Välj en text som har skrivits. Skapa en omslagsbild med titel, bild och författarinformation. Skriv en text om texten som infogas. Häfta ihop. Arkivera och återlämna när eleven slutar nian. Det blir ett häftigt tidsdokument.
Här ett exempel på när mina sjuor gjorde omslagsbilder till noveller om vänskap, avsked och sorg:
Tio tips som går att genomföra inom ramen för en eller ett par lektioner. Jag brukar introducera alla idéer och därefter låta eleverna välja fritt. Här en länk till ett Googledokument som jag använder när jag presenterar uppläggen.
Läsårets allra sista lektion? Då blir det Rappakalja och Initialleken. Det är sedan gammalt!
Ha en skön sommar och tack för att du har läst! hälsar Fredrik
Mina nior tyckte om Fjädrar. Den fick 3,75 i genomsnittligt betyg (på en femgradig skala). Många elever sa ord som ”fin” och ”familjär” i sitt omdöme. Det finns mycket att fundera på och samtala om. En scen som jag fastnar för är när Frannie iakttar sin trötta mamma. Den scenen griper tag i mig och flera elever nämner den i boksamtalet. Vi gör en liten skrivövning i två steg om 7-8 minuter vardera (som egentligen inleddes med denna: En ordlek ur Fjädrar) med den scenen som förebild.
Mannen slog med hackan på stenen. Det kom små vattendroppar från hans panna. Om det inte vore för den lilla lyktan som han hade då skulle de vara helt kolsvart. Ljudet av hackande ekade i gruvan. Mannen stannade för att få tillbaka sin styrka. “Börja jobba igen slöfock” sa chefen bakom honom och gick iväg. Mannen började hacka igen. Hans kropp slet. En klocka ringde. Det betydde att det var dags att gå hem. Om han hade hackat mera skulle han ha svimmat.
Använd samma man (och yrke) som du skrev om tidigare, men beskriv honom ur ett barns perspektiv, precis som Frannie ser på sin mamma. Använd jag-form och beskriv vad som händer när pappa kommer hem. Jaget ska se hur sliten (av yrket och livet) pappan verkligen är.
Jag satt vid vardagsrumsbordet och målade medan jag väntade på min pappa. Teckningen skulle jag ge till honom. Jag hörde ett rasslande vid dörren, han var här. Dörren öppnades och pappa stod där. Han hängde med kroppen och hans ögon stängde och öppnade sig. Pappa gick förbi mig och raka vägen in i hans rum. Jag gick in i pappas rum och såg honom ligga där. Han kommer ligga sådär hela dagen. “Pappa” sa jag lite tyst. Inget svar. “Pappa” sa jag lite högre. Fortfarande inget svar. Jag ville att pappa skulle komma upp, men jag ville ändå inte väcka honom. Jag visste hur mycket han slet på jobbet. Jag stängde dörren och gick tillbaka in i vardagsrummet. Jag började måla igen. Jag önskar att jag kunde göra någonting.
Att bli en duktig skribent tar lång tid och fordrar mycket övning under ledning. Tidigt i skrivprocessen fokuserar jag på innehållet i texten och ställer nyfikna frågor för att eleven ska utveckla den. Ofta handlar det om att skriva mer och/eller fylligare. Först sent i skrivandet lägger jag fokus på språklig formalia. En alltför hårdhänt initial hantering av elevernas texter, liksom ett uttalat bedömningsfokus, riskerar att lägga sig som en våt filt över lusten att skriva och berätta. Det är väldigt svårt att tänka på och sätta både innehåll och form samtidigt. Men eleverna är olika, en del har den språkliga kritikern påkopplad hela tiden medan andra stänger av den, vilket man får ta hänsyn till. Vilka andra förutsättningar gäller för eleverna att utveckla sitt skrivande i skolan? Dessa faktorer är, enligt min erfarenhet, viktiga:
Denna vecka har mina sjuor skrivit korta noveller med inspiration från Mördarens apa (skrivuppgiften finns här). I del 3 ska eleverna skriva om en person som blir lämnad ensam och går igenom en deppig dag. Eleverna får först parvis fundera på vad man gör när man är deppig. Exemplen samlas i ett gemensamt dokument. Tillsammans med tre berättarknep utgör detta en del av underlaget och instruktionen:
Jag fastnar för två elevers texter där jag ser viljan och försöken. Det är delar av utkast och det finns en del språkligt, till exempel tempus och ordval, att anmärka på, men i både innehåll och uttryck (bildspråket) finns det intentioner. Båda eleverna har annat modersmål än svenska.
Jag såg ett inlägg på Twitter om en blivande lärare som under sin utbildning aldrig har gjort en läsårsplanering och inte heller fått möjlighet att fundera på vad veckorna och ämnet kan fyllas med. Det gjorde mig lite bekymrad. Hmmm… och jag som aldrig ens har gjort en terminsplanering! Men så här tänker jag… planering kan göras alltifrån det stora (hela läsåret) till det lilla (till exempel en instruktion) och allt däremellan. Min normala horisont är en översikt som sträcker sig ungefär lika långt som nästa bok eller område räcker, vanligtvis cirka 3-4 veckor. Jag lägger däremot mycket tid på detaljer. I varje lektion.
Till att börja med finns det ett teoretiskt sätt att förhålla sig till lärarens uppdrag och läroplanen. Antingen är eleverna till för läroplanen eller tvärtom. Det vill säga antingen så följer jag läroplanen slaviskt/okritiskt och låter den styra undervisningens innehåll utan att ta hänsyn till elevgruppen eller så utgår jag ifrån den grupp av elever som sitter framför mig. Vilka kunskaper har de? Vilka behov finns? Vilka frågor är relevanta att beröra i den här gruppen? Vilka texter är lämpliga och olämpliga att läsa? Detta är bara några frågor jag kan ställa mig innan litteratur, aktiviteter, frågor och olika uppgifter väljs och formuleras. Därefter försöker jag hitta stöd för undervisningen i läroplanen.
En annan viktig faktor i planeringen är variation. Läsa, skriva, samtala, tänka, tala… både över längre tid och inom lektionens ramar. Varierat ämnesinnehåll. Olika genrer. Olika texttyper. Aktiviteter. Längre omfattande projekt blandat med kortare (ibland inom ramen för en lektion). Det går att variera på väldigt många sätt.
Den tredje faktorn som påverkar min planering är sammanhanget i vilket vi läser, skriver och samtalar gemensamt. Jag försöker skapa många aktiviteter baserat på en huvudtext (ofta en bok eller längre novell) och tillåta oss att komma in på sidospår som löper parallellt med läsningen. Det blir spännande textmöten som fördjupar förståelsen och upplevelsen av läsningen. Det blir också en möjlighet att lyfta in olika delar av det centrala innehållet tillsammans med läsningen. I de flesta läs- och skrivprojekt finns möjlighet att bedöma stora delar av kunskapskraven. Ett exempel på detta är läsningen av Tio över ett där flera delar av centrala innehållet och kunskapskraven berördes. Läs mer här:
Tio över ett – Ett läsprojekt och Undervisning växer fram – Om Sápmi
Under ett läsår plockar jag från de läs- och skrivprojekt jag har till mitt förfogande. Några är flera år gamla och väl beprövade av mina kollegor och mig. Några är dagsfärska och växer fram tillsammans med eleverna. Som lärare är man ju beroende av de böcker och läromedel som finns på skolan. Vi har ett 20-tal klassuppsättningar av romaner och 100-tals noveller att välja på. Vid sidan av detta använder vi radioteatrar, inlästa noveller, novellfilmer, filmer, artiklar och reportage sammanslagna i olika teman.
Ett läsår kan se ut se här för en klass (med reservation för ändringar)
Just nu läser jag Fjädrar av Jacqueline Woodson med en klass. På nästan varje sida skulle man kunna stanna och beröra antingen innehåll eller något språkligt. Jag gillar den! På sidan 50 leker syskonen Frannie och Sean en ordlek:
Jag snor den rakt av och gör en liten skrivaktivitet i inledningen av en lektion. Den tar ca 6 minuter.
KONSTEN ATT BESKRIVA – SEANS ORDLEK
Beskriv ett ord så att någon kan känna ordet inombords och höra det. Du ska beskriva ordet utan att nämna det. Använd även andra sinnen (t ex se och lukta). Skriv 3-5 meningar om varje ord.
A) STRESS
B) UNDERJORDEN
C) MÖRKER
ELEVEXEMPEL
Svetten börjar komma överallt. Det känns som att man inte kommer hinna. Man blir orolig i magen och måste skynda fram med snabba steg. (A)
Det är fullt med jord. Maskarna trivs här. Det är fuktigt och obehagligt att känna på. Jag ser massor med hål som maskarna gjort. Jag hör inget mer än småkryp som kryper förbi. (B)
Det är svårt att se i och vissa är rädda för det, särskilt små barn. Man vet inte vad som finns i det. (C)
VILKA ORD SKA JAG VÄLJA?
Det går ju att välja ord ur texten som man vill beröra, antingen för att orden i sig är intressanta eller för att de på något sätt är centrala för handlingen. Men denna gång valde jag just dessa tre ord för att jag planerar några skrivaktiviteter som hänger ihop (inlägg kommer inom kort).
I ett kärlekstema i årskurs 9 som avslutades med läsning (och lyssning) av Thåström skrev de flesta mininoveller baserade på Die Mauer och några på Fanfanfan (skrivit tidigare om detta: Från Thåström till mininoveller och Låtar om kärlek). Bara en elev skrev en mininovell baserad på Karenina. Ett elevexempel på vad man kan åstadkomma med inspiration av en gammal rockstjärna:
BLAND GLASBITAR OCH TOMMA FLASKOR
Jag vaknar upp vid doften av alkohol. Jag ligger på golvet med huvudvärk, bland glasbitar och tomma flaskor. När jag väl reser mig upp kommer alla minnen från igår. Från festen, från drickandet och från dig. Mitt hjärta börjar bulta som en stånghammare i ett gammalt järnbruk. Allting är här förutom du. Det är bara du som saknas och mitt hjärta kan inte komma över det. Jag reser mig upp och fler minnen faller in. Jag minns kyssen du gav mig innan du lämnade mig på golvet och gick ut ur rummet. Det var nog den sista gången jag såg dig.
Det är svårt att ställa sig upp, men jag försöker ändå. Dörren är bara några meter ifrån mig. Jag lyckas öppna den. Folk ligger överallt i vardagsrummet och du finns ingenstans. Alla minnen från igår fortsätter att komma medan jag försöker ta mig förbi alla som sover.
Jag kommer ut på vägen. Vinden blåser i mitt ansikte medan jag kollar runt på den tomma gatan. Solen sticker upp lite från horisonten. Allting är så lugnt och fridfullt. Minnena från igår blir allt svagare och svagare. Minnena av dig blir svagare och svagare. Jag får till ett leende nästan. Jag börjar gå hem. Mitt pussel blir kanske klart ändå…
Vi avslutade ett kärlekstema med att skriva en mininovell baserad på någon av Thåströms texter Die Mauer (Ebba Grön), Karenina eller Fanfanfan (mer om detta här: Låtar om kärlek). Eleverna nappade på idén och 20 minuter senare hade ALLA skrivit en kort kärlekshistoria. Här är tre:
KULAN
Han står inne i mörkret vid hörnet av huset han vuxit upp i och ser upp mot stjärnorna. I månljuset tittar han på muren som byggdes upp när han var mindre. Muren är flera meter. Hon kan inte se honom, men hon vet att han är där. Hon försöker titta över väggen som blockerar deras kärlek. Han lägger sin hand på muren och låter känslorna strömma genom muren. Hon känner hans kärlek när hon lutar sig mot muren. De står på varsin sida av muren och känner varandra. Inget hörs. Någon säger: ”Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi”. Han vet att hon finns på andra sidan muren. Han vill kunna ta sig till henne. Han vill se hennes kropp och smeka hennes hy. Det hörs ett rop på hjälp, men det är för sent. Kulan i honom är redan där och hon hukar sig ner på knä och gråter för honom. Alla vackra rosor är våta. Det som hände vid muren ska aldrig förlåtas.
JAG FICK SYN PÅ HENNE
Jag stod vid muren och tittade igenom det skottskadade gallret. Det första jag såg var en tjej på andra sidan. Våra blickar drog sig mot varandra, som någon slags dragningskraft. Vi stod länge och bara tittade på varandra. Hon hade en vit mössa på sig, samt en svart kappa och ett par mörkblåa jeans. Medan jag stod vid muren närmade jag mig ännu mera utan att tänka på det. Ända tills jag stod och höll i gallret. Det kom en vakt och kastade iväg mig ut på den kalla och blöta trottoaren. Jag gick långsamt hemåt, hemåt den kvällen. Nästa dag gick jag tillbaka, tillbaka till muren med ett litet hopp om att hon skulle stå kvar där.
Jag kom dit och tittade mig runt. Så fick jag syn på henne, där stod hon på andra sidan muren. Jag önskade att jag bara kunde springa över till henne och tala om hur mycket jag älskade henne. Men det gick inte. En dag så stod, så stod den bara där, en mur mellan mig och den jag hade kär. Jag hade blivit skjuten och aldrig mer skulle jag få se henne, inte ens genom gallret.
ETT SMS TILL MIN POLARE
Jag ligger i min säng i mitt stökiga rum. Jag håller i min gitarr och bara spelar någonting. Jag kan inte sluta tänka på dig. Det har gått nästan ett år och jag tänker fortfarande på dig. Fan, varför lät jag dig försvinna. Det måste ha varit det värsta misstaget som jag någonsin har gjort. Om jag bara kunde vrida tillbaka i tiden, om jag bara fick en chans till. Tänk om det hade fungerat. Klockornas kör och änglarnas orglar skulle ha varit bara för oss. Jag står där framme vid prästen och du kommer fram till mig i den underbara vita klänningen medan du pillar på buketten. Trumpeter och trummor spelar.
Men fantasin försvinner och jag är tillbaka i mitt stökiga rum. Fan, fan, fan, det skulle ha varit du. Fast det var så kort romans borde jag ha förstått. Såna chanser kommer bara en gång och aldrig två gånger. Jag rör fingrarna mot gitarrens strängar och ljudet av gitarren fyller rummet. Plötsligt kommer en tanke in i mitt huvud och jag tar snabbt upp min mobil. Jag skickar ett meddelande till min polare: “Vi kanske ska skapa ett band iallafall. Jag har en låt att skriva”.
Det är något med den musik som man lyssnade på som ung. Det räcker att höra några sekunder av melodin eller se en textrad så förflyttas man 30-35 år tillbaka i tiden. Jag fick höra Thåströms röst tidigt. Ebba Gröns vinylskivor snurrade ofta och länge i brorsans rum. Som underårig lyckades jag komma in på en konsert i Piteå och blev helt golvad av 800 grader, Die Mauer och Kriget med mig själv. Jag vet att populärkulturen förändras snabbt, men… I min bok placerar jag fortfarande Thåström högt upp på listan vad gäller låtskriveri och artisteri. Hans texter är både tidsdokument och tidlösa. Det finns bildspråk, stilfigurer och en hel del svordomar.
I ett projekt om kärlek (obesvarad, förlorad, förbjuden, olycklig, lycklig och livslång sådan) läser vi bland annat några noveller, lyssnar på en radionovell, ser kortfilmer och läser balkongscenen i Romeo och Julia. Att plocka ihop texter med samma motiv eller tema skapar ofta ett sammanhang. Olika texter kan skapa kontraster, både till innehåll och form. När texter möter texter händer något spännande. Därför tänker jag testa vad eleverna anser om de tre texterna: Die Mauer, Karenina och…
Frågor som kan diskuteras eller skrivas om till Die Mauer:
Skriv en mininovell om ca 300-400 ord.
Alt 1: Skriv om ett par som skiljs åt och hamnar på var sin sida av muren. Du väljer vilka personerna är och vad som ska hända. En versrad eller strof ur Die Mauer ska finnas med.
Alt 2: Välj en av låtarna och skriv en mininovell om texten. En rad eller strof ur texten ska finnas med.
Om andan faller på får eleverna omvandla sina mininoveller till mikronoveller (om ca 75 ord). Ska bli spännande att se vad de kan göra med texterna och om de gillar Thåström eller om han i hamnar på skräphögen… men det är väl knappast möjligt?! 😉
Än slank han hit, än slank han dit, än slank han ner i diket.
Byt ut den lilla kråkan mot läraren så summerar det, på ett sätt, de 23 år jag har arbetat i skolan. Skolan verkar ha förtvivlat svårt att stå på stadig mark och vila i ett långsiktigt och genomtänkt kunskapsuppdrag. ”Att lära sig då?” kanske någon opponerar sig … ja, men i frågor om vad, varför och framför allt hur har skolan velat fram och tillbaka rätt så mycket. Jag roade mig med att göra en lista över olika trender som jag har mött i större eller mindre omfattning och har fått hjälp att komma ihåg en del som hade fallit i glömska (säkert har jag glömt några). En del trender har blossat upp intensivt och brunnit hastigt, andra har varit mer seglivade. Många har varit sanktionerande från myndigheter, ”skoletablissemanget” och ledning, medan några få har varit lokala och egna lärarinitiativ. Just lärarinitiativen ser säkerligen olika ut beroende på var i landet och vilka skolor man har jobbat. Så här ser min lista ut över pedagogiska tuvor som skolan och/eller jag har hoppat emellan i hyfsat kronologisk ordning.
Tänk om jag hade lagt ALL denna tid på mina ämnen istället?! Förbereda, genomföra, utvärdera, analysera och omformulera min undervisning. I mina ämnen. På det som ska utgöra innehållet i min undervisning.
Hur ser din skolväg ut? Vilka trender har kommit, gått och bestått?
