Märkt: barnböcker

En hyllning till läraren

En ungdomsbok som verkligen gripit tag i mig är Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Den handlar om Kiruna (stadsflytten), gruvan och Maja. Den är mångbottnad och tar elevernas röster på allvar. Det är en allvarlig bok, men det finns också ett stort utrymme för pirr och skratt. Den är allsidig. Det är lätt att känna igen sig (och minnas tillbaka till sin egen ungdomstid) i många av de rädslor och förhoppningar som huvudpersonen Maja försöker hantera. Personporträttet av Maja är levande, mångsidigt och trovärdigt.

Apropå levande, mångsidig och trovärdig… hur less är man inte på allmänhetens bild av lärare? Hur stereotyp är inte bilden av lärare i böcker, nyheter och filmer? Är läraren inte en fritänkande frälsare (som John Keating) eller laglös och rebellisk (som Rita) eller maktfullkomlig (som Caligula) är läraren oftast trögtänkt, konflikträdd, taktlös, socialt oförmögen, fult klädd (out of fashion) och fruktansvärt tråkig (som läraren i Tusen gånger starkare).

Porträttet av läraren i Tio över ett är något helt annat. Den här läraren finns. På riktigt. Laestadius målar porträttet av läraren med sådan respekt för vad många lärare försöker göra i sina klassrum att jag ömsom gråter och skrattar (av igenkänning). Hon skildrar Stina, en lärare som:

  • Låter eleverna skriva om sådant som är viktigt
  • Fokuserar på undervisningens innehåll
  • Skapar meningsfulla relationer till eleven (om skolans innehåll)
  • Tror på varje elevs förmåga
  • Gläds åt deras framsteg
  • Är mänsklig och…
  • … långtifrån perfekt

Stina gör misstag. Hon låter eleverna debattera om ett känsligt ämne och delar upp klassen i en FÖR-sida och en EMOT-sida, vilket bara cementerar tidigare uppfattningar om stadsflytten. Polarisering som följd och några efterföljande dagar som blir kyliga. Stina är motståndare av stadsflytten och gör ingen som helst hemlighet av detta. Maja älskar henne för det! Flyttanhängarna accepterar lite otippat att Stina är så partisk, förmodligen på grund av att hon är så bergfast övertygad om sin ståndpunkt. Stina viker inte en tum i frågan. Respekt. Men att förhålla sig värderingsfri i politiska frågor lyckas hon alltså inte alls med. Något som Majas mormor, tillika kommunalråd, så ofta hon kan påpekar.

CITAT UR BOKEN

Citaten är hämtade från kapitlen när Majas klass blir uppmärksammade för sitt skrivande. Alva vinner tidningens novelltävling och Majas film om Kiruna ska visas vid prisutdelningen.

Stina kan nästan inte vänta på att få in oss i klassrummet. Hon står i dörren och vinkar och föser in oss när vi passerar. När alla äntligen sitter tysta står hon vid katedern och ler. ”Vi får besök snart. Av en speciell gäst.” /…/ ”För en språkbegåvad och ömsint skildring av ett flyende Kiruna har Kirunatidningens novellpris tilldelats en ung och ändå så mogen skribent med framtiden för sig. Vinnaren är …”. (sidorna 214-215)

”Den här klassen skickade in över tjugo bidrag och vi kommer säkert att få anledning att publicera fler texter framöver. En riktigt duktig klass”. Jag väntar på att få höra Stina hulka högljutt. /…/ Applåderna bryter ut igen och det blir ett eko mellan betongväggarna. Busvisslingarna vill inte ta slut. /…/ Stina försöker förmodligen kväva tårarna bakom sin sjal. (sidan 245)

”Maja” Vilken film!” Jag kläms fast mellan Stinas stadiga överarmar. Ögonen är rödkantade och en svart rännil av intorkad mascara sitter fast på kinden. Mormor kastar en frostig blick på Stina. ”Det här med att påverka sina elever …”, börjar hon. ”Mormor! Håll bara tyst!” Det brister. Högre än jag tänkt mig. Jag skäms så djupt att jag knappt kan se på Stina. Men hon bara ler. Och gör säkert en inre mindfulness-övning. Förflyttar sig till en fridfull plats där mormor är en tyst näckros. (sidorna 249-250).

Apropå allvarlig… så levererar Laestadius ett porträtt av skolan som en plats där man håller på med viktiga saker. Tack för boken. Tack för bilden av läraren. Tack för tilltron till skolan som en plats för bildning.

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur

Skolan: igår, idag, imorgon

Skolan har under lång tid sett likadan ut och förändrats väldigt mycket. Det kanske mest påtagliga är hur synen på barn har förändrats genom historien. Hierarkin ser helt annorlunda ut idag jämfört med 50 och 100 år sedan. Jag vill att eleverna ska se på skolan, eleven och läraren i ett historiskt perspektiv, fundera på hur de själva ser på dagens skola och framtidens (till exempel vad de anser om omdömen i ”ordning och uppförande”). Vi gör det genom en historisk tillbakablick, några noveller som utspelar sig i skolan och delvis ger en bild av tiden, samt i uttrycket ”skolan i bild” i form fotografier, serier och kortare texter.

Introduktion: Att vara barn för 100 år sedan (tom 11:45)
Lärare har många gånger filmatiserats. Jag berättar om den kanske mest klassiska: Fusk min herre (Hets, 1944)
Hur skildras skolan, lärare och elever i filmer och serier idag?

Texter om skolan från olika tider

1800-talet: Från husförhör till folkskola
Tre berättelser från förr: Träskorna, Morsdagspresenten, Upptäcktsresande August

1920-talet: Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg

Vi pratar om texten:

  • Varför var det så svårt för unga att flyga? Skillnaden mellan flickor och pojkar?
  • Pappan genomgår en stor förändring och går emot tidens normer. Hur kan det komma sig?
  • Vilken syn hade lärare på unga människor? Vilka möjligheter fanns att flyga i skolan?
  • Berta flög vidare. Leta tecken i texten som förklarar hur det var och blev möjligt.
  • Får du flyga i skolan? Är denna bild representativ för 1927 och/eller 2019? På vilka sätt?

En tanketext efter läsningen: Skriv dina tankar om valfri scen/citat ur boken.

1970-talet: Duell i sal 17 – Mikael Niemi. Vi talar om hämnd, våldet som lösning, manlighet, det fria 70-talet, en vuxenvärld som abdikerat, maktförskjutning och pennalism. Tanketexter som eleverna skriver: Välj en scen/citat ur texten som du resonerar om. Beskriv och analysera duellen som utspelar sig i salen/skolan.

1980-talet: 
Mattan – Annika ”Säkert” Norlin. Finns som radionovell här. En fantastisk novell som är djupt tragisk och samtidigt väldigt rolig. Om den är representativ eller inte för 80-talet låter jag vara osagt. Men jag tror vi alla kan känna igen både Stor-Eva och Frallan?

Avslutande uppgift: Skolan i bild

SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Diskutera, fundera och skapa din bild av skolan. Bilder som Lärarstiftelsen sedan publicerar i en bildantologi – ett tidsdokument över skolan idag. Mer info finns här

VAD VILL DU VISA? Diskutera. Vilken är din upplevelse av skolan? Vad vill du berätta?

  • Positiv eller kritisk/negativ?
  • Om ämnen eller undervisningens innehåll?
  • Teoretiska eller praktiskt/estetiska ämnen?
  • Hur vi lär, t ex läser, pluggar, skriver och samtalar?
  • Om det sociala med skolan?

HUR vill du synliggöra din bild av skolan? Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestrip? Titta på några elevbilder om du vill.

Lärarens bilder av skolan

Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Klassuppsättningar när eleverna ska läsa samma bok

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:
Djungelordspråk Fantomen Fredrik Sandström
Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

  • Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
  • Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
  • Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
  • Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
  • Då Fantomen frågar svarar man.
  • Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
  • Fantomens röst isar i blodet.
  • Fantomen har tio tigrars styrka.
  • Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
  • Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
  • Fantomen är hård mot de hårda.
  • Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

Vad får man för 30 000 kronor?

Styrkan i det gemensamma är stor, både inåt och utåt. Att jobba tillsammans, både för elever och lärare, i samma riktning gör att man kommer fram både lättare och snabbare än om var och en drar åt olika håll. Därför var ett av årets roligaste uppdrag att förvalta de 30 000 kronorna min skola fick i samband med Svensklärarpriset. På högstadiet har vi under de senaste åren uppdaterat våra klassuppsättningar så därför var det extra spännande att involvera fler lärare och årskurser på skolan. Till slut blev det tre titlar för årskurs 1-3, fyra för åk 4-6 och tre för åk 7-9.

300 böcker! Det är inte bara böckerna i sig som är det trevliga. Det kanske allra roligaste med klassuppsättningar är att de indirekt uppmanar och uppmuntrar till samplanering. Lärare som tillsammans läser, samtalar och funderar på vad böckerna ska ge eleverna. En lokal kanon skapar förutsättningar för textsamtal lärare emellan. Lärare kan dessutom hjälpas åt att hitta angelägna aktiviteter som engagerar eleverna, textmöten som underlättar vid jämförelser och utmanande frågeställningar som tar eleverna till hittills okända tankar.
Det blev en slant över. Jag har länge velat testa dokumentkamera… så nu är den beställd. Har dock inte hunnit testa den ännu! Återkommer nästa år med erfarenheter.

Sett i ljuset av att Stockholm Stad satsar 3 000 000 kronor på ett fullständigt meningslöst digitalt diagnosverktyg för att upptäcka dyslexi (men som inte kan ta reda på orsakerna bakom läs- och skrivsvårigheterna) anser jag att svensklärarna på Gäddgårdsskolan i Arboga har förvaltat de 30 000 kronorna på ett föredömligt sätt. Jag är övertygad om att våra 30 000 kronor kommer att göra större skillnad än de tre miljonerna. Tjohej!

#vadfanfårmanförpengarna

The Danger of a Single Story

Hur uppfattar vi människor från andra länder, städer, områden, intressesfärer och med annan etnicitet, religion och sexualitet utan att egentligen ha en aning om hur de är? Här en film som illustrerar vad ”förutfattade meningar” är:

Ett TED-talk som idag (dagarna efter att nazister tågat runt i Borlänge) är viktigare än någonsin att ta del av – A Single Story – en autentisk levnadshistoria med hisnande insikter och budskap. Vi tillbringar hela våra liv omgivna av andra människor som är ungefär som oss själva, påverkar och blir påverkade utan att kanske fundera så mycket på att vi förmodligen är och tycker ganska lika. Men hur många vänner och bekantskaper har vi utanför intressesfären, grannskapet, hemstaden och Sverige? Vilken bild har vi av andra som inte ingår i våra egna sammanhang? Hur olika är vi varandra egentligen?

Eleverna kan fundera på och samtala om:

  • Vad menar Chimamanda med a single story?
  • Ge några exempel på a single story från talet.
  • Vad handlar talet om på djupet?
  • Har du koll på dina fördomar? Vilken bild har du av andra människor som inte ingår i dina sammanhang?
  • Hur många brukar du prata med som finns utanför: din hemstad, ditt land, din kultur och dina intressen?

Om man vill börja i en annan och lite mindre laddad ände kan eleverna titta på det här klippet och fundera på hur toleransen för andra egentligen är, till exempel nyinflyttade grannar. Hur mycket (eller lite) får någon avvika innan det blir problem? Hur är det hemma i ert kvarter? Finns det olika toleransnivåer för olika grupper av människor?

Syfte

Arbetsnamnet på planeringen är just nu En enda historia, men kan lika gärna bli Att göra gott, Att vara annorlunda eller Vad vet jag om dig? Syftet är att eleverna ska leva sig in i andra människors situation, respektera andra människors egenvärde och utveckla en vilja att handla med andras bästa för ögonen. Att läsa olika typer av texter (med intresse), tänka och resonera om innehållet, samt uttrycka åsikter och tankar i skrift.

Lektionsupplägg till filmer och texter

Det passar förstås att göra olika aktiviteter och ställa olika typer av frågor till filmerna och texterna, men några idéer är generella och passar till alla texter. Några är:

  • Läsförståelsestrategier (förutspå handlingen, sammanfatta innehållet, ord/begrepp och ställa frågor till texten).
  • Tre ord ur texten: Läraren kan lyfta några ord från texten, till exempel tre ord. Skriv upp dem på tavlan och låt eleverna fundera på vad orden betyder. Skriv en mening till första ordet. Låt eleverna skapa egna meningar till samma ord. Läs upp meningarna i helklass. Upprepa för varje ord. Skriv en mening med två ord. Eleverna gör egna förslag. Slutligen skriver läraren en mening där alla ord ingår och eleverna försöker själva. Läs upp och skriv några förslag på tavlan. På detta sätt får eleverna en förförståelse av vad texten ska handla om och dessutom se hur det går att använda ord på olika sätt. Läs Anne-Marie Körlings tankar om idén
  • Låta karaktärerna twittra
  • Välj en mening ur texten
  • Välj en scen du gillar
  • Prata med en av bokens karaktärer

Filmer

Kevin Pearce drivs av tanken att vara bäst. Hur förhåller vi oss till den tanken? Hur tänker vi om andra människor som är beredda att göra vad som helst för att nå sitt mål eller för att leva sin dröm? Kevins familj och i synnerhet hans bror David, som har Down syndrom, är inte så förtjusta i hans planer. Vilken bild har vi av människor med funktionsnedsättning? Brukar du prata med någon som har Down syndrom?

Min bror Mikael

Texter

Lennarts listor
Kenta och barbisarna
Lill-Zlatan och morbror raring
Afrika vid staketet
Lina Axelsson Kihlblom

Förslag på avslutande skrivuppgifter kopplade till temat

  • En novell eller mikronovell
  • Reportaget Jag har aldrig pratat med dig förut
  • Resonerande text om temat (t ex krönika)

Som sagt…. bara på planeringsstadiet ännu… hör gärna av dig om du har förslag på bilderböcker, noveller, korta texter (olika typer), reportage- och/eller novellfilmer som kan passa.

Förslag från Facebookgruppen Svensklärarna

Människor i vår närhet
Inte en främling – Teskedsorden
Lyckliga gatan
Chimamanda Ngozi Adichie: ”Alla borde vara feminister”
Det bor inga bögar i Bollebygd

Ture Sventon – som en språkgodisaffär

Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. För varje år får Ture allt mer plats i temat, kanske är det för att jag själv är så barnsligt förtjust i Ture? Hursomhelst förtjänar Åke Holmbergs skapelse verkligen att vara med och elever förtjänar att få ta del av texter som innehåller repliker som:TURE SVENTON

 

Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Till en 60 minuter lång radioteater går det att göra en mängd olika språkutvecklande aktiviteter på olika nivåer. Här är förslag på några…

Läsförståelsestrategier

Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Vi ser ca tre minuter ur första avsnittet av Ture Sventons julkalender.

Eleverna får fundera enskilt och parvis på:

  • Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.
  • Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut?
  • Ungefär vilket årtal tror du att det är? Varför tror du det?
  • Finns det detektiver idag? Hur jobbar en sådan i så fall?

Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Efter varje del får eleverna sammanfatta handlingen genom att först ta ut nyckelord och därefter återberätta för varandra. Eleverna ställer frågor till texten som vi lyfter i helklass, likaså med saker de gillar och inte tycker om eller tycker är konstigt. Eleverna spekulerar om vad som ska hända härnäst inför varje del.

Analysera och bygga meningar

Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. När eleverna skrattar, ger mig en blick eller på något annat sätt reagerar inför språket antecknar jag tidskoden så att jag enkelt kan hitta repliken. Jag skriver upp de några av de häftiga uttrycken på tavlan:

  • Andas halva andetag!
  • Alla som har sett ett kamelhuvud sticka ut på karavangatan vet…
  • Järnvägar är på det hela taget överskattade. I vart fall när det gäller att resa.
  • Staden är jämförelsevis liten, åtminstone för att vara så stor.
  • Ture Sventons hjärna arbetade febrilt.
  • Hela pastejsmackeriet var inblandat.

Eleverna funderar på i vilket sammanhang texten förekommer, vad texten betyder, om det finns alternativa tolkningar, vad det är som gör att meningen är annorlunda/rolig/tokig eller bara härlig att läsa. Kan eleverna själva konstruera egna Holmbergska uttryck för något konstigt, tågresor, en lagom stor stad, hjärnaktivitet och kriminella organisationer?

Ord och uttryck

Det finns mängder med ord som eleverna inte känner till och/eller har svårt att förklara. Eleverna tänker parvis och använder tidigare kunskaper och det korta sammanhanget för att lista ut vad orden kan betyda. De gör en enkel ordlista och skapar sedan egna meningar för att omsätta orden i ett helt nytt sammanhang. Det går att upprepa detta moment hur många gånger som helst. Några exempel från tillfället när Omar för första gången kliver in på Tures kontor (de fetmarkerade orden ska förklaras):

När Omar kliver in på Sventons kontor ”Man hörde bara spridda ljud i trafiken på Drottninggatan. Sventon undvek att se på mannen. Han visste inte, vad han skulle säga. Så fort han sade någonting, bugade sig främlingen. Det var som att slå vatten på en gås.”

När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han? tänkte Sventon. Flygande mattor? Sådana hade han läst om i böcker. Han hade för många år sedan fått en bok till julklapp av sin pappa, en bok med orientaliska sagor. Där förekom flygande mattor och annat nonsens.

Omar förklarar hur mattan fungerar ”Nu är det bara att stryka med handen över mattans frans och säga Humlegården, fortsatte främlingen.”

Ture funderar hur mycket mattan kan kosta ”Bilar är betydligt överskattade, tänkte han.” (…) ”Han visste inte, vad dagspriset var på en begagnad flygande matta, men han misstänkte, att hur han än bugade sig och bjöd på semlor, skulle Omar inte sälja sin matta för sextio öre.”

Omar frågar om Sventon är nöjd med flygturen ”Är herr Sventon belåten med mattan? Min egen ringa mening är, att den flyger både snabbt och mjukt.”

Sventon frågar vad mattan kostar ”Vad är priset? frågade han rakt på sak. Det skulle vara en stor ära för mig att få sälja mattan åt herr Sventon för femhundra dinarer, sade mattans ägare. Femhundra vad för något? frågade Sventon häpen. Dinarer, sade araben med en extra djup bugning.”

Efterarbete – analysera karaktärerna

Beskriv den mystiske främlingen från Orienten med hjälp av citaten ovan. Du kan också titta här, ca två minuter:

Hur ser Omar ut? Beskriv honom noggrannt. Hur uppträder Omar? Hur tror du att han är (egenskaper)? Vilket språk använder Omar? Vad säger det om honom? Placera in Omar i några andra sammanhang:
Omar tala
Gör en personbeskrivning av Ture Sventon. Du kan berätta om hur han ser ut, yrket och vad han gör om dagarna, vilka han omger sig med, vad han tycker om och inte, fundera också på hur han uppträder och vilka egenskaper Ture har. Till sist, vad anser du om Ture Sventon? Är han en bra eller dålig detektiv? Motivera ditt svar.

Avslutande arbete

Deckartemat fortsätter med läsning av tre olika sorts deckare; pusseldeckare, en hårdkokt historia och en psykologisk thriller. Temat avslutas med att eleverna gör egna karaktärer. Förra årets elever byggde upp en historia i Thinglink där bilder, text och rörliga bilder kan kombineras (se bilden). Vill du veta mer om det kan du läsa här. Har en känsla av att många kommer att inspireras av och basera sin karaktär på Ture i år 🙂

Murder2

Väcka liv i läslusten med bilderböcker

Böcker? Jag hatar att läsa! En inte helt ovanlig kommentar i våra klassrum. Ett roligt sätt att väcka liv i läslusten är att plocka fram barndomens favoritböcker. Vid mötet med en ny elevgrupp tar jag med mig en trave böcker. Jag berättar att jag har tagit med mina absoluta favoritbarnböcker och eleverna blir då oftast nyfikna. Kanske har vi några gemensamma favoriter? Det vore väl coolt… Ska vi kolla? De som tidigare inte mött litteratur får iallafall möjlighet att göra det nu. Bättre sent än aldrig att lära känna Pelle, Nicke NyfikenAlfons Åberg och mannen i Sagan om det röda äpplet.

Jag läser några böcker högt och visar bilderna. Åh! Kan du inte läsa en till? En till, snälla?!!  Jag bubblar förtjust inombords. Målet är nått redan efter tre lästa bilderböcker. Lektionens mål var att väcka liv i läslusten. Inget mer än så… och det nämner jag inte ens för eleverna. Eleverna diskuterar glatt minnen och innehållet i de tre böckerna av Lööf, Rey och Bergström.

favoritboken

Nu gäller det bara att underhålla intresset och om man någon gång halkar in på småvägar och kommer vilse gäller det att leda eleverna tillbaka till något som passar. Eleven måste vara ”on track” för att det ska bli intressant och motiverande att läsa – därför är det så viktigt att välja böcker och texter med omsorg (därmed inte sagt att böckerna inte ska utmana eleverna).

Efter en härlig läsintroduktion får eleverna välja en favoritbok och senare presentera den för varandra i mindre grupper. En enkel presentation i Keynote med delarna: titel, författare, huvudperson, handling, läsminne och omdöme gör att de även möter en form av bokanalys på ett avspänt och roligt sätt. De analyserar, reflekterar och samtalar om litteratur… utan att de har en tanke på det!

Testa gärna det enkla upplägget så får ni en härlig läs- och pratstund tillsammans.