Publicera mera – reklamfilmer

Under våren har skolans åttor skapat reklamfilmer. Filmandet ingår i ett längre projekt om medier. För någon vecka sedan samlade vi alla åttor (fyra klasser) i bildsalen och visade skarpa, roliga, uppseendeväckande och säljande reklamfilmer. Det händer något med elevarbeten när de når en publik. Det är dessutom väldigt roligt och skapar en känsla av samhörighet!

Skapa en reklamfilm

Eleverna delades in i grupper och under ca fyra-fem lektioner jobbade de i denna ordning:

  • Skapa en produkt (vara eller tjänst) till en tänkt målgrupp
  • En säljande idé (med vilka argument ska produkten säljas)
  • Skriva manus
  • Filma (ca två timmar)
  • Redigera

Eleverna har kombinerat texter, bilder och ljud. Filmerna blev 1-2 minuter långa. Den kortaste blev 35 sekunder och den får du se här:

Detta var läsårets sista inlägg! Tack för att du har läst 🙂

Ha en underbar sommar!!!

En bra lektion – enligt eleverna

Mina åttor fick i uppgift att fundera på vad som kännetecknar en bra lektion. Hur ska en sådan vara? De fick tio minuter på sig att lista faktorer som spelar roll. Listan i den ordning eleverna berättade när vi gick laget runt, alltså utan inbördes rangordning, kommer här:

Några av punkterna ovan fick eleverna fundera vidare på. Frågan under respektive rubrik:

Struktur

Hur skapar läraren struktur för sina elever?

  • Förklara vad vi ska göra
  • Hur uppgiften ska genomföras
  • Använda listor (1, 2, 3) på tavlan
  • Läraren måste komma noga förberedd (ja, vi ser om en lärare har förberett sig eller inte!)
  • Skriftlig information måste vara logisk – var sak på sin plats (som i klädgarderoben)
  • Man ska förstå hur insatsen på uppgiften hänger ihop med betygen

Variation

Hur kan läraren skapa variation i undervisningen?

  • Alternera olika uppgifter under varje lektion (t ex läsa, skriva, prata, lyssna, praktiskt).
  • Inte för många byten under en lektion. Då blir det ”hattigt”.
  • Göra saker på olika sätt, t ex skriva (på dator, för hand, tankekartor, listor, långa och korta texter).
  • Använda olika sorts material, t ex tidningar, böcker, filmer och bilder.

Motivation/intressant/roligt

Vad kan läraren göra för att motivera eleverna?

  • Elevinflytande. Att använda våra idéer, tankar och texter under lektionerna.
  • Variera mera.
  • Lärarens engagemang för ämnet är jätteviktigt. Det måste synas att läraren gillar det hen gör!
  • Tydlighet – om man inte förstår går luften ur lektionen på en gång.

Diskussioner

Hur ska riktigt bra diskussioner och samtal vara?

  • Alla ska få säga något
  • Alla ska delta, vara aktiva
  • Läraren ska leda samtalet och fördela ordet
  • Samtal i mindre grupper, sen i helklass
  • Man måste veta vad man ska prata om
  • Man måste ha respekt för andras åsikter

Testa själv! Fråga dina elever hur de vill att en bra lektion ska vara. Tack 8D för era tankar! Mycket att tänka på för oss lärare 🙂

 

Textspana efter Stjärnlösa nätter

Vi håller på att avsluta läsningen av Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad). Som avslutning ska eleverna få en läxa som bygger på min kollega Tomas Hollstens idé Textspanarna. De ska leta efter texter som handlar om något av bokens teman. Eleverna väljer själva var och vad de letar efter.

Några av de textspaningar jag har gjort och använt i undervisningen ses på bilden ovan (bilden är skapad i Canva). Med på bilden finns även en samling av de teman som vi läst, samtalat och skrivit om under läsningens gång. Så i samma bild ryms: uppgiften, exempel och övergripande förslag på kopplingar. Ska bli spännande att se vad eleverna hittar! Ord, frågor och parallella spår om Stjärnlösa nätter finns i mycket osorterad form här: Makt över ditt liv?

Att väcka en känsla

Innan vi börjar läsa en text försöker jag väcka liv i något hos eleverna. Glädje, sorg, ilska, förvåning, kärlek, rädsla… en känsla! Som väcker ett intresse. Skapar frågor. En nyfikenhet. En ny tanke. Aktiverar förförståelse. Etablerar ett sammanhang. Det gör jag ofta med bilder, filmklipp, artiklar, nyheter eller en personlig anekdot. Historien om pappan som lämnade sin son i Uppsala (OBS! EJ SANT!) har jag använt många gånger:

Historien finns på flera ställen: Spelade dåligt – dumpad av pappa, Pappa övergav son efter match, Pojke lämnades att gå hem flera mil och Pojke spelade dåligt – lämnades kvar av förälder. Historien engagerar och som lärare behöver man knappt skapa några frågor. Eleverna diskuterar ändå! De kan lätt relatera till händelsen då många har egna erfarenheter av idrott och vuxna som har betett sig på olika sätt i samband med barns idrottande. Två frågor som jag vill att vi diskuterar (med tanke på kommande text) och där jag måste leda eleverna är:

  • Källkritik – primär och sekundärkälla, antal källor, citat, närhetsprincip, tid och sammanhang,
  • Ryktesspridning – framförallt den stämning som den här typen av historier ofta frambringar:

Vi försöker förstå vad som leder fram till reaktionerna i klippet ovan… och vilka konsekvenser det får för alla parter. Sedan läser vi vidare: Nya uppgifter: Innebandypappa övergav aldrig sin sonUtredning om innebandypojken läggs ned eller Innebandypojken blev aldrig övergiven. Hmmm… vad tänker eleverna nu? Vad tänker de om sina tidigare tankar?

Den här inledning har jag använt till Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Inledningen ger eleverna dessutom en underlag till att göra senare kopplingar där text möter text. Under läsningens gång kan man som lärare ge eleverna underlag till att göra kopplingar genom att berätta parallella historier. På bokens teman finns hur många som helst…. tyvärr!

Bildstöd under läsning

Jag gör alltid två saker när jag läser en skönlitterär bok. Jag skapar kartor, ibland som inre bilder och vid komplex handling och/eller ett omfattande persongalleri ritar jag dem på ett papper:

  1. En geografisk karta över var handlingen utspelar sig. Det spelar ingen roll om det är en verklig historia eller en fantasihistoria som i Bilbo eller Sagan om ringen (där serverar Tolkien iofs läsaren en karta… som vid läsning studerades ingående och ofta!).
  2. En karta över hur människor i boken hör ihop med varandra (och inte).

Bilderna hjälper mig att skapa en struktur över hur karaktärerna förhåller sig till varandra, förändrar och utvecklar både personlighet och relationer. Den geografiska kartan hjälper till att ”hänga upp” händelser på fysiska platser. Det blir enklare att komma ihåg olika episoder ur boken och skapa en kronologi.

Två verktyg för att ge eleverna detta stöd är Google Maps (om det är en bok som utspelar sig i den ”verkliga” världen) och Canva (för att skapa släkt- och relationsträd). En klass läser just nu Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad) och då kan bilderna se ut så här:

Det går förstås lika bra att rita både karta och persongalleri på tavlan i klassrummet. Fördelen med att publicera dem digitalt är att de finns som stöd även vid läsning hemma.

Langers faser med digitala verktyg

Läslyftet avslutades med att vi kopplade läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg. Med förhållandevis få verktyg kan läraren skapa möjligheter för både lärare och elev att planera, presentera, producera och kommunicera undervisningens innehåll. På bilden nedan har texten och aktiviteterna inget direkt samband med varandra utan fungerar mer som en illustration hur verktygen kan kopplas till Langers olika faser. En digital version av strukturen där det finns en hyfsad röd tråd finns här: Läslyftet med digitala verktyg. Hur går det då att koppla Langers faser till olika verktyg?

  • Orienteringsfasen: För att koppla på elevernas läshjärnor kan läraren använda filmer, bilder och elevernas egna ord som ingång för att etablera ett sammanhang och intresse för den kommande texten. En förförståelse aktiveras.
  • Förståelsefasen: Ställa frågor som hjälper eleverna att röra sig i och genom texten för att förstå den. Varför inte lyfta valda citat som eleverna kan fundera på enskilt, i par och helklass? Istället för ett berg av text (och frågor) i ett vanligt dokument kan läraren presentera en del i taget i en presentation. Det avgränsar dessutom tiden. Eleverna vet hur lång tid de har på sig att diskutera varje fråga.
  • Återkopplingsfasen: Synliggöra elevernas tankar på gemensamma skrivytor. Använda dem i undervisningen. Elevernas svar kan sedan användas som inspiration, förebilder och minnesanteckningar.
  • Överblicksfasen: Skapa samtal och aktiviter (t ex skrivuppgifter) genom att göra kopplingar till andra texter, bilder och filmer. Aktiviteterna kan leda eleverna till andra sammanhang eller att se generella mönster.

Om ni blir nyfikna på Filosofiska rummet och Superhjälteuppdraget finns Malin Larssons idéer här:
Filosofiska rummet & Skicka vidare.

En pedagogisk planering

Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR). Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa plattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll.

Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Vi startar upp med att titta på reklamfilmer (länk här) och försöker gemensamt identifiera målgrupper, säljargument och med vilka känslor avsändaren försöker kränga på oss produkten. Därefter ska eleverna i mindre grupper skapa en produkt (vara eller tjänst), bestämma målgrupp och säljargument, skriva manus (grovplanering och fokus på vilka ord som ska användas), filma (en kort film om ca en minut) och slutligen redigera. Syftet med reklamfilmerna, som ingår i ett mer omfattande arbete om medier, är att eleverna ska bli varse om hur reklam fungerar, vilka mekanismer som påverkar vårt handlande och hur bilder tillsammans med text (ord) kan förstärka ett budskap. Så hur förklarar man detta på ett enkelt sätt? Det här är mitt försök:


Så här har mina planeringar sett ut ett tag med undantag för de färgade cirklarna, men jag funderar nu på om dessa ändå kan fylla en funktion? Eleverna föredrar den här typen av planeringar framför lärplattformsmallade versioner alla dagar i veckan. Några elevtankar om lärares planeringar:

Ibland är alldeles för mycket text. Man har ju glömt bort det första när man kommer till det sista.

Tråkigt när det är för svår och krånglig text. Man förstår inte.

Det blir så onödigt invecklat så att man till slut inte fattar vad det går ut på.

Självklart ska eleverna lära sig att läsa och förstå instruktioner. Men i vissa fall blir instruktionerna ett hinder för att lära sig andra saker. Så var sak på sin plats och ibland kanske man kan tänka… En sak i taget, allt har sin tid…