Vad TANKESTOPP i texten kan ge eleverna… och läraren

I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning. En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten. Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Tankestopp beskrivs mer utförligt i Barbro Vestlunds text (sid 8) och jag har skrivit om det tidigare i Att visa hur jag tänker. Efteråt funderar läraren till exempel på:

  • Vad fungerade bra/mindre bra?
  • Vad blev synligt för dig (av lärande och din egen undervisning)?
  • Vad tyckte eleverna att övningen gav?

Att utvärdera tillsammans med kollegor

Under samtalet redogör lärarna hur de har gått till väga, syftet med övningen och hur det har gått. Det är fascinerande och oerhört lärorikt att lyssna på alla lärares olika erfarenheter. Några hade fokuserat på ord och begrepp, andra på innehåll och några på både och. En del lärare valde nya texter, andra lät eleverna backa tillbaka till en text de redan läst och någon spelade på de känslor texten väckte. Här är några av lärarnas tankar i kortformat:

”En strategi som kan användas i andra ämnen”. Eleverna blev medvetna om hur de kan lära sig genom att stanna upp och ibland backa i texten.

”Våga lita på att eleverna har tankar”. Ge eleverna tid att uttrycka sig – vi hittar vägar.

”Eleverna blir intresserade om jag är intresserad”. Att välja (och förbereda) en text jag tycker om.

”Det spårar ut, men på ett bra sätt”. Eleverna kan göra hur många kopplingar som helst om de ges möjlighet.

”Efter tre tankestopp fick eleverna välja ett eget ställe i texten där de fick göra tankestopp”. En bekräftelse på det jag redan gör, men kan min medvetenhet om tankestoppets betydelse göra att undervisningen blir ännu mer genomtänkt och kvalitativ?

”Eleverna protesterade när vi skulle backa i texten”. Men eleverna blev motiverade när de hittade nycklar i texten: Stod det redan där?

”Jag överdrev mina känslor… ganska mycket”. Eleverna gick igång på det och kopplade hej vilt.

”Eleverna efterfrågar att läraren styr samtalet”. Så att det inte spretar för mycket och att vi kopplar tillbaka till texten.

”När vi kopplar till egna erfarenheter kommer vi ihåg”. Elevernas medvetenhet om sitt eget lärande.

”Det är svårt att välja en bra text och det tar tid”. Hur prioriterar jag detta bland allt annat?

Hur hanterar vi ”svåra frågor om känsliga ämnen” som dyker upp i texterna?

”Slå  i ordboken” kan betyda åtminstone två saker! Insikt om att inte ta något för givet. Vad förstår eleverna egentligen? Hur vet jag det?

att

(Bilderna i montaget finns här: Bänken Boken Handen är min egen)

Det visade sig att majoriteten i gruppen inte kände till begreppet att ”slå i ordboken”. Tillsammans vidgade klassen förståelsen för begreppet och gav förslag på andra ord som beskriver aktiviteten, till exempel leta i en ordbok vad ord betyder. 

Det blir en angenäm uppgift att välja bland alla intressanta trådar ovan och fortsätta samtalen nästa vecka!

Min granne är en mördare

The Shovel är en krypande läskig mordhistoria med lysande dialog och oväntad dramaturgi som utspelar sig i ett grannskap. Vi spenderar hela våra liv omgivna av andra människor utan att de allra flesta fall fundera så mycket på vad som försiggår i huset eller lägenheten bredvid. Våra närmsta grannar heter Harald, Anna-Karin, Ulf, Jenny, Micke och Malin och är de allra bästa. Men de som bor i nästa kvarter och som jag ser nästan varje dag vet jag ingenting om. Har du koll på alla dina grannar?

En novellidé: Tänk om någon granne… är farlig… på riktigt… Mohahaha! (Bilderna i montaget är hämtade från Free Icons)

min-granne

Inledning

För att fånga eleverna. Brukar du tjuvkolla på dina grannar? Det kanske du inte ska…

Eleverna kan fundera på och samtala om:

  • Vad såg killen?
  • Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
  • Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
  • Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
  • Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Använda film som stöd i skrivandet

Efter det korta klippet kan vi analysera tillsammans och se vad som gör det spännande. Vi försöker klä dramaturgin i ord bildruta för bildruta. Hur skulle en text se ut om handlingen var densamma? Hur kan karaktärerna gestaltas? Jag visar ca 10-20 sekunder som eleverna sedan får två minuter på sig att beskriva. Eleverna läser upp texterna för varandra och vi lyfter några exempel i helklass. Detta förfarande upprepas tills klippet är slut.

För att komma in i rätt stämning och hämta ännu mer inspiration ser vi The Shovel. Eleverna får samtala om filmen utifrån Chambers modell för textsamtal (vad tyckte du om/vad tyckte du inte om/vad undrar du över/vilka mönster ser du).

Att skriva en skräckinjagande novell

Slutligen introduceras novellens ramar:

Förutsättningar: Du flyttar in i ett nytt kvarter.
Problem: Första kvällen ser du hur någon blir mördad i grannhuset.
Dramaturgin stegras: Mördaren gräver ned kroppen i trädgården.
Klimax: Mördaren tittar upp och ser din gestalt.

Slutuppgift

Skapa ett fängslande omslag som förtydligar och förstärker berättelsens innehåll. Bilden ovan, som dessutom är en parafras på ett vansinnigt snyggt skivkonvolut, är gjord i Pages (med Alfafunktionen) som infogats i Canva där rubriken tillkommit. Lycka till!

 

Tankar som snurrar efter filmens slut

Skolans ämnen korsar varandras banor, väver samman trådar som tillsammans utvecklar och utmanar elevens tankar, språk (både muntligt och skriftligt) och föreställningar om omvärlden. I förberedelserna där frågorna vad, varför och hur leder mig och senare eleverna in på slingrande vägar blir ofta vadet min ingång till olika projekt (läs En film som säger mer än 1000 ord). Här är ett exempel:

Manuel är fast på ett monotont jobb, har bara en kompis som han dessutom hatar och hans familj avvisar honom. Han får till råga på allt diagnosen att han håller på att förvandlas till en elefant. Nio minuter som får en att tänka på… vad som är viktigt…

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker (syfte, svenska). Hur olika livsfrågor, t ex meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen (centralt innehåll, religion).

Den här typen av film kan vara alltför svår att förstå för unga elever och kan leda in på trådar som man kanske bör undvika (till exempel att ”stressa” fram en verklig mening med livet eller göra värderingar av olika förhållningssätt till livet). Som vanligt gäller det att ha fingertoppskänsla, god elevkännedom och tillföra undervisningen stoff i form av bilder, filmer och texter så att eleverna kan mötas i något annat än sig själva. Men samtidigt kan filmen om man träffar rätt ge upphov till intressanta och härliga diskussioner som syftar till att öka förståelsen för andra människor, till exempel om…

Vad som är viktigt – för mig och andra

Det finns många saker som engagerar människor, till exempel orättvisor baserat på kön, ålder, sexualitet, funktionshinder, etnicitet eller religion. Andra brinner för djurens rätt eller positiva händelser som fotbolls-VM, festivaler eller gårdsfester. Andra mer känslorelaterade ingångar kan vara upplevelser av svek och lögner eller hur viktiga vänner, familj och husdjur är. Finns det något som gör mig riktigt engagerad, glad, upprörd eller till och med arg? Vad gör andra engagerade? Har jag lyssnat till deras historia? Har kan jag förstå andras engagemang (om jag inte lyssnar)? Vi är alla olika. Har vi respekt och förståelse för olikheter? Vilka olikheter har vi svårare för? Vilken acceptens finns i gruppen, på skolan och i samhället? Möjliga kopplingar kan bli Farzad blev kallad blatteKvinnors kamp provocerar ständigtSophie Scholl och En vanlig fucking människa.

Språk och identitet

Språket är en del av vår identitet. Med språket tänker och talar vi om oss själva, men även förklarar för oss själva och för andra hur vi uppfattar omvärlden. Vilka ord använder jag ofta? Hur uppfattar andra mig? Vilka ord använder andra? Hur uppfattar jag andra? Vad beror det på? Vilket språk använder jag i olika situationer? Hur skriver jag? Vilken bild får andra av mig? Men identitet är inte bara mina ord. Hur visar jag mina tankar och åsikter i mina delningar och likes i sociala medier? Vad avslöjar mina kommentarer  och det jag inte kommenterar? Hur kan tystnad uppfattas på olika sätt? Vad signalerar mitt kroppsspråk? Känslor, attityder och åsikter?  Hur kan jag påverka andra med de ord och gester jag använder?
Kopplingar kan bli KroppsspråketSpråket – identitetsskapare och maktmedel, Dyslexi med Petter (podcast) och Ranelid i taket över Löfvens språkbruk.

Min Bucket List

I en Bucket List skriver du ner allt du vill göra och se. Det är du själv som avgör vad som ska finnas på din lista. En Bucket List är inte en tävling mot andra, men självklart kan du inspireras av andra. Här kan du hämta inspiration: 100 platser, 100 saker att göra och 100 saker att äta.

Så kan tankarna snurra efter en liten kortfilm på nio minuter… Hur tusan ska jag få ihop vad, varför och hur efter det här?

Tre ord ur texten

Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. Istället för att lägga fokus på att vidga elevernas förståelse av orden, elevernas förförståelse och/eller kreativa lust att skapa valde en lärare att medvetandegöra eleverna om passivt och aktivt ordförråd genom att välja väldigt svåra ord (finansiera, exceptionell och humanitär). Eleverna fick träna på att utläsa ordens betydelse genom att titta på i vilket sammanhang de förekom och eleverna blev stärkta att de faktiskt kan mer än de tror. Alltså… bara genom valet av ord kan läraren styra aktivitetens syfte. Brett, djupt eller både och!

En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De jobbade tillsammans i par för att beskriva orden. Ordet gliring, som betyder ungefär ”i förbigående framställt klander” och är synonymt med pik, stickord, spydig kommentar, spydighet, elakhet, glåpord, tjuvnyp,tråkning, känga och sarkasm, satte igång elevernas kreativitet. En elev förklarade ordet så här…

gliring-bitchblicka-med-ord
De andra eleverna förstod direkt. Ibland är det bara för underbart att vara lärare och vara med när elever slår huvudet på spiken! Eller att lyssna på andra lärares berättelser, tankar och insikter om sin egen undervisning för den delen. Lärarna sa bland annat så här om övningen:

  • Ger läraren struktur (både under lektionen och vid förberedelserna),
  • eleverna får förförståelse,
  • eleverna förstår och vidgar betydelsen av begreppen,
  • eleverna känner igen orden när de läser texten,
  • det blir enklare att göra kopplingar (t ex till andra ämnen och historik),
  • elevernas erfarenheter kan användas på ett naturligt sätt,
  • synliggör vad eleverna kan (och inte kan),
  • är ett nyfiket och kreativt språkskapande (eleverna tycker det är roligt),
  • gav insikter om att inte ta något för givet (att eleverna kan).
  • en enkel idé att tipsa kollegor om.

Testa den själv vettja! Klicka här

En tyst film som säger mer än 1000 ord

Det finns en rad didaktiska frågor läraren behöver fundera på i planeringsfasen. Tre centrala frågor i förberedelserna är vad (undervisningens innehåll), varför (syfte) och hur (metod). Jag börjar ofta med vadet, till exempel en text, bild eller kortfilm som ger mig tanken detta borde engagera eleverna. Denna gång fastnade jag för en film av Qian Shi om en liten flicka och hennes pappa som lever i fattigdom. Flickan drömmer om en docka, men de har inte råd att köpa en. Hur löser pappan det? Tre gripande minuter om fattigdom, utsatthet, klass, samhälle och den svåra konsten att vara förälder, men också om rikedom och kärlek. Bland annat.

Efter filmen går tankarna på högvarv. I det roliga förberedelsearbetet när undervisningen ska designas spånar jag på möjliga ingångar, hur kontexten kan breddas och vilka frågor som ska ställas. Vilka övriga texter kan användas för att ge eleverna möjlighet att göra kopplingar och vidga förståelsen för ord och begrepp? För mig är detta läraryrkets allra mest kreativa process som utan tvekan kvalar in på arbetsuppgifternas topp-3-lista.

Om sammanhanget ska vara något av nyckelorden ovan kan en möjlig ingång vara Where children sleep. Det kanske blir ett tema om olika slags hjältar och då passar aktuella historier om Svenska hjältar som ingång. Kan jag koppla filmen till tidigare uppgiften Livets lotteri eller varför inte Superhjälten inom dig, eller möjligen skapa ett nytt tema Att handla med någon annans bästa för ögonen…

För att ytterligare komplicera den redan röriga processen genom vad måste jag fundera på vad eleverna behöver träna på och i vilket syfte, för att slutligen bestämma hur vi organiserar undervisningen så att eleverna lär sig så mycket som möjligt. Många lärare använder alignmentplanering där syfte, kunskapskrav och centralt innehåll kommer in före undervisningens innehåll (stoffet), men jag gör alltså ofta precis tvärtom. 

Ibland kör man fast i den kreativa processen och så kanske det blir med Shoe. Det får framtiden utvisa. Om inte annat kan den användas som ett miniprojekt om en eller två lektioner där vi funderar på hur Qian Shi gestaltar karaktärerna, använder färger och miljö för att förstärka berättelsens budskap, hur dramaturgin är uppbyggd (rätt så snyggt gjort hur flickans och pappans drömmar/tankar krokar i varandra)…. eller så tittar vi bara på historien som den fantastiska berättelse det är… om en pappas kärlek till sin dotter och tvärtom – villiga att göra allt för varandra.

En mötesplats för barn där det händer något spännande

Jag såg Katinka Leo och Linda Linder i nyhetsmorgon berätta både varmt och professionellt om förskolan som ”En mötesplats för barn” och ”där det händer något spännande” (se inslaget här). Så härligt att se människor som kan uppdraget, brinner för det, och tror på sin egen verksamhet. Deras tankar om barn och barns lärande är också spännande att ta del av. Vilken betydelse det har för barn och vårdnadshavare som för första gången ska ingå i en gemenskap. Lärare som utgår ifrån barnens tankar och nyfikenhet i lärandet.

Vi i skolan har mycket att lära av förskolans förhållningssätt till barn, gruppen, lärande och vår egen verksamhet. Hur ofta hör vi lärare, rektorer och skolpolitiker prata om skolan som en mötesplats för barn där det händer något spännande i förhållande till larmrapporter om bråkiga barn och kunskapsras?

Ord spelar roll. Vilka ord jag använder och hur jag använder dem kommer att påverka mottagaren åt endera hållet. Eleven gör en tolkning av vad jag säger, skapar sig en bild av vilken plats hen har kommit till, i vilket sammanhang hen ska ingå i och vad som förväntas. Vårdnadshavare målar upp en bild av vad skolan är för plats utifrån de ord som skvalpar runt i media och vilka ord de möts av på årets första föräldramöte.

Fundera på vilka ord dina elever möts av varje morgon och dag. Vilken är deras bild av skolan? Egentligen? Vilka ord får dina vårdnadshavare höra på föräldramötet och vid utvecklingssamtalet? Vilken är deras bild? Överensstämmer lärarens, elevens och vårdnadshavarens bild av vad skolan ska ge? Vilken bild av skolan skapar dina ord?
PISA-ras krav betyg prestera närvaro jobba skolplikt nationella prov bedömning kvarsittning läxor (2)

Kombinera bild och text

En rolig idé hämtad från veckotidningarna…. skriv en rolig, underfundig eller tänkvärd text till en bild. Presentera en bild varje vecka, gärna samma lektion. Du kan ha bilden projicerad redan vid lektionens start så att eleverna ser den när de kommer in. Efter ett tag behöver du inte ens introducera inledningen. Eleverna kan sätta igång på en gång eftersom de vet rutinerna. En lugn, kreativ och eftertänksam lektionsstart!
Jag är ledsen.Jag säger inte ett ord.Du är djävulen förklädd.Förstår du konsekvenserna av dina lögner- (2)

En aktuell bild eller en som anknyter till pågående arbete med infogad tanke- eller pratbubbla (referenser till sångtexten) i Pages, Word, Keynote eller Powerpoint fixar bilden. Förstärk med en rubriksättning (slutgiltiga bilden gjord i Canva) och publicera i en gemensam Padlet.