Märkt: barnböcker

Vad får man för 30 000 kronor?

Styrkan i det gemensamma är stor, både inåt och utåt. Att jobba tillsammans, både för elever och lärare, i samma riktning gör att man kommer fram både lättare och snabbare än om var och en drar åt olika håll. Därför var ett av årets roligaste uppdrag att förvalta de 30 000 kronorna min skola fick i samband med Svensklärarpriset. På högstadiet har vi under de senaste åren uppdaterat våra klassuppsättningar så därför var det extra spännande att involvera fler lärare och årskurser på skolan. Till slut blev det tre titlar för årskurs 1-3, fyra för åk 4-6 och tre för åk 7-9.

300 böcker! Det är inte bara böckerna i sig som är det trevliga. Det kanske allra roligaste med klassuppsättningar är att de indirekt uppmanar och uppmuntrar till samplanering. Lärare som tillsammans läser, samtalar och funderar på vad böckerna ska ge eleverna. En lokal kanon skapar förutsättningar för textsamtal lärare emellan. Lärare kan dessutom hjälpas åt att hitta angelägna aktiviteter som engagerar eleverna, textmöten som underlättar vid jämförelser och utmanande frågeställningar som tar eleverna till hittills okända tankar.
Det blev en slant över. Jag har länge velat testa dokumentkamera… så nu är den beställd. Har dock inte hunnit testa den ännu! Återkommer nästa år med erfarenheter.

Sett i ljuset av att Stockholm Stad satsar 3 000 000 kronor på ett fullständigt meningslöst digitalt diagnosverktyg för att upptäcka dyslexi (men som inte kan ta reda på orsakerna bakom läs- och skrivsvårigheterna) anser jag att svensklärarna på Gäddgårdsskolan i Arboga har förvaltat de 30 000 kronorna på ett föredömligt sätt. Jag är övertygad om att våra 30 000 kronor kommer att göra större skillnad än de tre miljonerna. Tjohej!

#vadfanfårmanförpengarna

The Danger of a Single Story

Hur uppfattar vi människor från andra länder, städer, områden, intressesfärer och med annan etnicitet, religion och sexualitet utan att egentligen ha en aning om hur de är? Här en film som illustrerar vad ”förutfattade meningar” är:

Ett TED-talk som idag (dagarna efter att nazister tågat runt i Borlänge) är viktigare än någonsin att ta del av – A Single Story – en autentisk levnadshistoria med hisnande insikter och budskap. Vi tillbringar hela våra liv omgivna av andra människor som är ungefär som oss själva, påverkar och blir påverkade utan att kanske fundera så mycket på att vi förmodligen är och tycker ganska lika. Men hur många vänner och bekantskaper har vi utanför intressesfären, grannskapet, hemstaden och Sverige? Vilken bild har vi av andra som inte ingår i våra egna sammanhang? Hur olika är vi varandra egentligen?

Eleverna kan fundera på och samtala om:

  • Vad menar Chimamanda med a single story?
  • Ge några exempel på a single story från talet.
  • Vad handlar talet om på djupet?
  • Har du koll på dina fördomar? Vilken bild har du av andra människor som inte ingår i dina sammanhang?
  • Hur många brukar du prata med som finns utanför: din hemstad, ditt land, din kultur och dina intressen?

Om man vill börja i en annan och lite mindre laddad ände kan eleverna titta på det här klippet och fundera på hur toleransen för andra egentligen är, till exempel nyinflyttade grannar. Hur mycket (eller lite) får någon avvika innan det blir problem? Hur är det hemma i ert kvarter? Finns det olika toleransnivåer för olika grupper av människor?

Syfte

Arbetsnamnet på planeringen är just nu En enda historia, men kan lika gärna bli Att göra gott, Att vara annorlunda eller Vad vet jag om dig? Syftet är att eleverna ska leva sig in i andra människors situation, respektera andra människors egenvärde och utveckla en vilja att handla med andras bästa för ögonen. Att läsa olika typer av texter (med intresse), tänka och resonera om innehållet, samt uttrycka åsikter och tankar i skrift.

Lektionsupplägg till filmer och texter

Det passar förstås att göra olika aktiviteter och ställa olika typer av frågor till filmerna och texterna, men några idéer är generella och passar till alla texter. Några är:

  • Läsförståelsestrategier (förutspå handlingen, sammanfatta innehållet, ord/begrepp och ställa frågor till texten).
  • Tre ord ur texten: Läraren kan lyfta några ord från texten, till exempel tre ord. Skriv upp dem på tavlan och låt eleverna fundera på vad orden betyder. Skriv en mening till första ordet. Låt eleverna skapa egna meningar till samma ord. Läs upp meningarna i helklass. Upprepa för varje ord. Skriv en mening med två ord. Eleverna gör egna förslag. Slutligen skriver läraren en mening där alla ord ingår och eleverna försöker själva. Läs upp och skriv några förslag på tavlan. På detta sätt får eleverna en förförståelse av vad texten ska handla om och dessutom se hur det går att använda ord på olika sätt. Läs Anne-Marie Körlings tankar om idén
  • Låta karaktärerna twittra
  • Välj en mening ur texten
  • Välj en scen du gillar
  • Prata med en av bokens karaktärer

Filmer

Kevin Pearce drivs av tanken att vara bäst. Hur förhåller vi oss till den tanken? Hur tänker vi om andra människor som är beredda att göra vad som helst för att nå sitt mål eller för att leva sin dröm? Kevins familj och i synnerhet hans bror David, som har Down syndrom, är inte så förtjusta i hans planer. Vilken bild har vi av människor med funktionsnedsättning? Brukar du prata med någon som har Down syndrom?

Min bror Mikael

Texter

Lennarts listor
Kenta och barbisarna
Lill-Zlatan och morbror raring
Afrika vid staketet
Lina Axelsson Kihlblom

Förslag på avslutande skrivuppgifter kopplade till temat

  • En novell eller mikronovell
  • Reportaget Jag har aldrig pratat med dig förut
  • Resonerande text om temat (t ex krönika)

Som sagt…. bara på planeringsstadiet ännu… hör gärna av dig om du har förslag på bilderböcker, noveller, korta texter (olika typer), reportage- och/eller novellfilmer som kan passa.

Förslag från Facebookgruppen Svensklärarna

Människor i vår närhet
Inte en främling – Teskedsorden
Lyckliga gatan
Chimamanda Ngozi Adichie: ”Alla borde vara feminister”
Det bor inga bögar i Bollebygd

Ture Sventon – som en språkgodisaffär

Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. För varje år får Ture allt mer plats i temat, kanske är det för att jag själv är så barnsligt förtjust i Ture? Hursomhelst förtjänar Åke Holmbergs skapelse verkligen att vara med och elever förtjänar att få ta del av texter som innehåller repliker som:TURE SVENTON

 

Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Till en 60 minuter lång radioteater går det att göra en mängd olika språkutvecklande aktiviteter på olika nivåer. Här är förslag på några…

Läsförståelsestrategier

Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Vi ser ca tre minuter ur första avsnittet av Ture Sventons julkalender.

Eleverna får fundera enskilt och parvis på:

  • Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.
  • Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut?
  • Ungefär vilket årtal tror du att det är? Varför tror du det?
  • Finns det detektiver idag? Hur jobbar en sådan i så fall?

Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Efter varje del får eleverna sammanfatta handlingen genom att först ta ut nyckelord och därefter återberätta för varandra. Eleverna ställer frågor till texten som vi lyfter i helklass, likaså med saker de gillar och inte tycker om eller tycker är konstigt. Eleverna spekulerar om vad som ska hända härnäst inför varje del.

Analysera och bygga meningar

Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. När eleverna skrattar, ger mig en blick eller på något annat sätt reagerar inför språket antecknar jag tidskoden så att jag enkelt kan hitta repliken. Jag skriver upp de några av de häftiga uttrycken på tavlan:

  • Andas halva andetag!
  • Alla som har sett ett kamelhuvud sticka ut på karavangatan vet…
  • Järnvägar är på det hela taget överskattade. I vart fall när det gäller att resa.
  • Staden är jämförelsevis liten, åtminstone för att vara så stor.
  • Ture Sventons hjärna arbetade febrilt.
  • Hela pastejsmackeriet var inblandat.

Eleverna funderar på i vilket sammanhang texten förekommer, vad texten betyder, om det finns alternativa tolkningar, vad det är som gör att meningen är annorlunda/rolig/tokig eller bara härlig att läsa. Kan eleverna själva konstruera egna Holmbergska uttryck för något konstigt, tågresor, en lagom stor stad, hjärnaktivitet och kriminella organisationer?

Ord och uttryck

Det finns mängder med ord som eleverna inte känner till och/eller har svårt att förklara. Eleverna tänker parvis och använder tidigare kunskaper och det korta sammanhanget för att lista ut vad orden kan betyda. De gör en enkel ordlista och skapar sedan egna meningar för att omsätta orden i ett helt nytt sammanhang. Det går att upprepa detta moment hur många gånger som helst. Några exempel från tillfället när Omar för första gången kliver in på Tures kontor (de fetmarkerade orden ska förklaras):

När Omar kliver in på Sventons kontor ”Man hörde bara spridda ljud i trafiken på Drottninggatan. Sventon undvek att se på mannen. Han visste inte, vad han skulle säga. Så fort han sade någonting, bugade sig främlingen. Det var som att slå vatten på en gås.”

När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han? tänkte Sventon. Flygande mattor? Sådana hade han läst om i böcker. Han hade för många år sedan fått en bok till julklapp av sin pappa, en bok med orientaliska sagor. Där förekom flygande mattor och annat nonsens.

Omar förklarar hur mattan fungerar ”Nu är det bara att stryka med handen över mattans frans och säga Humlegården, fortsatte främlingen.”

Ture funderar hur mycket mattan kan kosta ”Bilar är betydligt överskattade, tänkte han.” (…) ”Han visste inte, vad dagspriset var på en begagnad flygande matta, men han misstänkte, att hur han än bugade sig och bjöd på semlor, skulle Omar inte sälja sin matta för sextio öre.”

Omar frågar om Sventon är nöjd med flygturen ”Är herr Sventon belåten med mattan? Min egen ringa mening är, att den flyger både snabbt och mjukt.”

Sventon frågar vad mattan kostar ”Vad är priset? frågade han rakt på sak. Det skulle vara en stor ära för mig att få sälja mattan åt herr Sventon för femhundra dinarer, sade mattans ägare. Femhundra vad för något? frågade Sventon häpen. Dinarer, sade araben med en extra djup bugning.”

Efterarbete – analysera karaktärerna

Beskriv den mystiske främlingen från Orienten med hjälp av citaten ovan. Du kan också titta här, ca två minuter:

Hur ser Omar ut? Beskriv honom noggrannt. Hur uppträder Omar? Hur tror du att han är (egenskaper)? Vilket språk använder Omar? Vad säger det om honom? Placera in Omar i några andra sammanhang:
Omar tala
Gör en personbeskrivning av Ture Sventon. Du kan berätta om hur han ser ut, yrket och vad han gör om dagarna, vilka han omger sig med, vad han tycker om och inte, fundera också på hur han uppträder och vilka egenskaper Ture har. Till sist, vad anser du om Ture Sventon? Är han en bra eller dålig detektiv? Motivera ditt svar.

Avslutande arbete

Deckartemat fortsätter med läsning av tre olika sorts deckare; pusseldeckare, en hårdkokt historia och en psykologisk thriller. Temat avslutas med att eleverna gör egna karaktärer. Förra årets elever byggde upp en historia i Thinglink där bilder, text och rörliga bilder kan kombineras (se bilden). Vill du veta mer om det kan du läsa här. Har en känsla av att många kommer att inspireras av och basera sin karaktär på Ture i år 🙂

Murder2

Väcka liv i läslusten med bilderböcker

Böcker? Jag hatar att läsa! En inte helt ovanlig kommentar i våra klassrum. Ett roligt sätt att väcka liv i läslusten är att plocka fram barndomens favoritböcker. Vid mötet med en ny elevgrupp tar jag med mig en trave böcker. Jag berättar att jag har tagit med mina absoluta favoritbarnböcker och eleverna blir då oftast nyfikna. Kanske har vi några gemensamma favoriter? Det vore väl coolt… Ska vi kolla? De som tidigare inte mött litteratur får iallafall möjlighet att göra det nu. Bättre sent än aldrig att lära känna Pelle, Nicke NyfikenAlfons Åberg och mannen i Sagan om det röda äpplet.

Jag läser några böcker högt och visar bilderna. Åh! Kan du inte läsa en till? En till, snälla?!!  Jag bubblar förtjust inombords. Målet är nått redan efter tre lästa bilderböcker. Lektionens mål var att väcka liv i läslusten. Inget mer än så… och det nämner jag inte ens för eleverna. Eleverna diskuterar glatt minnen och innehållet i de tre böckerna av Lööf, Rey och Bergström.

favoritboken

Nu gäller det bara att underhålla intresset och om man någon gång halkar in på småvägar och kommer vilse gäller det att leda eleverna tillbaka till något som passar. Eleven måste vara ”on track” för att det ska bli intressant och motiverande att läsa – därför är det så viktigt att välja böcker och texter med omsorg (därmed inte sagt att böckerna inte ska utmana eleverna).

Efter en härlig läsintroduktion får eleverna välja en favoritbok och senare presentera den för varandra i mindre grupper. En enkel presentation i Keynote med delarna: titel, författare, huvudperson, handling, läsminne och omdöme gör att de även möter en form av bokanalys på ett avspänt och roligt sätt. De analyserar, reflekterar och samtalar om litteratur… utan att de har en tanke på det!

Testa gärna det enkla upplägget så får ni en härlig läs- och pratstund tillsammans.