Märkt: läsförståelse

Bland glasbitar och tomma flaskor

I ett kärlekstema i årskurs 9 som avslutades med läsning (och lyssning) av Thåström skrev de flesta mininoveller baserade på Die Mauer och några på Fanfanfan (skrivit tidigare om detta: Från Thåström till mininoveller och Låtar om kärlek). Bara en elev skrev en mininovell baserad på  Karenina. Ett elevexempel på vad man kan åstadkomma med inspiration av en gammal rockstjärna:

BLAND GLASBITAR OCH TOMMA FLASKOR

Jag vaknar upp vid doften av alkohol. Jag ligger på golvet med huvudvärk, bland glasbitar och tomma flaskor. När jag väl reser mig upp kommer alla minnen från igår. Från festen, från drickandet och från dig. Mitt hjärta börjar bulta som en stånghammare i ett gammalt järnbruk. Allting är här förutom du. Det är bara du som saknas och mitt hjärta kan inte komma över det. Jag reser mig upp och fler minnen faller in. Jag minns kyssen du gav mig innan du lämnade mig på golvet och gick ut ur rummet. Det var nog den sista gången jag såg dig.

Det är svårt att ställa sig upp, men jag försöker ändå. Dörren är bara några meter ifrån mig. Jag lyckas öppna den. Folk ligger överallt i vardagsrummet och du finns ingenstans. Alla minnen från igår fortsätter att komma medan jag försöker ta mig förbi alla som sover.

Jag kommer ut på vägen. Vinden blåser i mitt ansikte medan jag kollar runt på den tomma gatan. Solen sticker upp lite från horisonten. Allting är så lugnt och fridfullt. Minnena från igår blir allt svagare och svagare. Minnena av dig blir svagare och svagare. Jag får till ett leende nästan. Jag börjar gå hem. Mitt pussel blir kanske klart ändå…

Musikvideon finns här

Undervisning växer fram om Sápmi

Efter läsningen av Tio över ett (som jag skrivit om här: Tio över ett – Ett läsprojekt och En hyllning till läraren) infann sig ett vakuum. Vi var inte färdiga med frågorna om Kiruna, platsens betydelse, rätten till platsen, minnen och rötter, identitet, folkets röst och inte minst konflikter och motsättningar. Laestadius författarskap är präglat av just dessa frågor. En planering växte stegvis fram, mellan varje lektion, som blev både en fördjupning och ett sidospår till läsningen. Under tre lektioner berörde vi: Sápmi, samernas historia, rasbiologin, (det förlorade) språket, nomadskolorna, lappväsendet, markfrågan och l-ordet. Nedan redovisas, i ett enda flöde, undervisningsförloppet som följde.

I samband med inledningen och en föreläsning om Sápmi och samernas historia redde vi ut en hel del ORD OCH BEGREPP som same, ursprungsfolk (olika definitioner), territorium, stat, nomadisk, nationell minoritet, minoritetsspråk, förvaltningsområden.

För att summera inledningen såg vi filmen HUR GÖR MAN FÖR ATT RÄDDA ETT FOLK

Jag letade efter något med en koppling mellan frågorna filmen väckte och boken vi läst. Jag hittade SOMMARPRATET: ANN-HELÉN LAESTADIUS. Vi lyssnade på de femton första minuterna av https://sverigesradio.se/avsnitt/910806 och eleverna funderade på, samtalade och skrev om:

IDENTITET

  • Om kolten, jojken och smyckena på Bokmässan: För vem gör jag det här?
  • Om vem som har rätt att definiera ens identitet: Är du äkta same?

SKOLAN OCH SPRÅKET

  • Om nomadskolan: Att placera barn i en otrygg miljö långt hemifrån
  • Om nomadskolan: Att inte höra till/passa in – “en lapp ska vara lapp”
  • Om nomadskolan: En generation som inte lärde sina barn samiska – att bli fråntagen sitt språk, vad betyder och innebär det?
  • När språket dör: Jag vet inte om morfar och jag pratade med varandra

PLATSENS BETYDELSE

  • Om platsens betydelse: Grävskopor som gnisslar när de skär i teglet och bildar dammpartiklar av 50 år gammalt liv

LAPP SKA VARA LAPP

Vilken betydelse ”lapp ska vara lapp-politiken” har haft var fortfarande svårt för eleverna att förstå vidden av. Vi läste därför artikeln om LAPPVÄSENDET OCH LAPPFOGDAR gemensamt (många ord som kan behöva en förklaring). Många bra texter finns på Samiskt informationscentrum. Deras uppdrag är att öka människors kunskaper om samer och samisk kultur. Nämnda artikeln finns här: http://samer.se/4095. Eleverna fick fundera på och skriva om:

  • Beskriv hur statens politik kontrollerade och begränsade samerna på olika sätt.
  • Mot bakgrund av det du nu känner till om sameras historia, rasbiologiska institutet, nomadskolorna och lappväsendet ska du försöka förklara varför ordet ”lapp” är så negativt laddat.

L-ORDET

”Jag fattar inte. Det heter ju Lappland”, invände någon. ”Vad är det som är så fel med att säga lappar då?”. Vi läste då krönikan VEM BESTÄMMER VAD SOM GÖR ONT? av Laestadius: pedagogiskamagasinet.se/vem-bestammer-vad-som-gor-ont/. Eleverna funderade enskilt på och skrev om:

  • Varför heter krönikan “Vem bestämmer vad som gör ont?”
  • Varför blir AH Laestadius både upprörd och uppgiven över frågan i citatet?
    ”Så det är alltså samerna själva som har bestämt att vi inte får säga lapp?” säger kvinnan då.

Nu föll poletten ned hos dem som tidigare inte riktigt hade greppat problematiken kring språkbruket. Laestadius avslutningsord bidrog starkt till detta:

Om jag står på din fot gör det ont på dig, men inte på mig. Du som får ont är den som kan avgöra om det gör ont eller inte. (AH Laestadius, Pedagogiska magasinet, 21 sept 2018)

För att avrunda återvände vi till SOMMARPRATET då vi lyssnade på delen 15:00-31:45, samt avslutningen 53:30-1:01:50. Eleverna skrev några avslutande ord om de delar som berördes i pratet (t ex om att vara same, kränkningar och identitet).

EN FORTSÄTTNING MED MEÄNKIELI?

Efter en chatt på Twitter med Mattias Nilimaa tipsar han om ett radioreportage som han deltagit i. I detta berättar den före detta elithockeyspelaren Mattias Nilimaa att han saknar meänkieli. ”Han fick aldrig lära sig språket som barn, och nu som vuxen känner han sig halv. Mattias känner att språket stulits från honom.” Reportagen finns här: del 1 och del 2. Om det inte blir ytterligare ett sidospår och en fortsättning på ”Tio över ett” sparar jag intervjuerna till nästa gång minoritetsspråken berörs.

NÄR UNDERVISNING VÄXER FRAM (I BILDER)

När undervisningen växer fram - Ett miniprojekt om samernas historia - Sapmi och lappväsendet

Så här växer ofta undervisningens innehåll fram för mig. Hur planerar du?

Tio över ett – Ett läsprojekt

Inför läsning av romanen placerar jag in Kiruna geografiskt. Hur långt är det egentligen till Kiruna? Fram med Google maps:

Läsa Tio över ett i ett sammanhang - Ett läsprojekt om Kiruna
Vidare berättar jag kort om gruvnäringen i Sverige ur ett historiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv genom gruvorna i Falun (koppar), Sala (silver), Skellefteå/Boliden (guld) och såklart Kiruna (järn). Vi läser artikeln Det här borde du veta om stadsflytten i Kiruna och tittar på några filmer om den planerade och påbörjade stadsflytten:

Vi samtalar om vilken betydelse en plats och olika byggnader i ens omgivning kan ha.

VI BÖRJAR LÄSA

Jag högläser bokens inledande kapitel. Eleverna läser några kapitel tillsammans i par. Därefter läser de enskilt. Några kapitel får eleverna i läsläxa. Tillsammans hjälps vi åt att rubricera kapitlen (för att göra det lättare att komma ihåg handlingen). Vi samlar förslagen i ett Googledokument:

Medan eleverna läser gör de små noteringar på Post-it-lappar och klistrar in dem i boken på några valfria ställen. Elevernas anteckningarna kan vara frågor, sådant som är viktigt, något de blir berörda av eller inte förstår. Eleverna samtalar med varandra i mindre grupper om vad det har noterat. Därefter följer ett boksamtal baserat på citat ur bokens första hälft. Jag gör alla frågor i Google presentationer (placera muspekaren på presentationen nedan och klicka för att få fram frågorna).

STOPP 1: BOKSAMTAL & TANKESKRIVA

Efter samtalet får eleverna välja ett citat som de tankeskriver om – antingen fritt eller utifrån frågorna. Nu får de också möjlighet att skriva om saker som de har ”lappat” i texten.

STOPP 2: TANKESKRIVA & SAMTAL

Vi läser vidare och efter ytterligare ca 75 sidor gör vi nästa stopp. Denna gång får eleverna skriva först och samtala sen. Eleverna väljer en av nedanstående frågeställningar (A, B eller C). Frågornas färger är kopplade till kapitel i boken:

Eleverna väljer också en av dessa (A, B, C eller D):

STOPP 3: EFTER LÄSNINGEN

Vi läser ut boken under ett par lektioner parallellt med att eleverna finputsar sina texter (ovan). Sista samtalet och skrivaktiviteten handlar om bokens platser. Eleverna väljer tre av bokens centrala platser och funderar på:

  • Vad känner du till om platsen?
  • Hu förhåller sig Maja till platsen? Hur vet du det?
  • Vad kan platsen (och händelser förknippade med platsen) vara en bild för?

Platser som är viktiga: Stadskärnan (flytten av den), gruvan, Majas gata (och hem), biblioteket, skolan, naturen/fjället och hockeyhallen. Eleverna får lite hjälp på vägen av när de får höra hur jag tänker om:

FORTSÄTTNING FÖLJER…

Eleverna har efterfrågat att skriva berättelser. Jag tror det kan passa rätt så bra att göra det efter läsning, samtalande, tanke(skrivande) och analyserande av Tio över ett. Kanske någon elever plockar upp platsens betydelse eller bildspråket med naturen/miljön som en spegel eller kontraster som hopp/förtvivlan och rädsla/mod och hat/kärlek och glädje/sorg och trygghet/osäkerhet eller något annat som de har fastnat för i boken. Det finns många saker att inspireras av i boken. Det ska bli spännande att se vad eleverna hittar på!

Här finns ett Googledokument om du vill kopiera frågor eller annat ur upplägget

Bokens förlorade kapitel

Möss och människor - Slutet - En skrivuppgift till boken

Så här slutar Möss och människor av John Steinbeck. George har precis avrättat bästa vännen Lennie med ett skott i nacken. Det lämnas ett rejält tomrum i texten eftersom texten helt sonika är slut. Det finns inget mer. Med detta öppna slut går det att använda en lika enkel som genial skrivaktivitet – låta eleverna fylla i luckorna genom att skriva bokens förlorade kapitel. Flera trådar går att nysta i och fortsätta skriva om. Det går också att plocka upp centrala delar av texten, exempelvis drömmen som återkommer i nästan varje kapitel. Vi läser de två sista sidorna gemensamt. Eleverna får några frågor och en enkel instruktion:

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vad händer när manskapet kommer tillbaka till gården?
  • Hur är det med Curley? George? Hur mår de egentligen?
  • Vad händer med Curleys fru? Skuldfrågan?
  • En del (som Slim) har inga uppenbara problem med det George gjorde, medan andra har svårare att förstå hur han kunde skjuta sin bästa kompis i nacken. Hur yttrar det sig?
  • Kommer George att komma undan rättvisan eller skipas den på gården eller på något annat sätt?
  • Vad händer sen med George och drömmen? Ger han upp den eller lyckas han skaffa sig en liten jordplätt att odla? Hur blir det med kaninerna som Lennie ville ha?
  • Hur tänker George om det som hände? Har han skuldkänslor eller känner han lättnad?

Skriv från ögonblicket männen kommer tillbaka till gården.

Du kan börja med: George öppnar dörren till baracken och kliver in med tunga steg. Han sätter sig ned på sin brits och tittar på den mitt emot. Lennies sovplats är tom. Han kommer aldrig att ligga där igen.

Miniskriva till Mattans tomrum

Jag är förtjust i Annika ”Säkert” Norlins novell Mattan. Det är en tragikomisk historia om bråkstaken Stor-Eva som utmanar alla lärare som kommer i hennes väg. Efter ett av många bråk i skolan meddelar rektorn Stor-Evas pappa som därmed blir medveten om vad som försiggår.

När Stor-Evas farsa hörde det hade han slagit sin dotter över ansiktet med dagens nummer av länstidningen, men sen hade han slutat när det blev trav på TV.

I ett större sammanhang om Skolliv (läs mer här) lyssnar vi på novellen och samtalar bland annat om den inre och yttre miljön på skolan, Frallan, Stor-Eva (många elever som känner för henne trots henne överlägsna sätt mot de som är svagare) och om att skriva det absurda och tragiska på ett humoristiskt sätt. Någon blir ledsen, några arga, ganska många skrattar och för en del fastnar skrattet i halsen.

TRE SMÅ SKRIVUPPGIFTER TILL MATTAN

I scenen där Stor-Eva spottar på läraren Frallan spårar det ur fullständigt. Frallan lämnar klassrummet efter att Stor-Eva sagt: Slå mig då! Det finns en del korta tomrum i texten som vi funderar på och leker med ett slag.
Slå mig då - En skrivuppgift till Mattan

SLÅ MIG DÅ?

Vad sa Frallan egentligen? Vad svarade Stor-Eva? Skriv replikskiftet som slutar med “Slå mig då”.

Så här kan du börja:
Frallan: Jag vet att din pappa är en idiot, men det är ingen ursäkt för att du ska vara en!
Stor-Eva: Vad sa du?!
Frallan: Jo. Din pappa är….

EN TANKE EN SEKUND EFTER BRÅKET

Efter replikskiftet lämnar Frallan klassrummet, “Frallan gick ut”. Vad tänker Stor-Eva i den sekunden? Vad tänker Frallan? Skriv två tankebubblor.

ETT ALTERNATIVT SAMTAL

Efter dispyten spårar allt ur. Skriv vad Frallan kunde ha gjort direkt efter lektionen för att undvika ytterligare konfrontation. Vad gör och säger hon till Stor-Eva? Hur utspelar sig dialogen?

Så här kan du börja: Frallan sätter sig på en bänk utanför salen och väntar på Stor-Eva. När Eva kommer ut går Frallan sakta fram till henne och …

DEN BORTTAPPADE DELEN AV MATTAN

Tanken är att eleverna får välja ut valfri hel eller del av någon av texterna ovan som sammanställs i en enkel produktion (ett texthäfte) som läses i klassen. Jag tror och hoppas att det blir en absurd, tragisk och komisk lässtund!

Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström

Det är mumsigt att läsa!

Flera gånger per termin lyssnar jag på elevernas läsning i klassrummet (när de läser enskilt eller i par) och under flera år har jag samtalat enskilt med varje elev om läsvanor och inställning till läsning i början av årskurs 7. Nytt för detta läsår är att jag följer upp samtalet i höstas med ett nytt nu, nästan ett läsår senare. Denna gång använder jag några sidor ur Narnia som vi precis har läst och lektionstiden elevens val då jag inte har någon undervisning. Jag lyssnar på hur eleverna tekniskt läser, till exempel om de kan dela upp ord i stavelser och korrigera sig själva, och uppfattar innehållet i texten. Jag noterar hur de klarar av utvalda långa ord, samt ord som de inte känner till sedan tidigare. Eleverna berättar också om sina läsvanor hemma och graderar sin inställning till läsning. Proceduren tar cirka 6-10 minuter/elev. Det är tidskrävande och är knappast genomförbart, men önskvärt, att göra med alla årskurser och elever. Men kanske något man egentligen skulle prioritera på en skola? Alltså, skapa förutsättningar för lärare i svenska att genomföra den här typen av samtal med alla elever på en mer övergripande organisatorisk nivå. Förekommer detta på skolor?

Flera elever har tagit kliv under läsåret, inte bara lästekniskt, utan framförallt vad gäller inställning till läsning. Glädjande nog har upplevelsen av läsning blivit starkare och mer positiv under läsåret hos många elever.

I början av årskurs 7 hade en elev problem med sin läsning och vår lässtund i höstas fick avbrytas efter halva den tänkta läsningen. Eleven sa då: Jag hatar att läsa! Det är det värsta jag vet! 

Idag berättar eleven att hen har tränat hemma under läsåret. Eleven använder en app i telefonen som lässtöd (och följer med i texten). Vi har ju också läst en hel del i skolan och pratat och skrivit om det vi har läst. Eleven har också haft och gjort några läsläxor. Eleven:

läser nu hela den tänkta texten, stora delar med flyt,
pausar vid långa ord och stavelseläser,
korrigerar sig själv när det blir fel,
återger händelseförloppet,
och analyserar textens delar.

Jag frågar vilken av böckerna som vi har läst under året, bland annat Mördarens apa, Narnia, Sanningar om maneter och En ö i havet, som eleven har tyckt mest om. Eleven svarar:

Det är nog En ö i havet. Man kan föreställa sig hur de små flickorna måste ha haft det. Att komma helt ensamma till en främmande plats. Det var spännande att läsa om! Sen är den ju en del av vår historia också. Man får lära sig hur det var, för barn till exempel, under andra världskriget.

Eleven får till sist gradera sin inställning till läsning på en skala 1-5 där 1=astråkigt och 5=superkul. I höstas var det tveklöst en 1:a. Idag är inställningen 2,5. Eleven känner själv att något har förändrats, sträcker stolt på sig, reser sig och går iväg, vänder sig om och avslutar med:

Det är mumsigt! (sagt med dagens största leende)

Sådana här ögonblick är unika för läraryrket. Jag sitter kvar en stund och bubblar inombords. Samlar mig – nästa elev! Vad kommer jag att få reda på nu månntro?Självförtroende med att kunna läsa - Fredrik Sandström

Skolan: igår, idag, imorgon

Skolan har under lång tid sett likadan ut och förändrats väldigt mycket. Det kanske mest påtagliga är hur synen på barn har förändrats genom historien. Hierarkin ser helt annorlunda ut idag jämfört med 50 och 100 år sedan. Jag vill att eleverna ska se på skolan, eleven och läraren i ett historiskt perspektiv, fundera på hur de själva ser på dagens skola och framtidens (till exempel vad de anser om omdömen i ”ordning och uppförande”). Vi gör det genom en historisk tillbakablick, några noveller som utspelar sig i skolan och delvis ger en bild av tiden, samt i uttrycket ”skolan i bild” i form fotografier, serier och kortare texter.

Introduktion: Att vara barn för 100 år sedan (tom 11:45)
Lärare har många gånger filmatiserats. Jag berättar om den kanske mest klassiska: Fusk min herre (Hets, 1944)
Hur skildras skolan, lärare och elever i filmer och serier idag?

Texter om skolan från olika tider

1800-talet: Från husförhör till folkskola
Tre berättelser från förr: Träskorna, Morsdagspresenten, Upptäcktsresande August

1920-talet: Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg

Vi pratar om texten:

  • Varför var det så svårt för unga att flyga? Skillnaden mellan flickor och pojkar?
  • Pappan genomgår en stor förändring och går emot tidens normer. Hur kan det komma sig?
  • Vilken syn hade lärare på unga människor? Vilka möjligheter fanns att flyga i skolan?
  • Berta flög vidare. Leta tecken i texten som förklarar hur det var och blev möjligt.
  • Får du flyga i skolan? Är denna bild representativ för 1927 och/eller 2019? På vilka sätt?

En tanketext efter läsningen: Skriv dina tankar om valfri scen/citat ur boken.

1970-talet: Duell i sal 17 – Mikael Niemi. Vi talar om hämnd, våldet som lösning, manlighet, det fria 70-talet, en vuxenvärld som abdikerat, maktförskjutning och pennalism. Tanketexter som eleverna skriver: Välj en scen/citat ur texten som du resonerar om. Beskriv och analysera duellen som utspelar sig i salen/skolan.

1980-talet: 
Mattan – Annika ”Säkert” Norlin. Finns som radionovell här. En fantastisk novell som är djupt tragisk och samtidigt väldigt rolig. Om den är representativ eller inte för 80-talet låter jag vara osagt. Men jag tror vi alla kan känna igen både Stor-Eva och Frallan?

Avslutande uppgift: Skolan i bild

SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Diskutera, fundera och skapa din bild av skolan. Bilder som Lärarstiftelsen sedan publicerar i en bildantologi – ett tidsdokument över skolan idag. Mer info finns här

VAD VILL DU VISA? Diskutera. Vilken är din upplevelse av skolan? Vad vill du berätta?

  • Positiv eller kritisk/negativ?
  • Om ämnen eller undervisningens innehåll?
  • Teoretiska eller praktiskt/estetiska ämnen?
  • Hur vi lär, t ex läser, pluggar, skriver och samtalar?
  • Om det sociala med skolan?

HUR vill du synliggöra din bild av skolan? Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestrip? Titta på några elevbilder om du vill.

Lärarens bilder av skolan

Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Klassuppsättningar när eleverna ska läsa samma bok

Skönlitteratur och läxförhör

Förra veckan testade jag något som tog emot väldigt mycket. Det går emot det mesta vad jag tänker att läsning är och ska vara. Det är långt ifrån en upplevelse där vi får leva oss in i ”hur andra människor tänker, känner och lever” och där skönlitteraturen ”erbjuder perspektivskiften och tillträde till det främmande och oväntade”. (Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller, Läsning utan motstånd, Svenskläraren, nr 1, 2019). Jag försöker undvika aktiviteter där läsningen blir instrumentell. Jag tror stenhårt på att betona den estetiska upplevelsen… att utmana eleverna med de texter som vi läser… att eleverna reflekterar över värdet och vikten av läsning… … att inre motivation slår yttre. Ändå gjorde jag något som går emot dessa principer när mina elever fick ett läxförhör på bokens sex första kapitel. Varför gjorde jag det?

Jag upplever att en del elever, oavsett vilken titel vi läser, inte riktar tillräckligt mycket fokus mot texten. När vi läser, tänker och samtalar om texten vill de gärna lämna den och börjar relatera till sig själva och andra. De har skummat ytan och drar förhastade slutsatser vad texten handlar om, tematik och budskap, och resonerar om dessa ämnen genom sig själva istället för genom boken och dess karaktärer. Det blir sällan en förflyttning av perspektiv utan snarare en cementering av redan befintliga. Självklart kan jag som lärare styra elevens läsning genom frågor och aktiviteter, men vissa elever får då svårt. Kommenterar som ”jag minns inte” och ”jag vet ju inte hur dom (karaktärerna) tänker” är inte helt ovanliga. Dessa kommenterar visar att läsknappen inte har varit påslagen. Hur får man då dessa elever, trots flertalet försök med olika titlar, att rikta uppmärksamhet mot texten så att läsningen blir djupare och rikare? Så att vi senare kan resonera om tematik och budskap, få nya perspektiv och nå insikt, att förstå mig själv och andra på ett nytt sätt.

Tio frågor om bokens sex inledande kapitel. Frågor om karaktärerna, var handlingen utspelar sig och vad som faktiskt händer. Fullt fokus på texten. Elever som bläddrar i boken för att hitta exempel. Letar inferenser! 55 intensiva minuter där de sätter ord på sin förståelse av texten. Vad eleverna skriver! Alla! Ingen som är passiv, som fallet kan vara vid boksamtal eller skrivande i läslogg. Men ändå är det något som skaver i mig… har jag inte bara lurat eleverna och mig själv, är en tanke som jag inte kan kasta ifrån mig.

Vad är det som gör att ordet ”läxförhör” skapar denna ambition? Det kan bara vara det skarpa läget. Visa vad man kan. Jakten på antal poäng.

Eleverna kommer såklart att få tillbaka sina förhör, på något sätt ”rättade”, men det var ju inte det som var poängen. Min tanke med läxförhöret var att ALLA skulle få en bas, genom att tränga in i texten, på djupet fundera och sedan formulera sin förståelse av:

  • Händelseförlopp
  • Bokens karaktärer och inbördes relationer (t ex om maktskillnader mellan syskonen)
  • Motiv till karaktärernas handlingar
  • Miljön
  • Analysera delar, leta inferenser, för att skapa och förstå en helhet

Lektionen avslutas med att jag berättar att det var lektionens syfte. Förmodligen är det många som inte lyssnar nämnvärt, utan väntar på att få tillbaka sitt läxförhör för att se hur många poäng som nåddes, men EN elev säger iallafall:

Jag fattar Fredrik. Egentligen kan man ju inte få poäng för att man läser en bok! Man kan inte ha rätt eller fel när man analyserar och tolkar.

Vi enas om att det finns tolkningar som kan skena iväg och på något sätt vara ”fel”, men eleven har fattat poängen att lektionen handlade om allt annat än poäng! Om jag kommer att göra om det? Jag vet inte… ännu… jag vet innerst inne att det var ett desperat försök, men det fungerade ju faktiskt ganska bra. Frågan är om eleverna genomskådar mig nästa gång ett ”läxförhör” kommer?