Att upptäcka sin egen skola

Många av kommunens skolor är gamla och slitna. Fyrkantiga och trånga. Det planeras för nya skolor, men spaden är inte satt i jorden på grund av politisk oenighet. Satsningar på den befintliga skolmiljön läggs på hyllan av förklarliga skäl. Då är det lätt att personalen hamnar i ett sorts vakuum, ett handlingsförlamat tillstånd. Det är ingen idé att göra något då det ser fördjä…t ut i resten av skolan. Tyvärr har den inställningen en tendens att sprida sig som negativa ringar på vattnet med lärare och elever som inte bara är passiva, utan som struntar i att hålla bänkraderna raka, tavlorna rengjorda och pappershögarna rensade. Jag utgör inte något undantag. Jag är en del av den arbetsmiljö jag vistas i och bär precis som alla andra fullt ansvar för den. Att miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande är av stor betydelse är vedertaget. Efter del 3 av Läslyftets modul Stimulera läsintresse tvingas vi kritiskt granska den egna skolan och hur vi skapar stimulerande läsmiljöer. Fem viktiga minuter som ingöt lite hopp och lockade fram lusten igen:

Anne-Marie Körling skriver i Undervisningen mellan oss (Lärarförlaget, 2015) om den pedagogiska promenaden som ett sätt att undersöka den egna skolans sociala, fysiska och kulturella miljö.

I en skola möts jag av en stor teckning av Martin Luther King och delar av det berömda talet om drömmen han hade. Intill teckningen syns elevernas texter om sina drömmar. Jag kan läsa det eleverna har skrivit och genom detta få se något av det lärarna har gett eleverna att lära genom. Lite längre ner i korridoren ser jag fotografier av skolans personal. Alla ler. I händerna har de böcker. På den här skolan läser man. (sid 23)

Med filmen och Anne-Maries ord i bakhuvudet går jag igenom skolan. Jag möter det här på min väg från matsalen till personalrummet:

  • Glada elever som hälsar
  • Elever som frågar om hjälp
  • Elever som vill hämta en fotboll i klassrummet
  • Två elever som är sysselsatta med en skoluppgift
  • En lärare som sitter i korridoren och pratar med några elever
  • En annan lärare som springer för att hämta vaktmästaren
  • Andra lärare som hejar på varandra

Jag ser några elevalster:
img_4949
img_4951

Men också:

  • Färgsläpp på väggarna
  • Ett trasigt bord runt slitna bänkar
  • Långa korridorer med lysrörsbelysning
  • Gardiner från 1983
  • Persienner på trekvart
  • Pennor, papper och godispapper på golvet

Det här ser jag inte:

  • Bokomslag
  • Böcker
  • Tidningar
  • Citat eller kunskapsord i olika ämnen
  • Inspirerande bilder (t ex författarporträtt eller filmaffischer)

Konstaterar efter den korta promenaden att den sociala miljön är tillfredsställande. I den fysiska finns det en hel del att önska. I den kulturella har vi, lärare och elever, mycket att göra. Här finns en lista på förslag som alla kan använda sig av för att läsfrämja skolan. Nu jäklar!

Förbjuden kärlek

I mycket kortfattat format: Kronologi, texter, filmer, samtal och skrivuppgifter på temat Förbjuden kärlek. Tid till förfogande: tre-fyra lektioner/vecka under fem veckor. Genomfördes i en årskurs åtta. Och nej, alla texter och filmer berör inte förbjuden kärlek… men kärlek. Går förstås att hitta massor av andra texter, bilder, filmer som passar in på temat…
texter

Vem får en ros på alla hjärtans dag? 🌹

Före läsning: Tre ord ur texten: JIPPO, BUNKE, UPPSKATTNING
Högläsning och tankestopp 14 februari
Att analysera och diskutera: Elevsvar
Text: 14 Februari

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?

Inför filmen: Förutspå handlingen
Analysera filmen, Citat om kärlek: Kärlek vid första ögonkastet
Kortfilm: Nuit Blanche

Vem var du kär i när du var liten? 💕

Före läsning: Samtal om kärlek, Samla ord
Ord om kärlek
Texter: Utan dina andetag. Min älskling, du är som en ros.

Romeo och Julia

GOTD om Shakespeare
Sokratiskt samtal
Skriva som Shakespeare
Förklara ord, skriva meningar och analysera (Romeo och Julia – modiga, naiva eller dumma?)
Text och film: Balkongscenen i Romeo och Julia, Romeo + Juliet (1996)

En novell om ett enda ögonblick, går det?

Steg för steg: Skriva mikronovell
Kortfilm: Nuit Blanche

Förbjuden kärlek på riktigt

Ku Klux Klan Mississippi Prata om Amy och Marwin
Reportagefilm: Korrespondenterna

Slutuppgifter

Att skriva en novell om förbjuden kärlek – steg för steg
Att argumentera

Skriva steg för steg

De för eleverna mest framgångsrika skrivprojekten är av karaktären ”steg-för-steg”. Skrivandet föregås såklart av genomgångar, samt gemensamma och individuella iakttagelser och övningar. Ibland får eleverna omsätta kunskaperna i direkt anslutning till övningarna och ibland avslutas en period med en längre skrivuppgift där eleverna får träna på flera delar (en gång till så att säga).

Inför de senaste skrivprojektet har eleverna läst texter, sett filmer, samtalat och skrivit om Förbjuden kärlek. Vi har gjort övningar där bland annat delarna dramaturgi, tillbakablickar, kontraster, gestaltning, bildspråk, miljöns betydelse och diktens form förekommit. Dessa delar har jag vävt in i slutuppgiften där eleverna ska omsätta sina kunskaper. Uppgiften består av fem delar och har ett index i början av dokumentet. Jag introducerar en del/lektion. Uppgiften är nyskriven, bara testad i en klass och därför inte reviderad ännu. Så feel free att kopiera och redigera precis hur mycket du vill! Klicka på bilden för att se uppgiften:

forbjuden-karlek

Några av elevernas förklaringar till varför de lyckas så väl med steg-för-steg-skrivandet:

  • Det är enklare att göra en del i taget istället för att få hela uppgiften på en gång.
  • Det är skönt med de tydliga ramarna. Då seglar man inte iväg.
  • Det är lättare att skriva mycket om det finns ramar.
  • Det är bra att man ska tänka på en sak i taget (som varje del tar upp).

Tidigare skrivprojekt i liknande format, men där övningarna är kopplade direkt till varje del, är ÖN, VILSE och några andra som är skrivna av Josef Sahlin, Martin Fernström och Lotta Bohlin på Årstaskolan: En bok du sent ska glömma, Klippet, Den magiska dörren och Monstret.

Tävlingar hör inte hemma i skolan

När jag gick i skolan älskade jag tävlingar. Jag hade järnkoll på vilka jag skulle liera mig med och vilka jag skulle välja som motståndare. Det spelade ingen roll om det var utmaningar som veckans ordmultiplikationstävlingar på tid eller ishockeymatchen på idrotten. I tävlingar finns det vinnare och förlorare. Jag var en vinnare. Utan tvekan. Jag hade lätt för att lära. Annat var det för min bästa kompis. Ofta först vald i utmaningstävlingar och därmed utslagen, fick aldrig stoltsera med sitt namn på tavlan som nummer 1 och som mycket vinglig på skridskorna alltid sist vald på idrotten.

Några Twitterinlägg, bland annat här och här, den gångna helgen gör mig både ledsen och mycket bekymmersam, framförallt för elevernas skull. Lärare som skriver upp den elev som lyckas bäst på läxförhör på tavlan. Inför alla andra. Andra lärare, bland annat en som innehar en hög förtroendepost inom skolans värld, som kommenterar med:

Varför skulle det vara kränkande att uppmärksamma den elev som lyckas bäst i ett läxförhör. Det är ju något som alla kan klara av.

Hur många lärare, både de som är på väg att bli och mer erfarna, har en sådan syn på eleven, vad kunskap är och hur lärande går till? Att ”alla kan klara av” vad som helst? Att alla har samma förutsättningar att lära sig? Att alla elever har samma förutsättningar att få stöd och hjälp? Att alla har samma språkliga, kognitiva, sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska förutsättningar att ”klara av” skolans och lärandets alla utmaningar? Att alla har samma möjligheter att få sitt namn på tavlan?

Om vi hade frågat min klass om tävlingarnas vara i skolan hade det unisona svaret blivit ett rungande JA. Det sociala trycket från lärare och de duktiga och därmed inflytelserika eleverna var alltför stort. Hade vi däremot frågat var och en är min uppskattning att svaret hade blivit ungefär så här bland klassens 25 elever:

  • Tre elever vill absolut ha kvar tävlingar. Det är de tre eleverna som i (nästan) alla sammanhang presterar bäst och alltid når pallen.
  • Ytterligare sju elever kan tänka sig att fortsätta. De elever som då och då kniper en pallplacering tack vare en spetskompetens.
  • Tio elever som vill ta bort bort tävlingsmomentet. ”Det är ändå ingen idé. Jag vinner aldrig. Tävlingarna känns meningslösa”.
  • Fem elever som hatar tävlingarna. ”De får mig att känna mig usel och värdelös. Får ofta ont i magen av dem”.

Läsa om motivation och lärande

Karin Taube om Negativ självbild blir ett hinder: Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva.

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång: Motivation kan även beskrivas som en process där individen ställer värdet av att anstränga sig för att klara en uppgift eller uppnå ett mål mot sannolikheten att framgångsrikt slutföra uppgiften eller nå målet. Istället för att få eleverna att jämföra sig själv med andra elever bör lärare sträva efter att få eleverna att göra egna självvärderingar. Forskningen visar att konkurrensen emellan elever minskar de flestas motivationsgrad medan självvärderingen stärker deras ansvarstagande för det egna lärandet.

Bong och Skaalvik, 2016, Motivation och lärande: I ett konkurrerande klimat kan klasskamrater med lägre prestationskapacitet stärka en elevs självbild och kamrater med högre prestationskapacitet sänka en elevs självbild.

Summa summarum: Konkurrens mellan elever stärker några få och sänker desto fler. De som tvivlar på sig själva lär sig mindre eftersom de i större utsträckning förväntar sig ett negativt resultat.

Vanliga tävlingar i skolan

Förutom att offentliggöra elevers resultat är några av de ”tävlingsliknande” aktiviteter som alla bygger på yttre stimuli och riskerar att få negativ effekt för en stor del av klassens elever:

  • Lästävlingar: Flest lästa böcker eller antal sidor. Resultatet synliggörs på listor i klassrummet. Kan se ut och illustreras på många olika sätt, till exempel en vagn i ett boktåg, en färglagd bokrygg i en bokhylla eller ett streck i en regelrätt lista.
  • Läsbingo: Eleverna uppmanas att läsa (hemma) på olika sätt och ställen. Kontroll i protokoll. Om läsbingo kan sägas mycket, men det är ett annat inlägg. Kortfattat skapar det helt felaktiga incitament för vad läsning är, ska vara och kan ge läsaren.
  • Läxförhör: Guldstjärnor eller streck på klassrumsprotokoll till den som har alla rätt. Eller skriva elevens namn på tavlan.
  • I Challenge: En lek där eleverna utmanar varandra där det gäller att utropa lärarens sagda ord på ett annat språk, till exempel engelska. Den som svarar rätt och först är kvar, den andra slås ut. Last man standing!
  • Gångertabellen: Som ovan eller utslagstävlingar på tid.
  • Nutidskrysset: Har många hade alla rätt? Hand upp! Hur många av ett fel? Hand upp! Hur många hade…
  • Kahoots: Individuella quiz i tävlingsläge. The winner takes it all! Nästan alltid samma elev.

Om jag har använt mig av tävlingar i klassrummet? Ja, flera gånger använde jag I Challenge ovan. Jag önskar att någon med mer erfarenhet och kunskap hade sagt till mig så att mina elever sluppit uppleva utsattheten och känna skammen att misslyckas inför andra. Tyvärr omgavs jag av lärare som gjorde precis som jag. Som man alltid gjort.

Tävlingar man mot man hör inte hemma i skolans värld. De bekräftar bara något både lärare och elever redan vet. Genom att premiera de duktiga och slå ned de som inte kan skapar vi inte goda förutsättningar för alla elever. Vi vill väl att alla elever ska ”klara av” de uppgifter och utmaningar de ställs inför?

Det är hög tid att vi pratar om de aktiviteter man alltid gjort eller pedagogiska flugor som sprids i sociala medier och funderar på vilken effekt de får den enskilde och gruppen som helhet. Bara för att jag älskar tävlingar betyder inte det att alla mina elever gör detsamma!

Att skapa relationer till undervisningens innehåll

Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. Dessutom etableras ett sammanhang på nolltid. Så några av mina favoritingångar…

1. Något aktuellt – Om modern teknik

Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Just för att det händer nu brukar motivera eleverna. Det är helt enkelt angeläget att förhålla sig till. Jag brukar välja både nyheter och företeelser som under en längre period varit ”aktuella”. Då och då blossar debatten om mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan upp. Hur tänker du om ditt användande av mobiltelefonen?

Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik

2. Sport – Om funktionsnedsättning

I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Tyvärr gick de bort 2013, men fortfarande är de ”kvar i hallen”. Ismaskinerna heter nämligen STEN och GEORG. Här ett reportage om bröderna…

Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. På vilket sätt syns och hörs de i TV, tidningar, på nätet och andra platser? Känner eleverna någon som har någon funktionsnedsättning? Filmtips: Min bror Mikael och uppföljningen: Välj en scen som berör dig

3. Musik – Om drömmar och hopp

Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Det gör Rainbow Road för många interner.

Livet. Tillfälligheter. Dumma beslut. Drömmar. Hopp som släcks. Hopp som tänds. Men också om Brott och straff och andra frågor relaterade till ämnet. Så här har jag introducerat Möss och människor med bland annat Rainbow Road som ingång.

4. Konst – Ödet

Tänk om jag hade… tänk om… tänk om… Så både tänker och säger vi nog ganska ofta. Marina och Ulay avslutade en kärleksrelation i mitten av 80-talet, gick från var sin ände av kinesiska muren och omfamnade varandra en sista gång när de möttes. De sågs inte igen förrän 2010…

Känner eleverna igen sig i känslan? Det gör de! Som de brukar diskutera detta klipp. Att gå vidare: Slas har skrivit Slå följe, en novell där huvudpersonen hamnar i ett dilemma. Tänk om han går miste om sitt livs stora kärlek? Mer om dilemman här

5. TV-serier – Om sanningen och vita lögner

Eleverna ser många TV-serier. Varför inte använda det i undervisningen? Detta klipp från Solsidan handlar om att inte riktigt kunna säga sanningen, vita lögner och när det är för sent att säga sanningen… och vilka konsekvenser det kan få…

Varför inte koppla till En text du tycker om?

 

Omsätta nya erfarenheter i praktiken

Under en intensiv höst med många möten och nya insikter, erfarenheter och ambitioner är det lätt att det resulterar i… ingenting. Därför får de grupper jag leder i Läslyftet under årets första träff tid till tanke. Två frågor får räcka ( frågor som går att fundera på även om man inte deltagit i Läslyftet). Deltagarna delger varandra hur de tänkt kring frågorna genom att publicera svaren i ett gemensamt dokument. Svaren sparas och kommer förhoppningsvis att fungera som stöd under terminen, en sorts påminnelse om vad läraren vill förändra i sin undervisning. I slutet av terminen gör vi en utvärdering. Blev det som jag hade tänkt?

Undervisning med kopplingar till kursplanen

Välj TRE meningar ut syftestexten som du anser är särskilt viktiga. Kommentera och förklara varför de är viktiga.

Aktiviteter i mitt klassrum

Uppgift två utgår ifrån modulen ”Samtal om text” olika delmoment. Utifrån delarna nedan, välj TRE saker/uppgifter som kommer att synas regelbundet i ditt klassrum. Förklara vad du hoppas att aktiviteterna ska ge eleverna.

1-la%cc%88raren-planeringen-och-fra%cc%8agorna

Autentiskt exempel – Detta ska synas oftare i mitt klassrum vt 2017

Ord och begrepp: Ett mer medvetet arbete om vilka ord som är centrala, hur eleverna ska erövra orden och dessutom föra ett metasamtal om aktiviteter, företeelser och ämnet med stöd av olika strukturer (t ex i venndiagram, begreppsscheman och andra liknande grafiska modeller som kan användas i exempelvis läs-, tanke- och skrivloggar).
Sokratiska samtal: En samtalsform där alla elever får komma till tals. Dessutom ges de en möjlighet att i lugn och ro tänka, samtala och testa sina tankar om texter. Frågor med olika abstraktionsgrad och syften (t ex med föreställningsvärldar i fokus) utgör motorn i undervisningen och hör nära samman med hur väl samtalen kan utvecklas.
Samtal om elevers texter: Eleverna ska regelbundet och på olika sätt få samtala om egna och andras texter i syfte att utveckla sitt skrivande.

 

Sokratiska samtal

Sokratiska samtal eller Eftertänksamma samtal är ett sätt att strukturera textsamtal så att alla elever kommer till tals. Vill du veta mer finns det bland annat i del 6 av Läslyftets modul ”Samtal om text” (vilken sammanfattningen nedan är baserad på) eller här i en intervju med Ann Pihlgren (som skrivit nämnda del). Så här kan ett samtal struktureras:

REGLER bestäms före samtalet, t ex: vi ska lyssna på varandra, det finns många svar, det är tillåtet att ändra uppfattning.
MÅL: INDIVIDUELLA och GRUPPENS.
OBSERVATÖRERNAS ROLL: hur reglerna följs, gruppens mål, sammanfatta viktiga idéer, belysa intressanta motpoler.
TID & ELEVANTAL: 20 min – 60 min. 8-15 samtalsdeltagare.

  1. Samtalet inleds med en tolkningsfråga (där förståelse och värdering framkommer) som alla besvarar. Vi går laget runt. Före samtalet har eleverna tagit del av texten och haft tid till eftertanke. Exempel: Vem av föräldrarna i Ronja Rövardotter skulle du helst vilja ha? Varför? eller Pälsen: Vilken av de båda männen skulle du välja att vara tillsammans med?
  2. Analys och tolkning. Förbered många frågor (men du kanske inte använder alla). Granska texten och deltagarnas utsagor, uppmuntra att underbygga uttalanden med hänvisningar till texten, bygga vidare på kamraters tankar och problematisera.
  3. Återkoppla till egna vardagserfarenheter genom en värderande frågaÄr det rätt av Ronja att dra till skogs efter konflikten med Mattis? När är det okej att använda flykt som lösning? eller Pälsen: Har du någon gång tänkt att det varit bättre att inte säga något? Har det fungerat? I vilka fall skulle det vara bättre i så fall? Bättre för vem? Kommer sanningen alltid fram? Ska man alltid tala sanning?
  4. Ett metasamtal om hur deltagarna tycker att de lyckats i dialogen, t ex utifrån mål, samtalets innehåll eller struktur (de regler som inledningsvis bestämdes).
  5. Låta observatörerna ge sin bild av samtalet (om du använt dig av observatörer).

Konsten att skapa frågor: Exempel Ronja Rövardotter och PälsenLänkar till fler texter och färdiga frågor

Lärarnas tankar efter samtalen

”Eleverna tyckte samtalet var jättebra”. Positivt att få samtala i en mindre grupp då de ”som brukar prata” inte får lika stort utrymme. Eleverna har lätt att uttrycka sig, men svårare att ställa öppna frågor till varandra.

”Svårt att frigöra sig från elev-lärarrollerna”. En viss ovana kan göra att eleverna inte riktigt ”törs” prata fritt (en känsla hos läraren). Men alla kunde ändå delge någon tanke om texten, svårare att fortsätta på kamraters tankar. Textvalet viktigt – en text som lämnar tolkningsutrymme är nödvändigt!

”Nu har inte du sagt något på ett tag! Vad tycker du?”, sa en elev. En samtalsgrupp där formen är etablerad sedan lång tid. Eleverna tar egna initiativ, ställer frågor till sig själva och varandra. Problematiserar.