februari 21, 2019

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

Något som berört,
något som gett upphov till tankar (associationer),
eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

Karaktärer,
miljöer,
scener,
bokens sista scen,
citat ur texten,
tematik,
eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

februari 15, 2019

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:

Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
Då Fantomen frågar svarar man.
Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
Fantomens röst isar i blodet.
Fantomen har tio tigrars styrka.
Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
Fantomen är hård mot de hårda.
Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

februari 4, 2019

Kärnan av ämnet

En uppdaterad bild (tidigare här) av hur jag försöker variera undervisningen i både det lilla formatet (lektionen) och det större (längre projekt). De fyra symbolerna klockan 12, 3, 6 och 9 visar ämnets centrala aktiviteter: läsa, tänka, samtala och skriva. I mitten återfinns en femte, att processa både form och innehåll. Aktiviteterna ska inte ses som följda av varandra utan sker samtidigt eller parallellt.

Läsa om angelägna ämnen i en sammanhållen kontext

För att förstå en text och varför den förtjänar att läsas underlättar det om kontexten är känd och tydlig, exempelvis historiskt, socialt, geografiskt eller tematiskt. Det underlättar också om eleverna kan relatera till texten, tematiken och kontexten tanke- och/eller känslomässigt. Därför försöker jag välja texter med ämnen som kan vara angelägna för eleverna, till exempel om:

Personlig utveckling och identitet
Existensiella frågor
Mellanmänskliga relationer
Skolliv
Normer och värden/diskriminering
Demokrati/mänskliga rättigheter
Etik
Aktuella ämnen, t ex digitalisering, miljöfrågor, internationellt

Genom att använda en huvudtext (ofta en roman eller novell) som möter flera andra texter (tidningstext, kortfilm, serie, podcast, radio, tv, bilder) skapas variation och indirekt en sammanhållen kontext. Dessutom ger de många olika texterna, som gärna får fungera som fördjupning eller kontraster, eleverna en möjlighet att göra kopplingar och jämföra. Läs mer här: En ö i havet – Att läsa och förstå

Tid till tanke och att känna

Det tar tid att tänka och känna. Det fordras tid för att formulera sig med ord och ytterligare längre tid att formulera tankarna i skriven text. När vi läser ges tid att tänka i olika former, Markera vissa delar av texten, Tankemeningar eller Ett ord ur texten.

Samtala, tala och lyssna

Samtalet är centralt. Eleven får sätta ord på sina tankar för någon annan. Genom att lyssna på andra får eleven möta andra upplevelser och perspektiv. Samtalen kan se ut på många olika sätt, Välj en scen som berör dig, Sokratiska samtal, Olika frågor eller Sammanfatta och rubricera ett kapitel.

Tanke- och prestationsskriva

För att kunna prestera i någon form, antingen muntligt i samtal och berättande eller skriftligt, underlättar det mycket om eleven har gjort ett förberedande tankearbete. Därför skriver mina elever ofta tanketexter. Osorterade texter för att formulera tolkningar, frågor, tankar, känslor och åsikter utan någon större tanke på prestation. Dessa tanketexter används sedan som underlag i samtal, berättande eller för att skriva texter som är tänkta för en mottagare. Läs mer: Tanke- och prestationsskrivande. Eleverna bearbetar, tolkar och skriver på många olika sätt i samband med det lästa, Ta med bokens karaktär hem, Bokens sista kapitel, Bokens karaktär twittrar, Dramaturgi i fyra steg och Spela in podcast.

En avslutande tanke som styr de texter jag väljer, de frågor eleverna får möta i samtal, de former som används när vi bearbetar det lästa och de texter eleverna skriver:

Skriver eleverna för att lära sig skriva en argumenterade, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och utredande text eller skriver eleverna för att de vill påvisa, berätta, beskriva, förklara, instruera eller utreda något för någon?

januari 29, 2019

Ett läsande ämneslag

Ett väl fungerande ämneslag är guld värt och ett läsande sådant ovärderligt! Under flera års tid har vi svensklärare regelbundet träffats för att samtala om vad, hur och varför våra elever ska läsa och skriva, liksom att tillsammans försöka skapa meningsfulla aktiviteter till våra läs- och skrivprojekt. Detta läsår träffas vi en timme/vecka. Vi skapar en dagordning i ett googledokument som alla kan redigera i. Vi har några ständigt återkommande punkter:

Kalendarium (NP, beställningar, gemensamma projekt: t ex skrivprojekt åk 7, medier åk 8, filmprojekt åk 9)
Dela något du läst, sett, hört eller gjort

Det regelbundna delandet gör att vi ständigt resonerar om undervisningens innehåll. Vi satsar följaktligen våra läromedelspengar på köp av litteratur.

STEG 1 – Att dela med sig

Vi lägger mycket tid och fokus på att ”dela med sig” av litteratur, andra texter, bilder, filmer och övriga tillgängliga resurser som vi tror kan tillföra något i undervisningen för våra elever. Så här ser det ut i vårt protokoll från de fyra senaste veckorna:

VECKA 3
Medier åk 8. Fyra resurser på nätet:
Vad visar bilden http://www.vadvisarbilden.org/ Lararhandledning
MIK https://statensmedierad.se/larommedier
Digitala lektioner https://digitalalektioner.iis.se/lektioner/
#metoo 2018 och kvinnor

VECKA 2
Barnen som lekte i Hinternasswald – Jessica Schiefauer (Flugornas Herre möter Stig Dagerman)

VECKA 51
Julberättelser: En julgäst (Selma Lagerlöf), Granen (Tove Jansson), Pappa Panovs stora dag (Tolstoy), Karl-Bertil Jonssons julafton (T Danielsson), Tomten (Rydberg), Mitt jullov (John Ajvide Lindqvist)

VECKA 50
Fokus på ljud i undervisningen:
P3 Serie: https://sverigesradio.se/p3serie
Barnradion: Alice i underlandet Mördarens apa Sunnanäng
Jag gråter bara med ena ögat (Människor på flykt åk 9)
Tove Jansson: Vem ska trösta knyttet
Om skolan: Radionovellen Mattan +En sagolik skola + Skolanibild + Vikarien (Hans-Eric Engqvist)

STEG 2 – Motiv, tema, budskap

Nästa steg blir att samtala om bland annat: Vad handlar texterna om? Representation? Normer? Tematik och budskap? Vilka frågor är relevanta för våra elever? Vi sorterar och kategoriserar all litteratur. Texterna samlas i gemensamma dokument för att få en överblick. Delar av våra senaste inköp:

STEG 3 – Hur materialet kan användas

Kan texten fungera som ett fristående projekt eller som textmöte till något befintligt? Hur kan de nya texterna möta de gamla klassuppsättningarna?

Det läggs ganska mycket tid på möten i skolan för att planera olika förebyggande och åtgärdande aktiviteter eller av bara gammal (o)vana. Arbetslaget. Elevhälsan. Tryggshetsteam. Mentorsträffar. Trivseldagar. FN-dagen, bland många andra dagar som gör anspråk på elevernas tid. Tänk om vägen till ökad kvalitet i undervisningen går genom våra ämnen? Om vi lägger mer tid på att skapa riktigt jäkla bra, vettig, innehållsrik och angelägen undervisning kanske behovet av alla andra möten blir mindre? Just sayin’…

januari 11, 2019

Det kan hända på riktigt

I dagarna har jag avslutat en bok med en klass, Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Den handlar om en luciafest som spårar ur, en våldtäkt, ryktesspridning, sociala medier, makt och hämnd! Eleverna tyckte om boken och gav den 3,5 i snitt på en femgradig skala. Syftet med läsningen var att synliggöra och problematisera manliga och kvinnliga normer, t ex hur objektifiering, skönhetsideal och machokultur begränsar och skapar bilder om vad en man och en kvinna är och ska vara. Ett annat huvudsyfte har varit att belysa hur ryktesspridning både snabbt och skoningslöst drabbar de inblandade. Ett axplock nedan i komprimerat format.

Vad står det i texten? Att kvinnan är ett objekt

Eleverna letar bevis i texten (på sidorna 73-74) för påståendet att kvinnan är ett objekt. Eleverna hittar:

Hon var säkert hora i ett tidigare liv.
Jag höll hårt i hennes hår.
Horan var riktigt fin.
Jag klämde på hennes bröst.

Vad står det i texten? Att ett nej betyder ja

Eleverna fortsätter att leta bevis i texten (på sidorna 73-74), men nu för påståendet att ”ett nej egentligen betyder ja”. Eleverna hittar:

Så lovade jag att inte sprida fotona. Jag skulle behålla dem för mig själv – jag loovar!
Snackar om övergrepp och annat, fast det var de som ville mest.
Som Gloria. Hon nästan tjatade ju. Snälla, lägg inte ut bilderna. Fast i själva verket sa hon: Snälla, lägg ut bilderna.
Flickan som vill fast hon säger att hon inte vill.

“Har de klämt på dina också? Va? Dina tuttar!”

Resonemanget om frågorna ovan, går vidare genom ett citat, hämtat från sid 51 där några tjejer pratar med varandra om hur några tafsar under en fest. Eleverna tänker, pratar och skriver om citatet. En elev skriver i sin tankelogg bland annat:

Tafsandet ska ta slut genom att de som tafsar inte ska tafsa.

“För det är det jag är. Tuff. Hård. Som fan.”

Vidare tänker, pratar och skriver eleverna om hur Robin försöker vara. Samma elev skriver:

Robin är egentligen inte så hård just nu. Han sitter och gråter och nästan försöker ta sitt liv. Han är ganska känslig och mår inte så bra, men vill absolut inte berätta vad som har hänt. Han vill inte vara den “töntiga” så han stänger inne alla känslor och visar det inte för någon. Han är osäker och “trycker” ner andra (Gloria) för att ingen ska lägga märke till hur han mår.

Robin “måste” verka hård eftersom att han är kille och de ska inte vara känslosamma och visa känslor eller att de mår dåligt. I boken blir Robin kallad bög för att han visar känslor och berättar att han mår dåligt.

Jag tror att han måste vara tuff för att de som han träffar under en dag inte ska tro att han är bög. I denna bok har jag känt att det är något negativt att vara bög och att de visar känslor och är “fjolligare” än vad en kille som gillar en tjej är. Han är tuff även för att han ska passa in i gänget han är i, där har de enligt det jag läst aldrig visat sig svaga och måste alltid verka coola, även om allt kan vara ett rent helvete.

Jag tyckte boken var väldigt bra. Ungdomar kan uppföra sig väldigt illa mot varandra. I den här boken får vi läsa om personer som inte har det så lätt och vi får även se det ifrån olika perspektiv. Det kan göra bilden mer klar om vad som har hänt och varför det blir som det blir.

Kritiska röster till boken

Genom boken har eleverna tänkt, talat och skrivit om angelägna livsfrågor som: #metoo, normer, homosexualitet, roller, grupper, status, makt, att bli sedd, respekt och integritet. Några kritiska frågor som eleverna spontant har lyft och som boken inte ger svar på:

Robin begår ett brott. Ska han inte straffas?
Hur kan det komma sig att alla andra, åskådarna, inte berättar för någon om vad som har hänt?
Hur kan Jonna ta Robins parti?
Spelar det verkligen någon roll att Robin tidigare själv blivit utsatt?
Vad hände på slutet?

Jag instämmer med eleverna. Boken har luckor, den skaver och provocerar. Men är inte det (också) medvetet för att sätta fingret på komplexa, jobbiga och svåra frågor?

Det tar lång tid att synliggöra och förändra värderingar, men eleverna har under läsningens gång tagit tankekliv och kan nu se på makt och normer på ett lite mer nyanserat sätt än tidigare. Gott så!

december 30, 2018

2018 – Det är något som skaver i skolan

Det är många lärare som försöker skapa en skola med fokus på elevens lärande. Nyfikenhet, kreativitet och utmaningar är viktiga inslag i en lärande skola, liksom gemenskap, trygghet och elevinflytande i en demokratisk skola. Tyvärr blåser det ofta politiska vindar i helt motsatt riktning. Om detta har jag skrivit flera gånger under 2018. Här en sammanställning om det som jag anser skaver i skolan.

SKOLAN HAR BLIVIT EN PRESTATIONSFABRIK

Många barn berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.

Hur vore det om politiker, tjänstemän (Skolverket och Skolinspektionen), huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd.

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Läs mer om detta här: Fokus på lärande och Eleverna stressas sönder som blev en TV4-nyhet.

GRÄNS FÖR GODKÄNDA ELEVER

Känner du någon (vuxen) som är intresserad av och kunnig inom konst, litteratur, foto, teknik, idrott, matlagning, hantverk, språk, miljö, naturvetenskap, globala och nationella samhällsfrågor? Nej, tänkte väl det! I skolan möter eleverna väldigt många ämnen och de förväntas bli ”godkända” i samtliga, trots att vi själva inte lever upp till dessa krav. Dessutom är själva terminologin både mänskligt och logiskt bekymmersam. Godkänd? Enligt vem? Enligt vad? I vilket syfte? Det är faktiskt en gåta att införandet av gränsen för ”godkänt” inte föregicks av en vild och hetsig diskussion!

Eleven mår ofta redan dåligt för att hen inte presterar tillräckligt (i mängd eller i kvalitet) och jakten skapar en omänsklig press, vilket inte sällan framkallar stress som faktiskt leder till att eleven lär sig mindre och kommer ännu längre ifrån godkända betyg. Negativ stress är lärandets värsta fiende. Dessutom identifierar sig eleven ofta med betygen. A=smart, ambitiös, duglig=jag är en bra människa. F=trög, lat, värdelös=jag är en dålig människa.

Läs mer om detta här: Gräns för godkända elever

BEDÖMNINGSFOKUSET PÅVERKAR UNDERVISNINGEN

För att administrera bedömningen är checklistor och matriser frestande lätt för läraren att ta till. Matriserna sköljer över skolan: betyg, bedömningsstöd, konkretiserade ämnesmatriser, kunskapsprofiler till nationella prov, checklistor i lärplattformar, förenklade kunskapsmatriser (Heja) och senast i raden så kallade lärande matriser. Bedömningen har krupit in i klassrummen och vunnit mark. Matristänkandet påverkar undervisningen och därmed lärandet. Redan sjuåringar får möta kunskap i rutsystem istället för i litteraturen, naturen, rörelsen, utforskandet och den sociala gemenskapen. En undervisning som fokuserar mer på form än innehåll innebär en björntjänst för eleverna.

Tusentals lärare ägnar hundratusentals timmar åt att markera sina elevers kunskaper i olika (digitala) system i cirka 15 ämnen där varje ämne består av uppskattningsvis 15 utvalda delar av kunskap. Det blir 225 olika kunskaper som eleven blir bedömd i. Är det någon som på allvar tror att eleven har förmåga att sätta sig in i 225 rutor och att det hjälper eleven vidare i sitt lärande? Jag tror det är fullt tillräckligt att hålla ordning på 15 betyg.

Läs mer om detta här: Enkla vägar till lärande ger fattig kunskap

2019 – ELEVENS ÅR?

I backspegeln ser jag krav, prestation, bedömning, resultat, matriser, betyg och fler elever med stukad självkänsla och dåligt självförtroende. Jag undrar om skolan 2019 kommer att handla mer om; angelägna ämnen, utmanande frågor, läsning, lärande, språkutveckling, kreativitet, nyfikenhet, gemenskap, generositet och solidaritet? Jag hoppas det!

Skolan ska vara en plats där eleverna och deras lärande, läsande, tänkande, talande och skrivande är i fokus. Läs mer om detta här: Hur förhåller vi oss till digital teknik?

En text till scenen ur filmen
Vi delar och lär av varandra

GOTT NYTT (SKOL)ÅR!

december 14, 2018

I staden där jag bor

Ibland behövs det inte så mycket. En promenad och ett fotografi föder en tanke på något större. En bild som gestaltar något centralt både för eleven och Arboga:

En text som berättar hur eleven ser på kajens, åns och fiskets betydelse för staden och för några av människorna som bor i den:

Kajen i Arboga samlar människor från när och fjärran,
den skapar ett band mellan de olika sidorna av ån,
gör ivriga fiskare och andra människor lyckliga.

Uppgiften finns här