Undervisa i svenska

Den här bloggen har varit mitt tankeredskap under många år och blivit en dokumentation av hur det kan vara att undervisa i svenska. Nu är det paus i bloggandet – i alla fall på den här platsen – from ht 2021.

Du kan dock fortfarande hitta hundratals lektionsidéer och upplägg till stora och små läs- och skrivprojekt om du letar runt i arkivet eller testar sökfunktionen. Om du letar något särskilt är det bara att höra av dig!

Nya texter om skolan i allmänhet och svenskämnet i synnerhet hittar du på Läraren

Instagramupploppen och Fula tjejer

I ett omfattande arbete om medier i årskurs 8 lyssnade vi på halva P3-dokumentären Instagramupploppen i Göteborg. Därefter läste vi en kort artikel om vad som hände sen: Tonåringar dömda för förtal på Instagram.

Eleverna fick därefter samtala och skriva om frågor som:

A) DE UTHÄNGDA

  • Vad skrivs det om de uthängda tjejerna på kontot?
  • Hur känns de för tjejerna som blir uthängda? 
  • På vilket sätt påverkar det deras liv?

B) FÖLJARNA

  • Vilka är följarna? Hur många är de? 
  • Hur många tips kommer in? Hur tänker en tipsare?
  • Varför följer så många kontot?
  • Gör de som följer kontot något fel?

C) SYNDABOCKAR, RYKTESSPRIDNING, KONSEKVENSER

  • Vad råkade fritidsledaren Tony ut för?
  • Varför blev han föremål för misstanke?
  • Vilka var arga på Tony – av vilka anledningar?
  • Varför kunde Tony inte gå till polisen?
  • Hur försökte han reparera det skadliga ryktet?

D) UPPHOVSPERSONER, MOTIV OCH MÖJLIGHET

  • Vilka låg bakom kontot? Hur slutade det för upphovspersonerna?
  • Vad tänker du om straffet? För hårt/milt?
  • Vilka motiv kan ligga bakom att skapa ett sådant konto, tror du?
  • Har du sett något liknande i ditt flöde? Vad tänker du om det?

I samband med detta läser jag själv Fula tjejer och grips av berättelsen. Jasmine blir i bokens inledning uthängd:

Jag funderar på hur sociala medier har förändrat tillvaron för alla, inte minst för barn och unga. Jag gillar inte att moralisera och säga att ”det var bättre förr” för det var det verkligen inte i många avseenden. Men jag kan konstatera, trots att (skol)tillvaron ofta var obarmhärtigt smärtsam för en del under 70- och 80-talen, att man i alla fall aldrig behövde vara rädd för att bli offentligt uthängd och förnedrad inför hela stan. Jag har snurrat runt en del på Instagram och sett att liknande konton följs av barn som går på mellanstadiet och högstadiet. Ett barn på mellanstadiet har med stor sannolikhet svårt att förstå vilken skada ett inlägg eller en kommentar kan orsaka och vilka ödesdigra konsekvenserna kan bli.

Man ju fundera på vilket ansvar teknikföretagen har? Är det rimligt att vem som helst kan publicera vad som helst för vem som helst i vilket syfte som helst?

Vi kan i sammanhanget även nämna möjligheten att skicka och dela nakenbilder, hämndporr, snoppbilder, rykten och lögner: Vad vet vi om vad barn gör och råkar ut för? Vad vet de om möjligheter och risker? Rättigheter och skyldigheter? Jag gissar att svaret på dessa frågor är, alldeles för lite. Vi kommer fortsätta att sätta mobiltelefoner fulladdade med appar i händerna på våra barn. Teknikföretagen kommer inte att regleras, i alla fall inte inom överskådlig tid. Hem och skola spelar en viktig roll. Jag tror nog att Fula tjejer blir nästa investering. Det är en viktig bok. Läs den.

Rita en scen ur boken

Efter läsningen av Höstgärning av Stephen King (som blev filmen Stand By Me) fick eleverna rita valfri scen ur boken och skriva några rader om episoden, samt förklara varför just den blev teckningens objekt. Eleverna valde olika scener och sammanställningen av bilderna i kronologisk ordning blev därför dessutom en bra sammanfattning av verket. Härom dagen fick eleverna var sitt exemplar av bilderna. Eleverna bläddrade glatt igenom och kommenterade varandras teckningar. Utan tvekan den mest uppskattade elevproduktionen hittills. Roligt!

Rita en bild av en scen ur boken

Uppgiften i all sin enkelhet:

STEG 1

A) Rita en bild av en scen du tycker om, är intressant och/eller viktig
B) Lägg in en textruta som ger oss ytterligare information om vad som händer
C) Skriv prat- och tankebubblor – till exempel repliker ur boken (tänk på läsriktningen)

STEG 2

Skriv dina tankar om scenen, 4-5 meningar/fråga:

A) Varför valde du just denna scen?
B) Vad tycker du om i scenen eller vad är det som gör den intressant/viktig?

Elevexempel

PS! Eleverna har även skrivit på många olika sätt, till exempel sammanfattat intrigen, redogjort för huvudpersonerna, analyserat nyckelscener och tematik. De har tankeskrivit till utvalda citat ur texten, haft boksamtal, samt skrivit en avslutande och sammanhängande text om verket.

Min mitt mina

Jag fick nyligen ett mail av en lärare som bland annat skrev: Jag vill bara tacka för allt du delat med dig av på Lektionsbanken samt i din blogg. Jag arbetar min första termin som lärare och är anställd på en mindre skola där färdigt material och en delakultur inte är en självklarhet. Jag blev såklart glad … först … men sedan både arg och fundersam. Arg för att alldeles för många lärare inte har tillgång till intressanta, aktuella och relevanta läromedel. Hur ska man kunna undervisa utan böcker och läromedel? Fundersam för att det uppenbarligen finns skolor där det inte är självklart att erfarna lärare delar med sig av erfarenheter, kunskap och undervisningsmaterial till nya och oerfarna.

Det finns säkert många förklaringar till att en en sådan skolkultur uppstår. Ett bristande ledarskap som favoriserar vissa och ständigt underminerar andra slår in djupa kilar i en personalgrupp. Det kan leda till prestige och revirtänkande. En dålig arbetsmiljö, exempelvis med alldeles för hög arbetsbelastning över lång tid, kan resultera i en arbetskultur där var och en sköter sitt enligt deviserna jag gör mitt och ensam är stark (och starkast är jag).

Det kanske finns andra förklaringar som är mer individuella som att läraren är trött på att ensidigt dela med sig och aldrig få någonting tillbaka eller att den där utlånade boken aldrig lämnas tillbaka (tänk bara på Ove Sundberg). En del lärare lägger ned tid på att skapa eget ”läromedel” (kopieringsunderlag med tillhörande arbetsuppgifter) och säljer det i egen eller andras regi. De tänker kanske att det jobbet måste väl ändå vara värt en (extra) slant?

Skolväsendet är i stora stycken en marknad där exempelvis betyg har blivit en handelsvara och skolor gör sitt yttersta för att locka till sig elever. Den enskilda skolans varumärke har blivit viktigt, oavsett huvudman. Lärare uppmuntras till att sticka ut, driva projekt och ”göra karriär”. Så att fokusera på jaget istället för laget strider inte mot systemets lagar och logik. Tyvärr. En skola som har förstelärare, lärarlönelyft, interna och externa lärarpriser kanske inte skapar förutsättningar och utrymme för solidaritet och generositet?

Mina böcker och mitt läromedel om den generösa läraren

PS! Tack kollegor på Gäddgårdsskolan i Arboga för visad generositet. Att ni delar med er av tid, idéer, arbetsuppgifter, kopior, böcker, dåliga skämt och en och annan fiskehistoria gör att jag trivs som fisken i vattnet!

 

Att upptäcka och omfamna ord

Just nu läser vi Trollkarlens hatt av Tove Jansson i en sjua. I första kapitlet vaknar Mumintrollet och upptäcker att Snusmumriken inte ligger i sin säng:

Att härma författarens språk - Tove Jansson Trollkarlens hatt

Efter läsningen av första kapitlet undersöker eleverna några ord, bland annat de rödmarkerade ovan. Vi tar reda på vad de betyder, skriver om meningarna och försöker skapa nya där orden ingår i helt andra sammanhang. Därefter får eleverna en liten skrivuppgift där de ska försöka fånga stämningen i bokens inledning … det nyvakna, nyfikna och nya … och kontrasterna mellan den kalla vintern som varit och ljumma våren som kommit.

En liten skrivuppgift – Instruktion till eleverna

Du sitter just nu och pluggar i ditt rum eller kanske i köket. Skriv en kort text om något som du hör utanför ditt fönster!
Du går dit, öppnar fönstret och ser … ja, vad då? Orden tassa, hala och fnatta ska ingå. Skriv 5-10 meningar under valfri rubrik.

Ett elevexempel

Efter en stund hör en elev av sig på chatten: ”Jag vill bara skicka vad jag skrev”. Eleven är bubblande glad över orden han har använt och innehållet han har formulerat. Så här skrev eleven:

Filip sitter i köket och pluggar. Han går och öppnar ett fönster nära köksbordet för att ta lite frisk luft. Han sticker ut huvudet i den svala vårluften. Han ser de inte så glada molnen på himlen, vilket leder hans blick ner mot de nakna vårträden. De måste frysa, tänker han. Gräset är lite små grönt, precis som det alltid är på våren. Ute på gräset fnattar en liten pojke runt. Bredvid gräsmattan står, vad Filip tror är mamman till pojken med en barnvagn. Pojken verkar också ha en lille bror med myror i brallan, för han försöker hala sig ur barnvagnen. Filip lägger märke till en äldre dam lite längre bort, hon har en hund som tassar omkring henne. Han hälsar på damen som skiner upp i ett leende. Så gör också Filip.
Det finns några småfel i texten (särskrivning, satsradning och kommatering) som eleven kan fortsätta att arbete med, men betraktat som ett utkast tycker jag att eleven har lyckats med att fånga stämningen i Tove Janssons text och omsatt den i en fin liten solskenshistoria. Våren är här!

Orden i filmen

Det är roligt att göra små textsamlingar tillsammans med en klass. Det kan vara exempelvis häften eller collage som hängs upp i klassrummet. Det blir ett sorts tidsdokument över något som är här och nu. Det här är en liten och avgränsad uppgift, inom ramen för en eller max två lektioner, som kanske passar mellan två längre och mer omfattande områden. Just denna textsamling av filmcitat tänker jag att eleverna ska få med sig när de slutar grundskolan. De kommer då att kunna läsa om vilka filmer, scener och repliker som snurrade runt i klassen just då. Det är väl tveksamt om eleverna har samma populärkulturella referensramar som jag har … undrar vilka repliker de väljer?!

Jag tänkte inleda med några klassiska filmscener. Min generations mest citerade svenska film är förmodligen Sällskapsresan 2. Min favoritdialog är utan tvekan Staffan och Bengts replikskifte inför surströmmingsmiddagen: Du är ju sjukligt tyst. När det kommer till ord som berör gillar jag scenen ur Så som i himmelen när Helen Sjöholm sjunger Gabriellas sång.

Orden i filmen

Andra klassiska repliker som har etsat sig fast genom åren är:

Förbannade vandaler, de tror att de äger backen!
Man var ju nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig.
Jag har närt en kommunist vid min barm!
Passa på att vara glada nu för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång inte.
Här, Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där, Sverige, hugget i granit.

Hade du alla rätt?! Facit längst ned på sidan.

ETT LEKTIONSUPPLÄGG – FOKUS PÅ ORDEN I FILMEN

FÖRUTSÄTTNINGAR: Du får en A4-sida till ditt förfogande och väljer hur texter och bilder ska formeras.

FÖRBEREDELSER: Välj en scen ur en film eller serie som du tycker om. Scenen kan vara rolig, allvarlig, känslosam, känslokall, läskig eller egentligen hur som helst – bara du vet varför du väljer den!

STEG 1: Skriv en text där du redogör för filmens handling. Berätta vad som föregår repliken. Skriv också något om sammanhanget. Om du vill kan du använda skärmdumpar eller bilder ur filmen för att förtydliga din text.

STEG 2: Skriv av orden som gör scenen så bra!

STEG 3: Skriv om ordens betydelse i scenen. Vilka ord är viktigast? Varför?

STEG 4: Skriv om varför du valde just denna scen.

FACIT FILMCITAT

Sällskapsresan 2 – Snowroller
Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
Den bästa sommaren
Riket

Intellektuell övervakningskamera

En del skolor redovisar elevernas resultat regelbundet i administrativa system där både elever och vårdnadshavare har tillträde. Varenda provresultat, läxförhör och inlämningsuppgift matas in och meddelanden skickas hem flera gånger per termin om ”hur det går” i skolan. Jag är lite bekymrad över tilltron på denna administration (att vårdnadshavare inte aktivt tar del av denna information eller inte kan på grund av de dysfunktionella systemen är en annan fråga som jag lämnar därhän).

Först en brasklapp: Om eleven har problem av olika slag, av social karaktär och/eller något som rör inlärning, som yttrar sig i exempelvis skolk, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, förändrat beteende, konflikter, trötthet eller utanförskap ska såklart skolan agera och kontakta hemmet för att med gemensamma krafter försöka vända det negativa läget. En brasklapp till: Alla vårdnadshavare vill sina barn väl. Det vet lärare.

Det finns en rad problematiska aspekter med att frekvent redovisa elevernas resultat. Några är:

  • Eleven och läraren har ett osynligt kontrakt. Läraren undervisar för att eleven ska lära sig. Läraren har tilltro till elevens förmåga. Eleven försöker och gör sitt bästa. När det inte går som planerat tar båda parter förhoppningsvis ett omtag och testar igen. Och igen. Och igen. Ibland går det några veckor, ibland några månader och ibland år. Men oftast går det. Att bevittna när en elev erövrar något och upplever glädjen av ”jag gjorde det” är bland det häftigaste man kan vara med om som lärare. I den bästa av skolvärldar litar eleven på läraren och läraren ger aldrig upp tron på elevens förmåga, även om resultatet är påvert. Vad händer med tilliten om läraren börjar kommunicera elevens resultat med vårdnadshavare i ett alltför tidigt skede? Jag menar inte att det alltid är negativt för relationen lärare-elev, men det finns en risk att det signalerar ”jag tror inte på dig” och kan i sämsta fall leda till ett rivet kontrakt.
  • Elevens rätt till sin integritet. Visserligen är eleven i både grund- och gymnasieskolan under 18 år, men bör i många avseenden själv få avgöra vad som ska finnas i den inre och yttre sfären. Är det respektfullt mot eleven att publicera och kommunicera dennes resultat, flera gånger per termin, in i minsta detalj?
  • Ett utdelat förtroende kan leda till självständighet. Självfallet ska förtroendet stå i proportion till förmåga och avgöras utifrån situation och sammanhang. Blir eleven självständig om någon annan än eleven själv, till exempel lärare och vårdnadshavare, bokför, kontrollerar och kommunicerar elevernas varenda kognitiva steg i skolan?
  • Att förstå sambandet, kopplingen mellan insats och utfall, är en grundförutsättning för att kunna ta ansvar för sitt lärande. Vad händer med ansvarsförskjutningen när vårdnadshavare hör av sig för att ”fixa betygen”? När lärare jagar elever med rester och terminens femte omprov fem i tolv? Vem tar då ansvar för elevens resultat – eleven själv eller någon annan?
  • Flit är en avgörande faktor för hur väl eleven lyckas. De elever som aktivt deltar i undervisningen, försöker, misslyckas, testar igen, kommer en liten bit på vägen varje vecka och så ofta som möjligt gör sitt bästa är de elever som tar störst steg på sin utvecklingskurva, oavsett kunskapsnivå. När resultaten kommuniceras till vårdnadshavare i sönderhackade fragment finns det en risk att erövrandet av kunskaper framstår som enkelt och snabbt fixat när det i själva verket inte är det. Lärande är ofta en långsam process som kräver tålamod, tålamod och tålamod. Sa jag tålamod förresten?
  • Att ha och nå mål kan fungera som drivkraft för en del, men inte för alla. Orsakerna till motivationen kan variera vid olika tillfällen och sammanhang. Dessutom: Om allt ska checkas av i fasta system med begränsad terminologi, hur förhåller sig man då till det okända och det som ligger bortom horisonten? När man talar i termer av att ”nå målen” eller ”fixa betygen” reducerar man undervisningens innehåll. Ibland leder undervisningen in på små, krokiga, svindlande och givande omvägar. Allt kan inte forceras fram som om skolan gick på räls. Det blir tunt, smalt och tråkigt. Fattigt.
  • En del av kunskapen är enkel att greppa, och bedöma, som tvåans gångertabell eller huvudstäder i Europa. Andra delar av kunskapen är stundtals flyktig och ett virrvarr av fakta, förståelse, färdigheter, men också erfarenheter, tankar, perspektiv, nyfikenhet, mod och förmåga att omsätta kunskaperna i nya och hittills okända sammanhang. Sådan kunskap är komplex då den består av många olika delar och är därför mycket svårare att bedöma. Att kommunicera en sådan bedömning annat än i ett koncentrerat omdöme (ett betyg) är nästintill omöjligt. Det kräver nämligen kunskap om och insikt i lärarens planering, bakomliggande syfte, materialets möjligheter och begränsningar, uppgifternas funktion och alla styrdokument. Ska lärare lägga tid på att redogöra detta för en lekman?
  • En negativ bieffekt av de nationella provens betydelse är den så kallade Washback-effekten. Verksamheten riskerar att fokusera på de enstaka aspekter som bedöms i proven. Skolan lär eleverna för provet. Precis som treämnesskolan blev en realitet under 90-talet då ett ensidigt fokus lades på ”huvudämnena” matematik, svenska och engelska. Vad händer med undervisningen om skolan ska kommunicera resultat på ett sätt som vårdnadshavare ska förstå? Det finns en uppenbar risk att undervisningen blir begränsad då syfte och mål (det som ska bedömas) blir samma sak. Det finns en risk att många andra saker som är viktiga för elevens totala lärande förbises. Det kan vara exempelvis frågor som är viktiga för eleven som blivande samhällsmedborgare, som att förstå och förhålla sig till demokratiska rättigheter och skyldigheter, både för sin egen skull och med andras bästa för ögonen.
  • Varken elever eller vårdnadshavare har någonting med läroplanen och kunskapskraven att göra. Det är lärarens verktyg för att avgöra i vilken mån eleven uppfyller ett antal krav. Krav kan eleven inte nå. Kan vi en gång för alla fastslå att läroplanen är lärarens bok och ingen annans?

Vad händer med barnets integritet, självständighet och ansvarsförmåga när skolan regelbundet matar vårdnadshavare med information om ”hur det går” i skolan? Vad händer med skolan, läraren och eleven när vårdnadshavare erbjuder sig att hjälpa till med att ”fixa” betygen?

Från årskurs sex får alla elever betyg två gånger per läsår. Det borde räcka, eller vad tycker du? Avslutningsvis en anekdot från förr som säger något om hur sakernas tillstånd har förändrats. Så här sa min pappa till mig när han såg mitt första betyg:

Anne Frank – Rysligt relevant

Jag vet faktiskt inte vilken gång i ordningen jag läser Anne Frank. Jag läser den just nu med mina nior. Före läsningen av dagboken kikade vi in på Anne Frank Museum där det finns mycket att hämta. Där finns bakgrundshistoria, persongalleri, och en interaktiv bild av gårdshuset. De första 100 sidorna gick ganska lätt för eleverna att läsa, men fram till mitten av boken får de kämpa. Det är lågintensivt och stundtals svårt att relatera till Annes vardagsbetraktelser om samlivet i gårdshuset. Jag hoppas att läsningen tar fart igen när hon börjar skriva om sina innersta tankar och Peter. Jag vet inte om det beror på samtiden, men jag grips av hennes text och tankar på ett sätt jag aldrig tidigare gjort. Hon är en självupptagen, självkritisk och trotsig tonåring och samtidigt en insiktsfull, generös och empatisk världsmedborgare. I det lilla gårdshuset där åtta instängda personer huserade skrev 13,5-åriga (!) Anne den 13 januari 1943…

Efter en tredjedels läsning av boken är här några av de citat som vi har samtalat om.

Inte med någon av mina bekanta kan jag göra annat än att skoja, jag får aldrig tillfälle att tala om annat än alldagligheter eller att bli en smula mer intim, vilket är själva knuten. (20 juni 1942)

  • Hur ser Annes vänskapsband ut? Vad gör de? Vad pratar de om?
  • Hur beskriver Anne vänskap? Vad är “knuten”?
  • Hur beskriver hon relationen till pojkar?

Efter maj 1940 gick det utför med de goda tiderna: först kriget, sedan kapitulationen, tyskarnas inmarsch och eländet för oss judar tog sin början. Judelagarna följde slag i slag och vår frihet blev rejält beskuren. Judar måste bära judestjärna. Judar måste lämna in sina cyklar. Judar får inte åka spårvagn. Judar får inte åka bil, inte ens privat. Judar får bara handla mellan kl. 15.00 och 17.00. Judar får bara gå till en judisk frisör. Judar får inte vistas på gatorna mellan 20.00 på kvällen och 6.00 på morgonen. Judar får inte besöka teatrar, biografer och andra nöjeslokaler. Judar äger inte tillträde badhus, och inte heller till tennis-, landhockey-, eller andra idrottsplatser. Judar får inte ro båt. Judar får inte offentligt utöva någon sport. Judar får inte längre sitta ute i trädgården efter klockan åtta på kvällen, inte ens hos bekanta. Judar får inte komma hem till kristna. Judar måste gå i judiska skolor, plus en massa annat i samma stil. Så flöt vårt liv vidare och vi fick varken det ena eller det andra. (20 juni 1942)

  • Hur förhåller sig Anne (och familjen) till alla förbud? Vad känner hon och de andra inför det?
  • Hur tror du att dessa förbud påverkar de som inte berörs av förbuden?
  • Föreställ dig att det är du som blir förbjuden att göra en massa saker. Vilket/vilka skulle begränsa dig mest och hur skulle det påverka dig?

Ingen människa skulle kunna ana att det gömmer sig så många rum bakom den enkla gråmålade dörren. (9 juli 1942) Det tynger mig mer än jag kan säga att vi aldrig får komma utomhus, och jag är hemskt rädd för att vi ska bli upptäckta och få en kula i oss. (28 september 1942) Inte nog med att vi inte fick spola med vatten under dagen, vi fick heller inte gå på toa. (29 september 1942)

  • Hur beskriver Anne livet gårdshuset?
  • Hur upplever hon sin vardag? Vad känner och tänker hon?

Men att jag däremot skrev så ogenerat om andra ring kan jag inte leva mig in i längre. Jag skäms verkligen när jag läser igenom sidorna som behandlar ämnen som jag föredrar att tänka mig vackrare. Nåja, nog om den saken. (22 januari 1944, tillägg)

  • Anne skriver i sitt tillägg, över ett år senare, att hon förvånas över sitt sätt att skriva. Vad är det hon förvånas över?
  • Hur känner hon inför detta? Varför då, tror du?
  • Kan du känna igen dig? Kan du titta tillbaka på hur du var för ett år sedan och vad har du för tankar om det?

Jag står helt enkelt inte ut med mor. För att inte ständigt snäsa av henne och hålla mig lugn får jag tvinga mig med våld, jag skulle utan vidare kunna slå henne rakt i ansiktet. Jag vet inte hur det kommer sig att jag känner en så fasansfull antipati gentemot henne. (3 oktober 1942)

  • Hur känner Anne inför sin mor? Vad beror det på (denna gång)?
  • Hur känner systern för sin mor (som det verkar)?
  • Hur är Annes relation till sin far?
  • Hur verkar relationen mellan far, mor och Margot vara?

I kvällsmörkret kan jag ofta se hyggliga, oskyldiga människor gå förbi på led, med gråtande barn, de bara travar vidare kommenderade av några sådana där karlar och blir slagna och plågade tills de nästan faller omkull. Ingen skonas, åldringar, ungar, spädbarn, havande kvinnor, sjuka, alla, alla tvingas de tåga döden till mötes. (19 november 1942)
Frun gjorde allt möjligt på en gång, pluggade nederländska i en bok, rörde om soppan, tittade till köket och suckade och klagade över ett brutet övre revben. Så går det till när äldre damer (!) ägnar sig åt alltför idiotiska gymnastikövningar för att bli av med sin feta ända! (10 december 1942)

  • Om Annes skrivande: Vilka ordval och uttryck använder hon? Vad är typiskt för en 13-åring och vad sticker ut? På vilket sätt?
  • Anne skärskådar sig sig själv och andra. Likt en vardagsdetektiv noterar hon mänskligt beteende med ett skarpt sinnelag. Vad säger det om henne?

Alla tycker jag är tillgjord om jag pratar, löjlig om jag tiger, fräck om jag ger svar på tal, slug om jag kommer på en bra idé, lat om jag är trött, egoistiskt om jag tar en tugga för mycket, dum, feg, beräknande osv. osv. Dagarna i ända hör jag inte annat än att jag är en outhärdlig jäntunge, och även om jag skrattar åt alltihop och inte låtsas ta vid mig, så svider det likafullt, jag skulle gärna vilja be Gud skänka mig en annorlunda natur, en som inte får alla människor att vända sig emot mig. (30 januari 1943)

  • Vad tycker de andra om Anne tror hon? Varför är/blir det så?
  • Vad tycker och tänker Anne om alla de andra i huset?

Jag låg tyst kvar och tyckte genast att det var elakt gjort av mig att så bryskt stöta henne ifrån mig, men visste också att jag inte kunde ha svarat annorlunda. Jag kan inte hyckla och be med henne mot min vilja. Då gick det bara inte. Jag hyste medlidande med mor, riktigt verkligt stort medlidande, men nu hade jag för första gången i mitt liv noterat att min kyliga hållning inte alls lämnade henne likgiltig. (2 april 1943)

  • Hur tänker Anne om sin mamma?
  • Varför har det blivit så kyligt dem emellan?

Men jag inser faktiskt att jag kommer längre om jag hycklar en smula i stället för att hålla fast vid den gamla vanan att ständigt inför alla säga min mening rakt ut (även om ingen frågar efter min mening eller fäster något avseenden vid den). Hemskt ofta faller jag förstås ur min roll och kan inte bara tid inför orättvisor, så att det åter igen kan gå fyra veckor det sladdras om världens fräckaste flickunge. (11 juli 1943)

  • Vilken ställning har Anne i huset?
  • Hur kan den förklaras?
  • Går det att applicera fenomenet ”Att skjuta budbäraren” på Anne?

Frågorna är universella, allmänmänskliga och tidlösa. Fördomar. Förbud. Förintelsen. Krig. Ensamhet. Påfrestningar. Samlevnad. Frigörelse. Identitet. Solidaritet. Anne Franks dagbok är rysligt relevant. Ständigt. För alla människor. Läs den igen!

När undervisningen tar omvägar

Just nu läser jag deckare med årskurs åtta. Jag inleder med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pussel, hårdkokt, inverterad, psykologisk, true crime och socialrealistisk. Vi samtalar om deckarens typiska inslag och ”regler”. Vi börjar läsa den nyskrivna novellen Knackningar av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märker jag att eleverna berörs av kvinnans öde. De ställer frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än ett fåtal svar kommer vi inte första lektionen. Jag bestämmer mig dock att läsningen av novellens upplösningen får vänta. Ett sidospår tar form. Nästa lektion läser, samtalar och skriver eleverna referat om dessa fem delar relaterade till novellen …

 

1. MÄNNISKOHANDEL

https://polisen.se/lagar-och-regler

FN definierar människohandel så här: Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
https://www.brottsoffermyndigheten.se

En ordlista – vad betyder orden i detta sammanhang?

  • rekrytera
  • transportera
  • överföra
  • husering
  • kidnappning
  • bedrägeri
  • lurendrejeri
  • missbruka en maktposition/sårbarhet


2. OMFATTNINGEN (ANMÄLNINGAR OCH DOMAR)

https://sverigesradio.se

 

3. VILKA SÄLJER OCH VILKA BLIR UTNYTTJADE?

https://www.expressen.se


4. SEXUALBROTT

https://polisen.se

 

5. SAMTYCKE

https://www.1177.se

I slutet av lektionen frågar en elev: Varför är det nästan bara män som håller på med sådant här?! Det är en mycket bra fråga som jag ber att få återkomma till (då den inte är alldeles enkel att besvara och kräver en hel del förberedelser för att det ska bli bra). Innan ytterligare ett sidospår, från sidospåret, får vi inte glömma bort novellen:

Inlåst i en bur, placerad i en lägenhet, lyckas kvinnan få ut sin hand och börjar metodiskt knacka i golvet. Tre korta, tre långa, tre korta … är det någon som hör hennes knackningar?

Frågor till novellen finns här

En ö i havet – Kapitel 41

Mina sjuor tyckte mycket om Annika Thors En ö i havet, men de störde sig lite på att Steffi aldrig fick någon upprättelse mot Sylvia. Om detta tomrum skriver vi ett eget kapitel… bokens sista… kapitel 41! Skrivandet genomfördes i några inledande och avgränsade delar (för att utveckla skrivandet med bildspråk och åstadkomma en längre text med dramaturgi). Uppgiften handlar också indirekt om att leva sig in i boken och visar hur eleverna har uppfattat karaktärerna. Det blir också ett tillfälle att samtala om ord som upprättelse, hämnd, förlåtelse och försoning. De tre första delarna gjordes gemensamt under bestämd tid. Därefter fick eleverna själva förfoga över resterande delar, och göra eventuella kompletteringar till sitt tidigare skrivande, under en längre sammanhängande del av den 80 minuter långa lektionen. En del elever hade egna idéer och ville frångå den tänkta ramen och det fick de såklart göra.

INTRODUKTION

Vi lämnar Steffi och Nelli när bråket med pojken och Putte har löst sig, liksom många andra saker. Steffi har en fin kompis i Vera och trivs allt bättre med tant Märta, som ju faktiskt brytt sig om Steffi och visat sin kärlek till henne. Steffi är mycket starkare och gladare än vad hon var för bara några månader sen. Men hon har ännu inte fått upprättelse mot Sylvia och än mindre någon ursäkt för allt som hon har gjort mot Steffi. Skriv ett avslutande kapitel om ett möte mellan Steffi och Sylvia!

DEL 1: Steffi befinner sig på en plats där harmoni råder. Använd naturen, tidpunkten och vädret som spegel för hur hon mår. Vi samlar ord gemensamt:
POSITIVA ORD OM MILJÖN och VÄDRET: sol, värme, mjuk säng, vindstilla, blå himmel, vita fluffiga moln, fåglar som kvittar
VAD GÖR MAN NÄR MAN ÄR TILLFREDS: äter god mat, skuttar, går med lätta steg, skrattar, ler, sjunger, gnolar

DEL 2: Hon beger sig iväg för att hämta något (du bestämmer vad). Beskriv färden hemifrån fram till platsen. På vägen ska vädret och naturen spegla en annalkande oro – tänk om jag stöter på Sylvia! Vi samlar ord igen:
VÄDRET VÄXLAR: stort grått moln, mörkna, kall vind mot huden, solen går i moln, kråka som kraxar, vågorna blir större och slår mot klipporna, det börjar regna
VAD I NATUREN KAN “VARNA” OM EN KOMMANDE FARA: stenar, kvistar, knotiga grenar, vassa taggar, höga ljud

DEL 3: Väl framme möter hon Sylvia. Beskriv henne som en motståndare av rang. Använd attribut, färger och kläder för att stärka bilden av henne som en “farlig” motståndare. Ordsamlingar:
ATTRIBUT/KLÄDER: mörka kläder, hål i byxorna, grå t-shirt, blå jeansshorts, svarta skor, ny pälsjacka (för att visa upp den), röd sidenklänning, skinnjacka, uppsatt hår
VAD GÖR SYLVIA FÖR ATT SE TUFF UT: Titta bort, himla med ögonen, tugga tuggummi, spotta, fnysa, sucka, skratta åt, hånle

DEL 4: Sylvia förödmjukar Steffi på sedvanligt sätt. Vad har Sylvia sagt tidigare? Vad hittar hon på nu? Vad säger och gör hon? Någon som bevittnar och hejar på?

Textens tomrum

DEL 5: Det blir en maktkamp. Dra ut på händelseförloppet – det ökar spänningen! Steffi ska gå ur kampen som vinnare! Fundera på hur Steffi är som ”vinnare” jämfört med Sylvia. Hur förhåller sig Steffi till Sylvia nu?

DEL 6: Vad händer sen? Steffi återvänder hem – fri! Äntligen! Hur kan hennes känsla återspegla sig i vad hon ser, luktar, känner och hör? Vad gör Steffi på vägen hem?

Eleverna lyckades riktigt bra och trots den till synes ganska snäva ramen blev det unika berättelser! Testa själv!