Märkt: lärande

2018 – Det är något som skaver i skolan

Det är många lärare som försöker skapa en skola med fokus på elevens lärande. Nyfikenhet, kreativitet och utmaningar är viktiga inslag i en lärande skola, liksom gemenskap, trygghet och elevinflytande i en demokratisk skola. Tyvärr blåser det ofta politiska vindar i helt motsatt riktning. Om detta har jag skrivit flera gånger under 2018. Här en sammanställning om det som jag anser skaver i skolan.

SKOLAN HAR BLIVIT EN PRESTATIONSFABRIK

Många barn berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.

Hur vore det om politiker, tjänstemän (Skolverket och Skolinspektionen), huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd.

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Läs mer om detta här: Fokus på lärande och Eleverna stressas sönder som blev en TV4-nyhet.

GRÄNS FÖR GODKÄNDA ELEVER

Känner du någon (vuxen) som är intresserad av och kunnig inom konst, litteratur, foto, teknik, idrott, matlagning, hantverk, språk, miljö, naturvetenskap, globala och nationella samhällsfrågor? Nej, tänkte väl det! I skolan möter eleverna väldigt många ämnen och de förväntas bli ”godkända” i samtliga, trots att vi själva inte lever upp till dessa krav. Dessutom är själva terminologin både mänskligt och logiskt bekymmersam. Godkänd? Enligt vem? Enligt vad? I vilket syfte? Det är faktiskt en gåta att införandet av gränsen för ”godkänt” inte föregicks av en vild och hetsig diskussion!

Eleven mår ofta redan dåligt för att hen inte presterar tillräckligt (i mängd eller i kvalitet) och jakten skapar en omänsklig press, vilket inte sällan framkallar stress som faktiskt leder till att eleven lär sig mindre och kommer ännu längre ifrån godkända betyg. Negativ stress är lärandets värsta fiende. Dessutom identifierar sig eleven ofta med betygen. A=smart, ambitiös, duglig=jag är en bra människa. F=trög, lat, värdelös=jag är en dålig människa.

Betyg, bedömning, hets, press, stress, godkänd - om en skola där eleven mår allt sämre. Av Fredrik Sandström


Läs mer om detta här: Gräns för godkända elever

BEDÖMNINGSFOKUSET PÅVERKAR UNDERVISNINGEN

För att administrera bedömningen är checklistor och matriser frestande lätt för läraren att ta till. Matriserna sköljer över skolan: betyg, bedömningsstöd, konkretiserade ämnesmatriser, kunskapsprofiler till nationella prov, checklistor i lärplattformar, förenklade kunskapsmatriser (Heja) och senast i raden så kallade lärande matriser. Bedömningen har krupit in i klassrummen och vunnit mark. Matristänkandet påverkar undervisningen och därmed lärandet. Redan sjuåringar får möta kunskap i rutsystem istället för i litteraturen, naturen, rörelsen, utforskandet och den sociala gemenskapen. En undervisning som fokuserar mer på form än innehåll innebär en björntjänst för eleverna.

Tusentals lärare ägnar hundratusentals timmar åt att markera sina elevers kunskaper i olika (digitala) system i cirka 15 ämnen där varje ämne består av uppskattningsvis 15 utvalda delar av kunskap. Det blir 225 olika kunskaper som eleven blir bedömd i. Är det någon som på allvar tror att eleven har förmåga att sätta sig in i 225 rutor och att det hjälper eleven vidare i sitt lärande? Jag tror det är fullt tillräckligt att hålla ordning på 15 betyg.

Läs mer om detta här: Enkla vägar till lärande ger fattig kunskap

2019 – ELEVENS ÅR?

I backspegeln ser jag krav, prestation, bedömning, resultat, matriser, betyg och fler elever med stukad självkänsla och dåligt självförtroende. Jag undrar om skolan 2019 kommer att handla mer om; angelägna ämnen, utmanande frågor, läsning, lärande, språkutveckling, kreativitet, nyfikenhet, gemenskap, generositet och solidaritet? Jag hoppas det!

Skolan ska vara en plats där eleverna och deras lärande, läsande, tänkande, talande och skrivande är i fokus. Läs mer om detta här: Hur förhåller vi oss till digital teknik?


En text till scenen ur filmen
Vi delar och lär av varandra

GOTT NYTT (SKOL)ÅR!

Tanke- och prestationsskrivande

De senaste åren har jag allt oftare använt mig av tanketexter. Torlaug Lokensgard Hoel pratar om tankeskrivande och prestationsskrivande. Liberg använder begreppen “ut-texter” och “in-texter”. Det markerar att det rör sig om olika funktioner och egenskaper i skrivandet. Prestationsskrivandet (ut) används för att kommunicera och berätta. Det kräver ett genomtänkt och mottagarinriktat språk, ofta mer formellt. Tankeskrivandet (in) handlar, som namnet avslöjar, att pröva tankar, uttrycka erfarenheter och upplevelser, ställa frågor, fundera och formulera med egna ord. I undervisning bör läraren vara noga med att ange vilket sorts skrivande eleven ska ägna sig åt. Annars är risken stor att eleverna blir bundna vid prestationsspråket och alla krav som omgärdar det och det riskerar att hindra tankeutvecklingen.

Från intext till utttext

  • Skrivandet föregås av tänkande och parvisa samtal om frågor som rör exempelvis motiv, tema och budskap.
  • Till de texter vi läser, bilder och (kort)filmer vi ser skriver eleverna ofta tankeloggar (helig mark – dessa texter bedöms aldrig).
  • Med jämna mellanrum skriver eleverna uttexter. När eleverna skriver en uttext kan de såklart gå tillbaka till sin tankelogg och hämta hela eller utvalda stycken ur befintliga (tanke)texter. Dessa ses nu med nya ögon och eleverna upptäcker vilka delar som passar in i den nya texten, men också hur texterna behöver bearbetas och kompletteras.
  • Det finns många sätt att dela uttexter. Ett enkelt sätt är följande: Eleverna väljer ut hel eller del av text som känns okej att dela anonymt med andra i klassen. Jag sammanställer dessa texter i ett litet häfte som eleverna får. Vi läser texterna (ibland högt) i klassrummet.

Dela elevernas skrivande i klassrummet - En idé av Fredrik Sandström

Det händer något när eleven får höra sin text eller se den i tryck.

Läs mer om tanke- och prestationsskrivande:
Torlaug Lokensgard Hoel: Utforskande skrivande i lärprocessen
Caroline Liberg: Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens

Matriser missar målet

Många är matriserna som har passerat genom skolan: Skolverkets betygsmatriser, bedömningsstöd för lärare, konkretiserade ämnesmatriser, kunskapsprofiler till nationella prov, checklistor i administrativa lärplattformar, förenklade kunskapsmatriser (HEJA) och senast i raden så kallade lärande matriser. Oavsett vad vi kallar matriserna, vilken färg och utformning de än har, är det inte så att…
Kejsarens nya kläder - Matriser missar målet av Fredrik Sandström

Om lärande matriser

I strävan att konkretisera undervisningens innehåll försöker lärare beskriva så att eleven ska förstå vad denne ännu inte kan och/eller förstår (exempel matematik åk 1-3). Att beskriva en kvalitativ progression är inte helt enkelt. Ganska ofta använder lärare en variant av värdeorden och uttryck som till viss del, med stöd av, med lite stöd av eller utan hjälp ska ge eleverna en bild av var i progressionen de befinner sig. En annan variant är att kvalitet ersätts med kvantitet: Du har med ett exempel, två-tre exempel eller flera exempel. Men frågan kvarstår, på vilket sätt gör dessa rutor eleven klokare HUR eller med VAD eleven ska komma vidare i sitt lärande? Eleven kan ju de facto inte vad nästa ruta visar. Det finns en rad fallgropar som följer med ett flitigt användande av matriser i undervisningen:

  1. Kunskap hackas sönder och blir till små fragment. De små fragmenten blir till slut så många och svåra att hålla ordning på att helheten riskerar att gå förlorad. Vad är det egentligen jag håller på att lära mig?
  2. Undervisning tenderar att fokusera mer på form än innehåll. Att skriva en knivskarp analys blir till en teknisk färdighet mer än ett sätt att använda sitt språk för att exempelvis formulera händelseförlopp, tankar, åsikter och känslor. Jämför med den praktik som vuxit fram kring genrepedagogikens fokuserande på olika texttyper. Skriver jag för att ”lära mig” hur en beskrivande, förklarande eller instruerande text ska disponeras eller för att jag vill beskriva eller förklara något eller kanske instruera någon?
  3. I strävan att göra undervisningen mer precis och exakt blir den i samma stund fattigare. Washback-effekten, då undervisningen fokuserar i stor utsträckning på de delarna läraren har valt ut, gör att alla sidospår och omvägar kommer därmed att bli stigar som aldrig blir upptäckta och utforskade. Försök, misstag, erfarenheter och insikter som faktiskt gör undervisningen, lärandet och därmed vår kunskap rikare. Andra kvalitéer löper risk att negligeras.
  4. Eleven lär sig ganska snart att ta genvägar. Istället för att irra runt på lärandets omvägar hamnar eleven i frågan: kommer det här på provet? Läraren hamnar också där i samma sekund som det hänvisas till en matris. Elevernas uppmärksamhet riktas mot bedömning – inte mot förståelse och innehållet.
  5. Att klä undervisningens innehåll med andra ord riskerar att leda fokus bort från lärandets objekt. Att dissekera en novell, länders socioekonomiska förhållanden eller näringskedjor i Västmanland riskerar faktiskt att göra läsandet, förståelsen, upplevelsen och inlevelsen av dikten, länderna och djuren till något sekundärt.
  6. Det finns en risk att lärandet överlämnas till eleven i stor utsträckning. Läraren har ju förklarat och beskrivit (nåja) var eleven ska härnäst, nämligen till nästa ruta.
  7. I samma kölvatten ryms tanken på den individualiserade undervisningen. Var och en går sin egen väg i lärandet istället för att använda den samlade gemenskapens kraft.
  8. Checklistor och to-do-listor kan vara bra till mycket, som kom ihåg till handlingen i mataffären eller hur trädgårdsarbetet ska prioriteras. Men vad lär vi eleverna på sikt om vi använder dem i förhållande till kunskap och bildning? Vad innebär det att kunna något?
  9. I lärandets natur ingår den lärande gropen, ibland är det jobbigt, svårt och jäkligt motigt att lära sig. Att ta sig upp ur gropen fordrar ansträngning, knuffar och ofta en hjälpande hand. Det allra mest effektiva är att använda ett innehåll som engagerar. Först när man kommit upp kan man blicka tillbaka och förstå vad man förut inte förstod (metakognition). Det är otroligt svårt att förstå något och kunna något innan man kan det. Att ens försöka är frustrerande och riskerar faktiskt att man ger upp.
  10. Skolan handlar om så oerhört mycket mer än att bara lära sig ämneskunskaper. Vi fostrar demokratiska medborgare och utvecklar HELA människan. Det handlar exempelvis om utveckla förståelse om sig själv, andra människor och miljön. Jag skulle vilja se hur en matris om samhörighet, solidaritet och medmänsklighet kan utformas… eller inte! Och ännu värre, tänk om det ensidiga fokuset på matriserna eller bedömningen gör så att vi inte har tid med demokratiuppdraget!

Bedömnings- och kunskapsmatriser

Många skolor och lärare ägnar sin tid åt att färglägga en elevs kunskaper i ett digitalt system eller genom att ringa in rutor på ett papper i cirka 15 ämnen där varje ämne består av uppskattningsvis 15 utvalda delar av kunskap. Det blir 225 (någon som har räknat?) olika ”kunskaper” som eleven blir bedömd i. Är det någon som på allvar tror att det hjälper eleven vidare i sitt lärande? Att eleven har förmåga att sätta sig in i 225 rutor? Eller att eleven ens är intresserad av dessa 225 rutor? Jag menar med bestämdhet att det är fullt tillräckligt att hålla ordning på 15 betyg.

Om jag inte använder matriser, vad gör jag då?

Lägg allt fokus på undervisningens innehåll. Visa, exemplifiera, instruera, utforska och testa tillsammans, samtala, tolka och använda elevernas tankar, exempel och texter i undervisningen. Visa var i innehållet eleven har goda kvaliteter och var det kan utvecklas ytterligare (om eleven efterfrågar det). Undervisning handlar ju om vad eleven ska lära sig, hur det kan gå till, genom vad och i vilket syfte (varför).

Jag väljer att avsluta med att hänvisa till Anne-Marie Körling. Två tweets med samma andemening som jag ofta återvänder till:

Kunskap färgar av sig och är ingen ruta i ett rutnät. (Twitter 24/3 2015)

Läsa vidare

Nicklas Mörk: Vad är problemet med matriser?
Fredrik: Kursplaner och undervisningen
Fredrik: Elever stressas sönder med ständiga kopplingar till resultat
Ingrid Carlgren: Undervisningen och läroplanernas janusansikte
Ingrid Carlgren: Tänk om (den ‘nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola)

Elevexempel i en enkel produktion

Det är både roligt och angeläget att använda klassens elever som textmottagare. Texterna skrivs för att delge varandra tankar och känslor om något gemensamt upplevt. Det finns en mängd sätt att producera elevalster, från det enklaste att läsa upp eller anslå i klassrummet till mer avancerade digitala produktioner (skrivit om det tidigare i Att skriva för en mottagare). Elevtexterna blir viktiga på riktigt då de används i klassrummet. Dessutom kan eleverna bli inspirerade av varandra, både av innehåll och språk.

Här ett exempel där eleverna har samtalat och skrivit om en teaterföreställning som vi nyligen sett. Eleverna har bollat inferenser och kopplingar i tid och rum, liksom stora frågor som demokrati, övervakningssamhälle och yttrandefrihet, samt mindre frågor om vad som händer sen med de olika karaktärerna efter föreställningens slut. Föreställningen 2084 anspelar såklart på 1984 (Orwell) där ”Storasyster” styr och kontrollerar människornas tankar – aktuellt och angeläget om tidigare nämnda ämnena yttrandefrihet och kontroll, men även om propaganda, teknik och angiveri… bland annat! Många bra samtal och eftertänksamt skrivande!

Det tar ca 20 minuter att sammanställa ett litet häfte med delar av elevernas texter. Så här går jag tillväga:

  • Skapar ett Googledokument med så många rubriker som eleverna har berört olika områden i samtalen och skrivandet.
  • När jag läser elevernas texter (i det här exemplet har de skrivit under TRE rubriker/huvudfrågor) väljer jag en begränsad del av elevens svar och kopierar in den anonymt i mitt dokument. Det tar ca 30 sekunder/elevtext att kopiera och klistra in.
  • Jag fördelar elevsvaren någorlunda jämt under de TRE rubrikerna och försöker välja svar som kompletterar eller utmanar varandra.
  • Snyggar till texterna så att det ser snyggt ut!
  • In i kopieringsmaskinen – vips så förvandlas A4-sidorna till A5-format med häftad rygg (blir som ett litet häfte).
  • Jag högläser elevernas texter, ett ”område” i taget och parvis får eleverna resonera om frågorna en gång till, nu med ännu mer ”kött på benen”.
  • Eleverna får var sitt exemplar såklart!
  • Eleverna ges möjlighet att bearbeta sin egen text och fylla på med nya tankar.

Oavsett form för publikationen tillfrågas eleverna i efterhand, alternativt meddelas före vad som publiceras (även när, var och hur). När eleverna blir vana att dela texter med varandra (på många olika sätt) är det en enorm tillgång i undervisningen. Och fantastiskt roligt!

Dokumentkamera is da shit

Det tar ju lite tid att ladda ned och installera programvara, testköra och sedan vänta på rätt tillfälle att få nyttja dokumentkameran. Men nu har jag äntligen använt den i skarpt läge! Det gav mersmak och jag ser tre faktorer som särskilt betydelsefulla:

  • Fördelarna med att ”läsa med” pennan (markeringar, symboler, anteckningar)
  • Det visuella ger stöd åt mina ord, instruktioner och exempel
  • Stödet ges i realtid (det växer fram allteftersom)

I exemplet ovan fokuserades på tre saker:

  • Tolka ord. Hur kan vi ta reda på vad ett ord betyder genom att läsa meningen före och efter? Hur kan vi lista ut i vilken omfattning huvudpersonen är rädd och nervös genom att leta efter detaljer i hennes agerande? Hur kan sammanhanget avslöja vad svälja skrajsenheten egentligen betyder?
  • Inferenser och kopplingar. Huvudpersonen Ninna ”glodde tillbaka”. Det gjorde hon för att ”tuffa till sig” och ”svälja skrajsenheten”. Vad var syftet med det? Elevernas svar i korthet: För att bli populär och få vänner.
    Eller varför är den ”första dagen i en ny skola” jätteviktig? Hur kan hon veta det? Jo, för att hon varit med om det ”tre gånger tidigare” och för att hon vill skriva en bok om ”konsten att börja en ny skola utan att dö”. Elevernas tankar om varför första dagen är så viktig: Det är då man visar vem man är.
  • Lästeknik. En del elever behöver strategier för att ta sig an långa och krångliga ord. Hur kan ord delas upp i kända delar och eventuellt i stavelser?

Lektionen varade i ca 30 minuter. Eleverna behöll fokus under hela stunden och alla hängde med. Markeringar i texten (cirklar, fyrkanter och understrykningar), symboler och anteckningar växte fram under lektionens gång. Det finns såklart en uppsjö av digitala versioner där läraren kan använda ”digitala pennor” för att markera och anteckna i texter och bilder… men det är något visst med att få ”kladda” på riktigt. Bara ljudet av blyerts mot papper kan göra en lycklig 🙂

Topp tio miniprojekt

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, kan både lärare och elever behöva göra något annat. Roliga, kreativa och korta miniprojekt på en-två lektioner kan också hålla hög kvalitet och vara givande. Här en lista över mina topp tio kortisar…

CUT-UP POESI
Kopiera valfria dikter och låt eleverna skapa nya texter genom att klippa och klistra. Annika Sjödahl berättar om hur eleverna använder egna texter för att skapa helt nya:  CUT-UP Poesi

KORTSKRIVA MED NOTISER
Jenny Edvardsson: Ibland behöver man få sina elever att komma igång med sitt skrivande. Jag har lärt mig att det är lättare att komma igång när man inleder med  ”kortskrivningar”, alltså skrivuppgifter som är förhållandevis korta och ofta tidsbegränsade. Det blir en lekfullhet i detta som ofta triggar igång eleverna och får dem att skapa som aldrig förr. Kortskriva med notiser

SKRIVA TILL FILMKLIPP
Eleverna får stöd av rörliga bilder för att komma igång med att gestalta, att beskriva detaljer och stämningar. Två upplägg: Skriva till filmklipp och Kärlek vid första ögonkastet

ABC-BOK MED ALLITERATIONER
Att leka med ord, samt skapa meningsfulla och fullständiga meningar. Kombinera meningarna med bilder för att förstärka och/eller förtydliga innehållet. Lisa Nordqvist berättar om hur hon brukar göra: ABC-bok med alliterationer

DEN KNÄPPA LEKTIONEN – MED KNAPPAR
Jag vet att flera lärare använt Anki Mårtenssons lektionsidé med gott resultat. En lektion där eleverna repeterar några texttyper. Eleverna arbetar i grupp och det man behöver är ett gäng knappar och varje grupp ska ha en penna och ett papper till varje uppgift. Förbered en bakgrundshistoria till knapparna, till exempel var du hittat dem. Den knäppa lektionen

NYORDSLISTOR
Att leka med ord är roligt. Språket utvecklas på innovativa och kreativa sätt. Eleverna får testa! Kanske hamnar elevernas ord på nästa års nyordslista! Det vore väl häftigt? Leka med nya ord

HISSEN
Eleverna skriver en radioteater om fyra personer som blir instängda i en hiss utan möjlighet att kontakta omvärlden. Karaktärerna är givna och likaså formen. Handlingen ska berättas med hjälp av karaktärernas dialoger och tankar. Texten spelas in i lämpligt ljudprogram och spelas såklart upp i klassen! Tar ca två lektioner. Hissen

BILDEN OCH PRATBUBBLAN
Att leka med bild och text är bland det roligaste som finns. I första förslaget använder eleverna kända personer och i det andra ska de försöka härma Jan Stenmark (med bilder av okända personer). Bilden och pratbubblan och Jan Stenmark

BETRAKTARENS INRE DIALOG – EN MONOLOG
Beskrivningar, dialoger och handlingar levandegör historien, men att låta personernas egenskaper komma fram ur en betraktares inre dialog ger berättelsen ytterligare en dimension. Eleverna går ofta igång på detta. Det kan bli ganska roligt att läsa upp för varandra. Betraktarens inre dialog

VEM ELLER VAD SKA BORT?
Ni minns väl Brasses gamla Lattjolajbanlåda? Kerstin Dahlin berättar: För att få igång bra, utmanande diskussioner behövs ofta bara enkla medel. Något som sätter igång tankarna, något som alla kan tänka kring och något som puttar tankarna in på lite ostadig mark. Vem eller vad ska bort?

INITIALLEKEN
Att träna på muntligt framträdande och ha kul. En klurig frågesport! Muntligt framträdande med frågesport

Hehe… det blev visst elva! Hoppas någon av de ELVA idéerna kan vara något för dig och din klass!

En bra lektion – enligt eleverna

Mina åttor fick i uppgift att fundera på vad som kännetecknar en bra lektion. Hur ska en sådan vara? De fick tio minuter på sig att lista faktorer som spelar roll. Listan i den ordning eleverna berättade när vi gick laget runt, alltså utan inbördes rangordning, kommer här:

Några av punkterna ovan fick eleverna fundera vidare på. Frågan under respektive rubrik:

Struktur

Hur skapar läraren struktur för sina elever?

  • Förklara vad vi ska göra
  • Hur uppgiften ska genomföras
  • Använda listor (1, 2, 3) på tavlan
  • Läraren måste komma noga förberedd (ja, vi ser om en lärare har förberett sig eller inte!)
  • Skriftlig information måste vara logisk – var sak på sin plats (som i klädgarderoben)
  • Man ska förstå hur insatsen på uppgiften hänger ihop med betygen

Variation

Hur kan läraren skapa variation i undervisningen?

  • Alternera olika uppgifter under varje lektion (t ex läsa, skriva, prata, lyssna, praktiskt).
  • Inte för många byten under en lektion. Då blir det ”hattigt”.
  • Göra saker på olika sätt, t ex skriva (på dator, för hand, tankekartor, listor, långa och korta texter).
  • Använda olika sorts material, t ex tidningar, böcker, filmer och bilder.

Motivation/intressant/roligt

Vad kan läraren göra för att motivera eleverna?

  • Elevinflytande. Att använda våra idéer, tankar och texter under lektionerna.
  • Variera mera.
  • Lärarens engagemang för ämnet är jätteviktigt. Det måste synas att läraren gillar det hen gör!
  • Tydlighet – om man inte förstår går luften ur lektionen på en gång.

Diskussioner

Hur ska riktigt bra diskussioner och samtal vara?

  • Alla ska få säga något
  • Alla ska delta, vara aktiva
  • Läraren ska leda samtalet och fördela ordet
  • Samtal i mindre grupper, sen i helklass
  • Man måste veta vad man ska prata om
  • Man måste ha respekt för andras åsikter

Testa själv! Fråga dina elever hur de vill att en bra lektion ska vara. Tack 8D för era tankar! Mycket att tänka på för oss lärare 🙂