Märkt: sammanhang
När undervisningen tar omvägar
Just nu läser jag deckare med årskurs åtta. Jag inleder med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pussel, hårdkokt, inverterad, psykologisk, true crime och socialrealistisk. Vi samtalar om deckarens typiska inslag och ”regler”. Vi börjar läsa den nyskrivna novellen Knackningar av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märker jag att eleverna berörs av kvinnans öde. De ställer frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än ett fåtal svar kommer vi inte första lektionen. Jag bestämmer mig dock att läsningen av novellens upplösningen får vänta. Ett sidospår tar form. Nästa lektion läser, samtalar och skriver eleverna referat om dessa fem delar relaterade till novellen …
1. MÄNNISKOHANDEL
https://polisen.se/lagar-och-regler
FN definierar människohandel så här: Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
https://www.brottsoffermyndigheten.se
En ordlista – vad betyder orden i detta sammanhang?
- rekrytera
- transportera
- överföra
- husering
- kidnappning
- bedrägeri
- lurendrejeri
- missbruka en maktposition/sårbarhet
2. OMFATTNINGEN (ANMÄLNINGAR OCH DOMAR)
3. VILKA SÄLJER OCH VILKA BLIR UTNYTTJADE?
4. SEXUALBROTT
5. SAMTYCKE
I slutet av lektionen frågar en elev: Varför är det nästan bara män som håller på med sådant här?! Det är en mycket bra fråga som jag ber att få återkomma till (då den inte är alldeles enkel att besvara och kräver en hel del förberedelser för att det ska bli bra). Innan ytterligare ett sidospår, från sidospåret, får vi inte glömma bort novellen:
Inlåst i en bur, placerad i en lägenhet, lyckas kvinnan få ut sin hand och börjar metodiskt knacka i golvet. Tre korta, tre långa, tre korta … är det någon som hör hennes knackningar?
Skrivuppgifter i skolan
Ett samtal om skrivuppgifter i skolan. Läsa, samtala, tänka och skriva i en sammanhållen ämneskontext. Om varierad undervisning och texternas innehåll. Om skrivande i funktionella sammanhang. Bland annat! 20 minuters ren underhållning 🙂
Kärnan av ämnet
En uppdaterad bild (tidigare här) av hur jag försöker variera undervisningen i både det lilla formatet (lektionen) och det större (längre projekt). De fyra symbolerna klockan 12, 3, 6 och 9 visar ämnets centrala aktiviteter: läsa, tänka, samtala och skriva. I mitten återfinns en femte, att processa både form och innehåll. Aktiviteterna ska inte ses som följda av varandra utan sker samtidigt eller parallellt.
Läsa om angelägna ämnen i en sammanhållen kontext
För att förstå en text och varför den förtjänar att läsas underlättar det om kontexten är känd och tydlig, exempelvis historiskt, socialt, geografiskt eller tematiskt. Det underlättar också om eleverna kan relatera till texten, tematiken och kontexten tanke- och/eller känslomässigt. Därför försöker jag välja texter med ämnen som kan vara angelägna för eleverna, till exempel om:
- Personlig utveckling och identitet
- Existensiella frågor
- Mellanmänskliga relationer
- Skolliv
- Normer och värden/diskriminering
- Demokrati/mänskliga rättigheter
- Etik
- Aktuella ämnen, t ex digitalisering, miljöfrågor, internationellt
Genom att använda en huvudtext (ofta en roman eller novell) som möter flera andra texter (tidningstext, kortfilm, serie, podcast, radio, tv, bilder) skapas variation och indirekt en sammanhållen kontext. Dessutom ger de många olika texterna, som gärna får fungera som fördjupning eller kontraster, eleverna en möjlighet att göra kopplingar och jämföra. Läs mer här: En ö i havet – Att läsa och förstå
Tid till tanke och att känna
Det tar tid att tänka och känna. Det fordras tid för att formulera sig med ord och ytterligare längre tid att formulera tankarna i skriven text. När vi läser ges tid att tänka i olika former, Markera vissa delar av texten, Tankemeningar eller Ett ord ur texten.
Samtala, tala och lyssna
Samtalet är centralt. Eleven får sätta ord på sina tankar för någon annan. Genom att lyssna på andra får eleven möta andra upplevelser och perspektiv. Samtalen kan se ut på många olika sätt, Välj en scen som berör dig, Sokratiska samtal, Olika frågor eller Sammanfatta och rubricera ett kapitel.
Tanke- och prestationsskriva
För att kunna prestera i någon form, antingen muntligt i samtal och berättande eller skriftligt, underlättar det mycket om eleven har gjort ett förberedande tankearbete. Därför skriver mina elever ofta tanketexter. Osorterade texter för att formulera tolkningar, frågor, tankar, känslor och åsikter utan någon större tanke på prestation. Dessa tanketexter används sedan som underlag i samtal, berättande eller för att skriva texter som är tänkta för en mottagare. Läs mer: Tanke- och prestationsskrivande. Eleverna bearbetar, tolkar och skriver på många olika sätt i samband med det lästa, Ta med bokens karaktär hem, Bokens sista kapitel, Bokens karaktär twittrar, Dramaturgi i fyra steg och Spela in podcast.
En avslutande tanke som styr de texter jag väljer, de frågor eleverna får möta i samtal, de former som används när vi bearbetar det lästa och de texter eleverna skriver:
Skriver eleverna för att lära sig skriva en argumenterade, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och utredande text eller skriver eleverna för att de vill påvisa, berätta, beskriva, förklara, instruera eller utreda något för någon?
I staden där jag bor
Ibland behövs det inte så mycket. En promenad och ett fotografi föder en tanke på något större. En bild som gestaltar något centralt både för eleven och Arboga:
En text som berättar hur eleven ser på kajens, åns och fiskets betydelse för staden och för några av människorna som bor i den:
Kajen i Arboga samlar människor från när och fjärran,
den skapar ett band mellan de olika sidorna av ån,
gör ivriga fiskare och andra människor lyckliga.
En ö i havet – Att läsa och förstå
För att läsningen ska upplevas som meningsfull och angelägen kan läraren skapa ett sammanhang. Genom att texten får möta antingen handling eller tematik i andra texter, bilder, ljud och filmer blir upplevelsen av texten rikare och förståelsen djupare. Förhoppningsvis blir tankarna, perspektiven och insikterna flera. Just nu läser mina sjuor Annika Thors En ö i havet. Parallellt med läsningen får eleverna ta del av andra berättelser som eleverna får tänka, samtala och tankeskriva om. På detta sätt får eleverna referensramar och en möjlighet att relatera det vi läser till något. Jag börjar alltid med att ställa mig frågan: Varför ska mina elever läsa den här boken? Svaret till En ö i havet är:
- Eleverna ska uttrycka etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
- Eleverna ska respektera andra människor,
- Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för diskriminering och förtryck,
- Eleverna ska leva sin in i och förstå andra människors situation.
Det jag lägger allt fokus på är att eleverna ska utveckla sitt språk genom att läsa, tänka och kommunicera (både muntligt och skriftligt). För att eleverna ska få något att tänka, samtala och skriva om försöker jag fylla undervisningens innehåll med viktiga och relevanta aktiviteter kring läsningen. Parallellt med läsningen lyfter jag följande till bokens inledande fem kapitel:
TIDEN 1933-1945
Handlingen placeras in i ett historiskt och geografiskt sammanhang med mikrolektioner om bland annat Förintelsen och Kristallnatten.
FÖRÄNDRING KOMMER GRADVIS
För att få en väg in i boken lyssnar vi på en radioteater som utspelar sig precis före bokens handling. Boken tar vid där teatern slutar. Dessa 15 minuter ger eleverna dessutom en inblick i tidsperioden och hur livet gradvis förändrades till det sämre:
En vanlig familj
VARFÖR FLY?
För att få en liten inblick i hur dramatiskt livet kan förändras ser vi filmen:
ATT KOMMA NY TILL SVERIGE (IDAG)
Hur är det att lämna sin kultur, sitt språk och alla vänner och släktingar bakom sig och komma till ett helt nytt ställe?
Föreställ dig att du kommer till ett helt nytt ställe där du inte kan kulturen, språket och vanor. Du känner inte en människa. Hur hade det varit tror du? Vilka människor skulle du ”leta” efter och börja vara med först? Varför är det så, tror du? (ledande: svenskar, norrmän, danskar eller personer från landet du kommit till)
OM IDENTITET
Bruno Catalano har skapat fantastiska skulpturer som vi tittar på. Här finns några. Eleverna funderar på vad skulpturerna symboliserar och vad de själva skulle stoppa ned i resväskan.
JOURNALISTENS UPPDRAG – ETT DILEMMA
Jag berättar om journalistens uppdrag och regelverk (spänningsfältet mellan att informera och samtidigt respektera människors integritet). Vi tittar på några historiska bilder, bland annat Förintelsen, Alan Kurdi och Kim Phuc. Vi läser Hon som flydde napalmen och förändrade historien. Eleverna funderar på, samtala och skriver om:
- Varför publiceras bilder av lidande och döda människor?
- På vilka sätt kan det vara både rätt och fel?
ATT KOPPLA TEXT TILL KONTEXT
I bokens första kapitel anländer Steffi och Nelli till Sverige. Journalisterna är förstås på plats. Citat: ”Mannen fortsätter att fotografera. – Det är mitt jobb, damen, säger han. Ni tar hand om de små flyktingbarnen. Jag tar de rörande bilderna, som ger er mer pengar till ert arbete. Han knäpper några bilder till. Steffi vänder bort ansiktet. Hon vill inte vara ett flyktingbarn på en rörande bild i någon tidning”. Eleverna funderar och skriver om:
- Steffi “vänder bort ansiktet”. Vad tror du att hon tänker?
TEXTRELATERADE FRÅGOR SOM VI SAMTALAR OM (KAP 1-5)
- Flickorna kan bara tyska. De är i Sverige. Att inte bli förstådd och att inte förstå… hur tror du att flickorna känner sig?
- Steffi ska bo vid “världens ände”. Vad menar hon med det? Hur känner hon inför det?
- Att komma till ett helt främmande ställe är både spännande och jobbigt. Hur upplever Steffi första dagen hos Märta?
- Steffis skriver brev hem till mamma och pappa. I första brevet skriver Steffi: “… ganska sträng. Hon talar ingen tyska. Snälla mamma, kom och hämta oss. Här kan jag inte leva”. I andra brevet som hon sedan skickar står det: “Vi åkte båt hit. Det var spännande. Alla är så snälla mot oss. Här finns till och med en hund”. På vilket sätt skiljer sig breven åt? Varför skickar hon inte det första? Hur tror du att föräldrarna “läser” brevet? Tror de på vad som står?
Det tar längre (lektions)tid att förhålla sig till text och läsning på detta sätt. Att ”bara” läsa boken, samtala om den och avsluta med någon form av skrivuppgift (textanalys eller recension) skulle kanske ta 3-4 veckor. Ett upplägg som skissas på ovan tar förstås mer tid i anspråk. Det beror lite grand på vad eleverna nappar på och förkastar, men uppskattningsvis kommer vi att läsa boken under ca 6-8 veckor. Enligt mig – väl investerad tid! En brasklapp är att aktiviteterna inte får ”skymma läsningen” och upplevelsen av läsningen. Det är alltid en fin balansgång mellan efferent och estetisk läsning! Jag brukar ofta inleda läsningen med många olika aktiviteter för att ju längre in i boken vi kommer övergå till att fokusera just på texten.
FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ
- Vilka texter läser mina elever?
- I vilket syfte läser vi dessa texter?
- Vad innebär det att läsa och förstå en text?
- Hur skapar jag förutsättningar (i min undervisning) för eleverna att tänka?
- Får mina elever nya insikter?
Sjumilakliv i språk och tanke
Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.
I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:
Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:
WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?
I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?
UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)
Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.
Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.
Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.
Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!
Texten och kontexten
Att läsa en text i ett sammanhang som eleverna förstår och/eller kan relatera till är en av många faktorer som bidrar till läslust. Tänk det omvända, att eleverna läser en text i ett okänt eller otydligt sammanhang eller i en kontext som eleverna inte kan göra mentala eller erfarenhetsmässiga kopplingar till. Läsningen kommer förmodligen inte att väcka några som helst känslor. Då är sannolikheten att läsningen tar eleverna med på nya upptäcktsfärder och insikter förhållandevis liten. En ganska slätstruken låt får illustrera detta fenomen. Låten ”Issues” av Julia Michaels:
When I’m down, I get real down
When I’m high, I don’t come down
I get angry, baby, believe me
I could love you just like that
And I could leave you just this fast
‘Cause if you did, baby, I would judge you too
No, you don’t judge me
‘Cause if you did, baby, I would judge you too
But you got ‘em too
So give ‘em all to me
And I’ll give mine to you
Bask in the glory
Of all our problems
‘Cause we got the kind of love
It takes to solve ‘em
And one of them is how bad I need you
You get mad and you break things
Feel bad, try to fix things
But you’re perfect
Poorly wired circuit
And got hands like an ocean
Push you out, pull you back in
Att etablera sammanhanget texten ska läsas i kan läraren göra för att eleverna ska förstå vitsen (på ett djupare plan) varför texten förtjänar att läsas. Likaså blir det enklare för eleverna att göra kopplingar från texten till sig själva och andra sammanhang om textens innehåll griper tag i eleverna känslomässigt. De kan förstå sina egna tankar och varför de tycker som de gör när de får relatera det till något annat. Likaså blir det förhoppningsvis relevant att försöka förstå hur andra känner och tänker när läsningen ingår i en tydlig och för eleverna angelägen kontext.
”Litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli, och hur världen skulle kunna se ut”.
Judith A Langer (2017), Litterära föreställningsvärldar, sid 21.
Att väcka en känsla
Innan vi börjar läsa en text försöker jag väcka liv i något hos eleverna. Glädje, sorg, ilska, förvåning, kärlek, rädsla… en känsla! Som väcker ett intresse. Skapar frågor. En nyfikenhet. En ny tanke. Aktiverar förförståelse. Etablerar ett sammanhang. Det gör jag ofta med bilder, filmklipp, artiklar, nyheter eller en personlig anekdot. Historien om pappan som lämnade sin son i Uppsala (OBS! EJ SANT!) har jag använt många gånger:
Historien finns på flera ställen: Spelade dåligt – dumpad av pappa, Pappa övergav son efter match, Pojke lämnades att gå hem flera mil och Pojke spelade dåligt – lämnades kvar av förälder. Historien engagerar och som lärare behöver man knappt skapa några frågor. Eleverna diskuterar ändå! De kan lätt relatera till händelsen då många har egna erfarenheter av idrott och vuxna som har betett sig på olika sätt i samband med barns idrottande. Två frågor som jag vill att vi diskuterar (med tanke på kommande text) och där jag måste leda eleverna är:
- Källkritik – primär och sekundärkälla, antal källor, citat, närhetsprincip, tid och sammanhang,
- Ryktesspridning – framförallt den stämning som den här typen av historier ofta frambringar:
Vi försöker förstå vad som leder fram till reaktionerna i klippet ovan… och vilka konsekvenser det får för alla parter. Sedan läser vi vidare: Nya uppgifter: Innebandypappa övergav aldrig sin son, Utredning om innebandypojken läggs ned eller Innebandypojken blev aldrig övergiven. Hmmm… vad tänker eleverna nu? Vad tänker de om sina tidigare tankar?
Den här inledning har jag använt till Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Inledningen ger eleverna dessutom en underlag till att göra senare kopplingar där text möter text. Under läsningens gång kan man som lärare ge eleverna underlag till att göra kopplingar genom att berätta parallella historier. På bokens teman finns hur många som helst…. tyvärr!
Bildstöd under läsning
Jag gör alltid två saker när jag läser en skönlitterär bok. Jag skapar kartor, ibland som inre bilder och vid komplex handling och/eller ett omfattande persongalleri ritar jag dem på ett papper:
- En geografisk karta över var handlingen utspelar sig. Det spelar ingen roll om det är en verklig historia eller en fantasihistoria som i Bilbo eller Sagan om ringen (där serverar Tolkien iofs läsaren en karta… som vid läsning studerades ingående och ofta!).
- En karta över hur människor i boken hör ihop med varandra (och inte).
Bilderna hjälper mig att skapa en struktur över hur karaktärerna förhåller sig till varandra, förändrar och utvecklar både personlighet och relationer. Den geografiska kartan hjälper till att ”hänga upp” händelser på fysiska platser. Det blir enklare att komma ihåg olika episoder ur boken och skapa en kronologi.
Två verktyg för att ge eleverna detta stöd är Google Maps (om det är en bok som utspelar sig i den ”verkliga” världen) och Canva (för att skapa släkt- och relationsträd). En klass läser just nu Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad) och då kan bilderna se ut så här:
Det går förstås lika bra att rita både karta och persongalleri på tavlan i klassrummet. Fördelen med att publicera dem digitalt är att de finns som stöd även vid läsning hemma.
Att skapa relationer till undervisningens innehåll
Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. Så några av mina favoritingångar…
1. Något aktuellt – Om modern teknik
Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Just för att det händer nu brukar motivera eleverna. Det är helt enkelt angeläget att förhålla sig till. Jag brukar välja både nyheter och företeelser som under en längre period varit ”aktuella”. Då och då blossar debatten om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan upp. Hur tänker du om ditt användande av mobiltelefonen?
Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik
2. Sport – Om funktionsnedsättning
I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Tyvärr gick de bort 2013, men fortfarande är de ”kvar i hallen”. Ismaskinerna heter nämligen STEN och GEORG. Här ett reportage om bröderna…
Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. På vilket sätt syns och hörs de i TV, tidningar, på nätet och andra platser? Känner eleverna någon som har någon funktionsnedsättning? Filmtips: Min bror Mikael och uppföljningen: Välj en scen som berör dig
3. Musik – Om drömmar och hopp
Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Det gör Rainbow Road för många interner.
Livet. Tillfälligheter. Dumma beslut. Drömmar. Hopp som släcks. Hopp som tänds. Men också om Brott och straff och andra frågor relaterade till ämnet. Så här har jag introducerat Möss och människor med bland annat Rainbow Road som ingång.
4. Konst – Ödet
Tänk om jag hade… tänk om… tänk om… Så både tänker och säger vi nog ganska ofta. Marina och Ulay avslutade en kärleksrelation i mitten av 80-talet, gick från var sin ände av kinesiska muren och omfamnade varandra en sista gång när de möttes. De sågs inte igen förrän 2010…
Känner eleverna igen sig i känslan? Det gör de! Som de brukar diskutera detta klipp. Att gå vidare: Slas har skrivit Slå följe, en novell där huvudpersonen hamnar i ett dilemma. Tänk om han går miste om sitt livs stora kärlek? Mer om dilemman här
5. TV-serier – Om sanningen och vita lögner
Eleverna ser många TV-serier. Varför inte använda det i undervisningen? Detta klipp från Solsidan handlar om att inte riktigt kunna säga sanningen, vita lögner och när det är för sent att säga sanningen… och vilka konsekvenser det kan få…
Varför inte koppla till En text du tycker om?
Fredrik Sandström 