Märkt: kärlek

april 29, 2020

Från Thåström till mininoveller

Vi avslutade ett kärlekstema med att skriva en mininovell baserad på någon av Thåströms texter Die Mauer (Ebba Grön), Karenina eller Fanfanfan (mer om detta här: Låtar om kärlek). Eleverna nappade på idén och 20 minuter senare hade ALLA skrivit en kort kärlekshistoria. Här är tre:

KULAN
Han står inne i mörkret vid hörnet av huset han vuxit upp i och ser upp mot stjärnorna. I månljuset tittar han på muren som byggdes upp när han var mindre. Muren är flera meter. Hon kan inte se honom, men hon vet att han är där. Hon försöker titta över väggen som blockerar deras kärlek. Han lägger sin hand på muren och låter känslorna strömma genom muren. Hon känner hans kärlek när hon lutar sig mot muren. De står på varsin sida av muren och känner varandra. Inget hörs. Någon säger: ”Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi”. Han vet att hon finns på andra sidan muren. Han vill kunna ta sig till henne. Han vill se hennes kropp och smeka hennes hy. Det hörs ett rop på hjälp, men det är för sent. Kulan i honom är redan där och hon hukar sig ner på knä och gråter för honom. Alla vackra rosor är våta. Det som hände vid muren ska aldrig förlåtas.

JAG FICK SYN PÅ HENNE
Jag stod vid muren och tittade igenom det skottskadade gallret. Det första jag såg var en tjej på andra sidan. Våra blickar drog sig mot varandra, som någon slags dragningskraft. Vi stod länge och bara tittade på varandra. Hon hade en vit mössa på sig, samt en svart kappa och ett par mörkblåa jeans. Medan jag stod vid muren närmade jag mig ännu mera utan att tänka på det. Ända tills jag stod och höll i gallret. Det kom en vakt och kastade iväg mig ut på den kalla och blöta trottoaren. Jag gick långsamt hemåt, hemåt den kvällen. Nästa dag gick jag tillbaka, tillbaka till muren med ett litet hopp om att hon skulle stå kvar där.

Jag kom dit och tittade mig runt. Så fick jag syn på henne, där stod hon på andra sidan muren. Jag önskade att jag bara kunde springa över till henne och tala om hur mycket jag älskade henne. Men det gick inte. En dag så stod, så stod den bara där, en mur mellan mig och den jag hade kär. Jag hade blivit skjuten och aldrig mer skulle jag få se henne, inte ens genom gallret.

ETT SMS TILL MIN POLARE
Jag ligger i min säng i mitt stökiga rum. Jag håller i min gitarr och bara spelar någonting. Jag kan inte sluta tänka på dig. Det har gått nästan ett år och jag tänker fortfarande på dig. Fan, varför lät jag dig försvinna. Det måste ha varit det värsta misstaget som jag någonsin har gjort. Om jag bara kunde vrida tillbaka i tiden, om jag bara fick en chans till. Tänk om det hade fungerat. Klockornas kör och änglarnas orglar skulle ha varit bara för oss. Jag står där framme vid prästen och du kommer fram till mig i den underbara vita klänningen medan du pillar på buketten. Trumpeter och trummor spelar.

Men fantasin försvinner och jag är tillbaka i mitt stökiga rum. Fan, fan, fan, det skulle ha varit du. Fast det var så kort romans borde jag ha förstått. Såna chanser kommer bara en gång och aldrig två gånger. Jag rör fingrarna mot gitarrens strängar och ljudet av gitarren fyller rummet. Plötsligt kommer en tanke in i mitt huvud och jag tar snabbt upp min mobil. Jag skickar ett meddelande till min polare: “Vi kanske ska skapa ett band iallafall. Jag har en låt att skriva”.

april 23, 2020

Låtar om kärlek

Det är något med den musik som man lyssnade på som ung. Det räcker att höra några sekunder av melodin eller se en textrad så förflyttas man 30-35 år tillbaka i tiden. Jag fick höra Thåströms röst tidigt. Ebba Gröns vinylskivor snurrade ofta och länge i brorsans rum. Som underårig lyckades jag komma in på en konsert i Piteå och blev helt golvad av 800 grader, Die Mauer och Kriget med mig själv. Jag vet att populärkulturen förändras snabbt, men… I min bok placerar jag fortfarande Thåström högt upp på listan vad gäller låtskriveri och artisteri. Hans texter är både tidsdokument och tidlösa. Det finns bildspråk, stilfigurer och en hel del svordomar.

I ett projekt om kärlek (obesvarad, förlorad, förbjuden, olycklig, lycklig och livslång sådan) läser vi bland annat några noveller, lyssnar på en radionovell, ser kortfilmer och läser balkongscenen i Romeo och Julia. Att plocka ihop texter med samma motiv eller tema skapar ofta ett sammanhang. Olika texter kan skapa kontraster, både till innehåll och form. När texter möter texter händer något spännande. Därför tänker jag testa vad eleverna anser om de tre texterna: Die Mauer, Karenina och…

Frågor som kan diskuteras eller skrivas om till Die Mauer:

Var utspelar sig handlingen? Hur vet vi det?
När ungefär? Hur kan vi anta det?
Vad handlar texten om?
Hur slutar texten?
Hur slutar låten?
På vilket sätt är den både lycklig och olycklig?
I texten finns bildspråk. Ge några exempel.
Vilken versrad/strof får dig att tänka?
Vilken versrad/strof får dig att känna?

Skriv en mikronovell

Skriv en mininovell om ca 300-400 ord.

Alt 1: Skriv om ett par som skiljs åt och hamnar på var sin sida av muren. Du väljer vilka personerna är och vad som ska hända. En versrad eller strof ur Die Mauer ska finnas med.
Alt 2: Välj en av låtarna och skriv en mininovell om texten. En rad eller strof ur texten ska finnas med.

Om andan faller på får eleverna omvandla sina mininoveller till mikronoveller (om ca 75 ord). Ska bli spännande att se vad de kan göra med texterna och om de gillar Thåström eller om han i hamnar på skräphögen… men det är väl knappast möjligt?! 😉

september 20, 2018

Gestalta känslor

Några elever i årskurs nio gjorde min arbetsvecka till ett sant nöje. Elever som av olika anledningar inte skrivit så jättemycket tidigare tog ut svängarna och lämnade sin trygghetszon med både tanke och språk. I ett miniprojekt om diskrimineringsgrunder ska de bland annat skriva en kort berättande text på temat ”Förbjuden kärlek”. Vi övar tillsammans på hur dramaturgi och gestaltningar kan skapas med olika knep, till exempel att gestalta känslor genom att skriva vad en person gör, säger och tänker. Efter ett första utkast bearbetade vi texterna gemensamt genom att förstärka och ändra så att känslorna, sorg och delvis irritation, skulle framträda tydligare: På vilket sätt går man om man är ledsen? Hur stänger man dörren om man är en sur person?

Gissa filmscenen

Anna tvekar, men kliver med långsamma steg in i bilen och stänger försiktigt dörren. Hon ser personen hon älskar stå utanför i regnet. De tittar på varandra och ler lite grand tills de inser att han måste åka därifrån. Han kliver in i bilen, startar den och rullar sakta ut på vägen. Anna känner som hon inte har någon kraft kvar i kroppen och hennes ögon fylls med tårar. Hon ser sin man komma ut med bestämda kliv från butiken och hoppa in i bilen. ”Du behöver väl inte ta i så hårt när du stänger dörren!” fräser Anna. I tystnad åker de hem. Vid trafikljuset ser hon mannen hon älskar en sista gång. Hon tar tag i dörrhandtaget och kramar det hårt, men hennes man tutar och jagar iväg mannen i bilen. De svänger åt två olika håll. Anna tänker: Varför gick jag bara inte ut till hans bil och åkte med honom istället? Nu sitter jag här med en man jag egentligen inte älskar och som jag måste tillbringa resten av mitt liv tillsammans med. Varför ska jag stanna här?

Gissade du på rätt film?! Här är svaret

Så här gick vi tillväga

Eleverna tittar på filmscenen i sin helhet.
Därefter tittar de på ca 30 sekunder i taget och iakttar allt som händer (vad personerna gör, säger och tänker). Hur är vädret?
Skriva några minuter. Se 30 sekunder till. Skriva. 30 Sek. Skriva… och så vidare.
Texterna bearbetas tillsammans för att göra dem fylligare.

maj 25, 2018

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

december 8, 2017

Recitera Shakespeare

Jag scrollade Facebookflödet i gruppen Svensklärarna en dag och fastnade vid Rolf Ekelunds idé om att låta eleverna välja en dikt, memorera den för att kunna nyttja den vid senare tillfällen i livet. Utan att tänka så mycket mer på det lunkade veckans lektioner vidare… ändå tills vi läste balkongscenen i Romeo och Julia* härom dagen.

Eleverna läste parvis med lust och inlevelse. Det hördes varma skratt från många av läsparen. Örongodis för en lärare! Efteråt fick eleverna välja tre kärleksyttringar av Romeo och tre av Julia. Favoriterna samlade vi i en gemensam lista:

ROMEO

Julia är solen! Upp vackra sol och dräp den bleka månen som redan tynar bort av avundsjuka för att du lyser klarare än hon.
På kärlekens vingar svävar jag över muren.
Två av de vackraste av himlens stjärnor har fått förhinder och bett hennes ögon tindra i deras sfärer till de kommer.
Titta, nu lutar hon sin kind i handen. Å, och om jag vore en handske på den handen, då rörde jag den kinden!
Åh, dina ögon ger mig mer beväpning än tjugo svärd. Bara du ser på mig är jag osårbar.
Långt hellre vill jag dö för deras hat än leva här och inte ha din kärlek.
Kärleken tog min syn och ledde mig.
Någon sjöman är jag inte, men jag vet att om du fanns på andra sidan havet så skulle vinsten vara resan värd.
Älskling, jag svär vid denna ljuva måne som silversmyckar varje fruktträds topp…
Och när du gick blev natten dubbelt svart.

JULIA

O Romeo Romeo, varför är du Romeo? Vad är ett namn? /…/ Det vi kallar ros skulle ju dofta lika underbart vad det än hette. Romeo, lägg av ditt namn, det är ju inte ens en del av dig. Byt ut det mot hela mig!
Inte vid månen, den är obeständig, den byter bara skepnad där den går. I så fall blir din kärlek lika flyktig.
Min vackre Montague, jag är kär dig!
Min lust att ge är lika stor som havet, min kärlek lika djup. Ju mer jag ger dig, desto mera har jag kvar, för båda är oändliga.
Om du har tänkt gifta dig med mig så ordnar jag ett bud till dig i morgon.
Då glömmer jag, så att du inte går, och allt jag minns är att vi är tillsammans.
Att skiljas är så ljuv tortyr så jag kan hålla på tills dagen gryr.

RECITERA SHAKESPEARE

Då kom jag ihåg idén om att recitera. Sagt och gjort. På vinst och förlust: ”Nu ska ni välja en eller några favoritrader som ni ska lära er utantill. Läs raderna tyst och högt. Träna på att säga orden med inlevelse”.

Eleverna satte igång. Intensivt surr i klassrummet! Skratt! Spontana utflykter till någon i klassrummet för att testa sitt framträdande. Efteråt fick de som ville recitera raderna i klassrummet. Genom att dyka ned i texterna en extra gång gjorde så att eleverna förstod handlingen bättre och reflekterade över hur ett rikt bildspråk kan förändra, förstärka och förbättra ett yttrande. Eleverna fick också fundera på varför de valt sina rader och när de kan komma till användning!

SKRIVA EGNA LIKNELSER

Lektionen fortsatte med metaforer och liknelser. Eleverna jämförde Romeos och Julias kärleksförklaringar och hittade likheter och skillnader. Till sist skrev eleverna egna liknelser om bland annat ögon, läppar, hår, längtan och kärlek. Några utvalda:

* Texten ingår i ett mer omfattande läs- och skrivprojekt på temat ”Förbjuden kärlek”.

februari 15, 2017

Förbjuden kärlek

I mycket kortfattat format: Kronologi, texter, filmer, samtal och skrivuppgifter på temat Förbjuden kärlek. Tid till förfogande: tre-fyra lektioner/vecka under fem veckor. Genomfördes i en årskurs åtta. Och nej, alla texter och filmer berör inte förbjuden kärlek… men kärlek. Går förstås att hitta massor av andra texter, bilder, filmer som passar in på temat…

Vem får en ros på alla hjärtans dag? 🌹

Före läsning: Tre ord ur texten: JIPPO, BUNKE, UPPSKATTNING
Högläsning och tankestopp 14 februari
Att analysera och diskutera: Elevsvar
Text: 14 Februari

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?

Inför filmen: Förutspå handlingen
Analysera filmen, Citat om kärlek: Kärlek vid första ögonkastet
Kortfilm: Nuit Blanche

Vem var du kär i när du var liten? 💕

Före läsning: Samtal om kärlek, Samla ord
Ord om kärlek
Texter: Utan dina andetag. Min älskling, du är som en ros.

Romeo och Julia

GOTD om Shakespeare
Sokratiskt samtal
Skriva som Shakespeare
Förklara ord, skriva meningar och analysera (Romeo och Julia – modiga, naiva eller dumma?)
Text och film: Balkongscenen i Romeo och Julia, Romeo + Juliet (1996)

En novell om ett enda ögonblick, går det?

Steg för steg: Skriva mikronovell
Kortfilm: Nuit Blanche

Förbjuden kärlek på riktigt

Ku Klux Klan Mississippi Prata om Amy och Marwin
Reportagefilm: Korrespondenterna

Slutuppgifter

Att skriva en novell om förbjuden kärlek – steg för steg
Att argumentera

februari 10, 2017

Skriva steg för steg

De för eleverna mest framgångsrika skrivprojekten är av karaktären ”steg-för-steg”. Skrivandet föregås såklart av genomgångar, samt gemensamma och individuella iakttagelser och övningar. Ibland får eleverna omsätta kunskaperna i direkt anslutning till övningarna och ibland avslutas en period med en längre skrivuppgift där eleverna får träna på flera delar (en gång till så att säga).

Inför de senaste skrivprojektet har eleverna läst texter, sett filmer, samtalat och skrivit om Förbjuden kärlek. Vi har gjort övningar där bland annat delarna dramaturgi, tillbakablickar, kontraster, gestaltning, bildspråk, miljöns betydelse och diktens form förekommit. Dessa delar har jag vävt in i slutuppgiften där eleverna ska omsätta sina kunskaper. Uppgiften består av fem delar och har ett index i början av dokumentet. Jag introducerar en del/lektion. Uppgiften är nyskriven, bara testad i en klass och därför inte reviderad ännu. Så feel free att kopiera och redigera precis hur mycket du vill! Klicka på bilden för att se uppgiften:

Några av elevernas förklaringar till varför de lyckas så väl med steg-för-steg-skrivandet:

Det är enklare att göra en del i taget istället för att få hela uppgiften på en gång.
Det är skönt med de tydliga ramarna. Då seglar man inte iväg.
Det är lättare att skriva mycket om det finns ramar.
Det är bra att man ska tänka på en sak i taget (som varje del tar upp).

Tidigare skrivprojekt i liknande format, men där övningarna är kopplade direkt till varje del, är ÖN, VILSE och några andra som är skrivna av Josef Sahlin, Martin Fernström och Lotta Bohlin på Årstaskolan: En bok du sent ska glömma, Klippet, Den magiska dörren och Monstret.

december 15, 2016

Att beskriva ett ögonblick

Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Kärlek vid första ögonkastet?

Samtala om filmen

Samtala om filmen. Exempel på frågor: Under hur lång tid utspelar sig handlingen? Vad hände? På riktigt och i fantasin? Hur vet vi att de tycker om varandra? Hur har filmmakaren kopplat ihop bilderna (händelserna)? Vad kan bilderna symbolisera? Berätta historien ur mannens perspektiv… och kvinnans. Hur känner personerna? Vilka är de? Hur är personerna?

I filmen kombineras bilder och musik. Vilken betydelse har ljudet för helhetsintrycket? Se filmen utan ljud. Hur uppfattar ni händelserna och känslorna nu? Blir de starkare eller svagare?

Hur kan kärlek kännas? Låt eleverna fundera på vilka ord, begrepp och längre uttryck de känner till och läst/hört/sett i böcker, filmer och bilder. Hur skildras kärlek i böcker, filmer och bilder? Fundera på hur författare gör för att läsaren ska förstå att ”ljuv musik uppstår”. På olika sätt? Vilka olika sorters kärlek har eleverna tagit del av i texter?

Gå in på http://www.brollopsguiden.se/planering/citat-karlek/32 och välj vilka citat som passar till filmen.

Skriva en novell om filmen

Visa ca 15-20 sekunder och låt eleverna skriva ca 2-3 minuter till varje del. Visa 15-20 sek, skriva 2-3 minuter och så vidare. Självklart får eleverna hitta på metaforer, liknelser och händelser som inte ”syns” i filmen. Förslag på hur du kan dela upp filmen i kortare delar:

0-25 (anslag),
25-40 (miljöbeskrivning),
40-50 (presentation av mannen),
50-57 (kvinnan),
57-1.13 (mötet),
1.13-1.38 (dramaturgin stegras)…

Eleverna kan ta skärmdumpar ur filmen för att förstärka specifika delar av den egna texten.

Kopplingar till kursplanen

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra (SYFTE).

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar (CENTRALT INNEHÅLL).

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra (CENTRALT INNEHÅLL).

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad (KUNSKAPSKRAV).

april 30, 2016

Välj en scen som berör dig

Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). En fantastiskt gripande historia om Joakim, som har Down syndrom, och hans storebror Mikael. Mikael brottas med många känslor, till exempel en gränslös broderskärlek, men känner samtidigt en enorm frustration över att behöva anpassa sig efter en bror som är lite annorlunda.

Första fem minuterna är det några som fnissar till vid ett par tillfällen, men sista tio är det knäpptyst i klassrummet. Efter filmen sitter hälften av eleverna och snyftar, torkar tårarna och är alldeles varma inombords. Ni vet känslan när man hittat rätt. Eleverna får bland annat fundera på och samtala om:

Beskriv de båda bröderna INUTI (KÄNSLOR, EGENSKAPER, TANKAR, DRÖMMAR).
Förklara Mikaels dilemma.
Varför slår Mikael sin lillebror?
Den främmande killen säger ”Det var du som gjorde det”. Har killen något ansvar för det som Mikael gjorde?
Jämför med “Möss och människor” som har samma teman, lojalitet, rättigheter och skyldigheter. Berätta på vilket sätt det påminner om filmen du nyss sett.
Om Mikael hela tiden “tar hand om” sin bror sviker han sig själv. Om han går sin väg sviker han sin bror. Hur ska han göra?

På den sista frågan sa en elev: Han måste förklara för sin bror att han älskar honom hela tiden. Han finns där för honom, att han kan ringa eller skypa när han vill. Att han bär honom i sitt hjärta hela tiden även då de inte är nära varandra.

Välj en scen som berör dig

Eleverna väljer en bild/scen som illustrerar dilemmat och/eller som de blir berörda av. De kommenterar på vilket sätt den gör intryck och vi publicerar bilderna i en gemensam Padlet. Eleverna får därefter lyfta sina tankar i mindre grupper.

Filmen och upplägget, som såklart kan förenklas och fördjupas till exempel med kopplingar till diskrimineringsgrunder, passar både för grundskolan och gymnasiet. Här finns filmen. Ha näsduken nära!

augusti 26, 2015

Ingångens förtrollade kraft

När ett nytt arbetsområde inleds använder jag ofta aktuella händelser, tv-klipp, kortfilmer eller artiklar för att placera lärandet i ett sammanhang. Jag försöker välja historier som berör på något sätt, till exempel kan historierna ge upphov till ilska, irritation, glädje eller sorg. De korta ingångarna på två-tre minuter aktiverar elevernas hjärnor förvånadsvärt snabbt och effekten håller ofta i sig. Om glöden falnar är det lätt att återvända till inledningen för att blåsa liv i elden.

Den efterföljande undervisningen brukar kännas mer angelägen efter en bra inledning. För att fylla på med ny energi längs resan slänger jag in mer ved (tankeväckande klipp eller texter) för att höja vakenhetsgraden och göra undervisningen mer meningsfull – parallella spår som i slutet knyts ihop med projektets huvudsyfte. Nedan valda delar ur ett kärleksarbete – hyllningen!

Ett kärleksarbete inleds

Klippet med barnens resonerande går rakt in i hjärtat på eleverna. Sinnena är vidöppna när det nya arbetsområdet inleds. Ett svårt sådant, men barnen i klippet har avdramatiserat ämnet och eleverna funderar glatt, nyfiket och angeläget om:

Vem var du kär i när du var liten? Hur märktes det?
Vilka sorts kärlekar finns det?
Vad är kärlek? Hur känns det i kroppen?
Är det skillnad på att vara kär när man är barn, ungdom, medelålders och gammal?

Projektet löper vidare med textläsning. Vi läser kärlekshistorier, lyssnar på poplåtar, analyserar språk och innehåll. Hur uttrycker Shakespeare, Stian Hole (Hermans hemlighet), Jocke Berg (Kent) och Evert Taube kärlek? Vilka typiska inslag finns i texterna?

Hyllningen – en avslutande uppgift

Eleverna skriver ner rader de reagerade på och resonerar kring dem. När det bubblar i magen som en kolsyrad dricka. When the eagles fly over mountain high. När Zimba återvänder i Lejonkungen. När Elin sa att jag är den vackraste som finns. Eleverna funderar därefter mer enskilt… vem betyder mycket för mig? Efter tankearbetet påbörjar eleverna skrivande av egna texter (med inspiration från de textförfattare vi läst). Texten riktas till en mottagare – en betydelsefull person. Förra året skrev en elev ett personligt brev till sin farfar som precis hade gått bort. Eleven la brevet på graven. Så här löd sista raderna: