Märkt: relationer

Att skriva för sig själv, andra och omvärlden

En bok kan få mina tankar att snurra i helt nya banor. Jag kan få nya insikter som förändrar hur jag ser på mig själv, andra och omvärlden. Det är kraftfullt. Att se världen ur ett nytt perspektiv är så svindlande att man ibland nästan tappar andan.

Att dela med sig av de nya insikterna går att göra på många sätt. Bara för att vi gör skrivandet publikt med ”riktiga” mottagare (utanför skolan) innebär det inte per automatik att det blir motivationshöjande för alla. Jag har skrivit om det tidigare: Att sätta ord på sina tankar, för vem?

Sedan är det kanske inte så enkelt att ”bara” publicera elevernas texter offentligt med tanke på elevernas integritet och de risker det kan medföra. Jag har skrivit om det tidigare här: Att skriva för en mottagare

Det räcker att mottagaren är eleven själv, en klasskamrat eller klassen. ”Viktigt på riktigt” innebär att kunskapen eller frågan som är föremål för undervisningen är det som är det viktiga. Inte vad man gör med kunskapen. Kunskapen, frågan eller insikten kan stanna hos eleven eller delas med en klasskompis, hela klassen eller nå en mottagare utanför klassrummet.

Fredrik Sandström Att dela med sig av sitt skrivande

Bilden ovan är En enkel produktion med elevtankar om bilderboken ”Dom som bestämmer”. Eleverna väljer en scen ur boken. De tänker, skriver och delar valfria tankar med klassen i ett litet texthäfte.

Vi är ett kraftfullt ord. Vi-känslan finns i trygga grupper där man respekterar varandra. Att dela med sig i sin egen klass är kraftfullt. Man skapar något tillsammans. Som en elev nyligen sa: ”Jag har så många tankar i mitt huvud som snurrar. Det är så roligt att få höra hur andra tänker. Då tänker jag ännu mer. Det är häftigt”.

Det är häftigt, tänker jag.

Det kan hända på riktigt

I dagarna har jag avslutat en bok med en klass, Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Den handlar om en luciafest som spårar ur, en våldtäkt, ryktesspridning, sociala medier, makt och hämnd! Eleverna tyckte om boken och gav den 3,5 i snitt på en femgradig skala. Syftet med läsningen var att synliggöra och problematisera manliga och kvinnliga normer, t ex hur objektifiering, skönhetsideal och machokultur begränsar och skapar bilder om vad en man och en kvinna är och ska vara. Ett annat huvudsyfte har varit att belysa hur ryktesspridning både snabbt och skoningslöst drabbar de inblandade. Ett axplock nedan i komprimerat format.
Läsa, tänka, tala och skriva om en bok - Av Fredrik Sandström

Vad står det i texten? Att kvinnan är ett objekt

Eleverna letar bevis i texten (på sidorna 73-74) för påståendet att kvinnan är ett objekt. Eleverna hittar:

Hon var säkert hora i ett tidigare liv.
Jag höll hårt i hennes hår.
Horan var riktigt fin.
Jag klämde på hennes bröst.

Vad står det i texten? Att ett nej betyder ja

Eleverna fortsätter att leta bevis i texten (på sidorna 73-74), men nu för påståendet att ”ett nej egentligen betyder ja”. Eleverna hittar:

Så lovade jag att inte sprida fotona. Jag skulle behålla dem för mig själv – jag loovar!
Snackar om övergrepp och annat, fast det var de som ville mest.
Som Gloria. Hon nästan tjatade ju. Snälla, lägg inte ut bilderna. Fast i själva verket sa hon: Snälla, lägg ut bilderna.
Flickan som vill fast hon säger att hon inte vill.

“Har de klämt på dina också? Va? Dina tuttar!”

Resonemanget om frågorna ovan, går vidare genom ett citat, hämtat från sid 51 där några tjejer pratar med varandra om hur några tafsar under en fest. Eleverna tänker, pratar och skriver om citatet. En elev skriver i sin tankelogg bland annat:

Tafsandet ska ta slut genom att de som tafsar inte ska tafsa.

“För det är det jag är. Tuff. Hård. Som fan.”

Vidare tänker, pratar och skriver eleverna om hur Robin försöker vara. Samma elev skriver:

Robin är egentligen inte så hård just nu. Han sitter och gråter och nästan försöker ta sitt liv. Han är ganska känslig och mår inte så bra, men vill absolut inte berätta vad som har hänt. Han vill inte vara den “töntiga” så han stänger inne alla känslor och visar det inte för någon. Han är osäker och “trycker” ner andra (Gloria) för att ingen ska lägga märke till hur han mår.

Robin “måste” verka hård eftersom att han är kille och de ska inte vara känslosamma och visa känslor eller att de mår dåligt. I boken blir Robin kallad bög för att han visar känslor och berättar att han mår dåligt.

Jag tror att han måste vara tuff för att de som han träffar under en dag inte ska tro att han är bög. I denna bok har jag känt att det är något negativt att vara bög och att de visar känslor och är “fjolligare” än vad en kille som gillar en tjej är. Han är tuff även för att han ska passa in i gänget han är i, där har de enligt det jag läst aldrig visat sig svaga och måste alltid verka coola, även om allt kan vara ett rent helvete.

Jag tyckte boken var väldigt bra. Ungdomar kan uppföra sig väldigt illa mot varandra. I den här boken får vi läsa om personer som inte har det så lätt och vi får även se det ifrån olika perspektiv. Det kan göra bilden mer klar om vad som har hänt och varför det blir som det blir.

Kritiska röster till boken

Genom boken har eleverna tänkt, talat och skrivit om angelägna livsfrågor som: #metoo, normer, homosexualitet, roller, grupper, status, makt, att bli sedd, respekt och integritet. Några kritiska frågor som eleverna spontant har lyft och som boken inte ger svar på:

  • Robin begår ett brott. Ska han inte straffas?
  • Hur kan det komma sig att alla andra, åskådarna, inte berättar för någon om vad som har hänt?
  • Hur kan Jonna ta Robins parti?
  • Spelar det verkligen någon roll att Robin tidigare själv blivit utsatt?
  • Vad hände på slutet?

Jag instämmer med eleverna. Boken har luckor, den skaver och provocerar. Men är inte det (också) medvetet för att sätta fingret på komplexa, jobbiga och svåra frågor?

Det tar lång tid att synliggöra och förändra värderingar, men eleverna har under läsningens gång tagit tankekliv och kan nu se på makt och normer på ett lite mer nyanserat sätt än tidigare. Gott så!

Ta med karaktären hem

Eleverna får välja en liten pappfigur, ca 20 centimeter hög, antingen Steffi eller Nelli ur En ö i havet (läs mer om syfte, kontext och upplägg till läsningen här). Eleverna tar med figuren hem och dokumenterar vad de gör tillsammans en dag efter skolan. (Bilden nedan är ett collage och kan skapas med Alfafunktionen i Pages eller en lassofunktion, samt en gratisikon). Bildfilen finns här

Ta med karaktären hem - en aktivitet med digitala verktyg och skrivande som tränar elevernas inlevelseförmåga - Av Fredrik Sandström

Steffi och Nelli har haft det tufft på olika sätt och delar av sin “resa”. Välj vem du vill göra något med för att göra hennes liv lite bättre. Det kan vara din favoritpromenad, ett besök på ett evenemang eller att gå till en trevlig plats. Du väljer något som du tycker om och dessutom tror att Steffi eller Nelli skulle uppskatta!

DEL 1 – TA ETT FOTO

Sammanhanget: Steffi eller Nelli är hemma hos dig en dag efter skolan fram till kvällen. Vad hittar ni på? Var är ni? Går eller åker ni någonstans? Vilka träffar ni? Vad pratar ni om?

Ta ett foto av figuren, sammanhanget och gärna dig själv (ej nödvändigt) med antingen Photo Booth eller mobilkamera.

DEL 2 – SKRIVUPPGIFTEN

Börja med att infoga bilden i ditt Googledokument. Du skriver ca en sida i “dagboksform”. Skriv under rubriken Steffi/Nelli var hemma hos mig (22/10 2018). Du kan skriva om:

A) Berätta om er dag tillsammans. Du kan börja med: Idag efter skolan följde X med mig hem. Vi började med att…

B) Föreställ dig dagen ur Steffis/Nellis perspektiv. Vad tror du att hon tyckte, tänkte och kände? Vad var roligt, tråkigt, konstigt, igenkännande, nytt, gammalt? Du kan börja så här: Jag tror att … tyckte … var roligast. Hon berättade att hon hade gjort det förut och … Jag såg att hon blev ledsen när… Jag tror att hon kom att tänka på …

C) Blicka både framåt och inåt. Kommer ni att träffas fler gånger? Vad gör ni nästa gång ni ses i så fall? Varför då? Om ni inte ska ses igen, vad kan det bero på? På vilka sätt är ni lika och olika?

Idén om Steffi och Nelli har jag fått av Malin Larssons En man som heter Ove och Anna Sterlinger Ahlrings Diktatorn. Tack!

Vi läser, tänker, talar och skriver om En ö i havet för att:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Fokus på lärande

Jag börjar läsåret 2018/19 med en liten tanke om vilket perspektiv vi väljer att fokusera på i samtal om och i skolan. Under sommaren har jag träffat många föräldrar med barn i olika skolåldrar. Nästan alla vittnar, sorglig nog, om en oroande tendens. Barnen berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.

Hur vore det om politiker, tjänstemän (Skolverket och Skolinspektionen), huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd.

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Seriestrippen är min egen. Den får du använda om du anger källan. Länk till bildfil här eller högerklicka på bilden:
Bedömningshets, press, stress, nationella prov, krav, prestation, betyg, godkänd och underkänd. En seriestripp om skolan av Fredrik Sandström

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

Youtube och spellistor

Varje dag ser vi dem. Skrattar, förargas och gråter en skvätt. Tänker… det där ska jag visa för mina elever! Det passar perfekt in på det tema vi håller på med just nu! Några timmar senare är klippen sedan länge förbi och de är nästintill omöjliga att hitta igen. Inläggen är för många och minnet sviker snabbt. Hur kan man göra för att spara guldklimparna bland alla länkar, inlägg och tips som strömmar förbi i flödet? Hur kan läraren dessutom sortera och skapa en katalog av filmklipp som bara ligger och väntar på att få komma till användning, till exempel i samband med något läsprojekt? Läs mer här hur filmklipp kan användas i samband med läsning

Lösningen heter i ordningen fixa Youtubekonto, skapa en kanal och spara filmklippen i spellistor. För att skapa ett Youtubekonto gör så du här:

  1. Besök youtube.com
  2. Klicka på ”Logga in” uppe till höger
  3. Klicka på ”Skapa konto” och bekräfta sedan att du vill ha en kanal

Nu kan du börja spara på alla godbitar du hittar. När du hittar ett klipp du gillar och vill spara det, klicka på plustecknet under klippet (se bilden). Namnge spellistan. Fortsätt och leta, skapa nya listor eller lägg till klipp i befintliga. Till slut har du ett BIBLIOTEK där klippen ligger samlade snyggt och prydligt. Dessa listor kan du sedan dela med kollegor och elever. Listan kan vara en samling av sevärdheter i europeiska huvudstäder (geografi), dokumentära djurfilmer (biologi), samtal om vardagsnära ämnen (engelska) eller filmer på temat utanförskap (normer och värden eller svenska).

Alla lärare väljer såklart sin egen kategorisering baserat på i vilket syfte och ämne klippen ska användas. Jag har samlat mina klipp i olika teman. Klippen används oftast som inledning till olika projekt för att aktivera förståelse, få en relation till innehållet, väcka ett engagemang (känslor), öka motivationen och etablera textens teman. En del klipp använder jag också för textmöten då eleverna får ett underlag för att göra jämförelser.

Några frågor att fundera vidare på i kollegiet:

  • Hur använder du Youtubeklipp i undervisningen?
  • I vilket syfte använder du filmklipp? När? Hur?
  • Vad tycker eleverna om det?
  • Vilka positiva erfarenheter har du? Några negativa?
  • Hur kan vi tillsammans spara filmklipp som kan användas i olika projekt?

Spana in mina spellistor här