Märkt: Läsa

En bild av skolan

Ibland händer något som inte går att förklara. När en text möter eleverna vid exakt rätt tidpunkt och en sorts bubbla infinner sig. Jag var med om en sådan i morse. Det är skola när den är som allra bäst!

En klass läser ”En ö i havet” på morgonen och det är alldeles tyst. En stillsam stund i ett stormande hav. En isolerad ö. Vi läser om Steffi och Nelli som flyr till Sverige. Oroliga tider. Omtumlande. Svårt.

Idag läser vi sidorna när flickorna firar jul i ett snötäckt Sverige. Om barn som skrattar, leker och åker kälke i pulkabacken. Det blir något hoppfullt över läsningen. Som ett parallellt universum till det som sker utanför texten i omvärlden. En fin stund. En bild av skolan.

Brevromanen i nytt format – Chattnovellen

Jag visade min närmaste kollega appen Stories by Storytel och hur man kan skapa egna chattnoveller mellan två personer i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. Han svarade med tre korta fraser som inom loppet av tre sekunder tog oss båda med på känsloresan ”från nyfiket glada till uppgivet trötta”:

Det är ju som brevromanen… fast kortare… jaha, där också…

Så kan vi förstås välja att se det, som i Bradburys Fahrenheit 451, där människorna inte längre orkar ta del av fullängder utan nöjer sig med att läsa tablåer, rubriker och sammanfattningar. Men vi vill ändå tro att det kan finnas något roligt, kreativt, språkutvecklande och spännande att utforska här. Om inget annat för att locka till vidare läsning och skrivande. I appen Text Message Chat Video Maker går det hyfsat snabbt att lägga till text, bilder och textrutor. Det är enkelt att spara och går att ladda ned filmfilen lokalt och till Google Drive. Jag slängde ihop en konversation för att kunna visa eleverna hur det funkar… jag kallar den…

KOLLEGOR 🙂

Texten handlar om två lärare som jobbar på Gäddgårdsskolan i Arboga.

PS! Det är ju förstås ingen novell, bara ett exempel på de funktioner som finns i appen (och ett försök att skriva något roligt om två personer som eleverna känner till).

Tio över ett – Ett läsprojekt

Inför läsning av romanen placerar jag in Kiruna geografiskt. Hur långt är det egentligen till Kiruna? Fram med Google maps:

Läsa Tio över ett i ett sammanhang - Ett läsprojekt om Kiruna
Vidare berättar jag kort om gruvnäringen i Sverige ur ett historiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv genom gruvorna i Falun (koppar), Sala (silver), Skellefteå/Boliden (guld) och såklart Kiruna (järn). Vi läser artikeln Det här borde du veta om stadsflytten i Kiruna och tittar på några filmer om den planerade och påbörjade stadsflytten:

Vi samtalar om vilken betydelse en plats och olika byggnader i ens omgivning kan ha.

VI BÖRJAR LÄSA

Jag högläser bokens inledande kapitel. Eleverna läser några kapitel tillsammans i par. Därefter läser de enskilt. Några kapitel får eleverna i läsläxa. Tillsammans hjälps vi åt att rubricera kapitlen (för att göra det lättare att komma ihåg handlingen). Vi samlar förslagen i ett Googledokument:

Medan eleverna läser gör de små noteringar på Post-it-lappar och klistrar in dem i boken på några valfria ställen. Elevernas anteckningarna kan vara frågor, sådant som är viktigt, något de blir berörda av eller inte förstår. Eleverna samtalar med varandra i mindre grupper om vad det har noterat. Därefter följer ett boksamtal baserat på citat ur bokens första hälft. Jag gör alla frågor i Google presentationer (placera muspekaren på presentationen nedan och klicka för att få fram frågorna).

STOPP 1: BOKSAMTAL & TANKESKRIVA

Efter samtalet får eleverna välja ett citat som de tankeskriver om – antingen fritt eller utifrån frågorna. Nu får de också möjlighet att skriva om saker som de har ”lappat” i texten.

STOPP 2: TANKESKRIVA & SAMTAL

Vi läser vidare och efter ytterligare ca 75 sidor gör vi nästa stopp. Denna gång får eleverna skriva först och samtala sen. Eleverna väljer en av nedanstående frågeställningar (A, B eller C). Frågornas färger är kopplade till kapitel i boken:

Eleverna väljer också en av dessa (A, B, C eller D):

STOPP 3: EFTER LÄSNINGEN

Vi läser ut boken under ett par lektioner parallellt med att eleverna finputsar sina texter (ovan). Sista samtalet och skrivaktiviteten handlar om bokens platser. Eleverna väljer tre av bokens centrala platser och funderar på:

  • Vad känner du till om platsen?
  • Hu förhåller sig Maja till platsen? Hur vet du det?
  • Vad kan platsen (och händelser förknippade med platsen) vara en bild för?

Platser som är viktiga: Stadskärnan (flytten av den), gruvan, Majas gata (och hem), biblioteket, skolan, naturen/fjället och hockeyhallen. Eleverna får lite hjälp på vägen av när de får höra hur jag tänker om:

FORTSÄTTNING FÖLJER…

Eleverna har efterfrågat att skriva berättelser. Jag tror det kan passa rätt så bra att göra det efter läsning, samtalande, tanke(skrivande) och analyserande av Tio över ett. Kanske någon elever plockar upp platsens betydelse eller bildspråket med naturen/miljön som en spegel eller kontraster som hopp/förtvivlan och rädsla/mod och hat/kärlek och glädje/sorg och trygghet/osäkerhet eller något annat som de har fastnat för i boken. Det finns många saker att inspireras av i boken. Det ska bli spännande att se vad eleverna hittar på!

Här finns ett Googledokument om du vill kopiera frågor eller annat ur upplägget

En hyllning till läraren

En ungdomsbok som verkligen gripit tag i mig är Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Den handlar om Kiruna (stadsflytten), gruvan och Maja. Den är mångbottnad och tar elevernas röster på allvar. Det är en allvarlig bok, men det finns också ett stort utrymme för pirr och skratt. Den är allsidig. Det är lätt att känna igen sig (och minnas tillbaka till sin egen ungdomstid) i många av de rädslor och förhoppningar som huvudpersonen Maja försöker hantera. Personporträttet av Maja är levande, mångsidigt och trovärdigt.

Apropå levande, mångsidig och trovärdig… hur less är man inte på allmänhetens bild av lärare? Hur stereotyp är inte bilden av lärare i böcker, nyheter och filmer? Är läraren inte en fritänkande frälsare (som John Keating) eller laglös och rebellisk (som Rita) eller maktfullkomlig (som Caligula) är läraren oftast trögtänkt, konflikträdd, taktlös, socialt oförmögen, fult klädd (out of fashion) och fruktansvärt tråkig (som läraren i Tusen gånger starkare).

Porträttet av läraren i Tio över ett är något helt annat. Den här läraren finns. På riktigt. Laestadius målar porträttet av läraren med sådan respekt för vad många lärare försöker göra i sina klassrum att jag ömsom gråter och skrattar (av igenkänning). Hon skildrar Stina, en lärare som:

  • Låter eleverna skriva om sådant som är viktigt
  • Fokuserar på undervisningens innehåll
  • Skapar meningsfulla relationer till eleven (om skolans innehåll)
  • Tror på varje elevs förmåga
  • Gläds åt deras framsteg
  • Är mänsklig och…
  • … långtifrån perfekt

Stina gör misstag. Hon låter eleverna debattera om ett känsligt ämne och delar upp klassen i en FÖR-sida och en EMOT-sida, vilket bara cementerar tidigare uppfattningar om stadsflytten. Polarisering som följd och några efterföljande dagar som blir kyliga. Stina är motståndare av stadsflytten och gör ingen som helst hemlighet av detta. Maja älskar henne för det! Flyttanhängarna accepterar lite otippat att Stina är så partisk, förmodligen på grund av att hon är så bergfast övertygad om sin ståndpunkt. Stina viker inte en tum i frågan. Respekt. Men att förhålla sig värderingsfri i politiska frågor lyckas hon alltså inte alls med. Något som Majas mormor, tillika kommunalråd, så ofta hon kan påpekar.

CITAT UR BOKEN

Citaten är hämtade från kapitlen när Majas klass blir uppmärksammade för sitt skrivande. Alva vinner tidningens novelltävling och Majas film om Kiruna ska visas vid prisutdelningen.

Stina kan nästan inte vänta på att få in oss i klassrummet. Hon står i dörren och vinkar och föser in oss när vi passerar. När alla äntligen sitter tysta står hon vid katedern och ler. ”Vi får besök snart. Av en speciell gäst.” /…/ ”För en språkbegåvad och ömsint skildring av ett flyende Kiruna har Kirunatidningens novellpris tilldelats en ung och ändå så mogen skribent med framtiden för sig. Vinnaren är …”. (sidorna 214-215)

”Den här klassen skickade in över tjugo bidrag och vi kommer säkert att få anledning att publicera fler texter framöver. En riktigt duktig klass”. Jag väntar på att få höra Stina hulka högljutt. /…/ Applåderna bryter ut igen och det blir ett eko mellan betongväggarna. Busvisslingarna vill inte ta slut. /…/ Stina försöker förmodligen kväva tårarna bakom sin sjal. (sidan 245)

”Maja” Vilken film!” Jag kläms fast mellan Stinas stadiga överarmar. Ögonen är rödkantade och en svart rännil av intorkad mascara sitter fast på kinden. Mormor kastar en frostig blick på Stina. ”Det här med att påverka sina elever …”, börjar hon. ”Mormor! Håll bara tyst!” Det brister. Högre än jag tänkt mig. Jag skäms så djupt att jag knappt kan se på Stina. Men hon bara ler. Och gör säkert en inre mindfulness-övning. Förflyttar sig till en fridfull plats där mormor är en tyst näckros. (sidorna 249-250).

Apropå allvarlig… så levererar Laestadius ett porträtt av skolan som en plats där man håller på med viktiga saker. Tack för boken. Tack för bilden av läraren. Tack för tilltron till skolan som en plats för bildning.

Skriv som Tove Jansson – DEL 2

Att skriva som en författare - använda en litterär förebild som Tove Jansson i undervisningen för att få skrivande elever

Parallellt med läsningen av Trollkarlens hatt skriver eleverna små korta minihistorier. De kan kroka i varandra eller fungera som fristående. Förra veckan skrev eleverna med fokus på bildspråket och försökte använda naturen som en spegel: Skriv som Tove Jansson. Denna vecka testade vi att välja en plats med omsorg – en plats som ger berättarjaget harmoni och trygghet. Vi försökte även få med detaljer som kan bidra till sinnesstämningen. Tove skriver om Bisamråttan som väljer att lämna den kaotiska miljön för att istället:

När Bisamråttan kom in i grottan kände han sig mycket nöjd. Han bredde ut filten på sandgolvet, satte sig på den och började tänka med detsamma. Det fortsatte han med ungefär två timmar. Allt var tyst och fridfullt och genom rämnan i grottans tak sken solen milt på hans ensamma tillflyktsort. Ibland flyttade sig Bisamråttan lite när solstrimman gled ifrån honom. Här ska jag stanna ständigt, ständigt, tänkte han. Hur onödigt är det inte att hoppa omkring och prata, att bygga hus och laga mat och samla ägodelar!

KORTSKRIVA – DEL 1

Du lämnar ditt hem och går till en särskilt utvald plats som gör dig lugn och trygg.
Du kan börja så här: När jag kom in i…. kände jag mig …

Lite senare i samma kapitel höjs intensiteten något genom att Mumin och de andra ska utforska det okända på platsen. Även här skriver Tove små detaljer som bidrar till att höja spänningen en aning:

Ni ska undersöka ön, svarade mamman (som visste att det var det de längtade efter). Det är viktigt att veta var man har hamnat. Här kan ju finnas farlighet. Just det, sa Mumintrollet. Och så gav han sig av med snorksyskonen och Sniff utmed den södra stranden, med Snusmumriken som älskade att upptäcka saker ensam strövade iväg utmed den norra. Hemulen tog sin botaniseringsspade, sin gröna portör och förstoringsglaset med sig och vandrade rakt in i skogen. Han misstänkte att där kunde finnas underliga växter som ingen ännu hade upptäckt. Men Mumintrollets pappa satte sig på en sten för att meta. Och solen kröp sakta mot eftermiddag medan en avlägsen molnbank tätnade över havet.

KORTSKRIVA – DEL 2

Av någon anledning (en tanke, ett ljud, något du ser….) lämnar du din trygga plats och beger dig ut på upptäcktsfärd mot det okända med en liten oro och spänd förväntan i kroppen. Vi skiftar tempus för att öka spänningen.
Du kan börja så här: Plötsligt hör/ser/tänker jag…

Gillade du boken? Boktipsa!

Lärarlyckan när elever ställer frågan:

Har den här författaren skrivit några fler liknande böcker?

När läsningen lockar till vidare läsning bubblar det inombords. Tyvärr är ofta möjligheterna att lotsa eleven vidare begränsade. Skolbibliotek monteras ned och lärare har knappa resurser att köpa in litteratur (klassuppsättningar). Dessutom har lärare inte möjlighet att hålla sig uppdaterade på all litteratur. Vilken tur att det finns hjälp att få och ett sätt att tipsa eleverna:

  1. Fråga en skolbibliotekarie eller annan bokintresserad – IRL eller på Twitter
  2. Läs på om böckerna och se om de kan passa dina elever
  3. Sammanställ tipsen i en lista med länkar till informationstexter om böckerna
  4. Publicera listan på en sida eleverna ofta använder (till exempel där din planering finns)

Tipsa dina elever om böcker - Bokstipset bokstipsa läshungriga elever

Här är listan för de som gillar Flyga högt av Katarina von Bredow:
Hur kär får man bli
Tappa greppet
Battle
Under ditt finger
Idag är allt
Välj mig

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur