Märkt: Läsa

Hur förhåller vi oss till digital teknik?

Jag använder digitala verktyg till otroligt mycket, både privat och i jobbet, exempelvis för att prata, planera, producera och presentera. Mycket underlättar då jag med datorns hjälp gör många saker snyggare och snabbare än vad som är möjligt för hand. Eleverna har också funderat på de digitala möjligheterna och på bara fem minuter samlade de fler än 100 positiva saker med digitala teknik. De allra flesta återfanns inom kategorier som rör kommunikation och underhållning, men även några i kategorier av mer nyttokaraktär.

Answergarden om digitala verktyg - Av Fredrik Sandström

Men myntet med digitalisering har en baksida. Man kan ju ibland fundera på vem det är som kontrollerar vem egentligen… är det jag som har makten över tekniken eller har tekniken fångat mig?

Ray Bradbury har inte bara skrivit en fantastisk dystopi i Fahrenheit 451 som bland annat är en kärleksförklaring till boken, berättelsen och människan, utan också en mycket tänkvärd novell, Savannen. Den handlar om en familj som utrustar ett hem med all tänkbar teknik, alltifrån robotstädare till interaktiva barnrum. Till sist har de digitaliserat bort (behovet av) sig själva… på alla tänkbara sätt! Barnen vill tillbringa all tid i sin barnkammare som de tankemässigt har förvandlat till Afrikas savann.

I novellen försöker pappan kontrollera barnens fixering vid barnkammaren. Sonen blir arg för att hans pappa har låst barnkammaren och ogillar förslaget att stänga huset. Till sist ger pappan vika och öppnar rummet igen. Eleverna funderar på och samtalar bland annat om:

  • Kan du se några likheter med vanor hos barn idag?
  • Vad tänker du om att pappan ger efter och släpper in Peter i barnkammaren igen? Varför gör han det?
  • Gör han rätt eller fel?

Parallellt med läsningen ser vi kortfilmer om digital teknik, exempelvis Are You Lost In The World Like Me? av Moby:

Eleverna får därefter ta en skärmdump av den företeelse som väcker starkast känslor. De skriver sina tankar, känslor och åsikter om sin skärmbild, läser och samtalar om varandras bilder. Några av bilderna:
En lektionsidé om digital teknik av Fredrik Sandström

En elev skriver i sin tankelogg… ett utdrag till bilden ”Det perfekta livet”…

Det mesta vi ser idag på internet är fejk. Vi tror att det är på riktigt för att vi ser det med våra egna ögon. Men det är viktigt att vi kommer ihåg att det går att dölja allt bakom ett leende och det är ännu lättare i en selfie än vad det är i verkligheten. En selfie tar tre sekunder att ta och en hel skol/arbets/annan dag tar flera timmar att ta sig igenom.

En annan elever skriver om den artificiella världen:

Det är så många som mår dåligt över sin egen kropp idag och att se opererade och redigerade personer på sociala medier stärker inte självkänslan. Speciellt inte när man inte vet om att den här personen har gjort tio olika ingrepp. Det hjälper inte heller när profiler delar ut rabattkoder för skönhetsingrepp. Detta är något som har gjort mig väldigt irriterad den senaste tiden. Olika influencers på Instagram har nämligen börjat dela ut rabattkoder som man kan använda om man ska göra skönhetsingrepp. Det kan säkert vara jättebra för den som redan har planerat ett ingrepp. Men för den osäkra individen blir det som ett bevis på att man inte är fin som man är.

 

Tanke- och prestationsskrivande

De senaste åren har jag allt oftare använt mig av tanketexter. Torlaug Lokensgard Hoel pratar om tankeskrivande och prestationsskrivande. Liberg använder begreppen “ut-texter” och “in-texter”. Det markerar att det rör sig om olika funktioner och egenskaper i skrivandet. Prestationsskrivandet (ut) används för att kommunicera och berätta. Det kräver ett genomtänkt och mottagarinriktat språk, ofta mer formellt. Tankeskrivandet (in) handlar, som namnet avslöjar, att pröva tankar, uttrycka erfarenheter och upplevelser, ställa frågor, fundera och formulera med egna ord. I undervisning bör läraren vara noga med att ange vilket sorts skrivande eleven ska ägna sig åt. Annars är risken stor att eleverna blir bundna vid prestationsspråket och alla krav som omgärdar det och det riskerar att hindra tankeutvecklingen.

Från intext till utttext

  • Skrivandet föregås av tänkande och parvisa samtal om frågor som rör exempelvis motiv, tema och budskap.
  • Till de texter vi läser, bilder och (kort)filmer vi ser skriver eleverna ofta tankeloggar (helig mark – dessa texter bedöms aldrig).
  • Med jämna mellanrum skriver eleverna uttexter. När eleverna skriver en uttext kan de såklart gå tillbaka till sin tankelogg och hämta hela eller utvalda stycken ur befintliga (tanke)texter. Dessa ses nu med nya ögon och eleverna upptäcker vilka delar som passar in i den nya texten, men också hur texterna behöver bearbetas och kompletteras.
  • Det finns många sätt att dela uttexter. Ett enkelt sätt är följande: Eleverna väljer ut hel eller del av text som känns okej att dela anonymt med andra i klassen. Jag sammanställer dessa texter i ett litet häfte som eleverna får. Vi läser texterna (ibland högt) i klassrummet.

Dela elevernas skrivande i klassrummet - En idé av Fredrik Sandström

Det händer något när eleven får höra sin text eller se den i tryck.

Läs mer om tanke- och prestationsskrivande:
Torlaug Lokensgard Hoel: Utforskande skrivande i lärprocessen
Caroline Liberg: Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens

En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?

Dokumentkamera is da shit

Det tar ju lite tid att ladda ned och installera programvara, testköra och sedan vänta på rätt tillfälle att få nyttja dokumentkameran. Men nu har jag äntligen använt den i skarpt läge! Det gav mersmak och jag ser tre faktorer som särskilt betydelsefulla:

  • Fördelarna med att ”läsa med” pennan (markeringar, symboler, anteckningar)
  • Det visuella ger stöd åt mina ord, instruktioner och exempel
  • Stödet ges i realtid (det växer fram allteftersom)

I exemplet ovan fokuserades på tre saker:

  • Tolka ord. Hur kan vi ta reda på vad ett ord betyder genom att läsa meningen före och efter? Hur kan vi lista ut i vilken omfattning huvudpersonen är rädd och nervös genom att leta efter detaljer i hennes agerande? Hur kan sammanhanget avslöja vad svälja skrajsenheten egentligen betyder?
  • Inferenser och kopplingar. Huvudpersonen Ninna ”glodde tillbaka”. Det gjorde hon för att ”tuffa till sig” och ”svälja skrajsenheten”. Vad var syftet med det? Elevernas svar i korthet: För att bli populär och få vänner.
    Eller varför är den ”första dagen i en ny skola” jätteviktig? Hur kan hon veta det? Jo, för att hon varit med om det ”tre gånger tidigare” och för att hon vill skriva en bok om ”konsten att börja en ny skola utan att dö”. Elevernas tankar om varför första dagen är så viktig: Det är då man visar vem man är.
  • Lästeknik. En del elever behöver strategier för att ta sig an långa och krångliga ord. Hur kan ord delas upp i kända delar och eventuellt i stavelser?

Lektionen varade i ca 30 minuter. Eleverna behöll fokus under hela stunden och alla hängde med. Markeringar i texten (cirklar, fyrkanter och understrykningar), symboler och anteckningar växte fram under lektionens gång. Det finns såklart en uppsjö av digitala versioner där läraren kan använda ”digitala pennor” för att markera och anteckna i texter och bilder… men det är något visst med att få ”kladda” på riktigt. Bara ljudet av blyerts mot papper kan göra en lycklig 🙂

Vad får man för 30 000 kronor?

Styrkan i det gemensamma är stor, både inåt och utåt. Att jobba tillsammans, både för elever och lärare, i samma riktning gör att man kommer fram både lättare och snabbare än om var och en drar åt olika håll. Därför var ett av årets roligaste uppdrag att förvalta de 30 000 kronorna min skola fick i samband med Svensklärarpriset. På högstadiet har vi under de senaste åren uppdaterat våra klassuppsättningar så därför var det extra spännande att involvera fler lärare och årskurser på skolan. Till slut blev det tre titlar för årskurs 1-3, fyra för åk 4-6 och tre för åk 7-9.

300 böcker! Det är inte bara böckerna i sig som är det trevliga. Det kanske allra roligaste med klassuppsättningar är att de indirekt uppmanar och uppmuntrar till samplanering. Lärare som tillsammans läser, samtalar och funderar på vad böckerna ska ge eleverna. En lokal kanon skapar förutsättningar för textsamtal lärare emellan. Lärare kan dessutom hjälpas åt att hitta angelägna aktiviteter som engagerar eleverna, textmöten som underlättar vid jämförelser och utmanande frågeställningar som tar eleverna till hittills okända tankar.
Det blev en slant över. Jag har länge velat testa dokumentkamera… så nu är den beställd. Har dock inte hunnit testa den ännu! Återkommer nästa år med erfarenheter.

Sett i ljuset av att Stockholm Stad satsar 3 000 000 kronor på ett fullständigt meningslöst digitalt diagnosverktyg för att upptäcka dyslexi (men som inte kan ta reda på orsakerna bakom läs- och skrivsvårigheterna) anser jag att svensklärarna på Gäddgårdsskolan i Arboga har förvaltat de 30 000 kronorna på ett föredömligt sätt. Jag är övertygad om att våra 30 000 kronor kommer att göra större skillnad än de tre miljonerna. Tjohej!

#vadfanfårmanförpengarna

Recitera Shakespeare

Jag scrollade Facebookflödet i gruppen Svensklärarna en dag och fastnade vid Rolf Ekelunds idé om att låta eleverna välja en dikt, memorera den för att kunna nyttja den vid senare tillfällen i livet. Utan att tänka så mycket mer på det lunkade veckans lektioner vidare… ändå tills vi läste balkongscenen i Romeo och Julia* härom dagen.

Eleverna läste parvis med lust och inlevelse. Det hördes varma skratt från många av läsparen. Örongodis för en lärare! Efteråt fick eleverna välja tre kärleksyttringar av Romeo och tre av Julia. Favoriterna samlade vi i en gemensam lista:

ROMEO

  • Julia är solen! Upp vackra sol och dräp den bleka månen som redan tynar bort av avundsjuka för att du lyser klarare än hon.
  • På kärlekens vingar svävar jag över muren.
  • Två av de vackraste av himlens stjärnor har fått förhinder och bett hennes ögon tindra i deras sfärer till de kommer.
  • Titta, nu lutar hon sin kind i handen. Å, och om jag vore en handske på den handen, då rörde jag den kinden!
  • Åh, dina ögon ger mig mer beväpning än tjugo svärd. Bara du ser på mig är jag osårbar.
  • Långt hellre vill jag dö för deras hat än leva här och inte ha din kärlek.
  • Kärleken tog min syn och ledde mig.
  • Någon sjöman är jag inte, men jag vet att om du fanns på andra sidan havet så skulle vinsten vara resan värd.
  • Älskling, jag svär vid denna ljuva måne som silversmyckar varje fruktträds topp…
  • Och när du gick blev natten dubbelt svart.

JULIA

  • O Romeo Romeo, varför är du Romeo? Vad är ett namn? /…/ Det vi kallar ros skulle ju dofta lika underbart vad det än hette. Romeo, lägg av ditt namn, det är ju inte ens en del av dig. Byt ut det mot hela mig!
  • Inte vid månen, den är obeständig, den byter bara skepnad där den går. I så fall blir din kärlek lika flyktig.
  • Min vackre Montague, jag är kär dig!
  • Min lust att ge är lika stor som havet, min kärlek lika djup. Ju mer jag ger dig, desto mera har jag kvar, för båda är oändliga.
  • Om du har tänkt gifta dig med mig så ordnar jag ett bud till dig i morgon.
  • Då glömmer jag, så att du inte går, och allt jag minns är att vi är tillsammans.
  • Att skiljas är så ljuv tortyr så jag kan hålla på tills dagen gryr.

RECITERA SHAKESPEARE

Då kom jag ihåg idén om att recitera. Sagt och gjort. På vinst och förlust: ”Nu ska ni välja en eller några favoritrader som ni ska lära er utantill. Läs raderna tyst och högt. Träna på att säga orden med inlevelse”.

Eleverna satte igång. Intensivt surr i klassrummet! Skratt! Spontana utflykter till någon i klassrummet för att testa sitt framträdande. Efteråt fick de som ville recitera raderna i klassrummet. Genom att dyka ned i texterna en extra gång gjorde så att eleverna förstod handlingen bättre och reflekterade över hur ett rikt bildspråk kan förändra, förstärka och förbättra ett yttrande. Eleverna fick också fundera på varför de valt sina rader och när de kan komma till användning!

SKRIVA EGNA LIKNELSER

Lektionen fortsatte med metaforer och liknelser. Eleverna jämförde Romeos och Julias kärleksförklaringar och hittade likheter och skillnader. Till sist skrev eleverna egna liknelser om bland annat ögon, läppar, hår, längtan och kärlek. Några utvalda:

* Texten ingår i ett mer omfattande läs- och skrivprojekt på temat ”Förbjuden kärlek”.