Märkt: Läsa

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur

Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström

Skolan: igår, idag, imorgon

Skolan har under lång tid sett likadan ut och förändrats väldigt mycket. Det kanske mest påtagliga är hur synen på barn har förändrats genom historien. Hierarkin ser helt annorlunda ut idag jämfört med 50 och 100 år sedan. Jag vill att eleverna ska se på skolan, eleven och läraren i ett historiskt perspektiv, fundera på hur de själva ser på dagens skola och framtidens (till exempel vad de anser om omdömen i ”ordning och uppförande”). Vi gör det genom en historisk tillbakablick, några noveller som utspelar sig i skolan och delvis ger en bild av tiden, samt i uttrycket ”skolan i bild” i form fotografier, serier och kortare texter.

Introduktion: Att vara barn för 100 år sedan (tom 11:45)
Lärare har många gånger filmatiserats. Jag berättar om den kanske mest klassiska: Fusk min herre (Hets, 1944)
Hur skildras skolan, lärare och elever i filmer och serier idag?

Texter om skolan från olika tider

1800-talet: Från husförhör till folkskola
Tre berättelser från förr: Träskorna, Morsdagspresenten, Upptäcktsresande August

1920-talet: Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg

Vi pratar om texten:

  • Varför var det så svårt för unga att flyga? Skillnaden mellan flickor och pojkar?
  • Pappan genomgår en stor förändring och går emot tidens normer. Hur kan det komma sig?
  • Vilken syn hade lärare på unga människor? Vilka möjligheter fanns att flyga i skolan?
  • Berta flög vidare. Leta tecken i texten som förklarar hur det var och blev möjligt.
  • Får du flyga i skolan? Är denna bild representativ för 1927 och/eller 2019? På vilka sätt?

En tanketext efter läsningen: Skriv dina tankar om valfri scen/citat ur boken.

1970-talet: Duell i sal 17 – Mikael Niemi. Vi talar om hämnd, våldet som lösning, manlighet, det fria 70-talet, en vuxenvärld som abdikerat, maktförskjutning och pennalism. Tanketexter som eleverna skriver: Välj en scen/citat ur texten som du resonerar om. Beskriv och analysera duellen som utspelar sig i salen/skolan.

1980-talet: 
Mattan – Annika ”Säkert” Norlin. Finns som radionovell här. En fantastisk novell som är djupt tragisk och samtidigt väldigt rolig. Om den är representativ eller inte för 80-talet låter jag vara osagt. Men jag tror vi alla kan känna igen både Stor-Eva och Frallan?

Avslutande uppgift: Skolan i bild

SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Diskutera, fundera och skapa din bild av skolan. Bilder som Lärarstiftelsen sedan publicerar i en bildantologi – ett tidsdokument över skolan idag. Mer info finns här

VAD VILL DU VISA? Diskutera. Vilken är din upplevelse av skolan? Vad vill du berätta?

  • Positiv eller kritisk/negativ?
  • Om ämnen eller undervisningens innehåll?
  • Teoretiska eller praktiskt/estetiska ämnen?
  • Hur vi lär, t ex läser, pluggar, skriver och samtalar?
  • Om det sociala med skolan?

HUR vill du synliggöra din bild av skolan? Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestrip? Titta på några elevbilder om du vill.

Lärarens bilder av skolan

Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Klassuppsättningar när eleverna ska läsa samma bok

Skönlitteratur och läxförhör

Förra veckan testade jag något som tog emot väldigt mycket. Det går emot det mesta vad jag tänker att läsning är och ska vara. Det är långt ifrån en upplevelse där vi får leva oss in i ”hur andra människor tänker, känner och lever” och där skönlitteraturen ”erbjuder perspektivskiften och tillträde till det främmande och oväntade”. (Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller, Läsning utan motstånd, Svenskläraren, nr 1, 2019). Jag försöker undvika aktiviteter där läsningen blir instrumentell. Jag tror stenhårt på att betona den estetiska upplevelsen… att utmana eleverna med de texter som vi läser… att eleverna reflekterar över värdet och vikten av läsning… … att inre motivation slår yttre. Ändå gjorde jag något som går emot dessa principer när mina elever fick ett läxförhör på bokens sex första kapitel. Varför gjorde jag det?

Jag upplever att en del elever, oavsett vilken titel vi läser, inte riktar tillräckligt mycket fokus mot texten. När vi läser, tänker och samtalar om texten vill de gärna lämna den och börjar relatera till sig själva och andra. De har skummat ytan och drar förhastade slutsatser vad texten handlar om, tematik och budskap, och resonerar om dessa ämnen genom sig själva istället för genom boken och dess karaktärer. Det blir sällan en förflyttning av perspektiv utan snarare en cementering av redan befintliga. Självklart kan jag som lärare styra elevens läsning genom frågor och aktiviteter, men vissa elever får då svårt. Kommenterar som ”jag minns inte” och ”jag vet ju inte hur dom (karaktärerna) tänker” är inte helt ovanliga. Dessa kommenterar visar att läsknappen inte har varit påslagen. Hur får man då dessa elever, trots flertalet försök med olika titlar, att rikta uppmärksamhet mot texten så att läsningen blir djupare och rikare? Så att vi senare kan resonera om tematik och budskap, få nya perspektiv och nå insikt, att förstå mig själv och andra på ett nytt sätt.

Tio frågor om bokens sex inledande kapitel. Frågor om karaktärerna, var handlingen utspelar sig och vad som faktiskt händer. Fullt fokus på texten. Elever som bläddrar i boken för att hitta exempel. Letar inferenser! 55 intensiva minuter där de sätter ord på sin förståelse av texten. Vad eleverna skriver! Alla! Ingen som är passiv, som fallet kan vara vid boksamtal eller skrivande i läslogg. Men ändå är det något som skaver i mig… har jag inte bara lurat eleverna och mig själv, är en tanke som jag inte kan kasta ifrån mig.

Vad är det som gör att ordet ”läxförhör” skapar denna ambition? Det kan bara vara det skarpa läget. Visa vad man kan. Jakten på antal poäng.

Eleverna kommer såklart att få tillbaka sina förhör, på något sätt ”rättade”, men det var ju inte det som var poängen. Min tanke med läxförhöret var att ALLA skulle få en bas, genom att tränga in i texten, på djupet fundera och sedan formulera sin förståelse av:

  • Händelseförlopp
  • Bokens karaktärer och inbördes relationer (t ex om maktskillnader mellan syskonen)
  • Motiv till karaktärernas handlingar
  • Miljön
  • Analysera delar, leta inferenser, för att skapa och förstå en helhet

Lektionen avslutas med att jag berättar att det var lektionens syfte. Förmodligen är det många som inte lyssnar nämnvärt, utan väntar på att få tillbaka sitt läxförhör för att se hur många poäng som nåddes, men EN elev säger iallafall:

Jag fattar Fredrik. Egentligen kan man ju inte få poäng för att man läser en bok! Man kan inte ha rätt eller fel när man analyserar och tolkar.

Vi enas om att det finns tolkningar som kan skena iväg och på något sätt vara ”fel”, men eleven har fattat poängen att lektionen handlade om allt annat än poäng! Om jag kommer att göra om det? Jag vet inte… ännu… jag vet innerst inne att det var ett desperat försök, men det fungerade ju faktiskt ganska bra. Frågan är om eleverna genomskådar mig nästa gång ett ”läxförhör” kommer?

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

  • Något som berört,
  • något som gett upphov till tankar (associationer),
  • eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

  • Karaktärer,
  • miljöer,
  • scener,
  • bokens sista scen,
  • citat ur texten,
  • tematik,
  • eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

  • Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
  • Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
  • En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
  • Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
  • Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

Boksamtal om Möss och människor - Årskurs 9 Gäddgårdsskolan Arboga Fredrik Sandström

 

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:
Djungelordspråk Fantomen Fredrik Sandström
Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

  • Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
  • Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
  • Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
  • Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
  • Då Fantomen frågar svarar man.
  • Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
  • Fantomens röst isar i blodet.
  • Fantomen har tio tigrars styrka.
  • Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
  • Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
  • Fantomen är hård mot de hårda.
  • Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?