En mötesplats för barn där det händer något spännande

Jag såg Katinka Leo och Linda Linder i nyhetsmorgon berätta både varmt och professionellt om förskolan som ”En mötesplats för barn” och ”där det händer något spännande” (se inslaget här). Så härligt att se människor som kan uppdraget, brinner för det, och tror på sin egen verksamhet. Deras tankar om barn och barns lärande är också spännande att ta del av. Vilken betydelse det har för barn och vårdnadshavare som för första gången ska ingå i en gemenskap. Lärare som utgår ifrån barnens tankar och nyfikenhet i lärandet.

Vi i skolan har mycket att lära av förskolans förhållningssätt till barn, gruppen, lärande och vår egen verksamhet. Hur ofta hör vi lärare, rektorer och skolpolitiker prata om skolan som en mötesplats för barn där det händer något spännande i förhållande till larmrapporter om bråkiga barn och kunskapsras?

Ord spelar roll. Vilka ord jag använder och hur jag använder dem kommer att påverka mottagaren åt endera hållet. Eleven gör en tolkning av vad jag säger, skapar sig en bild av vilken plats hen har kommit till, i vilket sammanhang hen ska ingå i och vad som förväntas. Vårdnadshavare målar upp en bild av vad skolan är för plats utifrån de ord som skvalpar runt i media och vilka ord de möts av på årets första föräldramöte.

Fundera på vilka ord dina elever möts av varje morgon och dag. Vilken är deras bild av skolan? Egentligen? Vilka ord får dina vårdnadshavare höra på föräldramötet och vid utvecklingssamtalet? Vilken är deras bild? Överensstämmer lärarens, elevens och vårdnadshavarens bild av vad skolan ska ge? Vilken bild av skolan skapar dina ord?
PISA-ras krav betyg prestera närvaro jobba skolplikt nationella prov bedömning kvarsittning läxor (2)

Kombinera bild och text

En rolig idé hämtad från veckotidningarna…. skriv en rolig, underfundig eller tänkvärd text till en bild. Presentera en bild varje vecka, gärna samma lektion. Du kan ha bilden projicerad redan vid lektionens start så att eleverna ser den när de kommer in. Efter ett tag behöver du inte ens introducera inledningen. Eleverna kan sätta igång på en gång eftersom de vet rutinerna. En lugn, kreativ och eftertänksam lektionsstart!
Jag är ledsen.Jag säger inte ett ord.Du är djävulen förklädd.Förstår du konsekvenserna av dina lögner- (2)

En aktuell bild eller en som anknyter till pågående arbete med infogad tanke- eller pratbubbla (referenser till sångtexten) i Pages, Word, Keynote eller Powerpoint fixar bilden. Förstärk med en rubriksättning (slutgiltiga bilden gjord i Canva) och publicera i en gemensam Padlet.

Ett ord… och andra övningar!

Det är roligt om eleverna upptäcker hur det går att leka med språket. Att vara kreativ, underfundig eller bara vrida på ord och uttryck så att det blir något annat är ganska roligt… och eleverna blir medvetna om hur viktigt det är att välja rätt ord vid rätt tillfälle. Den här typen av språkövningar kan fungera som en uppstart likväl för terminen som för varje lektion.

EN ANNORLUNDASkapa ordvitsar med ord (som ovan) i frågor eller korta dialoger. Kan en golfare bli putt? Kan en elektriker uppleva spänning? I vilket land kan man minst? Kan-nada. Do you löv me? Näver…

Några nya ord de senaste åren är Klickokrafi, nyhetsundvikare, obror och Youtuber. Vilka ord saknas? Låt eleverna brainstorma fram nya ord på nya (eller gamla) företeelser. Förra året kom en elev på det fantastiska ordet snoozesovare, som fungerar som en modernare variant av sjusovare…
snoozesovare

Associera går att göra på hur många sätt som helst. Ett enkelt är att välja ett ord och låta eleverna fundera på hur saken kan användas på så många olika sätt som möjligt. Går även att göra till en tävling där varje ord ger ett poäng och unika (ett ord som ingen annan har) ger fem poäng.
Mursten bokstöd press målstolpe slipkloss byggkloss krita tv-bänk kubbgryt- & plåtunderlägg värmeljushållare ballast tyngd avståndsmarkörljusstake prydnad bromsstöd krassebädd

 

 

 

En lokal litteraturlista

Precis som flera före mig redan skrivit är jag väldigt skeptisk till att staten, Skolverket eller någon annan bestämmer vilken litteratur jag och andra svensklärare ska använda i klassrummet. Vi står inför olika elever, grupper och har dessutom själva väldigt olika erfarenheter och intressen som med fördel kan användas i många undervisningssituationer. Men en lokal litteraturlista i kommunen, på skolan, enheten eller i det lilla arbetslaget kan fylla en viktig funktion. Om sådana litteraturlistor delas och sedan ska användas får var och en avgöra. De kan ju om inte annat fungera som inspiration. I vårt lilla arbetslag om fyra personer på Gäddgårdsskolan i Arboga har vi använt en lista under flera års tid. Våra erfarenheter är att en gemensam litteraturlista leder till:

  • Det blir en ständigt pågående diskussion om litteratur. Vilka titlar ska finnas med på listan… och inte? Varför ska just den vara med? Vilka ämnen berör titlarna? Finns litteratur från hela världen? Manliga och kvinnliga författare? Olika genrer, stilar och svårighetsgrader? Det finns hundratals frågor att diskutera och listan blir något konkret att utgå ifrån.
  • Lärarna måste ställa sig frågan i vilket syfte texten ska användas. Är det för att belysa och träna eleverna på något språkligt eller för att lyfta olika livsfrågor, diskutera dem och vidga elevernas perspektiv? Både och kanske?
  • Det blir lättare att enas om en gemensam kravbild. Hur många titlar bör läsas varje termin och läsår? Vad är önskvärt och rimligt? En stor fördel är att det dessutom blir ”rättvist” i elevernas ögon oberoende av vilken lärare de har.
  • Lärarna kan hjälpa varandra att fundera på hur de tillsammans med eleverna kan möta texten. Vilka frågor ska ställas? När ska de ställas? Hur och i vilken form ska de besvaras? Hur ska elevernas tankar redovisas? En rad didaktiska frågor diskuteras och tillsammans kan lärare utveckla undervisningen i olika större och mindre läsprojekt.
  • Eleverna får en gemensam referensram som de sedan kan använda i många andra sammanhang, både privat och i skolan. Lärare i andra ämnen vet vilken litteratur eleverna har läst och kan därför i sin tur använda detta i sitt ämne.
  • Elevernas egna texter (som är kopplade till litteraturen) blir mer angelägna att publicera och mer relevanta för andra att ta del av, till exempel för att se hur andra har tänkt om samma tema, ämne eller fråga.

Vi lärare använder listan på olika sätt eftersom vi är olika personer och står inför olika elevgrupper. Men den har blivit ett nav dit vi hela tiden återkommer för att fundera om, diskutera och utveckla vår undervisning. Diskussionerna har varit många, långa och stundtals hetsiga, men oerhört utvecklande för alla inblandade. Diskussionerna kommer att fortsätta. Listan blir aldrig klar. Men vi har iallafall börjat och vi har en gemensam grund att stå på. Originalet är internt och består av kommentarer, omdömen och andra noteringar, men om du är intresserad finns delar av litteraturlistan här.

Läs- och skrivprojekt

Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske?

1
Att våga vara sig själv

Om kärlek
Det osynliga barnet
Ture Sventon
Om könsstereotyper

 

2
En dystopisk mininovell

Vilse
Ön
Skriva mikronovell
Livets lotteri

Ha en underbar sommar!

Tack för att du läst! Hörs när skolan drar igång igen🙂

Att förstå något bortom språket

Ibland är det roligt att hitta på något helt annat… och använda något aktuellt. Min tanke var att analysera hur text, framträdande, bilder och musik samverkar och förstärker textens budskap. Jag använde upplägget som en annorlunda lektionsstarter i tre delar. Inledande antaganden i ca 10 minuter, därefter textanalys 10 minuter och avslutande skrivande 10 minuter.

DEL 1 – GISSA VAD TEXTEN HANDLAR OM

Jag och eleverna förstår inte ett ord italienska, men vi kan ändå förstå att det Francesca sjunger om är otroligt viktigt. Inte bara för henne utan hela mänskligheten och jorden. Eleverna inleder med att anta vad texten handlar om. Det är nästan läskigt vad de hamnar nära….

Några av elevernas antaganden:

  • Den kanske handlar om miljön. Att vi ska tänka på hur vi är mot miljön. Det kan även vara så att den handlar om att man ska ta hand om varandra och tänka på hur vi är mot alla. Hur det finns skillnader i världen.
  • Jag tror hon sjunger något om att vi alla bor på jorden och att vi måste ta hand om varandra. Att vi måste dela med oss till de som inte har det lika bra och att vi måste gå ihop och hjälpas åt för att göra jorden till en bättre plats.
  • Jag tror att det handlar om att vi ska gå tillsammans och ta hand om vår planet. Att alla ska behandlas likadant och att alla är lika värda. Jag tror att den handlar om naturen eftersom att det är ett stort träd i bakgrunden och så står hon typ på en ö i vatten. Hon håller även upp ett frö som gror i slutet av numret.
DEL 2 – TEXTANALYS

Jag översätter den engelska versionen som finns på Eurovisions hemsida och eleverna får därefter analysera vilka centrala teman som finns i texten. Det blir ju dessutom ett gyllene tillfälle att uppmärksamma förtjänster och brister med Google translate…

Nessun grado di separazioneNessun tipo di esitazioneNon c’è più nessuna divisioneFra di noiSiamo una sola direzioneIn questo universo che si muoveNon c’è nessun grado di separazione

DEL 3 – ATT SKAPA NY TEXT

Utifrån de centrala delarna och den befintliga texten (Google translate) skapar eleverna helt egna versioner för att budskapet ska framträda ännu tydligare. Ett elevexempel:

Det är första gången det har hänt mig.
Innan jag stängde in mig själv.
Alltid är jag långt ifrån sakerna som pågår i mitt liv.
Jag aldrig känt såhär förut,
och jag fick en känsla igenom mig,
känslan åker hela vägen in till bröstet.
Utan att stänga sin gnista,
spänningen är borta, nu är det bara livet i mig kvar.

Ingen skillnad 
Ingen tvekan
Det finns inte längre någon skillnad
Mellan oss
Vi är av samma sort
Samma sort som på resten av jorden
Det finns ingen skillnad

Mitt hjärta fick mindre utrymme och allt annat kom i vägen.
Ett steg bakom med själen i beredskap.
Min syn på världen, fick jag se från en dörr som inte var helt öppen.
Jag fick inte se den från nära håll.
Och den tvekan som fanns inom mig är borta.

Ingen skillnad 
Ingen tvekan
Det finns inte längre någon skillnad
Mellan oss
Vi är av samma sort
Samma sort som på resten av jorden
Det finns ingen skillnad

Det inte finns någon skillnad
Det är helt säkert
Det finns ingen skillnad alls mellan oss
Leva i kärlek 
Vi är stjärnor i en linje tillsammans
Som dansar genom himlen, lysande tillsammans

I denna värld som rör sig.
Jag fick en känsla igenom mig,
åker hela vägen in till bröstet,
utan att stänga min gnista.

Eleverna utvärderar min undervisning

Nyligen fick mina nior fundera på de tre åren vi haft tillsammans. För det första ville jag ta reda på vilka ord de förknippar med ämnet och på så sätt försöka få elevernas bild av vad ämnets kärna är (eller har varit). Första frågan löd Vilka ord förknippar du starkast med ämnet svenska? Eleverna fick välja ut enstaka ord och de infogades i en Answergarden.
Vilka ord förknippar du med ämnet svenska-

Glädjande nog påminner elevernas bild om den som jag har (läs tidigare inlägg Svenska – ämnets kärna). Den andra frågan Vad har du lärt dig ställde lite högre krav på eleverna. Det är ganska svårt att i detalj redovisa vad ett processämne som svenska har gett. Men även här kunde eleverna redovisa en hel del relevanta saker som: att läsa bättre, argumentera, diskutera, skriva resonerande texter, redovisa åsikter, hänvisa till källor, skriva noveller och brev, den röda tråden, liknelser, synonymer, problem i världen, historia i litteraturen, granska texter, olika sätt att beskriva (perspektiv), bättre ordförråd, bedöma arbeten, texters uppbyggnad och dramaturgi. Så långt, allt väl.

Vad kan bli bättre?

Den tredje och sista frågan löd Vad kan utvecklas i undervisningen? Eleverna funderade, resonerade och skrev… ganska mycket till min fasa. Jäklar, blev den första tanken. Vad har jag gett mig in på? Men vill man utvecklas som lärare finns det ju inget bättre sätt än att fråga eleverna hur de upplever undervisningen. Så… de mest frekventa synpunkterna tillsammans med mina tankar kommer här…

ELEVERNA VILL VARA MED OCH VÄLJA LITTERATUR

Ungefär hälften av eleverna anser att de haft för lite att säga till om vad gäller val av litteratur. Japp, så är det. Guilty! Eftersom ämneslaget till stor del under tre års tid förändrat hela upplägget och undervisningen i svenska, bland annat med gemensam litteratur som satts in i tydliga sammanhang, med uppgifter som varit meningsfulla och angelägna så har elevinflytandet varit väldigt begränsat. Det visar sig tydligt nu vad eleverna tycker om det. Lösningen är ju förhållandevis enkel. Variera med litteratur som läraren väljer och böcker som eleven själv får välja. Enda kruxet när eleven väljer själv är att det inte lika enkelt går att vara en del av läsprocessen som lärare då alla elever läser olika böcker. Läslogg med roliga, kreativa, språkutvecklande och tankeväckande uppgifter kanske kan vara en lösning? Det går även att välja delar av textanalysen som är generella så att jag fortfarande kan modellera och skapa stödstrukturer som hjälper eleverna i sitt arbete med och om texten. En aktuell bok som vi hittat stöd i för vårt sätt att arbeta är Med läsning som mål. På ett enkelt och tydligt sätt klargörs vad som kännetecknar läsbefrämjande undervisning och just elevinflytande nämns som en av sju viktiga aspekter.

VI HAR GJORT SAMMA SAK… I TYP TRE ÅR…

En handfull elever tycker att jag kan variera undervisningen mera. Läsa, skriva, samtala, tänka…. i tre år. Ja, i praktiken ser det ju ut så. Även om jag har försökt paketera projekt med olika syften,  t ex Att skriva filmmanusMedierDilemman, Livets lotteri och Vilse, verkar eleverna genomskåda att det egentligen handlar om samma saker… att utveckla sitt språk och tänkanden i olika avseenden. Men variationens kraft ska inte underskattas. Andra ämnen har i sin natur kanske tydligare avgränsningar, t ex matematik med geometri, algebra och procent eller historia med olika epoker som vikingatiden, medeltiden och efterkrigstiden. Går det att använda andra ämnens uppdelning (och därmed per automatik få variation i ämnet) och överföra det till svenskan? Hmm… får klura vidare på hur det skulle kunna se ut…

MER HJÄLP

Några elever anser att de inte fått den hjälp de behövt. De vill ha hjälp att komma igång snabbare, stöd med hjälpmedel (t ex inlästa böcker) och strukturer som underlättar både läsande och skrivande. Med tanke på att några få elever får förhållandevis stor del av min tid tror jag knappast att lösningen ligger i att fördela tiden ännu mer till dessa elever. Då blir det helt enkelt inte över någon tid alls till övriga elever. Lösningen måste ligga i att fortsätta att hitta stödstrukturer som går att införliva i den ordinarie undervisningen, t ex i form av högläsning, modellerande (enligt cirkelmodellen), tydligt avgränsade uppgifter, elevexempel, begreppskartor och analysmodeller.

Det är inte lätt…

… att vara lärare. Yrket är otroligt komplext och svårt att bemästra. Man blir aldrig klar och hur man är gör finns det alltid något nytt att lära sig. Det är kanske därför det är så himla roligt🙂