Märkt: struktur

Undervisning växer fram om Sápmi

Efter läsningen av Tio över ett (som jag skrivit om här: Tio över ett – Ett läsprojekt och En hyllning till läraren) infann sig ett vakuum. Vi var inte färdiga med frågorna om Kiruna, platsens betydelse, rätten till platsen, minnen och rötter, identitet, folkets röst och inte minst konflikter och motsättningar. Laestadius författarskap är präglat av just dessa frågor. En planering växte stegvis fram, mellan varje lektion, som blev både en fördjupning och ett sidospår till läsningen. Under tre lektioner berörde vi: Sápmi, samernas historia, rasbiologin, (det förlorade) språket, nomadskolorna, lappväsendet, markfrågan och l-ordet. Nedan redovisas, i ett enda flöde, undervisningsförloppet som följde.

I samband med inledningen och en föreläsning om Sápmi och samernas historia redde vi ut en hel del ORD OCH BEGREPP som same, ursprungsfolk (olika definitioner), territorium, stat, nomadisk, nationell minoritet, minoritetsspråk, förvaltningsområden.

För att summera inledningen såg vi filmen HUR GÖR MAN FÖR ATT RÄDDA ETT FOLK

Jag letade efter något med en koppling mellan frågorna filmen väckte och boken vi läst. Jag hittade SOMMARPRATET: ANN-HELÉN LAESTADIUS. Vi lyssnade på de femton första minuterna av https://sverigesradio.se/avsnitt/910806 och eleverna funderade på, samtalade och skrev om:

IDENTITET

  • Om kolten, jojken och smyckena på Bokmässan: För vem gör jag det här?
  • Om vem som har rätt att definiera ens identitet: Är du äkta same?

SKOLAN OCH SPRÅKET

  • Om nomadskolan: Att placera barn i en otrygg miljö långt hemifrån
  • Om nomadskolan: Att inte höra till/passa in – “en lapp ska vara lapp”
  • Om nomadskolan: En generation som inte lärde sina barn samiska – att bli fråntagen sitt språk, vad betyder och innebär det?
  • När språket dör: Jag vet inte om morfar och jag pratade med varandra

PLATSENS BETYDELSE

  • Om platsens betydelse: Grävskopor som gnisslar när de skär i teglet och bildar dammpartiklar av 50 år gammalt liv

LAPP SKA VARA LAPP

Vilken betydelse ”lapp ska vara lapp-politiken” har haft var fortfarande svårt för eleverna att förstå vidden av. Vi läste därför artikeln om LAPPVÄSENDET OCH LAPPFOGDAR gemensamt (många ord som kan behöva en förklaring). Många bra texter finns på Samiskt informationscentrum. Deras uppdrag är att öka människors kunskaper om samer och samisk kultur. Nämnda artikeln finns här: http://samer.se/4095. Eleverna fick fundera på och skriva om:

  • Beskriv hur statens politik kontrollerade och begränsade samerna på olika sätt.
  • Mot bakgrund av det du nu känner till om sameras historia, rasbiologiska institutet, nomadskolorna och lappväsendet ska du försöka förklara varför ordet ”lapp” är så negativt laddat.

L-ORDET

”Jag fattar inte. Det heter ju Lappland”, invände någon. ”Vad är det som är så fel med att säga lappar då?”. Vi läste då krönikan VEM BESTÄMMER VAD SOM GÖR ONT? av Laestadius: pedagogiskamagasinet.se/vem-bestammer-vad-som-gor-ont/. Eleverna funderade enskilt på och skrev om:

  • Varför heter krönikan “Vem bestämmer vad som gör ont?”
  • Varför blir AH Laestadius både upprörd och uppgiven över frågan i citatet?
    ”Så det är alltså samerna själva som har bestämt att vi inte får säga lapp?” säger kvinnan då.

Nu föll poletten ned hos dem som tidigare inte riktigt hade greppat problematiken kring språkbruket. Laestadius avslutningsord bidrog starkt till detta:

Om jag står på din fot gör det ont på dig, men inte på mig. Du som får ont är den som kan avgöra om det gör ont eller inte. (AH Laestadius, Pedagogiska magasinet, 21 sept 2018)

För att avrunda återvände vi till SOMMARPRATET då vi lyssnade på delen 15:00-31:45, samt avslutningen 53:30-1:01:50. Eleverna skrev några avslutande ord om de delar som berördes i pratet (t ex om att vara same, kränkningar och identitet).

EN FORTSÄTTNING MED MEÄNKIELI?

Efter en chatt på Twitter med Mattias Nilimaa tipsar han om ett radioreportage som han deltagit i. I detta berättar den före detta elithockeyspelaren Mattias Nilimaa att han saknar meänkieli. ”Han fick aldrig lära sig språket som barn, och nu som vuxen känner han sig halv. Mattias känner att språket stulits från honom.” Reportagen finns här: del 1 och del 2. Om det inte blir ytterligare ett sidospår och en fortsättning på ”Tio över ett” sparar jag intervjuerna till nästa gång minoritetsspråken berörs.

NÄR UNDERVISNING VÄXER FRAM (I BILDER)

När undervisningen växer fram - Ett miniprojekt om samernas historia - Sapmi och lappväsendet

Så här växer ofta undervisningens innehåll fram för mig. Hur planerar du?

Skriv som Tove Jansson – DEL 2

Att skriva som en författare - använda en litterär förebild som Tove Jansson i undervisningen för att få skrivande elever

Parallellt med läsningen av Trollkarlens hatt skriver eleverna små korta minihistorier. De kan kroka i varandra eller fungera som fristående. Förra veckan skrev eleverna med fokus på bildspråket och försökte använda naturen som en spegel: Skriv som Tove Jansson. Denna vecka testade vi att välja en plats med omsorg – en plats som ger berättarjaget harmoni och trygghet. Vi försökte även få med detaljer som kan bidra till sinnesstämningen. Tove skriver om Bisamråttan som väljer att lämna den kaotiska miljön för att istället:

När Bisamråttan kom in i grottan kände han sig mycket nöjd. Han bredde ut filten på sandgolvet, satte sig på den och började tänka med detsamma. Det fortsatte han med ungefär två timmar. Allt var tyst och fridfullt och genom rämnan i grottans tak sken solen milt på hans ensamma tillflyktsort. Ibland flyttade sig Bisamråttan lite när solstrimman gled ifrån honom. Här ska jag stanna ständigt, ständigt, tänkte han. Hur onödigt är det inte att hoppa omkring och prata, att bygga hus och laga mat och samla ägodelar!

KORTSKRIVA – DEL 1

Du lämnar ditt hem och går till en särskilt utvald plats som gör dig lugn och trygg.
Du kan börja så här: När jag kom in i…. kände jag mig …

Lite senare i samma kapitel höjs intensiteten något genom att Mumin och de andra ska utforska det okända på platsen. Även här skriver Tove små detaljer som bidrar till att höja spänningen en aning:

Ni ska undersöka ön, svarade mamman (som visste att det var det de längtade efter). Det är viktigt att veta var man har hamnat. Här kan ju finnas farlighet. Just det, sa Mumintrollet. Och så gav han sig av med snorksyskonen och Sniff utmed den södra stranden, med Snusmumriken som älskade att upptäcka saker ensam strövade iväg utmed den norra. Hemulen tog sin botaniseringsspade, sin gröna portör och förstoringsglaset med sig och vandrade rakt in i skogen. Han misstänkte att där kunde finnas underliga växter som ingen ännu hade upptäckt. Men Mumintrollets pappa satte sig på en sten för att meta. Och solen kröp sakta mot eftermiddag medan en avlägsen molnbank tätnade över havet.

KORTSKRIVA – DEL 2

Av någon anledning (en tanke, ett ljud, något du ser….) lämnar du din trygga plats och beger dig ut på upptäcktsfärd mot det okända med en liten oro och spänd förväntan i kroppen. Vi skiftar tempus för att öka spänningen.
Du kan börja så här: Plötsligt hör/ser/tänker jag…

Skriv som Tove Jansson

I samband med läsning kortskriver mina elever ofta. Det kan vara olika former av skrivande: beskrivande, reflekterande, frågande, argumenterande eller som i detta exempel berättande. I Tove Janssons Trollkarlens hatt, som vi läser just nu i årskurs 7, är bildspråket alldeles förtjusande. Vi tittar gemensamt på två exempel och använder dessa som språkliga förebilder. Eleverna skrev fyra minuter/uppgift.

Kortskriva som Tove Jansson - Träna på att gestalta när eleverna skriver berättande texter

En grå morgon föll den första snön över Mumindalen. Den kom smygande tät och tyst, och på några timmar var allting vitt. Mumintrollet stod på trappan och tittade på hur dalen drog vinterlakan över sig, och han tänkte stillsamt, i kväll går vi i ide.

KORTSKRIVA – DEL 1:
Du tittar ut genom ditt fönster, lite eftertänksamt, precis före du ska sova. Det är vinter ute. Använd naturen som en spegel (det du ser) för att få fram din känsla. Du kan börja så här: Jag släcker lampan i rummet och blickar ut…

Att hoppa i tid är inga problem. Tidshoppen kan göras tydliga med kontraster, t ex natt och dag, ljus och mörker och vinter och vår. Mumintrollen gick i ide och vaknade upp till våren och känslan blev en helt annan:

Solen hade nätt och jämnt hunnit över skogstopparna och lyste dem rakt i ansiktet. De kisade på henne och svängde med benen över det blanka rinnande vattnet och kände sig obekymrade vänskapliga.

KORTSKRIVA – DEL 2:
Du vaknar på morgonen, tittar ut genom ditt fönster är blir glad och förväntansfull när du ser att det har blivit ett häftigt väderomslag. Du kan börja så här: Jag vaknar och drar upp rullgardinen.

*Elevtexterna är utkast. Eleverna bearbetade texterna och läste upp dem för varandra vid ett senare tillfälle.

Bokens förlorade kapitel

Möss och människor - Slutet - En skrivuppgift till boken

Så här slutar Möss och människor av John Steinbeck. George har precis avrättat bästa vännen Lennie med ett skott i nacken. Det lämnas ett rejält tomrum i texten eftersom texten helt sonika är slut. Det finns inget mer. Med detta öppna slut går det att använda en lika enkel som genial skrivaktivitet – låta eleverna fylla i luckorna genom att skriva bokens förlorade kapitel. Flera trådar går att nysta i och fortsätta skriva om. Det går också att plocka upp centrala delar av texten, exempelvis drömmen som återkommer i nästan varje kapitel. Vi läser de två sista sidorna gemensamt. Eleverna får några frågor och en enkel instruktion:

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vad händer när manskapet kommer tillbaka till gården?
  • Hur är det med Curley? George? Hur mår de egentligen?
  • Vad händer med Curleys fru? Skuldfrågan?
  • En del (som Slim) har inga uppenbara problem med det George gjorde, medan andra har svårare att förstå hur han kunde skjuta sin bästa kompis i nacken. Hur yttrar det sig?
  • Kommer George att komma undan rättvisan eller skipas den på gården eller på något annat sätt?
  • Vad händer sen med George och drömmen? Ger han upp den eller lyckas han skaffa sig en liten jordplätt att odla? Hur blir det med kaninerna som Lennie ville ha?
  • Hur tänker George om det som hände? Har han skuldkänslor eller känner han lättnad?

Skriv från ögonblicket männen kommer tillbaka till gården.

Du kan börja med: George öppnar dörren till baracken och kliver in med tunga steg. Han sätter sig ned på sin brits och tittar på den mitt emot. Lennies sovplats är tom. Han kommer aldrig att ligga där igen.

Tio sätt att starta en lektion

Ibland kan det vara bra att bryta av det som pågår, eller genomföra en aktivitet mellan två längre projekt eller skapa ett återkommande inslag som eleverna känner igen och i bästa fall … längtar lite till! Nedan listas olika uppstarter som tar ca 5-15 minuter i anspråk (går såklart att göra mer eller mindre omfattande).

Dikter: Dagens dikt  En dikt i veckan under ett år En dikt om folk

Skriva vers till en bild: En bild och några ord I staden där jag bor

Språknytt: Språknytt – ett avbrott i vardagen

Flödesskriva: Inträdesbiljett med loggbok Bilddagboken Skriva med flöde

Se en kortfilm (sju favoriter): Shoe Paranoia A letter from Fred Nuit Blanche Paperman Mitt hjärta Black & Decker

Mininovellen (kopplat till en kortfilm): En text till scenen ur filmen

Gestalta: Gestalta känslor Gestalta lärarens känslor När miljön beskriver en känsla

Kombinera bild och text: Bilden och pratbubblan Jan Stenmark Gunde Svan som indian

Tänka, samtala och skriva om allt möjligt: Funderingsboken

Leka med bokstäver: Anagram

Tio olika sätt att starta en lektion

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur

En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?