Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström

Det är mumsigt att läsa!

Flera gånger per termin lyssnar jag på elevernas läsning i klassrummet (när de läser enskilt eller i par) och under flera år har jag samtalat enskilt med varje elev om läsvanor och inställning till läsning i början av årskurs 7. Nytt för detta läsår är att jag följer upp samtalet i höstas med ett nytt nu, nästan ett läsår senare. Denna gång använder jag några sidor ur Narnia som vi precis har läst och lektionstiden elevens val då jag inte har någon undervisning. Jag lyssnar på hur eleverna tekniskt läser, till exempel om de kan dela upp ord i stavelser och korrigera sig själva, och uppfattar innehållet i texten. Jag noterar hur de klarar av utvalda långa ord, samt ord som de inte känner till sedan tidigare. Eleverna berättar också om sina läsvanor hemma och graderar sin inställning till läsning. Proceduren tar cirka 6-10 minuter/elev. Det är tidskrävande och är knappast genomförbart, men önskvärt, att göra med alla årskurser och elever. Men kanske något man egentligen skulle prioritera på en skola? Alltså, skapa förutsättningar för lärare i svenska att genomföra den här typen av samtal med alla elever på en mer övergripande organisatorisk nivå. Förekommer detta på skolor?

Flera elever har tagit kliv under läsåret, inte bara lästekniskt, utan framförallt vad gäller inställning till läsning. Glädjande nog har upplevelsen av läsning blivit starkare och mer positiv under läsåret hos många elever.

I början av årskurs 7 hade en elev problem med sin läsning och vår lässtund i höstas fick avbrytas efter halva den tänkta läsningen. Eleven sa då: Jag hatar att läsa! Det är det värsta jag vet! 

Idag berättar eleven att hen har tränat hemma under läsåret. Eleven använder en app i telefonen som lässtöd (och följer med i texten). Vi har ju också läst en hel del i skolan och pratat och skrivit om det vi har läst. Eleven har också haft och gjort några läsläxor. Eleven:

läser nu hela den tänkta texten, stora delar med flyt,
pausar vid långa ord och stavelseläser,
korrigerar sig själv när det blir fel,
återger händelseförloppet,
och analyserar textens delar.

Jag frågar vilken av böckerna som vi har läst under året, bland annat Mördarens apa, Narnia, Sanningar om maneter och En ö i havet, som eleven har tyckt mest om. Eleven svarar:

Det är nog En ö i havet. Man kan föreställa sig hur de små flickorna måste ha haft det. Att komma helt ensamma till en främmande plats. Det var spännande att läsa om! Sen är den ju en del av vår historia också. Man får lära sig hur det var, för barn till exempel, under andra världskriget.

Eleven får till sist gradera sin inställning till läsning på en skala 1-5 där 1=astråkigt och 5=superkul. I höstas var det tveklöst en 1:a. Idag är inställningen 2,5. Eleven känner själv att något har förändrats, sträcker stolt på sig, reser sig och går iväg, vänder sig om och avslutar med:

Det är mumsigt! (sagt med dagens största leende)

Sådana här ögonblick är unika för läraryrket. Jag sitter kvar en stund och bubblar inombords. Samlar mig – nästa elev! Vad kommer jag att få reda på nu månntro?Självförtroende med att kunna läsa - Fredrik Sandström

Gunde Svan som indian

Ni är säkert många som följer Gunde Svan som indian på Instagram. Ibland behöver man göra något lättsamt, mellan två längre projekt… eller så blir lektionen förkortad från 60 minuter till 20 på grund av nationella prov … eller så har man bara en lektion istället för tre under en vecka … ja, ni fattar. Tidsfördriv. Men varför inte då passa på att göra något roligt och språkutvecklande?

Jag visar eleverna några av mina favoriter:

Ulf Lundell som prinsessan Estelle
Chewbacca i jeansjacka
Glenn Hysén som tandfen
Eric Saade med hink och spade
Jarl Kulle i kebabrulle

För att komma på idéer kan man mata in ord i ett rimlexikon, t ex Rimlexikon, Kjells rimlexikon och DbLex. Jag visar eleverna hur man enkelt kan skapa collage med lassofunktionen (funkar både på PC och Mac) och/eller Alfafunktionen (i Pages och Keynote) med bilder från Stockholmskällan. Coola och roliga typsnitt kan man fixa på klassika Flamingtext. Jag använder bilder av mina kollegor och visar hur bilder och texter kan kombineras i Canva eller ett vanligt ordbehandlingsprogram med infogade textrutor. Ett exempel:

Gunde Svan som indian - En lektionsidé för att kombinera bild och text av Fredrik Sandström

PS! Det är även ett bra tillfälle att prata om de föreställningar som vi har av den amerikanska ursprungsbefolkningen och ord som är mer eller mindre lämpliga i olika sammanhang. Läs mer här: Är ordet indian olämpligt?

 

Skolan: igår, idag, imorgon

Skolan har under lång tid sett likadan ut och förändrats väldigt mycket. Det kanske mest påtagliga är hur synen på barn har förändrats genom historien. Hierarkin ser helt annorlunda ut idag jämfört med 50 och 100 år sedan. Jag vill att eleverna ska se på skolan, eleven och läraren i ett historiskt perspektiv, fundera på hur de själva ser på dagens skola och framtidens (till exempel vad de anser om omdömen i ”ordning och uppförande”). Vi gör det genom en historisk tillbakablick, några noveller som utspelar sig i skolan och delvis ger en bild av tiden, samt i uttrycket ”skolan i bild” i form fotografier, serier och kortare texter.

Introduktion: Att vara barn för 100 år sedan (tom 11:45)
Lärare har många gånger filmatiserats. Jag berättar om den kanske mest klassiska: Fusk min herre (Hets, 1944)
Hur skildras skolan, lärare och elever i filmer och serier idag?

Texter om skolan från olika tider

1800-talet: Från husförhör till folkskola
Tre berättelser från förr: Träskorna, Morsdagspresenten, Upptäcktsresande August

1920-talet: Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg

Vi pratar om texten:

  • Varför var det så svårt för unga att flyga? Skillnaden mellan flickor och pojkar?
  • Pappan genomgår en stor förändring och går emot tidens normer. Hur kan det komma sig?
  • Vilken syn hade lärare på unga människor? Vilka möjligheter fanns att flyga i skolan?
  • Berta flög vidare. Leta tecken i texten som förklarar hur det var och blev möjligt.
  • Får du flyga i skolan? Är denna bild representativ för 1927 och/eller 2019? På vilka sätt?

En tanketext efter läsningen: Skriv dina tankar om valfri scen/citat ur boken.

1970-talet: Duell i sal 17 – Mikael Niemi. Vi talar om hämnd, våldet som lösning, manlighet, det fria 70-talet, en vuxenvärld som abdikerat, maktförskjutning och pennalism. Tanketexter som eleverna skriver: Välj en scen/citat ur texten som du resonerar om. Beskriv och analysera duellen som utspelar sig i salen/skolan.

1980-talet: 
Mattan – Annika ”Säkert” Norlin. Finns som radionovell här. En fantastisk novell som är djupt tragisk och samtidigt väldigt rolig. Om den är representativ eller inte för 80-talet låter jag vara osagt. Men jag tror vi alla kan känna igen både Stor-Eva och Frallan?

Avslutande uppgift: Skolan i bild

SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Diskutera, fundera och skapa din bild av skolan. Bilder som Lärarstiftelsen sedan publicerar i en bildantologi – ett tidsdokument över skolan idag. Mer info finns här

VAD VILL DU VISA? Diskutera. Vilken är din upplevelse av skolan? Vad vill du berätta?

  • Positiv eller kritisk/negativ?
  • Om ämnen eller undervisningens innehåll?
  • Teoretiska eller praktiskt/estetiska ämnen?
  • Hur vi lär, t ex läser, pluggar, skriver och samtalar?
  • Om det sociala med skolan?

HUR vill du synliggöra din bild av skolan? Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestrip? Titta på några elevbilder om du vill.

Lärarens bilder av skolan

Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Klassuppsättningar när eleverna ska läsa samma bok

Skönlitteratur och läxförhör

Förra veckan testade jag något som tog emot väldigt mycket. Det går emot det mesta vad jag tänker att läsning är och ska vara. Det är långt ifrån en upplevelse där vi får leva oss in i ”hur andra människor tänker, känner och lever” och där skönlitteraturen ”erbjuder perspektivskiften och tillträde till det främmande och oväntade”. (Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller, Läsning utan motstånd, Svenskläraren, nr 1, 2019). Jag försöker undvika aktiviteter där läsningen blir instrumentell. Jag tror stenhårt på att betona den estetiska upplevelsen… att utmana eleverna med de texter som vi läser… att eleverna reflekterar över värdet och vikten av läsning… … att inre motivation slår yttre. Ändå gjorde jag något som går emot dessa principer när mina elever fick ett läxförhör på bokens sex första kapitel. Varför gjorde jag det?

Jag upplever att en del elever, oavsett vilken titel vi läser, inte riktar tillräckligt mycket fokus mot texten. När vi läser, tänker och samtalar om texten vill de gärna lämna den och börjar relatera till sig själva och andra. De har skummat ytan och drar förhastade slutsatser vad texten handlar om, tematik och budskap, och resonerar om dessa ämnen genom sig själva istället för genom boken och dess karaktärer. Det blir sällan en förflyttning av perspektiv utan snarare en cementering av redan befintliga. Självklart kan jag som lärare styra elevens läsning genom frågor och aktiviteter, men vissa elever får då svårt. Kommenterar som ”jag minns inte” och ”jag vet ju inte hur dom (karaktärerna) tänker” är inte helt ovanliga. Dessa kommenterar visar att läsknappen inte har varit påslagen. Hur får man då dessa elever, trots flertalet försök med olika titlar, att rikta uppmärksamhet mot texten så att läsningen blir djupare och rikare? Så att vi senare kan resonera om tematik och budskap, få nya perspektiv och nå insikt, att förstå mig själv och andra på ett nytt sätt.

Tio frågor om bokens sex inledande kapitel. Frågor om karaktärerna, var handlingen utspelar sig och vad som faktiskt händer. Fullt fokus på texten. Elever som bläddrar i boken för att hitta exempel. Letar inferenser! 55 intensiva minuter där de sätter ord på sin förståelse av texten. Vad eleverna skriver! Alla! Ingen som är passiv, som fallet kan vara vid boksamtal eller skrivande i läslogg. Men ändå är det något som skaver i mig… har jag inte bara lurat eleverna och mig själv, är en tanke som jag inte kan kasta ifrån mig.

Vad är det som gör att ordet ”läxförhör” skapar denna ambition? Det kan bara vara det skarpa läget. Visa vad man kan. Jakten på antal poäng.

Eleverna kommer såklart att få tillbaka sina förhör, på något sätt ”rättade”, men det var ju inte det som var poängen. Min tanke med läxförhöret var att ALLA skulle få en bas, genom att tränga in i texten, på djupet fundera och sedan formulera sin förståelse av:

  • Händelseförlopp
  • Bokens karaktärer och inbördes relationer (t ex om maktskillnader mellan syskonen)
  • Motiv till karaktärernas handlingar
  • Miljön
  • Analysera delar, leta inferenser, för att skapa och förstå en helhet

Lektionen avslutas med att jag berättar att det var lektionens syfte. Förmodligen är det många som inte lyssnar nämnvärt, utan väntar på att få tillbaka sitt läxförhör för att se hur många poäng som nåddes, men EN elev säger iallafall:

Jag fattar Fredrik. Egentligen kan man ju inte få poäng för att man läser en bok! Man kan inte ha rätt eller fel när man analyserar och tolkar.

Vi enas om att det finns tolkningar som kan skena iväg och på något sätt vara ”fel”, men eleven har fattat poängen att lektionen handlade om allt annat än poäng! Om jag kommer att göra om det? Jag vet inte… ännu… jag vet innerst inne att det var ett desperat försök, men det fungerade ju faktiskt ganska bra. Frågan är om eleverna genomskådar mig nästa gång ett ”läxförhör” kommer?