEL 1:
Du tittar ut genom ditt fönster, lite eftertänksamt, precis före du ska sova. Det är vinter ute. Använd naturen som en spegel (det du ser) för att få fram din känsla. Du kan börja så här: Jag släcker lampan i rummet och blickar ut…

Att hoppa i tid är inga problem. Tidshoppen kan göras tydliga med kontraster, t ex natt och dag, ljus och mörker och vinter och vår. Mumintrollen gick i ide och vaknade upp till våren och känslan blev en helt annan:

Solen hade nätt och jämnt hunnit över skogstopparna och lyste dem rakt i ansiktet. De kisade på henne och svängde med benen över det blanka rinnande vattnet och kände sig obekymrade vänskapliga.

KORTSKRIVA – DEL 2:
Du vaknar på morgonen, tittar ut genom ditt fönster är blir glad och förväntansfull när du ser att det har blivit ett häftigt väderomslag. Du kan börja så här: Jag vaknar och drar upp rullgardinen.

*Elevtexterna är utkast. Eleverna bearbetade texterna och läste upp dem för varandra vid ett senare tillfälle.

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur