Kategori: Skriva

Skönlitteratur och läxförhör

Förra veckan testade jag något som tog emot väldigt mycket. Det går emot det mesta vad jag tänker att läsning är och ska vara. Det är långt ifrån en upplevelse där vi får leva oss in i ”hur andra människor tänker, känner och lever” och där skönlitteraturen ”erbjuder perspektivskiften och tillträde till det främmande och oväntade”. (Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller, Läsning utan motstånd, Svenskläraren, nr 1, 2019). Jag försöker undvika aktiviteter där läsningen blir instrumentell. Jag tror stenhårt på att betona den estetiska upplevelsen… att utmana eleverna med de texter som vi läser… att eleverna reflekterar över värdet och vikten av läsning… … att inre motivation slår yttre. Ändå gjorde jag något som går emot dessa principer när mina elever fick ett läxförhör på bokens sex första kapitel. Varför gjorde jag det?

Jag upplever att en del elever, oavsett vilken titel vi läser, inte riktar tillräckligt mycket fokus mot texten. När vi läser, tänker och samtalar om texten vill de gärna lämna den och börjar relatera till sig själva och andra. De har skummat ytan och drar förhastade slutsatser vad texten handlar om, tematik och budskap, och resonerar om dessa ämnen genom sig själva istället för genom boken och dess karaktärer. Det blir sällan en förflyttning av perspektiv utan snarare en cementering av redan befintliga. Självklart kan jag som lärare styra elevens läsning genom frågor och aktiviteter, men vissa elever får då svårt. Kommenterar som ”jag minns inte” och ”jag vet ju inte hur dom (karaktärerna) tänker” är inte helt ovanliga. Dessa kommenterar visar att läsknappen inte har varit påslagen. Hur får man då dessa elever, trots flertalet försök med olika titlar, att rikta uppmärksamhet mot texten så att läsningen blir djupare och rikare? Så att vi senare kan resonera om tematik och budskap, få nya perspektiv och nå insikt, att förstå mig själv och andra på ett nytt sätt.

Tio frågor om bokens sex inledande kapitel. Frågor om karaktärerna, var handlingen utspelar sig och vad som faktiskt händer. Fullt fokus på texten. Elever som bläddrar i boken för att hitta exempel. Letar inferenser! 55 intensiva minuter där de sätter ord på sin förståelse av texten. Vad eleverna skriver! Alla! Ingen som är passiv, som fallet kan vara vid boksamtal eller skrivande i läslogg. Men ändå är det något som skaver i mig… har jag inte bara lurat eleverna och mig själv, är en tanke som jag inte kan kasta ifrån mig.

Vad är det som gör att ordet ”läxförhör” skapar denna ambition? Det kan bara vara det skarpa läget. Visa vad man kan. Jakten på antal poäng.

Eleverna kommer såklart att få tillbaka sina förhör, på något sätt ”rättade”, men det var ju inte det som var poängen. Min tanke med läxförhöret var att ALLA skulle få en bas, genom att tränga in i texten, på djupet fundera och sedan formulera sin förståelse av:

  • Händelseförlopp
  • Bokens karaktärer och inbördes relationer (t ex om maktskillnader mellan syskonen)
  • Motiv till karaktärernas handlingar
  • Miljön
  • Analysera delar, leta inferenser, för att skapa och förstå en helhet

Lektionen avslutas med att jag berättar att det var lektionens syfte. Förmodligen är det många som inte lyssnar nämnvärt, utan väntar på att få tillbaka sitt läxförhör för att se hur många poäng som nåddes, men EN elev säger iallafall:

Jag fattar Fredrik. Egentligen kan man ju inte få poäng för att man läser en bok! Man kan inte ha rätt eller fel när man analyserar och tolkar.

Vi enas om att det finns tolkningar som kan skena iväg och på något sätt vara ”fel”, men eleven har fattat poängen att lektionen handlade om allt annat än poäng! Om jag kommer att göra om det? Jag vet inte… ännu… jag vet innerst inne att det var ett desperat försök, men det fungerade ju faktiskt ganska bra. Frågan är om eleverna genomskådar mig nästa gång ett ”läxförhör” kommer?

Att kombinera bild och text

En enkel, rolig och kreativ uppgift efter avslutat skrivande (ofta berättande texter). Innehållet styr formen:

Skapa ett omslag till din text som förstärker och förtydligar det du vill berätta med din text. Välj en bild som passar till din text. Välj titel med omsorg. Typsnitt. Storlek. Färg. Disposition.

Så här kan det se ut när mina elever laborerar i Canva:

En formgivare vill förmedla textens budskap på bästa möjliga sätt i bilden, som samtidigt ska vara estetiskt tilltalande för läsaren. Från 6:00 kan du se hur ett omslag till Alice i underlandet växer fram. Magi!

Att skriva för sig själv, andra och omvärlden

En bok kan få mina tankar att snurra i helt nya banor. Jag kan få nya insikter som förändrar hur jag ser på mig själv, andra och omvärlden. Det är kraftfullt. Att se världen ur ett nytt perspektiv är så svindlande att man ibland nästan tappar andan.

Att dela med sig av de nya insikterna går att göra på många sätt. Bara för att vi gör skrivandet publikt med ”riktiga” mottagare (utanför skolan) innebär det inte per automatik att det blir motivationshöjande för alla. Jag har skrivit om det tidigare: Att sätta ord på sina tankar, för vem?

Sedan är det kanske inte så enkelt att ”bara” publicera elevernas texter offentligt med tanke på elevernas integritet och de risker det kan medföra. Jag har skrivit om det tidigare här: Att skriva för en mottagare

Det räcker att mottagaren är eleven själv, en klasskamrat eller klassen. ”Viktigt på riktigt” innebär att kunskapen eller frågan som är föremål för undervisningen är det som är det viktiga. Inte vad man gör med kunskapen. Kunskapen, frågan eller insikten kan stanna hos eleven eller delas med en klasskompis, hela klassen eller nå en mottagare utanför klassrummet.

Fredrik Sandström Att dela med sig av sitt skrivande

Bilden ovan är En enkel produktion med elevtankar om bilderboken ”Dom som bestämmer”. Eleverna väljer en scen ur boken. De tänker, skriver och delar valfria tankar med klassen i ett litet texthäfte.

Vi är ett kraftfullt ord. Vi-känslan finns i trygga grupper där man respekterar varandra. Att dela med sig i sin egen klass är kraftfullt. Man skapar något tillsammans. Som en elev nyligen sa: ”Jag har så många tankar i mitt huvud som snurrar. Det är så roligt att få höra hur andra tänker. Då tänker jag ännu mer. Det är häftigt”.

Det är häftigt, tänker jag.

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

  • Något som berört,
  • något som gett upphov till tankar (associationer),
  • eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

  • Karaktärer,
  • miljöer,
  • scener,
  • bokens sista scen,
  • citat ur texten,
  • tematik,
  • eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

  • Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
  • Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
  • En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
  • Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
  • Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

Boksamtal om Möss och människor - Årskurs 9 Gäddgårdsskolan Arboga Fredrik Sandström

 

Kärnan av ämnet

En uppdaterad bild (tidigare här) av hur jag försöker variera undervisningen i både det lilla formatet (lektionen) och det större (längre projekt). De fyra symbolerna klockan 12, 3, 6 och 9 visar ämnets centrala aktiviteter: läsa, tänka, samtala och skriva. I mitten återfinns en femte, att processa både form och innehåll. Aktiviteterna ska inte ses som följda av varandra utan sker samtidigt eller parallellt.
Planera för svenska - Ämnets kärna - Av Fredrik Sandström

Läsa om angelägna ämnen i en sammanhållen kontext

För att förstå en text och varför den förtjänar att läsas underlättar det om kontexten är känd och tydlig, exempelvis historiskt, socialt, geografiskt eller tematiskt. Det underlättar också om eleverna kan relatera till texten, tematiken och kontexten tanke- och/eller känslomässigt. Därför försöker jag välja texter med ämnen som kan vara angelägna för eleverna, till exempel om:

  • Personlig utveckling och identitet
  • Existensiella frågor
  • Mellanmänskliga relationer
  • Skolliv
  • Normer och värden/diskriminering
  • Demokrati/mänskliga rättigheter
  • Etik
  • Aktuella ämnen, t ex digitalisering, miljöfrågor, internationellt

Genom att använda en huvudtext (ofta en roman eller novell) som möter flera andra texter (tidningstext, kortfilm, serie, podcast, radio, tv, bilder) skapas variation och indirekt en sammanhållen kontext. Dessutom ger de många olika texterna, som gärna får fungera som fördjupning eller kontraster, eleverna en möjlighet att göra kopplingar och jämföra. Läs mer här: En ö i havet – Att läsa och förstå

Tid till tanke och att känna

Det tar tid att tänka och känna. Det fordras tid för att formulera sig med ord och ytterligare längre tid att formulera tankarna i skriven text. När vi läser ges tid att tänka i olika former, Markera vissa delar av texten, Tankemeningar eller Ett ord ur texten.

Samtala, tala och lyssna

Samtalet är centralt. Eleven får sätta ord på sina tankar för någon annan. Genom att lyssna på andra får eleven möta andra upplevelser och perspektiv. Samtalen kan se ut på många olika sätt, Välj en scen som berör digSokratiska samtal, Olika frågor eller Sammanfatta och rubricera ett kapitel.

Tanke- och prestationsskriva

För att kunna prestera i någon form, antingen muntligt i samtal och berättande eller skriftligt, underlättar det mycket om eleven har gjort ett förberedande tankearbete. Därför skriver mina elever ofta tanketexter. Osorterade texter för att formulera tolkningar, frågor, tankar, känslor och åsikter utan någon större tanke på prestation. Dessa tanketexter används sedan som underlag i samtal, berättande eller för att skriva texter som är tänkta för en mottagare. Läs mer: Tanke- och prestationsskrivande. Eleverna bearbetar, tolkar och skriver på många olika sätt i samband med det lästa, Ta med bokens karaktär hemBokens sista kapitel, Bokens karaktär twittrar, Dramaturgi i fyra steg och Spela in podcast.

En avslutande tanke som styr de texter jag väljer, de frågor eleverna får möta i samtal, de former som används när vi bearbetar det lästa och de texter eleverna skriver:

Skriver eleverna för att lära sig skriva en argumenterade, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och utredande text eller skriver eleverna för att de vill påvisa, berätta, beskriva, förklara, instruera eller utreda något för någon?

Ett läsande ämneslag

Ett väl fungerande ämneslag är guld värt och ett läsande sådant ovärderligt! Under flera års tid har vi svensklärare regelbundet träffats för att samtala om vad, hur och varför våra elever ska läsa och skriva, liksom att tillsammans försöka skapa meningsfulla aktiviteter till våra läs- och skrivprojekt. Detta läsår träffas vi en timme/vecka. Vi skapar en dagordning i ett googledokument som alla kan redigera i. Vi har några ständigt återkommande punkter:

  • Kalendarium (NP, beställningar, gemensamma projekt: t ex skrivprojekt åk 7, medier åk 8, filmprojekt åk 9)
  • Dela något du läst, sett, hört eller gjort

Det regelbundna delandet gör att vi ständigt resonerar om undervisningens innehåll. Vi satsar följaktligen våra läromedelspengar på köp av litteratur.

STEG 1 – Att dela med sig

Vi lägger mycket tid och fokus på att ”dela med sig” av litteratur, andra texter, bilder, filmer och övriga tillgängliga resurser som vi tror kan tillföra något i undervisningen för våra elever. Så här ser det ut i vårt protokoll från de fyra senaste veckorna:

VECKA 3
Medier åk 8. Fyra resurser på nätet:
Vad visar bilden http://www.vadvisarbilden.org/ Lararhandledning
MIK https://statensmedierad.se/larommedier
Digitala lektioner https://digitalalektioner.iis.se/lektioner/
#metoo 2018 och kvinnor

VECKA 2
Barnen som lekte i Hinternasswald – Jessica Schiefauer (Flugornas Herre möter Stig Dagerman)

VECKA 51
Julberättelser: En julgäst (Selma Lagerlöf), Granen (Tove Jansson), Pappa Panovs stora dag (Tolstoy), Karl-Bertil Jonssons julafton (T Danielsson), Tomten (Rydberg), Mitt jullov (John Ajvide Lindqvist)

VECKA 50
Fokus på ljud i undervisningen:
P3 Serie: https://sverigesradio.se/p3serie
Barnradion: Alice i underlandet Mördarens apa Sunnanäng
Jag gråter bara med ena ögat (Människor på flykt åk 9)
Tove Jansson: Vem ska trösta knyttet
Om skolan: Radionovellen Mattan +En sagolik skola + Skolanibild + Vikarien (Hans-Eric Engqvist)

STEG 2 – Motiv, tema, budskap

Nästa steg blir att samtala om bland annat: Vad handlar texterna om? Representation? Normer? Tematik och budskap? Vilka frågor är relevanta för våra elever? Vi sorterar och kategoriserar all litteratur. Texterna samlas i gemensamma dokument för att få en överblick. Delar av våra senaste inköp:

Gäddgårdsskolan Arboga Arbetslag Ämneslag Litteratur Svenska för högstadiet

STEG 3 – Hur materialet kan användas

Kan texten fungera som ett fristående projekt eller som textmöte till något befintligt? Hur kan de nya texterna möta de gamla klassuppsättningarna?

Det läggs ganska mycket tid på möten i skolan för att planera olika förebyggande och åtgärdande aktiviteter eller av bara gammal (o)vana. Arbetslaget. Elevhälsan. Tryggshetsteam. Mentorsträffar. Trivseldagar. FN-dagen, bland många andra dagar som gör anspråk på elevernas tid. Tänk om vägen till ökad kvalitet i undervisningen går genom våra ämnen? Om vi lägger mer tid på att skapa riktigt jäkla bra, vettig, innehållsrik och angelägen undervisning kanske behovet av alla andra möten blir mindre? Just sayin’…

Det kan hända på riktigt

I dagarna har jag avslutat en bok med en klass, Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Den handlar om en luciafest som spårar ur, en våldtäkt, ryktesspridning, sociala medier, makt och hämnd! Eleverna tyckte om boken och gav den 3,5 i snitt på en femgradig skala. Syftet med läsningen var att synliggöra och problematisera manliga och kvinnliga normer, t ex hur objektifiering, skönhetsideal och machokultur begränsar och skapar bilder om vad en man och en kvinna är och ska vara. Ett annat huvudsyfte har varit att belysa hur ryktesspridning både snabbt och skoningslöst drabbar de inblandade. Ett axplock nedan i komprimerat format.
Läsa, tänka, tala och skriva om en bok - Av Fredrik Sandström

Vad står det i texten? Att kvinnan är ett objekt

Eleverna letar bevis i texten (på sidorna 73-74) för påståendet att kvinnan är ett objekt. Eleverna hittar:

Hon var säkert hora i ett tidigare liv.
Jag höll hårt i hennes hår.
Horan var riktigt fin.
Jag klämde på hennes bröst.

Vad står det i texten? Att ett nej betyder ja

Eleverna fortsätter att leta bevis i texten (på sidorna 73-74), men nu för påståendet att ”ett nej egentligen betyder ja”. Eleverna hittar:

Så lovade jag att inte sprida fotona. Jag skulle behålla dem för mig själv – jag loovar!
Snackar om övergrepp och annat, fast det var de som ville mest.
Som Gloria. Hon nästan tjatade ju. Snälla, lägg inte ut bilderna. Fast i själva verket sa hon: Snälla, lägg ut bilderna.
Flickan som vill fast hon säger att hon inte vill.

“Har de klämt på dina också? Va? Dina tuttar!”

Resonemanget om frågorna ovan, går vidare genom ett citat, hämtat från sid 51 där några tjejer pratar med varandra om hur några tafsar under en fest. Eleverna tänker, pratar och skriver om citatet. En elev skriver i sin tankelogg bland annat:

Tafsandet ska ta slut genom att de som tafsar inte ska tafsa.

“För det är det jag är. Tuff. Hård. Som fan.”

Vidare tänker, pratar och skriver eleverna om hur Robin försöker vara. Samma elev skriver:

Robin är egentligen inte så hård just nu. Han sitter och gråter och nästan försöker ta sitt liv. Han är ganska känslig och mår inte så bra, men vill absolut inte berätta vad som har hänt. Han vill inte vara den “töntiga” så han stänger inne alla känslor och visar det inte för någon. Han är osäker och “trycker” ner andra (Gloria) för att ingen ska lägga märke till hur han mår.

Robin “måste” verka hård eftersom att han är kille och de ska inte vara känslosamma och visa känslor eller att de mår dåligt. I boken blir Robin kallad bög för att han visar känslor och berättar att han mår dåligt.

Jag tror att han måste vara tuff för att de som han träffar under en dag inte ska tro att han är bög. I denna bok har jag känt att det är något negativt att vara bög och att de visar känslor och är “fjolligare” än vad en kille som gillar en tjej är. Han är tuff även för att han ska passa in i gänget han är i, där har de enligt det jag läst aldrig visat sig svaga och måste alltid verka coola, även om allt kan vara ett rent helvete.

Jag tyckte boken var väldigt bra. Ungdomar kan uppföra sig väldigt illa mot varandra. I den här boken får vi läsa om personer som inte har det så lätt och vi får även se det ifrån olika perspektiv. Det kan göra bilden mer klar om vad som har hänt och varför det blir som det blir.

Kritiska röster till boken

Genom boken har eleverna tänkt, talat och skrivit om angelägna livsfrågor som: #metoo, normer, homosexualitet, roller, grupper, status, makt, att bli sedd, respekt och integritet. Några kritiska frågor som eleverna spontant har lyft och som boken inte ger svar på:

  • Robin begår ett brott. Ska han inte straffas?
  • Hur kan det komma sig att alla andra, åskådarna, inte berättar för någon om vad som har hänt?
  • Hur kan Jonna ta Robins parti?
  • Spelar det verkligen någon roll att Robin tidigare själv blivit utsatt?
  • Vad hände på slutet?

Jag instämmer med eleverna. Boken har luckor, den skaver och provocerar. Men är inte det (också) medvetet för att sätta fingret på komplexa, jobbiga och svåra frågor?

Det tar lång tid att synliggöra och förändra värderingar, men eleverna har under läsningens gång tagit tankekliv och kan nu se på makt och normer på ett lite mer nyanserat sätt än tidigare. Gott så!