Märkt: kreativitet

2018 – Det är något som skaver i skolan

Det är många lärare som försöker skapa en skola med fokus på elevens lärande. Nyfikenhet, kreativitet och utmaningar är viktiga inslag i en lärande skola, liksom gemenskap, trygghet och elevinflytande i en demokratisk skola. Tyvärr blåser det ofta politiska vindar i helt motsatt riktning. Om detta har jag skrivit flera gånger under 2018. Här en sammanställning om det som jag anser skaver i skolan.

SKOLAN HAR BLIVIT EN PRESTATIONSFABRIK

Många barn berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.

Hur vore det om politiker, tjänstemän (Skolverket och Skolinspektionen), huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd.

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Läs mer om detta här: Fokus på lärande och Eleverna stressas sönder som blev en TV4-nyhet.

GRÄNS FÖR GODKÄNDA ELEVER

Känner du någon (vuxen) som är intresserad av och kunnig inom konst, litteratur, foto, teknik, idrott, matlagning, hantverk, språk, miljö, naturvetenskap, globala och nationella samhällsfrågor? Nej, tänkte väl det! I skolan möter eleverna väldigt många ämnen och de förväntas bli ”godkända” i samtliga, trots att vi själva inte lever upp till dessa krav. Dessutom är själva terminologin både mänskligt och logiskt bekymmersam. Godkänd? Enligt vem? Enligt vad? I vilket syfte? Det är faktiskt en gåta att införandet av gränsen för ”godkänt” inte föregicks av en vild och hetsig diskussion!

Eleven mår ofta redan dåligt för att hen inte presterar tillräckligt (i mängd eller i kvalitet) och jakten skapar en omänsklig press, vilket inte sällan framkallar stress som faktiskt leder till att eleven lär sig mindre och kommer ännu längre ifrån godkända betyg. Negativ stress är lärandets värsta fiende. Dessutom identifierar sig eleven ofta med betygen. A=smart, ambitiös, duglig=jag är en bra människa. F=trög, lat, värdelös=jag är en dålig människa.

Betyg, bedömning, hets, press, stress, godkänd - om en skola där eleven mår allt sämre. Av Fredrik Sandström


Läs mer om detta här: Gräns för godkända elever

BEDÖMNINGSFOKUSET PÅVERKAR UNDERVISNINGEN

För att administrera bedömningen är checklistor och matriser frestande lätt för läraren att ta till. Matriserna sköljer över skolan: betyg, bedömningsstöd, konkretiserade ämnesmatriser, kunskapsprofiler till nationella prov, checklistor i lärplattformar, förenklade kunskapsmatriser (Heja) och senast i raden så kallade lärande matriser. Bedömningen har krupit in i klassrummen och vunnit mark. Matristänkandet påverkar undervisningen och därmed lärandet. Redan sjuåringar får möta kunskap i rutsystem istället för i litteraturen, naturen, rörelsen, utforskandet och den sociala gemenskapen. En undervisning som fokuserar mer på form än innehåll innebär en björntjänst för eleverna.

Tusentals lärare ägnar hundratusentals timmar åt att markera sina elevers kunskaper i olika (digitala) system i cirka 15 ämnen där varje ämne består av uppskattningsvis 15 utvalda delar av kunskap. Det blir 225 olika kunskaper som eleven blir bedömd i. Är det någon som på allvar tror att eleven har förmåga att sätta sig in i 225 rutor och att det hjälper eleven vidare i sitt lärande? Jag tror det är fullt tillräckligt att hålla ordning på 15 betyg.

Läs mer om detta här: Enkla vägar till lärande ger fattig kunskap

2019 – ELEVENS ÅR?

I backspegeln ser jag krav, prestation, bedömning, resultat, matriser, betyg och fler elever med stukad självkänsla och dåligt självförtroende. Jag undrar om skolan 2019 kommer att handla mer om; angelägna ämnen, utmanande frågor, läsning, lärande, språkutveckling, kreativitet, nyfikenhet, gemenskap, generositet och solidaritet? Jag hoppas det!

Skolan ska vara en plats där eleverna och deras lärande, läsande, tänkande, talande och skrivande är i fokus. Läs mer om detta här: Hur förhåller vi oss till digital teknik?


En text till scenen ur filmen
Vi delar och lär av varandra

GOTT NYTT (SKOL)ÅR!

I staden där jag bor

Ibland behövs det inte så mycket. En promenad och ett fotografi föder en tanke på något större. En bild som gestaltar något centralt både för eleven och Arboga:
En elevtext - Av Fredrik Sandström

En text som berättar hur eleven ser på kajens, åns och fiskets betydelse för staden och för några av människorna som bor i den:

Kajen i Arboga samlar människor från när och fjärran,
den skapar ett band mellan de olika sidorna av ån,
gör ivriga fiskare och andra människor lyckliga.

Uppgiften finns här

Vi delar och lär av varandra

Det finns oändligt många sätt att lära av varandra. Tryckta texter i olika format är bara ett sätt att dela med sig. Tre elevröster från morgonen:

Alltså Fredrik, du vet att jag slänger de där häftena på en gång efter lektionen är slut?!
Va?! Det gör inte jag. Jag lägger dem i en sparlåda.
Jag har kvar alla i mitt skåp.

Trots att eleverna uttrycker olika förhållningssätt till de regelbundna små produktionerna av elevtexter är det knäpptyst i klassrummet när jag jag delar ut den senaste. Eleverna läser intensivt i tio minuter och tar del av klasskamraternas tankar, åsikter och känslor om olika digitala fenomen. Tankar som har väckts genom läsning av Savannen (Bradbury).
En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Lite senare hänger jag upp några andra elevtexter skrivna till bilder ur Are You Lost In The World Like Me (Moby). Jag ser hur några elever sneglar, upptäcker och läser sin egen text. Såklart även de andra texterna. Under resten av dagen, när jag har andra klasser i samma sal, läser även dessa elever texterna på väggen. Två killar så intresserat att de missar min genomgång.
Moby Are You Lost In The World Like Me - Av Fredrik Sandström

Det tar förvisso en del tid att fixa till, men det är väl investerad tid när man ser att det händer något med eleverna när texterna finns där. Elever som läser något som en annan elev har skrivit. Gott så!

En bild och några ord

Se det som en enkel, kreativ och språkutvecklande lektion mellan två längre projekt eller ett mer omfattande projekt där flera idéer nedan blir till delar av något större. Idén fick jag av Malin Larsson, men jag har ändrat på den lite. Eleverna går ut för att undersöka och beskriva verkligheten med bild och ord, med kopplingar till sig själv eller andra… målande språk, underfundigheter och ordvitsar tillåtna… läraren kan bestämma några motiv för att exemplifiera olika sätt att uttrycka sig, till exempel att beskriva ekan som ligger vid ån ur olika perspektiv:

  • fiskaren – som längtar ut till sjön
  • båtfixaren – som med fackspråk beskriver renoveringsbehoven
  • poeten – som målar bilden av en tom och övergiven eka
  • kommuntjänstemannen – som rapporterar om stadens övergivna fordon och båtar

Eleverna får såklart välja egna motiv!

FORMEN PÅ RADERNA

Det går att skriva på olika sätt:

  • Beskriva, tänka, känna: Vad ser du? Vad tänker du? Vad känner du? Välj ut ur varje korttext de bästa orden/raderna till ett exakt antal rader (exempelvis tre, fem eller sju) som skapar en ny text.
  • Tidsformer: Vad kan ha hänt? Vad händer? Vad kommer att hända? Samla de bästa fraserna efter varje menings inledning: Igår, idag, imorgon (första raden i nutid, andra i dåtid och tredje i framtid).
  • Stilfigurer (anafor, trikolon, besjälning, liknelse, alliteration)
  • Ordklasser. Samla substantiv, adjektiv och verb förknippade med bilden. Vad händer med uttrycket om treradingen har många substantiv? Många adjektiv? Många verb?

Formen kan ju även vara helt fri (t ex en dikt eller mikronovell).

BILDER AV HEMSTADEN

Eleverna fotograferar hemstaden. Dessa bilder ska vi sedan skriva till på många olika sätt i projektet ”ARBOGA”. Instruktioner:

UPPDRAGET

Dokumentera det du tycker är typiskt Arboga.
Det kan vara det du gillar och/eller inte tycker om.
Något varmt, kallt, fint, fult, roligt, annorlunda eller konstigt.

FOTOTIPS!

Tänk på vad du vill fokusera på i bilden (och bakgrunden)
Lek med avstånd (bildutsnitt): Kom nära eller långt ifrån
Olika perspektiv: Fota från ovan, sidan eller underifrån
Ta minst 10 foton! Gärna på många olika sorters motiv!

EXEMPEL PÅ KOPPLING MELLAN BILD OCH TEXT

Stöd för skrivande - bild som inspirerarStötte på en rolig skylt och ett annorlunda gatunamn under en promenad i Göteborg för en tid sedan!

Varning på stan!
Här bor Ove Sundberg
och en annan man som heter Ove.

Ta med karaktären hem

Eleverna får välja en liten pappfigur, ca 20 centimeter hög, antingen Steffi eller Nelli ur En ö i havet (läs mer om syfte, kontext och upplägg till läsningen här). Eleverna tar med figuren hem och dokumenterar vad de gör tillsammans en dag efter skolan. (Bilden nedan är ett collage och kan skapas med Alfafunktionen i Pages eller en lassofunktion, samt en gratisikon). Bildfilen finns här

Ta med karaktären hem - en aktivitet med digitala verktyg och skrivande som tränar elevernas inlevelseförmåga - Av Fredrik Sandström

Steffi och Nelli har haft det tufft på olika sätt och delar av sin “resa”. Välj vem du vill göra något med för att göra hennes liv lite bättre. Det kan vara din favoritpromenad, ett besök på ett evenemang eller att gå till en trevlig plats. Du väljer något som du tycker om och dessutom tror att Steffi eller Nelli skulle uppskatta!

DEL 1 – TA ETT FOTO

Sammanhanget: Steffi eller Nelli är hemma hos dig en dag efter skolan fram till kvällen. Vad hittar ni på? Var är ni? Går eller åker ni någonstans? Vilka träffar ni? Vad pratar ni om?

Ta ett foto av figuren, sammanhanget och gärna dig själv (ej nödvändigt) med antingen Photo Booth eller mobilkamera.

DEL 2 – SKRIVUPPGIFTEN

Börja med att infoga bilden i ditt Googledokument. Du skriver ca en sida i “dagboksform”. Skriv under rubriken Steffi/Nelli var hemma hos mig (22/10 2018). Du kan skriva om:

A) Berätta om er dag tillsammans. Du kan börja med: Idag efter skolan följde X med mig hem. Vi började med att…

B) Föreställ dig dagen ur Steffis/Nellis perspektiv. Vad tror du att hon tyckte, tänkte och kände? Vad var roligt, tråkigt, konstigt, igenkännande, nytt, gammalt? Du kan börja så här: Jag tror att … tyckte … var roligast. Hon berättade att hon hade gjort det förut och … Jag såg att hon blev ledsen när… Jag tror att hon kom att tänka på …

C) Blicka både framåt och inåt. Kommer ni att träffas fler gånger? Vad gör ni nästa gång ni ses i så fall? Varför då? Om ni inte ska ses igen, vad kan det bero på? På vilka sätt är ni lika och olika?

Idén om Steffi och Nelli har jag fått av Malin Larssons En man som heter Ove och Anna Sterlinger Ahlrings Diktatorn. Tack!

Vi läser, tänker, talar och skriver om En ö i havet för att:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

En samling minilektioner

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, är det perfekt att ha något kreativt, roligt och annorlunda att ta till. Samtidigt som det såklart ska kännas givande och meningsfullt.  Förra terminens samling av kortisar finns här: Topp 10 miniprojekt. Håll till godo, vårens samling topp 10 kommer här!

Leka med bokstäver

Att leka med bokstävernas färg och form. Fundera på vad olika typsnitt signalerar. Hur kan man med dessa små medel kommunicera en identitet och/eller känsla? Om bokstäver – färg och formLeka med bokstäver, färg, form och typsnitt

Poesi med boktitlar

Annika Sjödahl tipsar: Att leka med ord och skapa poesi med hjälp av boktitlar. Poesi med boktitlar

Twitterpoesi

Jenny Edvardsson: Att träna på att uttrycka sig poetiskt kärnfullt! Twitterpoesi

Textens tomrum

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig i en sång. Resan hem

Balloon Kids
Parafras Banksy Balloon kids

Malin Clarström använder Banksy som förebild när eleverna gör egna bilder. Skriv en dikt som passar till din bild! Balloon Kids (eller valfri bild av Banksy)

Tolka bilder

Annika Sjödahl använder sagobilder för att eleverna ska träna inferenser och öka ordförrådet. Tolka bilder

Så mycket bättre

Anki Mårtensson tipsar: Tolka en text, bearbeta den och skapa en ny och alternativ version av den ursprungliga texten. Så mycket bättre

Beskriva karaktärer utifrån bilder

Britt Andersson med ett roligt och tempofyllt upplägg i elva delar (!) får avsluta. Beskriva karaktärer utifrån bilder

Skriv en psykologisk thriller

En skräckhistoria i tre delar: Psykologisk thriller (varför inte skriva parvis)

När jag mötte Lassie

Låt eleverna tänka på: Har du träffat någon kändis någon gång? Eller åtminstone sett? Vad hände? Vem skulle du vilja träffa och varför? Låt eleverna fundera enskilt en stund, resonera parvis och lyft därefter några historier i helklass. Du kanske också kan bidra med en anekdot? Jag mötte Lassie