Kategori: Lektionstips

Skönlitteratur och läxförhör

Förra veckan testade jag något som tog emot väldigt mycket. Det går emot det mesta vad jag tänker att läsning är och ska vara. Det är långt ifrån en upplevelse där vi får leva oss in i ”hur andra människor tänker, känner och lever” och där skönlitteraturen ”erbjuder perspektivskiften och tillträde till det främmande och oväntade”. (Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller, Läsning utan motstånd, Svenskläraren, nr 1, 2019). Jag försöker undvika aktiviteter där läsningen blir instrumentell. Jag tror stenhårt på att betona den estetiska upplevelsen… att utmana eleverna med de texter som vi läser… att eleverna reflekterar över värdet och vikten av läsning… … att inre motivation slår yttre. Ändå gjorde jag något som går emot dessa principer när mina elever fick ett läxförhör på bokens sex första kapitel. Varför gjorde jag det?

Jag upplever att en del elever, oavsett vilken titel vi läser, inte riktar tillräckligt mycket fokus mot texten. När vi läser, tänker och samtalar om texten vill de gärna lämna den och börjar relatera till sig själva och andra. De har skummat ytan och drar förhastade slutsatser vad texten handlar om, tematik och budskap, och resonerar om dessa ämnen genom sig själva istället för genom boken och dess karaktärer. Det blir sällan en förflyttning av perspektiv utan snarare en cementering av redan befintliga. Självklart kan jag som lärare styra elevens läsning genom frågor och aktiviteter, men vissa elever får då svårt. Kommenterar som ”jag minns inte” och ”jag vet ju inte hur dom (karaktärerna) tänker” är inte helt ovanliga. Dessa kommenterar visar att läsknappen inte har varit påslagen. Hur får man då dessa elever, trots flertalet försök med olika titlar, att rikta uppmärksamhet mot texten så att läsningen blir djupare och rikare? Så att vi senare kan resonera om tematik och budskap, få nya perspektiv och nå insikt, att förstå mig själv och andra på ett nytt sätt.

Tio frågor om bokens sex inledande kapitel. Frågor om karaktärerna, var handlingen utspelar sig och vad som faktiskt händer. Fullt fokus på texten. Elever som bläddrar i boken för att hitta exempel. Letar inferenser! 55 intensiva minuter där de sätter ord på sin förståelse av texten. Vad eleverna skriver! Alla! Ingen som är passiv, som fallet kan vara vid boksamtal eller skrivande i läslogg. Men ändå är det något som skaver i mig… har jag inte bara lurat eleverna och mig själv, är en tanke som jag inte kan kasta ifrån mig.

Vad är det som gör att ordet ”läxförhör” skapar denna ambition? Det kan bara vara det skarpa läget. Visa vad man kan. Jakten på antal poäng.

Eleverna kommer såklart att få tillbaka sina förhör, på något sätt ”rättade”, men det var ju inte det som var poängen. Min tanke med läxförhöret var att ALLA skulle få en bas, genom att tränga in i texten, på djupet fundera och sedan formulera sin förståelse av:

  • Händelseförlopp
  • Bokens karaktärer och inbördes relationer (t ex om maktskillnader mellan syskonen)
  • Motiv till karaktärernas handlingar
  • Miljön
  • Analysera delar, leta inferenser, för att skapa och förstå en helhet

Lektionen avslutas med att jag berättar att det var lektionens syfte. Förmodligen är det många som inte lyssnar nämnvärt, utan väntar på att få tillbaka sitt läxförhör för att se hur många poäng som nåddes, men EN elev säger iallafall:

Jag fattar Fredrik. Egentligen kan man ju inte få poäng för att man läser en bok! Man kan inte ha rätt eller fel när man analyserar och tolkar.

Vi enas om att det finns tolkningar som kan skena iväg och på något sätt vara ”fel”, men eleven har fattat poängen att lektionen handlade om allt annat än poäng! Om jag kommer att göra om det? Jag vet inte… ännu… jag vet innerst inne att det var ett desperat försök, men det fungerade ju faktiskt ganska bra. Frågan är om eleverna genomskådar mig nästa gång ett ”läxförhör” kommer?

Att kombinera bild och text

En enkel, rolig och kreativ uppgift efter avslutat skrivande (ofta berättande texter). Innehållet styr formen:

Skapa ett omslag till din text som förstärker och förtydligar det du vill berätta med din text. Välj en bild som passar till din text. Välj titel med omsorg. Typsnitt. Storlek. Färg. Disposition.

Så här kan det se ut när mina elever laborerar i Canva:

En formgivare vill förmedla textens budskap på bästa möjliga sätt i bilden, som samtidigt ska vara estetiskt tilltalande för läsaren. Från 6:00 kan du se hur ett omslag till Alice i underlandet växer fram. Magi!

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:
Djungelordspråk Fantomen Fredrik Sandström
Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

  • Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
  • Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
  • Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
  • Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
  • Då Fantomen frågar svarar man.
  • Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
  • Fantomens röst isar i blodet.
  • Fantomen har tio tigrars styrka.
  • Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
  • Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
  • Fantomen är hård mot de hårda.
  • Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

Kärnan av ämnet

En uppdaterad bild (tidigare här) av hur jag försöker variera undervisningen i både det lilla formatet (lektionen) och det större (längre projekt). De fyra symbolerna klockan 12, 3, 6 och 9 visar ämnets centrala aktiviteter: läsa, tänka, samtala och skriva. I mitten återfinns en femte, att processa både form och innehåll. Aktiviteterna ska inte ses som följda av varandra utan sker samtidigt eller parallellt.
Planera för svenska - Ämnets kärna - Av Fredrik Sandström

Läsa om angelägna ämnen i en sammanhållen kontext

För att förstå en text och varför den förtjänar att läsas underlättar det om kontexten är känd och tydlig, exempelvis historiskt, socialt, geografiskt eller tematiskt. Det underlättar också om eleverna kan relatera till texten, tematiken och kontexten tanke- och/eller känslomässigt. Därför försöker jag välja texter med ämnen som kan vara angelägna för eleverna, till exempel om:

  • Personlig utveckling och identitet
  • Existensiella frågor
  • Mellanmänskliga relationer
  • Skolliv
  • Normer och värden/diskriminering
  • Demokrati/mänskliga rättigheter
  • Etik
  • Aktuella ämnen, t ex digitalisering, miljöfrågor, internationellt

Genom att använda en huvudtext (ofta en roman eller novell) som möter flera andra texter (tidningstext, kortfilm, serie, podcast, radio, tv, bilder) skapas variation och indirekt en sammanhållen kontext. Dessutom ger de många olika texterna, som gärna får fungera som fördjupning eller kontraster, eleverna en möjlighet att göra kopplingar och jämföra. Läs mer här: En ö i havet – Att läsa och förstå

Tid till tanke och att känna

Det tar tid att tänka och känna. Det fordras tid för att formulera sig med ord och ytterligare längre tid att formulera tankarna i skriven text. När vi läser ges tid att tänka i olika former, Markera vissa delar av texten, Tankemeningar eller Ett ord ur texten.

Samtala, tala och lyssna

Samtalet är centralt. Eleven får sätta ord på sina tankar för någon annan. Genom att lyssna på andra får eleven möta andra upplevelser och perspektiv. Samtalen kan se ut på många olika sätt, Välj en scen som berör digSokratiska samtal, Olika frågor eller Sammanfatta och rubricera ett kapitel.

Tanke- och prestationsskriva

För att kunna prestera i någon form, antingen muntligt i samtal och berättande eller skriftligt, underlättar det mycket om eleven har gjort ett förberedande tankearbete. Därför skriver mina elever ofta tanketexter. Osorterade texter för att formulera tolkningar, frågor, tankar, känslor och åsikter utan någon större tanke på prestation. Dessa tanketexter används sedan som underlag i samtal, berättande eller för att skriva texter som är tänkta för en mottagare. Läs mer: Tanke- och prestationsskrivande. Eleverna bearbetar, tolkar och skriver på många olika sätt i samband med det lästa, Ta med bokens karaktär hemBokens sista kapitel, Bokens karaktär twittrar, Dramaturgi i fyra steg och Spela in podcast.

En avslutande tanke som styr de texter jag väljer, de frågor eleverna får möta i samtal, de former som används när vi bearbetar det lästa och de texter eleverna skriver:

Skriver eleverna för att lära sig skriva en argumenterade, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och utredande text eller skriver eleverna för att de vill påvisa, berätta, beskriva, förklara, instruera eller utreda något för någon?

Ett läsande ämneslag

Ett väl fungerande ämneslag är guld värt och ett läsande sådant ovärderligt! Under flera års tid har vi svensklärare regelbundet träffats för att samtala om vad, hur och varför våra elever ska läsa och skriva, liksom att tillsammans försöka skapa meningsfulla aktiviteter till våra läs- och skrivprojekt. Detta läsår träffas vi en timme/vecka. Vi skapar en dagordning i ett googledokument som alla kan redigera i. Vi har några ständigt återkommande punkter:

  • Kalendarium (NP, beställningar, gemensamma projekt: t ex skrivprojekt åk 7, medier åk 8, filmprojekt åk 9)
  • Dela något du läst, sett, hört eller gjort

Det regelbundna delandet gör att vi ständigt resonerar om undervisningens innehåll. Vi satsar följaktligen våra läromedelspengar på köp av litteratur.

STEG 1 – Att dela med sig

Vi lägger mycket tid och fokus på att ”dela med sig” av litteratur, andra texter, bilder, filmer och övriga tillgängliga resurser som vi tror kan tillföra något i undervisningen för våra elever. Så här ser det ut i vårt protokoll från de fyra senaste veckorna:

VECKA 3
Medier åk 8. Fyra resurser på nätet:
Vad visar bilden http://www.vadvisarbilden.org/ Lararhandledning
MIK https://statensmedierad.se/larommedier
Digitala lektioner https://digitalalektioner.iis.se/lektioner/
#metoo 2018 och kvinnor

VECKA 2
Barnen som lekte i Hinternasswald – Jessica Schiefauer (Flugornas Herre möter Stig Dagerman)

VECKA 51
Julberättelser: En julgäst (Selma Lagerlöf), Granen (Tove Jansson), Pappa Panovs stora dag (Tolstoy), Karl-Bertil Jonssons julafton (T Danielsson), Tomten (Rydberg), Mitt jullov (John Ajvide Lindqvist)

VECKA 50
Fokus på ljud i undervisningen:
P3 Serie: https://sverigesradio.se/p3serie
Barnradion: Alice i underlandet Mördarens apa Sunnanäng
Jag gråter bara med ena ögat (Människor på flykt åk 9)
Tove Jansson: Vem ska trösta knyttet
Om skolan: Radionovellen Mattan +En sagolik skola + Skolanibild + Vikarien (Hans-Eric Engqvist)

STEG 2 – Motiv, tema, budskap

Nästa steg blir att samtala om bland annat: Vad handlar texterna om? Representation? Normer? Tematik och budskap? Vilka frågor är relevanta för våra elever? Vi sorterar och kategoriserar all litteratur. Texterna samlas i gemensamma dokument för att få en överblick. Delar av våra senaste inköp:

Gäddgårdsskolan Arboga Arbetslag Ämneslag Litteratur Svenska för högstadiet

STEG 3 – Hur materialet kan användas

Kan texten fungera som ett fristående projekt eller som textmöte till något befintligt? Hur kan de nya texterna möta de gamla klassuppsättningarna?

Det läggs ganska mycket tid på möten i skolan för att planera olika förebyggande och åtgärdande aktiviteter eller av bara gammal (o)vana. Arbetslaget. Elevhälsan. Tryggshetsteam. Mentorsträffar. Trivseldagar. FN-dagen, bland många andra dagar som gör anspråk på elevernas tid. Tänk om vägen till ökad kvalitet i undervisningen går genom våra ämnen? Om vi lägger mer tid på att skapa riktigt jäkla bra, vettig, innehållsrik och angelägen undervisning kanske behovet av alla andra möten blir mindre? Just sayin’…

Vi delar och lär av varandra

Det finns oändligt många sätt att lära av varandra. Tryckta texter i olika format är bara ett sätt att dela med sig. Tre elevröster från morgonen:

Alltså Fredrik, du vet att jag slänger de där häftena på en gång efter lektionen är slut?!
Va?! Det gör inte jag. Jag lägger dem i en sparlåda.
Jag har kvar alla i mitt skåp.

Trots att eleverna uttrycker olika förhållningssätt till de regelbundna små produktionerna av elevtexter är det knäpptyst i klassrummet när jag jag delar ut den senaste. Eleverna läser intensivt i tio minuter och tar del av klasskamraternas tankar, åsikter och känslor om olika digitala fenomen. Tankar som har väckts genom läsning av Savannen (Bradbury).
En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Lite senare hänger jag upp några andra elevtexter skrivna till bilder ur Are You Lost In The World Like Me (Moby). Jag ser hur några elever sneglar, upptäcker och läser sin egen text. Såklart även de andra texterna. Under resten av dagen, när jag har andra klasser i samma sal, läser även dessa elever texterna på väggen. Två killar så intresserat att de missar min genomgång.
Moby Are You Lost In The World Like Me - Av Fredrik Sandström

Det tar förvisso en del tid att fixa till, men det är väl investerad tid när man ser att det händer något med eleverna när texterna finns där. Elever som läser något som en annan elev har skrivit. Gott så!

En bild och några ord

Se det som en enkel, kreativ och språkutvecklande lektion mellan två längre projekt eller ett mer omfattande projekt där flera idéer nedan blir till delar av något större. Idén fick jag av Malin Larsson, men jag har ändrat på den lite. Eleverna går ut för att undersöka och beskriva verkligheten med bild och ord, med kopplingar till sig själv eller andra… målande språk, underfundigheter och ordvitsar tillåtna… läraren kan bestämma några motiv för att exemplifiera olika sätt att uttrycka sig, till exempel att beskriva ekan som ligger vid ån ur olika perspektiv:

  • fiskaren – som längtar ut till sjön
  • båtfixaren – som med fackspråk beskriver renoveringsbehoven
  • poeten – som målar bilden av en tom och övergiven eka
  • kommuntjänstemannen – som rapporterar om stadens övergivna fordon och båtar

Eleverna får såklart välja egna motiv!

FORMEN PÅ RADERNA

Det går att skriva på olika sätt:

  • Beskriva, tänka, känna: Vad ser du? Vad tänker du? Vad känner du? Välj ut ur varje korttext de bästa orden/raderna till ett exakt antal rader (exempelvis tre, fem eller sju) som skapar en ny text.
  • Tidsformer: Vad kan ha hänt? Vad händer? Vad kommer att hända? Samla de bästa fraserna efter varje menings inledning: Igår, idag, imorgon (första raden i nutid, andra i dåtid och tredje i framtid).
  • Stilfigurer (anafor, trikolon, besjälning, liknelse, alliteration)
  • Ordklasser. Samla substantiv, adjektiv och verb förknippade med bilden. Vad händer med uttrycket om treradingen har många substantiv? Många adjektiv? Många verb?

Formen kan ju även vara helt fri (t ex en dikt eller mikronovell).

BILDER AV HEMSTADEN

Eleverna fotograferar hemstaden. Dessa bilder ska vi sedan skriva till på många olika sätt i projektet ”ARBOGA”. Instruktioner:

UPPDRAGET

Dokumentera det du tycker är typiskt Arboga.
Det kan vara det du gillar och/eller inte tycker om.
Något varmt, kallt, fint, fult, roligt, annorlunda eller konstigt.

FOTOTIPS!

Tänk på vad du vill fokusera på i bilden (och bakgrunden)
Lek med avstånd (bildutsnitt): Kom nära eller långt ifrån
Olika perspektiv: Fota från ovan, sidan eller underifrån
Ta minst 10 foton! Gärna på många olika sorters motiv!

EXEMPEL PÅ KOPPLING MELLAN BILD OCH TEXT

Stöd för skrivande - bild som inspirerarStötte på en rolig skylt och ett annorlunda gatunamn under en promenad i Göteborg för en tid sedan!

Varning på stan!
Här bor Ove Sundberg
och en annan man som heter Ove.