Att sitta under ett träd och läsa

Jag trivs bättre här…Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

… där jag kan ha det lugnt och skönt…

HA EN UNDERBAR SOMMAR! TACK FÖR ATT DU HAR LÄST 🙂

Annonser

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

En samling minilektioner

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, är det perfekt att ha något kreativt, roligt och annorlunda att ta till. Samtidigt som det såklart ska kännas givande och meningsfullt.  Förra terminens samling av kortisar finns här: Topp 10 miniprojekt. Håll till godo, vårens samling topp 10 kommer här!

Leka med bokstäver

Att leka med bokstävernas färg och form. Fundera på vad olika typsnitt signalerar. Hur kan man med dessa små medel kommunicera en identitet och/eller känsla? Om bokstäver – färg och formLeka med bokstäver, färg, form och typsnitt

Poesi med boktitlar

Annika Sjödahl tipsar: Att leka med ord och skapa poesi med hjälp av boktitlar. Poesi med boktitlar

Twitterpoesi

Jenny Edvardsson: Att träna på att uttrycka sig poetiskt kärnfullt! Twitterpoesi

Textens tomrum

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig i en sång. Resan hem

Balloon Kids
Parafras Banksy Balloon kids

Malin Clarström använder Banksy som förebild när eleverna gör egna bilder. Skriv en dikt som passar till din bild! Balloon Kids (eller valfri bild av Banksy)

Tolka bilder

Annika Sjödahl använder sagobilder för att eleverna ska träna inferenser och öka ordförrådet. Tolka bilder

Så mycket bättre

Anki Mårtensson tipsar: Tolka en text, bearbeta den och skapa en ny och alternativ version av den ursprungliga texten. Så mycket bättre

Beskriva karaktärer utifrån bilder

Britt Andersson med ett roligt och tempofyllt upplägg i elva delar (!) får avsluta. Beskriva karaktärer utifrån bilder

Skriv en psykologisk thriller

En skräckhistoria i tre delar: Psykologisk thriller (varför inte skriva parvis)

När jag mötte Lassie

Låt eleverna tänka på: Har du träffat någon kändis någon gång? Eller åtminstone sett? Vad hände? Vem skulle du vilja träffa och varför? Låt eleverna fundera enskilt en stund, resonera parvis och lyft därefter några historier i helklass. Du kanske också kan bidra med en anekdot? Jag mötte Lassie

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

  • Vad menar Signe?
  • Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
  • På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
  • Hur är det på din skola – vilka får synas?
  • Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
  • På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

  • Vad menar Mimmi med frågan?
  • Varför förstår inte Saga vad hon menar?
  • Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
  • Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
  • Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
  • Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

  • Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
  • Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
  • Vilken status har de olika grupperna?
  • Vem bestämmer vilken status de har?
  • Vad bestämmer vilken status grupperna har?
  • Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

  • Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
  • Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
  • Varför är det så?
  • Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
  • Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
  • Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
  • Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
  • Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.

Skriva en psykologisk thriller

Du kanske läser om bok om rädslor, ensamhet, nyfikna grannar, tokiga grannar, personlig integritet eller kanske en deckare med en iskall mördare just nu med din klass?! Eller… Ibland får man några lektioner mellan två längre projekt. Skrivuppgifter i kortformat kan man aldrig få för många av! Här ett enkelt upplägg som tar ca två lektioner. Vi börjar med att titta på ett filmklipp för att komma i rätt stämning:

Eleverna kan fundera på och samtala om

  • Vad såg killen?
  • Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
  • Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
  • Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
  • Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Skriva en skräckhistoria

Vi skriver den korta berättelsen i tre delar. Introducera delarna eftersom. Avgränsa skrivtiden till varje del (t ex 20 minuter).

DEL 1 INLEDNING: Du kommer hem efter en dag på jobbet eller i skolan. Lägg fokus på det ”läskiga” i miljön när du tar dig hem från jobbet och när du rör dig i hemmet. En enkel övning för att få igång eleverna:

  • Bestäm tid och plats, men berätta inte var du är och vilken tidpunkt det är – låt det framkomma indirekt genom vad du ser, hör, luktar, känner och gör. Skriv inte “Det är natt i djungeln”. Skriv “Mörkret omger mig, palmerna är nu bara silhuetter och havets vågor är det enda jag hör. Efter en stund förnimmer jag några låga morranden som sakta kommer närmare. Plötsligt ljuder ett skall bara ett tiotal meter bort”.  Gör några korta muntliga övningar, till exempel stranden-på morgonen eller djungeln-på kvällen. Eleverna kan parvis komma på några förslag som delges i hela klassen. Samla läskigheter gemensamt (som man kan se, höra, lukta och uppleva i ett bostadskvarter) och anslå i klassrummet.

DEL 2 PROBLEM: Av en slump råkar du se hur någon i huset mittemot råkar i något sorts problem. Du bestämmer vilket! Lägg krut på att gestalta karaktärernas känslor. Gemensam övning (samla stöd och inspiration som anslås på tavlan):

  • Gärningsmannen (ilska): Vad gör en arg person?
  • Offret (rädsla): Vad gör den som är rädd?

DEL 3 STEGRA DRAMATURGIN: Psykopaten ser dig genom fönstret! Nu ska det hända saker – men den gradvisa stegringen (upptrappningen) är viktig. Likaså ska vi inte glömma bort miljön. Gör ordlistor:

  • På hur många olika sätt kan man titta på någon? Samla synonymer.
  • Hur känns dt i kroppen när någon tittar på en med ”onda ögat”? Använd gärna liknelser och metaforer (ex: frysa till is).
  • På hur många olika sätt kan en person röra sig? Låt personen röra sig i den miljön: lägenhet, trapphus, gatan och så vidare (blir mer omväxling). Låt eleverna beskriva hur personen kan ta sig fram (till exempel trevar, går försiktigt, kryper, undersöker, trippar, springer, rusar osv).
  • Miljön kan förstärka känslor. Vad kan du göra där hemma när du försöker gömma dig undan psykopaten som förstärker det läskiga?

Publicera på väl valt ställe eller högläs de psykologiska historierna för varandra!

John Hron – Om civilkurage

Riktigt bra dokumentärer är guld värda för en lärare. Välproducerade, gripande och personliga berättelser. Ljud är… jäkligt bra… men kanske lite bortglömt i dessa tider då bilder och filmklipp sköljer över oss. I ett större arbete om civilkurage, diskrimineringsgrunder och medier lyssnar just nu min åtta på P3 Dokumentär om John Hron. John var en 14-åring som blev mördad av nynazister. Vi lyssnar på historien om John Hron, samtalar och skriver. Händelserna utspelade sig vid Ingetorpssjön utanför Kungälv.

Mordet på John Hron vid Ingetorpssjön i Kungälv

DEL 1 2:45-25:05  – Om föräldraskap, utanförskap och gemenskap

  • Varför blev Peter skinhead egentligen?
  • Vad hittade han och andra i musiken, konserterna och kläderna (bomberjackor och kängor)?
  • Peter hittar andra likasinnade i “Brunbältet”. Under 1900-talet fanns nazismen i vissa delar av Sverige. Främlingsfientligheten är stark på vissa platser i Sverige. Hur förklaras det?
  • Hur viktig är uppväxten? Hur tror du att föräldrar påverkar sina barn? Vad beror det på?
  • Hur mycket präglar din uppväxt dig, tror du? Tycker du som dina föräldrar (alltid)?
  • Vid klockan 22 är pappan på väg till sjön, men han vänder. Varför gör han det? Hur tror du att han tänker om det idag?
  • Ett av föräldraskapets stora dilemman: Lita på sitt barn eller kontrollera (=visa att man bryr sig). Hur tänker du om det?

Välj valfritt ämne/fråga som du antingen tycker lika eller olika som dina föräldrar. Skriv i läslogg under rubriken Så tycker jag

DEL 2 37:09-53:20 – Brutal misshandel och civilkurage

Under misshandeln lyckades John ta sig loss och simmade ut till mitten av sjön. Nynazisterna tvingade Hrons kamrat Christian att ropa att om John inte kom tillbaka skulle de slå ihjäl honom. Hron simmade tillbaka. Väl där misshandlades han tills han blev medvetslös. De sparkade honom i huvudet i ungefär sju minuter. Efter misshandeln kastade nynazisterna Hron i sjön. Han levde när han blev nedkastad.

  • En polis beskriver misshandeln som “kattens lek med råttan”. Vad menar han?
  • Varför gjorde de så, tror du? Känner du igen det fenomenet?
  • Vad tror du att John tänkte när han simmade tillbaka? Gjorde han rätt eller fel?
  • De ville att Hron skulle säga att han älskade nazister, vilket han vägrade. Gjorde han rätt eller fel?

Skriv i din läslogg under rubriken Kattens lek med råttan (fråga 1-2) eller Civilkurage (fråga 3-4)

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Ett normkritiskt förhållningssätt

”Man kan inte använda media om man ska förstå världen. Om ni väljer att /…/ bara visa min sko! Den är ju jätteful. Den är ju bara en del av mig”. Medier förenklar bilden av verkligheten. Att ge eleverna en mer nyanserad bild av exempelvis människor, länder och sakernas tillstånd är makalöst viktigt! Hur många skor visar du i din undervisning? Hur ser de ut? Hur gamla är de? I vilket skick?