Märkt: struktur

En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?

Stolen på stranden

Syfte – Att skriva en berättelse

Eleverna ska berätta en trovärdig historia med parallellhandling, med nuet och minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar. Att använda autentiska bilder, som man själv varit med om, gör ofta något med närvaron i klassrummet. Jag kan berätta något personligt om bilden, till exempel vilka tankar jag fick när jag såg stolen. Vi knyter ett band till undervisningens innehåll – att skriva en berättelse.

Skriva en berättelse - med parallellhandling och gestaltningar - av Fredrik Sandström

Inför skrivuppgiften

Eleverna får fundera på:

  • Vem som är stolens ägare?
  • Hur länge den har stått där?
  • Varför den är kvar på stranden?
  • Vad personen tänkte på när hen satt där? Minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar? Både positiva och negativa tankar!
  • Vilka personer finns i ägarens närhet?

Skrivuppgiften

Eleverna ska skriva med parallellhandling, korta klipp som fogas samman till en berättelse. En handling utspelar sig nu där personen sitter och blickar ut över havet. Det kan vara saker personen gör, ser, säger eller tänker. Det personen erfar ska på något spegla känslotillståndet. Eleverna ska således träna på att gestalta i dessa delar. Med fördel kan miljön användas.

Parallellt med nu:et får personen blicka tillbaka och framåt i tiden, kanske tänka på en person som betyder mycket. Misslyckanden, misstag, konflikter och glädjestunder kan vara föremål för tankarna, liksom saknad, sorg och längtan. Självklart får eleverna använda riktiga händelser och personer som inspiration. Då kanske jag-form passar bättre…

Att gestalta känslor med miljön

Ett enkelt knep för att få fram personens känslor är att använda naturens element.
För att få fram positiva känslor: solens varma strålar, fåglars sång, ljumma vinden.
Negativa känslor: regndroppar, brusande havet, snålblåst.

Att gestalta känslor med fokus på personen

Vi kan låta huvudpersonen göra och uppleva olika saker för att gestalta. Exempel:
Positiva känslor: blunda, pilla med sanden mellan tårna, bada.
Negativa känslor: svettas, frysa, ramla i vattnet.

Plantera kopplingar

Att plantera ”ledtrådar” i nu:et blir en snygg övergång till textens andra delar (de med tillbakablickar och framtidsspaningar).
Om döden: På stranden hittade han en liten fisk som låg på rygg. Den var död.
Om flytt och avsked: En fågel flög snabbt förbi och blev en liten prick vid horisonten. Han såg den aldrig mer.

Eleverna får såklart skriva precis som de vill om de har egna idéer!

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

  • Vad menar Signe?
  • Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
  • På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
  • Hur är det på din skola – vilka får synas?
  • Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
  • På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

  • Vad menar Mimmi med frågan?
  • Varför förstår inte Saga vad hon menar?
  • Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
  • Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
  • Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
  • Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

  • Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
  • Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
  • Vilken status har de olika grupperna?
  • Vem bestämmer vilken status de har?
  • Vad bestämmer vilken status grupperna har?
  • Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

  • Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
  • Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
  • Varför är det så?
  • Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
  • Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
  • Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
  • Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
  • Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.

Skriva en psykologisk thriller

Du kanske läser om bok om rädslor, ensamhet, nyfikna grannar, tokiga grannar, personlig integritet eller kanske en deckare med en iskall mördare just nu med din klass?! Eller… Ibland får man några lektioner mellan två längre projekt. Skrivuppgifter i kortformat kan man aldrig få för många av! Här ett enkelt upplägg som tar ca två lektioner. Vi börjar med att titta på ett filmklipp för att komma i rätt stämning:

Eleverna kan fundera på och samtala om

  • Vad såg killen?
  • Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
  • Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
  • Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
  • Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Skriva en skräckhistoria

Vi skriver den korta berättelsen i tre delar. Introducera delarna eftersom. Avgränsa skrivtiden till varje del (t ex 20 minuter).

DEL 1 INLEDNING: Du kommer hem efter en dag på jobbet eller i skolan. Lägg fokus på det ”läskiga” i miljön när du tar dig hem från jobbet och när du rör dig i hemmet. En enkel övning för att få igång eleverna:

  • Bestäm tid och plats, men berätta inte var du är och vilken tidpunkt det är – låt det framkomma indirekt genom vad du ser, hör, luktar, känner och gör. Skriv inte “Det är natt i djungeln”. Skriv “Mörkret omger mig, palmerna är nu bara silhuetter och havets vågor är det enda jag hör. Efter en stund förnimmer jag några låga morranden som sakta kommer närmare. Plötsligt ljuder ett skall bara ett tiotal meter bort”.  Gör några korta muntliga övningar, till exempel stranden-på morgonen eller djungeln-på kvällen. Eleverna kan parvis komma på några förslag som delges i hela klassen. Samla läskigheter gemensamt (som man kan se, höra, lukta och uppleva i ett bostadskvarter) och anslå i klassrummet.

DEL 2 PROBLEM: Av en slump råkar du se hur någon i huset mittemot råkar i något sorts problem. Du bestämmer vilket! Lägg krut på att gestalta karaktärernas känslor. Gemensam övning (samla stöd och inspiration som anslås på tavlan):

  • Gärningsmannen (ilska): Vad gör en arg person?
  • Offret (rädsla): Vad gör den som är rädd?

DEL 3 STEGRA DRAMATURGIN: Psykopaten ser dig genom fönstret! Nu ska det hända saker – men den gradvisa stegringen (upptrappningen) är viktig. Likaså ska vi inte glömma bort miljön. Gör ordlistor:

  • På hur många olika sätt kan man titta på någon? Samla synonymer.
  • Hur känns dt i kroppen när någon tittar på en med ”onda ögat”? Använd gärna liknelser och metaforer (ex: frysa till is).
  • På hur många olika sätt kan en person röra sig? Låt personen röra sig i den miljön: lägenhet, trapphus, gatan och så vidare (blir mer omväxling). Låt eleverna beskriva hur personen kan ta sig fram (till exempel trevar, går försiktigt, kryper, undersöker, trippar, springer, rusar osv).
  • Miljön kan förstärka känslor. Vad kan du göra där hemma när du försöker gömma dig undan psykopaten som förstärker det läskiga?

Publicera på väl valt ställe eller högläs de psykologiska historierna för varandra!

Bildstöd med filmklipp

Mina sjuor har påbörjat ett längre skrivprojekt, VILSE, som består av sex avgränsade delar. I den berättande textens första del är det mycket som ska ”på plats”, till exempel ska textens huvudpersoner presenteras, liksom sammanhanget. Likaså är det viktigt att läsaren fattar tycke för huvudpersonen eftersom denne senare ska gå vilse. Och hur gör man egentligen för att det ska bli läskigt? Första delen har klara avgränsningar. Eleverna ska skriva från klassutflyktens början till ögonblicket huvudpersonen somnar ensam i skogen! För de som behöver kan första delen också delas upp i mindre beståndsdelar. I punktform:

  1. Du ska på en utflykt med klassen. Bestämd tidpunkt och plats!
  2. Du utför en god handling (så att läsaren tycker om dig)
  3. Du blir ensam! Använd naturen, vädret och tiden för att förstärka det läskiga!
  4. Du tvingas förbereda dig för en natt ensam i skogen, vad gör du?

För att eleverna ska få ”bilder i huvudet” av sammanhanget tittar vi först på Markoolio och Vilse i skogen (1)

Läsaren måste lära känna karaktären och bli rädd för att denne ska skadas eller dö. Läsaren bör därför tycka om personen (se till att den gör något som upplevs positivt i inledningen). Vad kan personen göra? Elevförslag: Dela med sig av mat/godis, kramar någon, hjälper till med något som att knyta en sko åt någon, gå till någon som är ensam, dra ett skämt, sjunga en sång (2)

Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest (3).

Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Elevernas förslag: fuktigt, dimma, mörker, höst, tät skog, fallande löv, djur, mulet, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster, regn.

Till sist får eleverna fundera på hur ”en natt i skogen” kan göras läskig genom att berätta med hjälp av alla sinnen (4). Elevexempel:
SYN: läskiga former (stenar och träd), skuggor, bli iakttagen-naturen kan få liv 
HÖRSEL: djur, mumlande röster, skrik, plötsliga ljud, vinden
LUKT: ruttet, blöt jord, barr, rök
SMAK:
KÄNSEL: växter/grenar (klingriga), stenar (hårda)

Nu har eleverna fått en rätt så bra bild av hur man kan bygga upp en spännande inledning och de gemensamma bilderna och orden finns kvar i en digital planering så att de kan hämta både stöd och inspiration (om de behöver).

Bokens sista kapitel

En enkel skrivuppgift som passar till många böcker är att skriva ett kapitel till i författarens stil. Mina sjuor har precis läst En ö i havet (Annika Thor) som många elever tyckte mycket om. I like it a lot! I boken fyller brevet (hem till mamma och pappa) en viktig funktion så därför använder jag den textformen. I den korta skrivuppgiften får eleverna träna på hur texten kan få en dramaturgi (med parallellhandling) och hur bildspråket kan användas för att förstärka karaktärens känslor. Eleverna får stöd i form av en textstruktur som de kan ”hänga upp” sin text på.

Textstrukturen finns här som PDF (bilden är skapad i Canva)

Dokumentkamera is da shit

Det tar ju lite tid att ladda ned och installera programvara, testköra och sedan vänta på rätt tillfälle att få nyttja dokumentkameran. Men nu har jag äntligen använt den i skarpt läge! Det gav mersmak och jag ser tre faktorer som särskilt betydelsefulla:

  • Fördelarna med att ”läsa med” pennan (markeringar, symboler, anteckningar)
  • Det visuella ger stöd åt mina ord, instruktioner och exempel
  • Stödet ges i realtid (det växer fram allteftersom)

I exemplet ovan fokuserades på tre saker:

  • Tolka ord. Hur kan vi ta reda på vad ett ord betyder genom att läsa meningen före och efter? Hur kan vi lista ut i vilken omfattning huvudpersonen är rädd och nervös genom att leta efter detaljer i hennes agerande? Hur kan sammanhanget avslöja vad svälja skrajsenheten egentligen betyder?
  • Inferenser och kopplingar. Huvudpersonen Ninna ”glodde tillbaka”. Det gjorde hon för att ”tuffa till sig” och ”svälja skrajsenheten”. Vad var syftet med det? Elevernas svar i korthet: För att bli populär och få vänner.
    Eller varför är den ”första dagen i en ny skola” jätteviktig? Hur kan hon veta det? Jo, för att hon varit med om det ”tre gånger tidigare” och för att hon vill skriva en bok om ”konsten att börja en ny skola utan att dö”. Elevernas tankar om varför första dagen är så viktig: Det är då man visar vem man är.
  • Lästeknik. En del elever behöver strategier för att ta sig an långa och krångliga ord. Hur kan ord delas upp i kända delar och eventuellt i stavelser?

Lektionen varade i ca 30 minuter. Eleverna behöll fokus under hela stunden och alla hängde med. Markeringar i texten (cirklar, fyrkanter och understrykningar), symboler och anteckningar växte fram under lektionens gång. Det finns såklart en uppsjö av digitala versioner där läraren kan använda ”digitala pennor” för att markera och anteckna i texter och bilder… men det är något visst med att få ”kladda” på riktigt. Bara ljudet av blyerts mot papper kan göra en lycklig 🙂