Kategori: Normkritik

Zkriva zom Zlatan

Kanske som en mikroövning i samband med språkbruk … eller bara som en rolig, kreativ, tokig språklig aktivitet.
Undersök hur Zlatan uttrycker sig på sin Instagram https://www.instagram.com/iamzlatanibrahimovic/

Gör en lista tillsammans med eleverna om Zlatans språkbruk. Kanske hittar ni saker som: pratar/skriver om sig själv i tredje person, historisk presens, liknelser, metaforer, idiom, superlativ och säkert en massa andra saker.

Jag roade mig med att titta på de senaste inläggen och hittade bland annat: Happy Birthday to Zlatan, Train like a God, Why run when you can fly, Lion on land – shark at sea., Lions don’t compare themselves to humans, This animal cannot be tamed, The Calm before the Storm, Milano never had a king – they have a GOD, God and his students, G O D of the game)

ZKRIVA ZOM ZLATAN

  1. Tänk på något som du tycker om (att göra och kanske är hyfsad på). Det kan vara löpning, legobygge, matlagning, orientering, fotboll, rita, programmering … Skriv ett Instagraminlägg som du skulle ha skrivit det.
  2. Skriv om samma inlägg i Zlatan Ztyle!

Grattis Fredrik!  … Din senaste lektion förändrar elevernas liv … När Fredrik läser en bok lyssnar man … Gud har talat!

 

Nykomlingens dilemma – Passa in eller sticka ut?

Just nu läser vi Flyga högt av Katarina von Bredow i årskurs 8. I bokens inledning kommer Silja ny till en klass. Det tisslas och tasslas om hennes kläder. För att få slut på snacket gör hon något som avviker från det konventionella. Klassen hamnar i chock och samtalsämnet för resten av dagen, veckan och läsåret är givet! En av bokens huvudpersoner viskar till bästa kompisen: Var det coolt eller bara helt jävla rubbat?

Öppningsscenen sätter fingret på ett svårt dilemma, nämligen det att både passa in och sticka ut. Samtidigt! Hur tusan gör man det egentligen?!

Eleverna får fundera på om de eller någon de känner har varit med om något liknande eller föreställer sig situationer då något liknande skulle kunna inträffa. Det formuleras i mikronoveller om 75-100 ord. Därefter delar de sina erfarenheter, iakttagelser och berättelser med varandra. Fniss och skratt utlovas!

Uppgiften och aktiviteten passar att använda fristående eller till andra texter som tar upp samma sak. Här i komprimerat format:

Mikronovell för högstadiet - Att passa in och sticka ut

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

  • Något som berört,
  • något som gett upphov till tankar (associationer),
  • eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

  • Karaktärer,
  • miljöer,
  • scener,
  • bokens sista scen,
  • citat ur texten,
  • tematik,
  • eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

  • Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
  • Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
  • En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
  • Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
  • Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

Boksamtal om Möss och människor - Årskurs 9 Gäddgårdsskolan Arboga Fredrik Sandström

 

Det kan hända på riktigt

I dagarna har jag avslutat en bok med en klass, Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Den handlar om en luciafest som spårar ur, en våldtäkt, ryktesspridning, sociala medier, makt och hämnd! Eleverna tyckte om boken och gav den 3,5 i snitt på en femgradig skala. Syftet med läsningen var att synliggöra och problematisera manliga och kvinnliga normer, t ex hur objektifiering, skönhetsideal och machokultur begränsar och skapar bilder om vad en man och en kvinna är och ska vara. Ett annat huvudsyfte har varit att belysa hur ryktesspridning både snabbt och skoningslöst drabbar de inblandade. Ett axplock nedan i komprimerat format.
Läsa, tänka, tala och skriva om en bok - Av Fredrik Sandström

Vad står det i texten? Att kvinnan är ett objekt

Eleverna letar bevis i texten (på sidorna 73-74) för påståendet att kvinnan är ett objekt. Eleverna hittar:

Hon var säkert hora i ett tidigare liv.
Jag höll hårt i hennes hår.
Horan var riktigt fin.
Jag klämde på hennes bröst.

Vad står det i texten? Att ett nej betyder ja

Eleverna fortsätter att leta bevis i texten (på sidorna 73-74), men nu för påståendet att ”ett nej egentligen betyder ja”. Eleverna hittar:

Så lovade jag att inte sprida fotona. Jag skulle behålla dem för mig själv – jag loovar!
Snackar om övergrepp och annat, fast det var de som ville mest.
Som Gloria. Hon nästan tjatade ju. Snälla, lägg inte ut bilderna. Fast i själva verket sa hon: Snälla, lägg ut bilderna.
Flickan som vill fast hon säger att hon inte vill.

“Har de klämt på dina också? Va? Dina tuttar!”

Resonemanget om frågorna ovan, går vidare genom ett citat, hämtat från sid 51 där några tjejer pratar med varandra om hur några tafsar under en fest. Eleverna tänker, pratar och skriver om citatet. En elev skriver i sin tankelogg bland annat:

Tafsandet ska ta slut genom att de som tafsar inte ska tafsa.

“För det är det jag är. Tuff. Hård. Som fan.”

Vidare tänker, pratar och skriver eleverna om hur Robin försöker vara. Samma elev skriver:

Robin är egentligen inte så hård just nu. Han sitter och gråter och nästan försöker ta sitt liv. Han är ganska känslig och mår inte så bra, men vill absolut inte berätta vad som har hänt. Han vill inte vara den “töntiga” så han stänger inne alla känslor och visar det inte för någon. Han är osäker och “trycker” ner andra (Gloria) för att ingen ska lägga märke till hur han mår.

Robin “måste” verka hård eftersom att han är kille och de ska inte vara känslosamma och visa känslor eller att de mår dåligt. I boken blir Robin kallad bög för att han visar känslor och berättar att han mår dåligt.

Jag tror att han måste vara tuff för att de som han träffar under en dag inte ska tro att han är bög. I denna bok har jag känt att det är något negativt att vara bög och att de visar känslor och är “fjolligare” än vad en kille som gillar en tjej är. Han är tuff även för att han ska passa in i gänget han är i, där har de enligt det jag läst aldrig visat sig svaga och måste alltid verka coola, även om allt kan vara ett rent helvete.

Jag tyckte boken var väldigt bra. Ungdomar kan uppföra sig väldigt illa mot varandra. I den här boken får vi läsa om personer som inte har det så lätt och vi får även se det ifrån olika perspektiv. Det kan göra bilden mer klar om vad som har hänt och varför det blir som det blir.

Kritiska röster till boken

Genom boken har eleverna tänkt, talat och skrivit om angelägna livsfrågor som: #metoo, normer, homosexualitet, roller, grupper, status, makt, att bli sedd, respekt och integritet. Några kritiska frågor som eleverna spontant har lyft och som boken inte ger svar på:

  • Robin begår ett brott. Ska han inte straffas?
  • Hur kan det komma sig att alla andra, åskådarna, inte berättar för någon om vad som har hänt?
  • Hur kan Jonna ta Robins parti?
  • Spelar det verkligen någon roll att Robin tidigare själv blivit utsatt?
  • Vad hände på slutet?

Jag instämmer med eleverna. Boken har luckor, den skaver och provocerar. Men är inte det (också) medvetet för att sätta fingret på komplexa, jobbiga och svåra frågor?

Det tar lång tid att synliggöra och förändra värderingar, men eleverna har under läsningens gång tagit tankekliv och kan nu se på makt och normer på ett lite mer nyanserat sätt än tidigare. Gott så!

Könsnormer i medier

Diskrimineringsgrunderna finns ofta med i olika läs- och skrivprojekt. Ibland är de i fokus och ibland finns de med i bakgrunden. Här en samling av olika resurser som synliggör könsnormer och kan fungera som underlag för normkritik:

Kortfilmer

Mo’ne Davies: I throw like a girl
Caroline Gleich: Follow through
Poesi för fiskar: Ta mig
Poesi för fiskar: Se mig
Kära pappa
#15

A good man
En eftermiddag
In a hearbeat
In the hollow

Slap her

Pija Lindenbaum: Kenta och barbisarna
Pija Lindenbaum: Lill-Zlatan och morbror raring

Musik

Bruce Springsteen: Fire
Tom Jones: Delilah
Kelly Clarksson: Don´t be a girl about it
Stiftelsen: Nu får du gå hem

Videos

Robin Thicke: Blurred
Fifth Harmony: Work from Home
Ariana Grande: Side to Side
Britney Spears: Work B**ch

HolySiz: The Light

Skivomslag

Darin: Mamma Mia
R Kelly: Black Panties
Juicy J: Stay Trippy

Bildmaterial

Statens medieråd: Könsnormer i bildspråket
Våldspyramiden
Limpans superhjältar
Genusfotografen

Nyheter

Herrarna fick 80 miljoner i bonus – damerna noll kronor
Kvinnlig spelare blev varnad
Best winning picture (Oscar)
Disney Screenplay Dialogue
Feminazis
Instagramupploppen
Aftonbladet: Toalettmålning i Luleå
Linnea anmälde våldtäkt
Bjästa: Lennart Kempe

Reklam

Aftonbladet: Kvinnor i reklamen
Jean Kilbourne: Killing us softly
H&M Flicka
H&M Pojke
Dolce Gabbana
Tom Ford
American Apparel
Chase and Sanborn Coffee
You mean a woman can open it

Debatt & Satir

Hampus Nessvold: Ta det som en man
Linnea Claesson: Inte alla män
Cassandra Winther: Min son ska inte vara rädd – för att bli en man
Stephanie Thögersen: Våldtäktskulturen på film
Susanna Kierkegaard: Kvinnor ska inte tillverkas i fabrik
Katarina Wennstam: Sommarprat 2018
Magnus Betner
What were you wearing

Övriga resurser

Statens medieråd: Kvinnor och män i medier
Filmochskola.se/Tema/Tema-Normkritik/
PK-mannen
Machofabriken
Prezi: Peter Andersson

Spelfilmer

Hip hip hora
Tusen gånger starkare
Billy Elliot
Fucking Åmål
Fler förslag från Svenska Filminstitutet

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

  • Vad menar Signe?
  • Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
  • På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
  • Hur är det på din skola – vilka får synas?
  • Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
  • På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

  • Vad menar Mimmi med frågan?
  • Varför förstår inte Saga vad hon menar?
  • Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
  • Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
  • Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
  • Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

  • Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
  • Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
  • Vilken status har de olika grupperna?
  • Vem bestämmer vilken status de har?
  • Vad bestämmer vilken status grupperna har?
  • Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

  • Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
  • Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
  • Varför är det så?
  • Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
  • Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
  • Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
  • Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
  • Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.