Låna en bok

Gäddgårdsskolan är gammal, sliten och alldeles för liten. Varje sal är uppbokad och grupprummen likaså. Jag har svenska i fyra olika salar, varav en avsedd för kemi. Således samsas många ämnen om utrymmena i många salar. Utrymmet att sätta sin prägel på rummet är därmed begränsat. Biblioteket är tre trappor upp i ett undangömt rum och bemannas av en litteraturtokig lärare (Sven) när han har tid. Han är ju lärare på 100% också.

Även om skollag och direktiv säger något annat tror jag inte att bilden ovan utgör något undantag. Särskilt inte för små kommuner. Att läsa om skolor med bemannade bibliotek, skolans hjärta, framstår nästintill som en utopi. Det obemannade biblioteket, tre trappor upp i det undangömda rummet är inte så välbesökt. Kan inte Muhammed komma till berget får vi väl flytta berget

Just nu utrustar flera svensklärare klassrum med minibyråer fyllda till brädden av böcker. För att göra lite ”reklam” för böckerna tänker vi använda Anne-Marie Körlings idé 90 sekunders högläsning. Vi har börjat med några böcker hemifrån, tänker leta på loppis och fynda på kommande bokrea. Principen för denna utlåning ska nämligen vara…

Låna eller byt en bok. Lämna tillbaka när du läst klart!

Ingen krav på registrering. Kommer boken tillbaka gör den det och om den inte skulle återlämnas har en elev fått en bok! Trevligt!

Annonser

Sanning eller lögn

Tvingande tävlingar i skolan där man ställer elever mot varandra och jämför prestationer, till exempel vem som hoppar längst, springer eller räknar snabbast, kommer ihåg flest huvudstäder i Europa eller vem som vinner veckans nutidskahoot, är jag mycket tveksam till (skrivit om det tidigare här). Det finns flera studier och artiklar som påvisar en negativ inverkan på inlärning och självbild, både för vinnare och förlorare, läs Alla förlorar på att tävla. Men en tävling som bygger på frivillighet och en sluten bedömningsprocess blir inte lika negativt utpekande och rangordnande, intalar jag mig själv åtminstone. Eller ljuger jag för mig själv nu?

I Putting the Heart Back into Writing: Nurturing Voice in Middle Scholl Students undersöktes en grupp om 16 elever som deltog i ”a one-hour writing team time for students who loved to write”. Skrivperioden skulle avslutas med just en skrivtävling. Ruben & Moll (2013) visar att faktorer som motiverade och utvecklade de skrivande elevernas skrivande var valfrihet, tid, mötesplatser där de fick undersöka vem de är som människor och skribenter, lättillgängliga lärare som kunde guida i skrivandet och varandra som mottagare/läsare. I tävlingen deltog elva elever med positiva erfarenheter. Men utvärderingar indikerar att det inte var tävlingen i sig som motiverade eleverna att delta i skrivgruppen, utan snarare processen. ”Apperently, an outside audience was not a necessary motivator for these students”. En annan intressant observation var att gruppgemenskapen spelade mindre roll. Primärt använde de varandra som resurser för att utveckla sitt skrivande.

Frågan om tävlingar i skolan är intressant och viktig att diskutera. Inte minst i Nobeltider då många skolor utser årets matematiker, fysiker, fredsmäklare (bästa kompis) och författare.

Varje läsår skriver våra nior noveller (i ett efterföljande filmarbete skriver eleverna manus baserat på novellerna). Alla skriver noveller på samma tema. Eleverna får slutligen meddela om de vill delta i tävlingen. Årets tema är…

Tomas kom på idén – i dessa tider då Fake News är vardagsmat, källkritik på var mans läppar och alla kan relatera till vita lögner. Temat växte fram och nyanserades i några samtal. Sven har sammanställt skrivuppgiften. Den får du använda precis som du vill, oavsett om den ingår i en tävling eller inte! Sanning eller lögn?

Den svåra balansgången

För att det ska hända något i mötet med texten måste man aktivera elevernas läshjärnor. Att bara slänga fram en text på måfå utan att etablera ett sammanhang, en förförståelse och ett intresse brukar sällan motivera eleverna. Dessutom blir syftet med läsningen alltför otydligt. Men… går det att aktivera för mycket?

Tanken har slagit mig i samband med mina niors läsning av Flugornas herre. Vi har under några lektioner bara läst ett och ett halvt kapitel. Resten har gått åt till introduktion, tänkande, samtalande och en del skrivande. Håller vi det här tempot kommer boken att vara färdigläst strax före jul och frågan är om eleverna verkligen kan bibehålla ett intresse för texten och om de överhuvudtaget kommer in i den med det tänkta upplägget?

Med en så rik bok som Flugornas herre finns det en uppenbar risk att vilja ge eleverna för mycket så att läsupplevelsen hackas sönder. Samtidigt behöver eleverna tankestöd under läsningen, annars blir den för svår och eleverna riskerar att hamna utanför läsgemenskapen. Attans vilken svår balansgång det är!

Utan att i detalj gå in på alla uppgifter, frågor och andra spår före-under-efter läsningen som berörts får bilden tala sitt tydliga språk om alltför många (olika) aktiviteter riskerar att skymma texten:

Vill du ta del av den (fortfarande) röriga planeringen Flugornas herre finns den här. Mitt tips är inte göra allt som finns där. Det har inte jag och mina elever gjort! Fokus ligger nu på att komma in i texten och berättelsen. Jag påminner om att Go’kvälls bokcirkel om Flugornas herre startar 10/10. Boken kommer att diskuteras här. Häng gärna på!

PS! Lokala tidningen i Arboga har uppmärksammat att 9D läser Goldings klassiker. Jag gillar när lokala medier uppmärksammar och skriver positivt om skolan och elevers läsning. Jag gillar det väldigt mycket!

Det dunkelt sagda

Jag gillar när det blir dynamik och variation i en lektion, vilket oftast avspeglar sig i elevernas engagemang och motivation. Här en enkel lektionsidé som kan fungera som en avslutande uppgift efter bok/textläsning. Ett samtal om texten där eleverna börjar med att anteckna sina tankar om:

  • Det du tyckte om i boken,
  • det du inte tyckte om,
  • dina favoritmeningar (koppla i boken, till omvärlden och dig själv).

Efter ca 15 minuters tänkande och skrivande grupperas eleverna parvis och spelar in ett samtal (ca tio minuter långt). När eleverna sitter tillsammans utan hela klassens och lärarens närvaro är det som om tanken flödar friare. Jag har testat flera gånger och slås alltid av hur långt eleverna kan komma i sina tankar med hjälp av varandras frågor, instick och kommentarer.

Eleverna lyssnar på sitt samtal och kompletterar de ursprungliga tankarna i sin läslogg. Ibland får eleverna lyssna på varandras samtal och då händer något igen. Tankarna om boken… som först fanns hos varje elev och sedan blev processade i ett samtal… som spelades in med digital teknik… når nu alla som har läst texten… Cirkeln är sluten och samtidigt snurrar tankarna vidare i nya banor. Quicktime+Soundcloud, press play för att lyssna på några elever:

Eleverna läser en bok. Tänker. Skriver ned sina tankar. När eleverna sätter ord på sina tankar händer det något. När de får höra andras tankar händer det något igen. Lite till och ännu mer. Tillsammans kan de tänka vidare och i nya banor. Samtalets kraft när det fungerar som allra bäst.

Läsa. Tänka. Skriva. Samtala. Och några digitala verktyg. Svenska!

Ingång till Flugornas herre

Flugornas herre är så rik på alla sätt, inte minst tematiskt. Atombombshotet, medmänsklighetens tunna fernissa, imperialistiska (över)tron eller utvecklingspessimism? Eller kanske om ondska, ledarskap, mobbning och kompistryck? Jag landade i det senare för mina nior. Att relatera till vi och dom och skolgårdens alltför vanliga destruktiva spel är både enkelt och angeläget. Vi börjar med ondskan och experimentet i Stanford:

Efter introduktionen kommer jag också att berätta en personlig anekdot om ondska. Historien om hur jag som tioåring lyckades övertala fem kompisar att tillfångata den sjätte i sann Jack-anda. Inte något jag är särskilt stolt över, men den visar tydligt hur lätt, snabbt och fruktansvärt tokigt det kan gå när vuxenvärlden abdikerar och lämnar över till barnen att hantera svåra konflikter.

För den som vill hänga med i diskussionen om Flugornas herre finns nu en Facebookgrupp (Go’kväll). Bokcirkeln startar 10/10 och två frågor varje vecka kommer att ställas i gruppen. Läsningen pågår under fyra veckor. En planering kommer att växa fram i detta dokument kapitel för kapitel.

Flugornas herre – bokcirkel med SVT

Under oktober månad kommer min klass, 9D Gäddgårdsskolan, att läsa, skriva och samtala om William Goldings klassiker Flugornas herre. Eleverna kommer också på något sätt att delta i de diskussioner som initieras på Go’kvälls Facebooksida. Både Go’kväll och 9D vill förstås att fler elever i Sverige deltar i bokcirkeln och visar SVT:s tittare att unga både läser och diskuterar litteratur.

Rent praktiskt kommer det att gå till så här:

  • Bokcirkeln startas officiellt av Go’kväll 10/10. Detaljer om läsningen presenteras.
  • Under läsperioden kommer 1-2 trådar/vecka att startas på Go’kvälls Facebooksida. Läsarna deltar i diskussionen.
  • Bokcirkeln och läsningen avslutas 7/11 med ett litteratursamtal där en elev och jag deltar i Go’kväll.

Jag kommer att använda pocketversionen och påbörja läsningen med eleverna någon gång v 39-40 för att ligga några steg före. Eleverna får själva avgöra om de vill skriva i trådarna eller om vi gör det gemensamt (det får vi se). Redan nu är jag igång och planerar upplägg, frågeställningar, möjliga sidospår, övningar och uppgifter. Här finns ett (ännu) mycket osorterat embryo till planering.

Det vore jätteroligt om fler lärare och elever hakar på!