Märkt: Film

Orden i filmen

Det är roligt att göra små textsamlingar tillsammans med en klass. Det kan vara exempelvis häften eller collage som hängs upp i klassrummet. Det blir ett sorts tidsdokument över något som är här och nu. Det här är en liten och avgränsad uppgift, inom ramen för en eller max två lektioner, som kanske passar mellan två längre och mer omfattande områden. Just denna textsamling av filmcitat tänker jag att eleverna ska få med sig när de slutar grundskolan. De kommer då att kunna läsa om vilka filmer, scener och repliker som snurrade runt i klassen just då. Det är väl tveksamt om eleverna har samma populärkulturella referensramar som jag har … undrar vilka repliker de väljer?!

Jag tänkte inleda med några klassiska filmscener. Min generations mest citerade svenska film är förmodligen Sällskapsresan 2. Min favoritdialog är utan tvekan Staffan och Bengts replikskifte inför surströmmingsmiddagen: Du är ju sjukligt tyst. När det kommer till ord som berör gillar jag scenen ur Så som i himmelen när Helen Sjöholm sjunger Gabriellas sång.

Orden i filmen

Andra klassiska repliker som har etsat sig fast genom åren är:

Förbannade vandaler, de tror att de äger backen!
Man var ju nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig.
Jag har närt en kommunist vid min barm!
Passa på att vara glada nu för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång inte.
Här, Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där, Sverige, hugget i granit.

Hade du alla rätt?! Facit längst ned på sidan.

ETT LEKTIONSUPPLÄGG – FOKUS PÅ ORDEN I FILMEN

FÖRUTSÄTTNINGAR: Du får en A4-sida till ditt förfogande och väljer hur texter och bilder ska formeras.

FÖRBEREDELSER: Välj en scen ur en film eller serie som du tycker om. Scenen kan vara rolig, allvarlig, känslosam, känslokall, läskig eller egentligen hur som helst – bara du vet varför du väljer den!

STEG 1: Skriv en text där du redogör för filmens handling. Berätta vad som föregår repliken. Skriv också något om sammanhanget. Om du vill kan du använda skärmdumpar eller bilder ur filmen för att förtydliga din text.

STEG 2: Skriv av orden som gör scenen så bra!

STEG 3: Skriv om ordens betydelse i scenen. Vilka ord är viktigast? Varför?

STEG 4: Skriv om varför du valde just denna scen.

FACIT FILMCITAT

Sällskapsresan 2 – Snowroller
Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
Den bästa sommaren
Riket

A letter from Fred

Om du just nu läser något om kärlek, livsöden, vänskap, död, saknad, sorg och dedikation kanske denna pärla till kortfilm kan passa som ett fint textmöte. Green Shoe Studios anordnar en sångtävling. Vem som helst får skicka in sina låtbidrag. 96-årige Fred har skrivit en sång till sin nyligen bortgångna hustru. Kuriosa: Fred är den äldste (textförfattare) som någonsin legat på Billboard Hot 100 (nr 42).

Filmen passar från årskurs 6 (den saknar text, men det är förhållandevis enkel engelska… och det går ju att pausa med jämna mellanrum för att översätta) och uppåt finns det ingen övre gräns.

Tre sätt att visa och bearbeta film

En film kan visas och bearbetas på många olika sätt. Ett sätt är att bara visa den som förströelse och för att förhoppningsvis få en trevlig stund tillsammans.

Ett annat kan vara att låta eleverna få (egen) tid till eftertanke. Eleverna kan skriva valfria tankar efter filmen om exempelvis: Vilka scener fastnar du för? Varför? Vilket citat är viktigast? Varför? Vilket citat berör dig mest? Varför? Vad tänker du? Hur känner du?

Ett tredje sätt kan vara att tillsammans samtala, analysera och skriva om filmens olika delar. Nedan finns frågor att fundera på, samtala och skriva om. Välj de som passar.

Frågor till filmen

Om tävlingen:

  • Vad handlar tävlingen om?
  • På vilket sätt skiljer sig Freds bidrag åt från de övriga?
  • Vad menar Jacob när han säger ”vi väntade oss inte ett bidrag som Freds”?
  • Hur gick det till när Fred skrev texten?

Om Fred och Lorraine:

  • Hur gick det till när Fred och Lorraine möttes? När möttes de?
  • Hur länge träffades de innan de blev ett par? Hur länge var de tillsammans?
  • Hur beskriver Fred sin hustru?

Om Jacob:

  • Varför blir Jacob så tagen av Freds brev?
  • Vad tycker han om Fred innan han har träffat honom? Hur skapar han sig en uppfattning?
  • Jacob väljer att ge texten liv med musik. Beskriv hans tankar om det.
  • Han gör det gratis. Varför? Hur tar Fred emot beskedet? Hur kan man förklara hans reaktion?
  • Hur känner Jacob sig inför uppspelningen och när han spelar upp sången för Fred? Vilka orsaker finns bakom känslan?

 Om den färdiga sången/videon:

  • Vilken bild får du av Fred och Lorraines relation?
  • Vad har de upplevt under sina år tillsammans?
  • Vad tycker Fred om sången?
  • Vem är mest berörd under och efter lyssningen: Fred eller Jacob? På vilka (olika) sätt blir de berörda?

Jobba vidare: Förslag på skrivaktiviteter

  • Utifrån filmen och sången – skriv en mininovell om Fred och Lorraine från ögonblicket de träffade varandra tills döden skiljde dem åt.
  • Välj en del av Fred och Lorraines liv, t ex när de möttes, började träffas eller när Lorraine låg inför döden. Skriv ett kapitel ur deras liv (berättande text).
  • Skriv en egen dikt/sång/brev till någon som betyder mycket för dig.

Texten finns här: Oh Sweet Lorraine

Tio sätt att starta en lektion

Ibland kan det vara bra att bryta av det som pågår, eller genomföra en aktivitet mellan två längre projekt eller skapa ett återkommande inslag som eleverna känner igen och i bästa fall … längtar lite till! Nedan listas olika uppstarter som tar ca 5-15 minuter i anspråk (går såklart att göra mer eller mindre omfattande).

Dikter: Dagens dikt  En dikt i veckan under ett år En dikt om folk

Skriva vers till en bild: En bild och några ord I staden där jag bor

Språknytt: Språknytt – ett avbrott i vardagen

Flödesskriva: Inträdesbiljett med loggbok Bilddagboken Skriva med flöde

Se en kortfilm (sju favoriter): Shoe Paranoia A letter from Fred Nuit Blanche Paperman Mitt hjärta Black & Decker

Mininovellen (kopplat till en kortfilm): En text till scenen ur filmen

Gestalta: Gestalta känslor Gestalta lärarens känslor När miljön beskriver en känsla

Kombinera bild och text: Bilden och pratbubblan Jan Stenmark Gunde Svan som indian

Tänka, samtala och skriva om allt möjligt: Funderingsboken

Leka med bokstäver: Anagram

Tio olika sätt att starta en lektion

Digital dystopi

Mina elever har lyssnat på Anders Hansens sommarprat, läst Savannen av Ray Bradbury och några artiklar om möjligheter och risker med digital teknik, samt sett…

… för att därefter skriva olika sorters argumenterande texter. Eleverna har resonerat om teknikens för- och nackdelar (vad några skribenter anser, hur de själva förhåller sig till digital teknik och hur digital teknik kan skildras i populärkultur). Ett gäng intressanta kortfilmer om digitalisering som också kan användas i sammanhanget följer här:

Gestalta känslor

Några elever i årskurs nio gjorde min arbetsvecka till ett sant nöje. Elever som av olika anledningar inte skrivit så jättemycket tidigare tog ut svängarna och lämnade sin trygghetszon med både tanke och språk. I ett miniprojekt om diskrimineringsgrunder ska de bland annat skriva en kort berättande text på temat ”Förbjuden kärlek”. Vi övar tillsammans på hur dramaturgi och gestaltningar kan skapas med olika knep, till exempel att gestalta känslor genom att skriva vad en person gör, säger och tänker. Efter ett första utkast bearbetade vi texterna gemensamt genom att förstärka och ändra så att känslorna, sorg och delvis irritation, skulle framträda tydligare: På vilket sätt går man om man är ledsen? Hur stänger man dörren om man är en sur person? 

Gissa filmscenen

Anna tvekar, men kliver med långsamma steg in i bilen och stänger försiktigt dörren. Hon ser personen hon älskar stå utanför i regnet. De tittar på varandra och ler lite grand tills de inser att han måste åka därifrån. Han kliver in i bilen, startar den och rullar sakta ut på vägen. Anna känner som hon inte har någon kraft kvar i kroppen och hennes ögon fylls med tårar. Hon ser sin man komma ut med bestämda kliv från butiken och hoppa in i bilen. ”Du behöver väl inte ta i så hårt när du stänger dörren!” fräser Anna. I tystnad åker de hem. Vid trafikljuset ser hon mannen hon älskar en sista gång. Hon tar tag i dörrhandtaget och kramar det hårt, men hennes man tutar och jagar iväg mannen i bilen. De svänger åt två olika håll. Anna tänker: Varför gick jag bara inte ut till hans bil och åkte med honom istället? Nu sitter jag här med en man jag egentligen inte älskar och som jag måste tillbringa resten av mitt liv tillsammans med. Varför ska jag stanna här?

Gissade du på rätt film?! Här är svaret

Så här gick vi tillväga

  • Eleverna tittar på filmscenen i sin helhet.
  • Därefter tittar de på ca 30 sekunder i taget och iakttar allt som händer (vad personerna gör, säger och tänker). Hur är vädret?
  • Skriva några minuter. Se 30 sekunder till. Skriva. 30 Sek. Skriva… och så vidare.
  • Texterna bearbetas tillsammans för att göra dem fylligare.

Könsnormer i medier

Diskrimineringsgrunderna finns ofta med i olika läs- och skrivprojekt. Ibland är de i fokus och ibland finns de med i bakgrunden. Här en samling av olika resurser som synliggör könsnormer och kan fungera som underlag för normkritik:

Kortfilmer

Mo’ne Davies: I throw like a girl
Caroline Gleich: Follow through
Poesi för fiskar: Ta mig
Poesi för fiskar: Se mig
Kära pappa
#15

A good man
En eftermiddag
In a hearbeat
In the hollow

Slap her

Pija Lindenbaum: Kenta och barbisarna
Pija Lindenbaum: Lill-Zlatan och morbror raring

Musik

Bruce Springsteen: Fire
Tom Jones: Delilah
Kelly Clarksson: Don´t be a girl about it
Stiftelsen: Nu får du gå hem

Videos

Robin Thicke: Blurred
Fifth Harmony: Work from Home
Ariana Grande: Side to Side
Britney Spears: Work B**ch

HolySiz: The Light

Skivomslag

Darin: Mamma Mia
R Kelly: Black Panties
Juicy J: Stay Trippy

Bildmaterial

Statens medieråd: Könsnormer i bildspråket
Våldspyramiden
Limpans superhjältar
Genusfotografen

Nyheter

Herrarna fick 80 miljoner i bonus – damerna noll kronor
Kvinnlig spelare blev varnad
Best winning picture (Oscar)
Disney Screenplay Dialogue
Feminazis
Instagramupploppen
Aftonbladet: Toalettmålning i Luleå
Linnea anmälde våldtäkt
Bjästa: Lennart Kempe

Reklam

Aftonbladet: Kvinnor i reklamen
Jean Kilbourne: Killing us softly
H&M Flicka
H&M Pojke
Dolce Gabbana
Tom Ford
American Apparel
Chase and Sanborn Coffee
You mean a woman can open it

Debatt & Satir

Hampus Nessvold: Ta det som en man
Linnea Claesson: Inte alla män
Cassandra Winther: Min son ska inte vara rädd – för att bli en man
Stephanie Thögersen: Våldtäktskulturen på film
Susanna Kierkegaard: Kvinnor ska inte tillverkas i fabrik
Katarina Wennstam: Sommarprat 2018
Magnus Betner
What were you wearing

Övriga resurser

Statens medieråd: Kvinnor och män i medier
Filmochskola.se/Tema/Tema-Normkritik/
PK-mannen
Machofabriken
Prezi: Peter Andersson

Spelfilmer

Hip hip hora
Tusen gånger starkare
Billy Elliot
Fucking Åmål
Fler förslag från Svenska Filminstitutet

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

  • Vad menar Signe?
  • Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
  • På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
  • Hur är det på din skola – vilka får synas?
  • Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
  • På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

  • Vad menar Mimmi med frågan?
  • Varför förstår inte Saga vad hon menar?
  • Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
  • Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
  • Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
  • Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

  • Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
  • Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
  • Vilken status har de olika grupperna?
  • Vem bestämmer vilken status de har?
  • Vad bestämmer vilken status grupperna har?
  • Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

  • Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
  • Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
  • Varför är det så?
  • Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
  • Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
  • Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
  • Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
  • Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.

Analysera F451

Världen är på väg dit idag. Vi blir så upptagna av den moderna tekniken att vi nästan glömmer hur man pratar på riktigt. I boken F451 ber Mildred Montag att köpa ytterligare en TV-apparat att sätta upp på väggen i det redan fyrkantiga rummet. Böcker bränns istället för att läsas och konversationerna är korta och enstaka. Världen de lever i består av teknik och om man jämför boken med nutid så börjar bilderna likna varandra. Vi bränner inga böcker men när man var mindre så var man ute i skogen och använde sin fantasi och lekte lekar. Nu sitter småbarn med Ipads och smartphones framför sig hela dagarna. (Delar av en elevtext, åk 9.)

Så skriver en elev om Ray Bradburys Fahrenheit 451. Vi har läst ungefär halva boken (de som ville fick såklart läsa klart) och sett filmen från 1966. Jag skojade med eleverna och sa: Det här är den långsammaste film ni någonsin kommer att se! Actionscenerna är… minst sagt daterade! Filmen fick modest betyg (i snitt 2,5 på en femgradig skala). Det intressanta är hur bra samtal och tankar eleverna haft, trots det ljumma mottagandet, om bokens två stora teman yttrandefrihet och teknikens påverkan. Även om texten/filmen utmanar eleverna kan den ge upphov till kvalitativa och angelägna aktiviteter.

Upplägget finns i hyfsat sorterad ordning här (med textkopplingar till bland annat The Danger of a single story och The Fantastic Flying books of Mr Morris Lessmore).

Den avslutande uppgiften blev en ”kortskriva”. Eleverna fick på sig 2*25 minuter och de skrev ca en A4- sida. Uppgiften finns här

Kvinnan påstår att “Böckerna var levande. De talade till mig.” och säger till brandmännen att de aldrig kan ta hennes böcker ifrån henne. Därefter sätter hon till och med eld på sig själv, tillsammans med sina böcker.  Jag tror att anledningen till det var att böcker var det som fick henne att “fly från verkligheten”. Samhället de lever i kändes väldigt enformigt och tråkigt, och hon gillade uppenbarligen inte hur samhället såg ut. Böcker, för mig, är ett sätt att bland annat kunna leva sig in i en annan värld för en stund. Böcker var det hon tyckte var kul i livet, och hon kanske kände att det inte fanns något annat utan böckerna. Hitler valde att bränna upp litteratur och konst även han, som i boken F 451. Brandbefälet i F 451 säger “Till exempel den här om lungcancer. Den oroar rökare. Därför bränner vi den. Han säger också: Böcker gör så att människor får ouppnåeliga drömmar”. Hitler och brandmännen (de som bestämde?) i F 451 ville att samhället skulle se ut på ett visst vis. I t ex Nordkorea där det är diktatur är mycket likt detta, fast ännu värre. Hade människorna i Nordkorea kunnat läsa böcker, använda internet och så vidare så hade de kunnat se hur samhället såg ut i andra delar av världen eller i påhittade världar för den delen. Får invånarna dessa idéer kan det vara svårt för ledarna att styra samhället och ha det som de vill. För så som brandbefälet i F 451 säger så kan böcker skapa drömmar och nya idéer.
(Delar av en annan elevtext, åk 9.)

Att skriva filmmanus

Film är ju fantastiskt roligt. Kul att spela in, roligt att titta på…. men ganska krävande att skriva manus. För att resultatet ska bli riktigt bra kan eleverna skriva Storyboards, men det är svårt och mycket tidskrävande. Dessutom är min erfarenhet att eleverna ändå gör ändringar och improvisationer när de väl filmar. Men ska filmen bli bra förutsätter det att manuset bygger på en trovärdig och genomförbar historia. Niornas filmarbete detta läsår startade redan i höstas då eleverna skrev en novell. Detta år skrev eleverna på temat Fotspår. Så här såg instruktions- och inspirationsbilden ut till uppgiften:
spareneftermig

Steg 1 – vilken novell ska vi välja?

Eleverna presenterar sina noveller i mindre grupper som jag bestämt. Eleverna väljer huvudhandling och grundidé från en novell, men kan förstås komplettera med delar från övriga. Eleverna skriver ned handlingen i mycket korta drag. I punktform. Det går förhållandevis snabbt att skissa fram en filmidé från något befintligt, istället för att börja från noll.

Steg 2 – planera scener

Varje punkt ovan motsvarar ett antal scener. Nu gör eleverna en mer detaljerad plan för hur varje scen ska byggas upp. Vilka personer som är med, platser, händelse och nyckelrepliker. Eleverna skapar en enkel tabell för att få en överskådlig struktur av filmen.
skrivamanus

Steg 3 – detaljplanering

Filmtekniska inslag planeras för varje scen. Var ska kameran vara? Vilka perspektiv? Bildutsnitt? Eleverna gör kom-ihåg-anteckningar vid sidan av tabellen och ringar in särskilt viktiga och coola idéer. Vi tittar på några kända scener som inspiration:

Anslag – olika sätt att börja filmen

anslag1 (en allvetande berättare – De misstänkta)
anslag2 (direkt in i handlingen – James Bond intro)
anslag3 (tillbakablickar/ramberättelse – Forrest Gump)
anslag4 (presentera karaktärerna i en lång dialog – The usual suspects)

Hur dramaturgin i en scen byggs upp

Romantisk scen 1 (Notting Hill – stjärnan får nobben)
Romantisk scen 2 (Love actually – ett lyckat frieri)
Romantiska bilder (Fucking Åmål – hur man ser att två personer gillar varandra)
Actionscen (De omutbara – när poliserna ska slå till mot några gangsters)
Skräck 1 (Psyco – duschscenen när mördaren kommer)
Skräck 2 (The shining – jakten)

Steg 4 – filma och redigera

Eleverna får på sig en hel dag att filma och några lektioner för att redigera.

Steg 5 – filmpremiär

Alla skolans elever får se niornas filmer. Viktigt på riktigt!
filmgala