Märkt: inledning

En ö i havet – Att läsa och förstå

För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:

  • Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • Eleverna ska respektera andra människor,
  • Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
  • Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.

Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:

TIDEN 1933-1945

Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.

FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS

För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj

VARFÖR FLY?

För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:

ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)

Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?

Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)

OM IDENTITET

Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.

JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA

Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat FörintelsenAlan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:

  • Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
  • På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?

ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT

I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:

  • Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?

TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)

  • Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
  • Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
  • Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
  • Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?

Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vilka texter läser mina elever?
  • I vilket syfte läser vi dessa texter?
  • Vad innebär det att läsa och förstå en text?
  • Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
  • Får mina elever nya insikter?

Bildstöd med filmklipp

Mina sjuor har påbörjat ett längre skrivprojekt, VILSE, som består av sex avgränsade delar. I den berättande textens första del är det mycket som ska ”på plats”, till exempel ska textens huvudpersoner presenteras, liksom sammanhanget. Likaså är det viktigt att läsaren fattar tycke för huvudpersonen eftersom denne senare ska gå vilse. Och hur gör man egentligen för att det ska bli läskigt? Första delen har klara avgränsningar. Eleverna ska skriva från klassutflyktens början till ögonblicket huvudpersonen somnar ensam i skogen! För de som behöver kan första delen också delas upp i mindre beståndsdelar. I punktform:

  1. Du ska på en utflykt med klassen. Bestämd tidpunkt och plats!
  2. Du utför en god handling (så att läsaren tycker om dig)
  3. Du blir ensam! Använd naturen, vädret och tiden för att förstärka det läskiga!
  4. Du tvingas förbereda dig för en natt ensam i skogen, vad gör du?

För att eleverna ska få ”bilder i huvudet” av sammanhanget tittar vi först på Markoolio och Vilse i skogen (1)

Läsaren måste lära känna karaktären och bli rädd för att denne ska skadas eller dö. Läsaren bör därför tycka om personen (se till att den gör något som upplevs positivt i inledningen). Vad kan personen göra? Elevförslag: Dela med sig av mat/godis, kramar någon, hjälper till med något som att knyta en sko åt någon, gå till någon som är ensam, dra ett skämt, sjunga en sång (2)

Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest (3).

Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Elevernas förslag: fuktigt, dimma, mörker, höst, tät skog, fallande löv, djur, mulet, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster, regn.

Till sist får eleverna fundera på hur ”en natt i skogen” kan göras läskig genom att berätta med hjälp av alla sinnen (4). Elevexempel:
SYN: läskiga former (stenar och träd), skuggor, bli iakttagen-naturen kan få liv 
HÖRSEL: djur, mumlande röster, skrik, plötsliga ljud, vinden
LUKT: ruttet, blöt jord, barr, rök
SMAK:
KÄNSEL: växter/grenar (klingriga), stenar (hårda)

Nu har eleverna fått en rätt så bra bild av hur man kan bygga upp en spännande inledning och de gemensamma bilderna och orden finns kvar i en digital planering så att de kan hämta både stöd och inspiration (om de behöver).

Youtube och spellistor

Varje dag ser vi dem. Skrattar, förargas och gråter en skvätt. Tänker… det där ska jag visa för mina elever! Det passar perfekt in på det tema vi håller på med just nu! Några timmar senare är klippen sedan länge förbi och de är nästintill omöjliga att hitta igen. Inläggen är för många och minnet sviker snabbt. Hur kan man göra för att spara guldklimparna bland alla länkar, inlägg och tips som strömmar förbi i flödet? Hur kan läraren dessutom sortera och skapa en katalog av filmklipp som bara ligger och väntar på att få komma till användning, till exempel i samband med något läsprojekt? Läs mer här hur filmklipp kan användas i samband med läsning

Lösningen heter i ordningen fixa Youtubekonto, skapa en kanal och spara filmklippen i spellistor. För att skapa ett Youtubekonto gör så du här:

  1. Besök youtube.com
  2. Klicka på ”Logga in” uppe till höger
  3. Klicka på ”Skapa konto” och bekräfta sedan att du vill ha en kanal

Nu kan du börja spara på alla godbitar du hittar. När du hittar ett klipp du gillar och vill spara det, klicka på plustecknet under klippet (se bilden). Namnge spellistan. Fortsätt och leta, skapa nya listor eller lägg till klipp i befintliga. Till slut har du ett BIBLIOTEK där klippen ligger samlade snyggt och prydligt. Dessa listor kan du sedan dela med kollegor och elever. Listan kan vara en samling av sevärdheter i europeiska huvudstäder (geografi), dokumentära djurfilmer (biologi), samtal om vardagsnära ämnen (engelska) eller filmer på temat utanförskap (normer och värden eller svenska).

Alla lärare väljer såklart sin egen kategorisering baserat på i vilket syfte och ämne klippen ska användas. Jag har samlat mina klipp i olika teman. Klippen används oftast som inledning till olika projekt för att aktivera förståelse, få en relation till innehållet, väcka ett engagemang (känslor), öka motivationen och etablera textens teman. En del klipp använder jag också för textmöten då eleverna får ett underlag för att göra jämförelser.

Några frågor att fundera vidare på i kollegiet:

  • Hur använder du Youtubeklipp i undervisningen?
  • I vilket syfte använder du filmklipp? När? Hur?
  • Vad tycker eleverna om det?
  • Vilka positiva erfarenheter har du? Några negativa?
  • Hur kan vi tillsammans spara filmklipp som kan användas i olika projekt?

Spana in mina spellistor här

Lust att läsa

Texten är central i många ämnen. Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka. Överordnat alla trix en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är angelägna för eleverna, ställer utmanande frågor som får eleverna att tänka, väljer läs- och skrivaktiviteter som är relevanta och bygger en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att lyckas med sitt läsande och skrivande.

Filmklipp ökar motivationen att läsa

Det enklaste och kanske mest effektiva digitala verktyget för att öka motivationen att läsa är filmklippet. En kortfilm, en favoritscen ur en film, en reklamsnutt eller nyhetsklippet från igår kan ge upphov till oändliga diskussioner i klassrummet. Ett bra klipp skapar ett intresse för ämnet och ger eleverna en möjlighet att aktivera förkunskaper och koppla till egna erfarenheter. Det kan skapa en känsla av att det här skulle kunna hända på riktigt. Autenticitet och här-och-nu är två starka kort att spela!

Filmklippet kan också etablera ett sammanhang (tid och rum) och hjälpa eleverna att förstå tematiken eller ämnet i den text som senare ska läsas. I lyckade fall kan klippet skapa en nyfikenhet för texten och en drivkraft att vilja läsa den. Dessutom finns klippet kvar att användas för att kunna göra senare textkopplingar. Om glöden falnar under läsningens gång eller om något behöver förtydligas kan jag slänga in fler klipp (eller texter) parallellt med läsningen. Det skapar en naturlig variation på läsningens upplägg och ökar elevernas förståelse av texten.

Filmklippen jag väljer är ofta korta, ca 1-5 minuter långa, och väcker förhoppningsvis en känsla. Beroende på klippens innehåll och i vilket syfte de används skapar jag olika sorters frågor och uppgifter som inte tar alltför mycket tid i anspråk. Det kan vara parvisa samtal, gruppsamtal eller skrivande i loggbok i 5-10 minuter.

Mina favoritklipp

Avslutningsvis, en lista med några av mina absoluta favoritklipp med en blandad anknytning till tematik och/eller kontext.
Hopp, drömmar, karma och ånger:

Om krig, människor på flykt, mänskliga rättigheter, exil och dagsaktuellt: With Syria
Modern teknik, sociala medier, kommunikation, kontroll/övervakning:
 I Forgot My Phone
Yttrandefrihet, mod och sena 80-talets demokratiseringsprocesser: The Tankman
Sanning och vita lögner: Bajsmackan
Lojalitet och plikter: Lavinen i Turist

Låna en bok

Gäddgårdsskolan är gammal, sliten och alldeles för liten. Varje sal är uppbokad och grupprummen likaså. Jag har svenska i fyra olika salar, varav en avsedd för kemi. Således samsas många ämnen om utrymmena i många salar. Utrymmet att sätta sin prägel på rummet är därmed begränsat. Biblioteket är tre trappor upp i ett undangömt rum och bemannas av en litteraturtokig lärare (Sven) när han har tid. Han är ju lärare på 100% också.

Även om skollag och direktiv säger något annat tror jag inte att bilden ovan utgör något undantag. Särskilt inte för små kommuner. Att läsa om skolor med bemannade bibliotek, skolans hjärta, framstår nästintill som en utopi. Det obemannade biblioteket, tre trappor upp i det undangömda rummet är inte så välbesökt. Kan inte Muhammed komma till berget får vi väl flytta berget

Just nu utrustar flera svensklärare klassrum med minibyråer fyllda till brädden av böcker. För att göra lite ”reklam” för böckerna tänker vi använda Anne-Marie Körlings idé 90 sekunders högläsning. Vi har börjat med några böcker hemifrån, tänker leta på loppis och fynda på kommande bokrea. Principen för denna utlåning ska nämligen vara…

Låna eller byt en bok. Lämna tillbaka när du läst klart!

Ingen krav på registrering. Kommer boken tillbaka gör den det och om den inte skulle återlämnas har en elev fått en bok! Trevligt!

Den svåra balansgången

För att det ska hända något i mötet med texten måste man aktivera elevernas läshjärnor. Att bara slänga fram en text på måfå utan att etablera ett sammanhang, en förförståelse och ett intresse brukar sällan motivera eleverna. Dessutom blir syftet med läsningen alltför otydligt. Men… går det att aktivera för mycket?

Tanken har slagit mig i samband med mina niors läsning av Flugornas herre. Vi har under några lektioner bara läst ett och ett halvt kapitel. Resten har gått åt till introduktion, tänkande, samtalande och en del skrivande. Håller vi det här tempot kommer boken att vara färdigläst strax före jul och frågan är om eleverna verkligen kan bibehålla ett intresse för texten och om de överhuvudtaget kommer in i den med det tänkta upplägget?

Med en så rik bok som Flugornas herre finns det en uppenbar risk att vilja ge eleverna för mycket så att läsupplevelsen hackas sönder. Samtidigt behöver eleverna tankestöd under läsningen, annars blir den för svår och eleverna riskerar att hamna utanför läsgemenskapen. Attans vilken svår balansgång det är!

Utan att i detalj gå in på alla uppgifter, frågor och andra spår före-under-efter läsningen som berörts får bilden tala sitt tydliga språk om alltför många (olika) aktiviteter riskerar att skymma texten:

Vill du ta del av den (fortfarande) röriga planeringen Flugornas herre finns den här. Mitt tips är inte göra allt som finns där. Det har inte jag och mina elever gjort! Fokus ligger nu på att komma in i texten och berättelsen. Jag påminner om att Go’kvälls bokcirkel om Flugornas herre startar 10/10. Boken kommer att diskuteras här. Häng gärna på!

PS! Lokala tidningen i Arboga har uppmärksammat att 9D läser Goldings klassiker. Jag gillar när lokala medier uppmärksammar och skriver positivt om skolan och elevers läsning. Jag gillar det väldigt mycket!

Ingång till Flugornas herre

Flugornas herre är så rik på alla sätt, inte minst tematiskt. Atombombshotet, medmänsklighetens tunna fernissa, imperialistiska (över)tron eller utvecklingspessimism? Eller kanske om ondska, ledarskap, mobbning och kompistryck? Jag landade i det senare för mina nior. Att relatera till vi och dom och skolgårdens alltför vanliga destruktiva spel är både enkelt och angeläget. Vi börjar med ondskan och experimentet i Stanford:

Efter introduktionen kommer jag också att berätta en personlig anekdot om ondska. Historien om hur jag som tioåring lyckades övertala fem kompisar att tillfångata den sjätte i sann Jack-anda. Inte något jag är särskilt stolt över, men den visar tydligt hur lätt, snabbt och fruktansvärt tokigt det kan gå när vuxenvärlden abdikerar och lämnar över till barnen att hantera svåra konflikter.

För den som vill hänga med i diskussionen om Flugornas herre finns nu en Facebookgrupp (Go’kväll). Bokcirkeln startar 10/10 och två frågor varje vecka kommer att ställas i gruppen. Läsningen pågår under fyra veckor. En planering kommer att växa fram i detta dokument kapitel för kapitel.