Topp tio miniprojekt

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, kan både lärare och elever behöva göra något annat. Roliga, kreativa och korta miniprojekt på en-två lektioner kan också hålla hög kvalitet och vara givande. Här en lista över mina topp tio kortisar…

CUT-UP POESI
Kopiera valfria dikter och låt eleverna skapa nya texter genom att klippa och klistra. Annika Sjödahl berättar om hur eleverna använder egna texter för att skapa helt nya:  CUT-UP Poesi

KORTSKRIVA MED NOTISER
Jenny Edvardsson: Ibland behöver man få sina elever att komma igång med sitt skrivande. Jag har lärt mig att det är lättare att komma igång när man inleder med  ”kortskrivningar”, alltså skrivuppgifter som är förhållandevis korta och ofta tidsbegränsade. Det blir en lekfullhet i detta som ofta triggar igång eleverna och får dem att skapa som aldrig förr. Kortskriva med notiser

SKRIVA TILL FILMKLIPP
Eleverna får stöd av rörliga bilder för att komma igång med att gestalta, att beskriva detaljer och stämningar. Två upplägg: Skriva till filmklipp och Kärlek vid första ögonkastet

ABC-BOK MED ALLITERATIONER
Att leka med ord, samt skapa meningsfulla och fullständiga meningar. Kombinera meningarna med bilder för att förstärka och/eller förtydliga innehållet. Lisa Nordqvist berättar om hur hon brukar göra: ABC-bok med alliterationer

DEN KNÄPPA LEKTIONEN – MED KNAPPAR
Jag vet att flera lärare använt Anki Mårtenssons lektionsidé med gott resultat. En lektion där eleverna repeterar några texttyper. Eleverna arbetar i grupp och det man behöver är ett gäng knappar och varje grupp ska ha en penna och ett papper till varje uppgift. Förbered en bakgrundshistoria till knapparna, till exempel var du hittat dem. Den knäppa lektionen

NYORDSLISTOR
Att leka med ord är roligt. Språket utvecklas på innovativa och kreativa sätt. Eleverna får testa! Kanske hamnar elevernas ord på nästa års nyordslista! Det vore väl häftigt? Leka med nya ord

HISSEN
Eleverna skriver en radioteater om fyra personer som blir instängda i en hiss utan möjlighet att kontakta omvärlden. Karaktärerna är givna och likaså formen. Handlingen ska berättas med hjälp av karaktärernas dialoger och tankar. Texten spelas in i lämpligt ljudprogram och spelas såklart upp i klassen! Tar ca två lektioner. Hissen

BILDEN OCH PRATBUBBLAN
Att leka med bild och text är bland det roligaste som finns. I första förslaget använder eleverna kända personer och i det andra ska de försöka härma Jan Stenmark (med bilder av okända personer). Bilden och pratbubblan och Jan Stenmark

BETRAKTARENS INRE DIALOG – EN MONOLOG
Beskrivningar, dialoger och handlingar levandegör historien, men att låta personernas egenskaper komma fram ur en betraktares inre dialog ger berättelsen ytterligare en dimension. Eleverna går ofta igång på detta. Det kan bli ganska roligt att läsa upp för varandra. Betraktarens inre dialog

VEM ELLER VAD SKA BORT?
Ni minns väl Brasses gamla Lattjolajbanlåda? Kerstin Dahlin berättar: För att få igång bra, utmanande diskussioner behövs ofta bara enkla medel. Något som sätter igång tankarna, något som alla kan tänka kring och något som puttar tankarna in på lite ostadig mark. Vem eller vad ska bort?

INITIALLEKEN
Att träna på muntligt framträdande och ha kul. En klurig frågesport! Muntligt framträdande med frågesport

Hehe… det blev visst elva! Hoppas någon av de ELVA idéerna kan vara något för dig och din klass!

Annonser

Vad får man för 30 000 kronor?

Styrkan i det gemensamma är stor, både inåt och utåt. Att jobba tillsammans, både för elever och lärare, i samma riktning gör att man kommer fram både lättare och snabbare än om var och en drar åt olika håll. Därför var ett av årets roligaste uppdrag att förvalta de 30 000 kronorna min skola fick i samband med Svensklärarpriset. På högstadiet har vi under de senaste åren uppdaterat våra klassuppsättningar så därför var det extra spännande att involvera fler lärare och årskurser på skolan. Till slut blev det tre titlar för årskurs 1-3, fyra för åk 4-6 och tre för åk 7-9.

300 böcker! Det är inte bara böckerna i sig som är det trevliga. Det kanske allra roligaste med klassuppsättningar är att de indirekt uppmanar och uppmuntrar till samplanering. Lärare som tillsammans läser, samtalar och funderar på vad böckerna ska ge eleverna. En lokal kanon skapar förutsättningar för textsamtal lärare emellan. Lärare kan dessutom hjälpas åt att hitta angelägna aktiviteter som engagerar eleverna, textmöten som underlättar vid jämförelser och utmanande frågeställningar som tar eleverna till hittills okända tankar.
Det blev en slant över. Jag har länge velat testa dokumentkamera… så nu är den beställd. Har dock inte hunnit testa den ännu! Återkommer nästa år med erfarenheter.

Sett i ljuset av att Stockholm Stad satsar 3 000 000 kronor på ett fullständigt meningslöst digitalt diagnosverktyg för att upptäcka dyslexi (men som inte kan ta reda på orsakerna bakom läs- och skrivsvårigheterna) anser jag att svensklärarna på Gäddgårdsskolan i Arboga har förvaltat de 30 000 kronorna på ett föredömligt sätt. Jag är övertygad om att våra 30 000 kronor kommer att göra större skillnad än de tre miljonerna. Tjohej!

#vadfanfårmanförpengarna

Recitera Shakespeare

Jag scrollade Facebookflödet i gruppen Svensklärarna en dag och fastnade vid Rolf Ekelunds idé om att låta eleverna välja en dikt, memorera den för att kunna nyttja den vid senare tillfällen i livet. Utan att tänka så mycket mer på det lunkade veckans lektioner vidare… ändå tills vi läste balkongscenen i Romeo och Julia* härom dagen.

Eleverna läste parvis med lust och inlevelse. Det hördes varma skratt från många av läsparen. Örongodis för en lärare! Efteråt fick eleverna välja tre kärleksyttringar av Romeo och tre av Julia. Favoriterna samlade vi i en gemensam lista:

ROMEO

  • Julia är solen! Upp vackra sol och dräp den bleka månen som redan tynar bort av avundsjuka för att du lyser klarare än hon.
  • På kärlekens vingar svävar jag över muren.
  • Två av de vackraste av himlens stjärnor har fått förhinder och bett hennes ögon tindra i deras sfärer till de kommer.
  • Titta, nu lutar hon sin kind i handen. Å, och om jag vore en handske på den handen, då rörde jag den kinden!
  • Åh, dina ögon ger mig mer beväpning än tjugo svärd. Bara du ser på mig är jag osårbar.
  • Långt hellre vill jag dö för deras hat än leva här och inte ha din kärlek.
  • Kärleken tog min syn och ledde mig.
  • Någon sjöman är jag inte, men jag vet att om du fanns på andra sidan havet så skulle vinsten vara resan värd.
  • Älskling, jag svär vid denna ljuva måne som silversmyckar varje fruktträds topp…
  • Och när du gick blev natten dubbelt svart.

JULIA

  • O Romeo Romeo, varför är du Romeo? Vad är ett namn? /…/ Det vi kallar ros skulle ju dofta lika underbart vad det än hette. Romeo, lägg av ditt namn, det är ju inte ens en del av dig. Byt ut det mot hela mig!
  • Inte vid månen, den är obeständig, den byter bara skepnad där den går. I så fall blir din kärlek lika flyktig.
  • Min vackre Montague, jag är kär dig!
  • Min lust att ge är lika stor som havet, min kärlek lika djup. Ju mer jag ger dig, desto mera har jag kvar, för båda är oändliga.
  • Om du har tänkt gifta dig med mig så ordnar jag ett bud till dig i morgon.
  • Då glömmer jag, så att du inte går, och allt jag minns är att vi är tillsammans.
  • Att skiljas är så ljuv tortyr så jag kan hålla på tills dagen gryr.

RECITERA SHAKESPEARE

Då kom jag ihåg idén om att recitera. Sagt och gjort. På vinst och förlust: ”Nu ska ni välja en eller några favoritrader som ni ska lära er utantill. Läs raderna tyst och högt. Träna på att säga orden med inlevelse”.

Eleverna satte igång. Intensivt surr i klassrummet! Skratt! Spontana utflykter till någon i klassrummet för att testa sitt framträdande. Efteråt fick de som ville recitera raderna i klassrummet. Genom att dyka ned i texterna en extra gång gjorde så att eleverna förstod handlingen bättre och reflekterade över hur ett rikt bildspråk kan förändra, förstärka och förbättra ett yttrande. Eleverna fick också fundera på varför de valt sina rader och när de kan komma till användning!

SKRIVA EGNA LIKNELSER

Lektionen fortsatte med metaforer och liknelser. Eleverna jämförde Romeos och Julias kärleksförklaringar och hittade likheter och skillnader. Till sist skrev eleverna egna liknelser om bland annat ögon, läppar, hår, längtan och kärlek. Några utvalda:

* Texten ingår i ett mer omfattande läs- och skrivprojekt på temat ”Förbjuden kärlek”.

Språknytt – ett avbrott i vardagen

Bland sönderkopierade arbetshäften, böcker som tappar blad, luddiga och långa lektionsplaneringar kan det vara både roligt och effektivt att försöka paketera ”språket” i en annan form. Vi ska inte underskatta formen och kraften i det oväntade, roliga, kreativa, coola eller töntiga. Ett snyggt eller annorlunda paket kan om något kittla lustnerven!

Syfte

Skapa ett intresse för svenska språket.

Läraren reflekterar

Självklart når vi allra längst med elevernas språkliga utveckling när eleverna är motiverade och drivs av en inre kraft. Det gör eleverna ofta om undervisningen känns meningsfull. Det kan vara i olika läs- och skrivprojekt där aktiviteterna är stimulerande och där det blir viktigt, på riktigt, till exempel att skriva med ett rikt, varierat och nyanserat språk. Men ibland behöver både elever och lärare avbrott och variation. Även en struktur och regelbundenhet gynnar elevernas lärande. Så varför inte låta Språknytt dyka upp när behovet av variation är som störst eller varje måndag morgon eller fredag eftermiddag?

Metod

Tanken är att Språknytt dyker upp regelbundet. Under lekfulla former presenteras en liten detalj i språket. Inslaget behöver inte vara längre än några minuter, men kan även ta längre tid om eleverna nappar på innehållet. Varje inslag består av en enkel presentation av en språklig detalj och därefter får eleverna träna eller omsätta vetskapen i en muntlig och/eller skriftlig övning.

Varför inte inleda med en liten jingel:

Jag tänker göra mina Språknytt i Google presentationer där varje sida blir ett inslag. På varje sida ska alltså presentation och övning finnas med. Så här kan det se ut:

Just nu spånar jag på kategorierna:

  • Stilfigurer (t ex olika rim, alliteration, anafor, besjälning, hyperbol, liknelse, metafor, stegring)
  • Grammatik
  • Språkfelet
  • Ordkunskap
  • Nya ord

Undervisade jag i ETT klassrum skulle jag anslå varje inslag så att eleverna skulle kunna använda de språkliga erövringarna när helst de önskade (nu undervisar jag i FEM olika salar… så det orkar jag inte). Jag får fundera ut någon smart digital lösning istället.

Någon som har gjort något liknande? Med andra kategorier? Det vore roligt att ta del av 🙂

Davids kamp mot Goliat

Historier om Davids kamp mot Goliat brukar engagera. Som regel är den lilla människans kamp präglad av ett enormt risktagande. Det kanske är det som kittlar? Priset som whistleblowers, frihetskämpar och fanbärare av medborgerliga rättigheter får betala är högt! Det kanske är det som berör? På bokmässan fick jag lyssna på Anders Kompass historia, berättad med stöd av Martin Schibbyes intressanta frågor. Direkt när jag kom hem såg jag reportaget av Uppdrag Granskning som jag tidigare inte tagit mig tiden att se. En ofattbar och fruktansvärd historia att ta del av. Om du inte sett, här är FN och övergreppen (UG, 60 minuter).

Häromdagen frågade jag mina elever i en klass om de visste vem Anders Kompass är. Tre visste. Vi översköljs av nya historier om #metoo så gott som dagligen. En rörelse som med en urkraft av sällan tidigare skådat slag skakar om stora delar av samhället. Jag frågade en annan klass hur många som hade hört talas om #metoo. Resultatet var nedslående, men det är inte så konstigt. Vi hör berättelserna på radio, ser dem på nyheterna och läser om dem i tidningarna. Det gör inte våra elever.

Det finns så många liknande berättelser som Anders och #metoo som går eleverna förbi. Historier som vi kan och ska använda i undervisningen. Berättelserna är autentiska och viktiga. De berör oss på så många olika sätt och plan! Genom att starta ett projekt, oavsett ämne, i en angelägen fråga eller med en ingång som berör har du aktiverat ”jobbknappen” hos eleverna. Det blir viktigt, på riktigt och motivationen ökar! Vi kan också använda berättelserna för att eleven ska:

  • uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter,
  • ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling,
  • medverkar till att hjälpa andra människor,
  • lever sig in i andra människors situation och
  • respekterar människors egenvärde.

Vi kan också låta berättelserna fungera som inspiration. Mod och civilkurage är en bristvara. Berättelserna visar också hur det går att göra motstånd mot förtryck, övergrepp och missförhållanden genom att använda ORD!

Skönlitterära romaner, noveller, dikter, sånger och andra texter på dessa teman (makt, förtryck, yttrandefrihet, mod, frihetslängtan) finns hur många som helst. Det är bara att välja och vraka! Genom att använda berättelser som berör kan vi skapa ett intresse för att läsa och samtala om litteratur! Genom att läsa, tänka, samtala och skriva om riktiga och fiktiva människors berättelser i litteratur kan jag förstå hur andra och omvärlden tänker i olika frågor. Förhoppningsvis kan jag se en fråga i ett nytt ljus, med ökad förståelse och ur andra perspektiv. Och det är viktigt om något idag. På riktigt allvar.

Att sätta ord på sina tankar, för vem?

Vi vill att eleverna ska få ett rikt språk. Ur ett demokratiskt perspektiv livsviktigt. Ur ett individuellt perspektiv viktigt för självkänsla och självförtroende. Identitet och språk är stark förknippade med varandra. Motivationen att skriva är… högst varierande. Utan träning når eleverna ingen färdighet så regelbundet skrivande är förstås viktigt att få med i undervisningen för att utveckla språk och tanke. Så… hur motiverar vi eleverna? Det finns många faktorer som bidrar till detta, till exempel kvalitativa texter med ämnen som engagerar, utmanade frågor och aktiviteter som skapar aktivitet och delaktighet, men två viktiga aspekter att fundera på är i vilket syfte texten skrivs och vem som är mottagare av den.

Det finns en uppsjö av syften med att skriva en text: formulera tankar, jämföra, argumentera, beröra, underhålla, provocera, uppröra, ifrågasätta, och därför behöver eleverna träna på att skriva många olika sorters texter, i olika syften och sammanhang. I Putting the Heart Back into Writing: Nurturing Voice in Middle Scholl Students undersöktes en grupp om 16 elever som deltog i ”a one-hour writing team time for students who loved to write”. Skrivperioden skulle avslutas med en offentlig skrivtävling. Ruben & Moll (2013) visar att faktorer som motiverade och utvecklade de skrivande elevernas skrivande var valfrihet, tid att skriva, mötesplatser där de fick undersöka vem de är som människor och skribenter, lättillgängliga lärare som kunde guida i skrivandet och varandra som mottagare/läsare. I tävlingen deltog elva elever med positiva erfarenheter. Men utvärderingar indikerar att det inte var tävlingen i sig som motiverade eleverna att delta i skrivgruppen, utan snarare processen. ”Apperently, an outside audience was not a necessary motivator for these students”. En annan intressant observation var att gruppgemenskapen spelade mindre roll. Primärt använde de varandra som resurser för att utveckla sitt skrivande.

Liknande erfarenheter har jag också haft i det senaste läsprojektet om ”Flugornas herre” där eleverna skrev i en halvstor Facebookgrupp (ca 1 000 medlemmar). För några få elever blev skrivandet i just det sammanhanget en motivationshöjare, men för andra spelade det mindre roll. Samtalet i klassen och att formulera egna åsikter för sig själv stod lika högt i kurs för ca hälften av eleverna. Några elever ville heller inte delta i det offentliga skrivandet. ”När jag skriver något som andra ska läsa, då vill jag att det ska vara riktigt bra”, sa en elev. Två viktiga aspekter att tänka på om läraren och/eller klassen vill publicera texter utanför klassrummet.

Bara för att vi gör skrivandet publikt med ”riktiga” mottagare (utanför skolan) innebär det inte per automatik att det blir motivationshöjande för alla. Ibland räcker det att mottagaren är eleven själv, en klasskamrat eller klassen. Sedan är det kanske inte så enkelt att ”bara” publicera elevernas texter offentligt med tanke på elevernas integritet och de risker det kan medföra. Jag har skrivit om det tidigare här: Att skriva för en mottagare

Från kaos till djävlar anamma

Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp. Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Därför är det inte så konstigt att det tar några veckor eller till och med månader innan det sätter sig en struktur och prägel i klassrummet. En sjua som jag nu undervisar hade inledningsvis svårt att:

  • Ta egna initiativ
  • Lita på sitt eget omdöme
  • Göra sitt bästa/anstränga sig
  • Förstå instruktioner i fler led än två (även om de fanns anslagna)
  • Fokusera under en hel lektion

I fredags gjorde vi en avslutande uppgift till en uppskattad bok, Narnia – Häxan och Lejonet. Eleverna skulle skriva sina tankar i FYRA delar: en kort sammanfattning (med stöd av kapitelrubrikerna, beskriva en karaktär (med stöd av en tankekarta) och hämta exempel ur boken av karaktärens egenskaper, ge boken ett omdöme/vad som var bra och mindre bra, samt välja ut en mening (om bokens huvudteman, t ex mod, lojalitet, svek, makt, tro och girighet) och resonera om den ur olika perspektiv. Efter inledande 20 minuter där jag sprang som en tätting mellan eleverna infann sig plötsligt ett lugn. Eleverna arbetade fokuserat de avslutande 30 minuterna med de FYRA uppgifterna.

Jag avslutade lektionen med att ösa beröm över elevernas insats. Eleverna hade med en positiv inställning, ambitioner, systematik och fokus lyckats formulera sina tankar om boken på ett inte tidigare visat sätt! Jag frågade eleverna: Vad hade hänt om vi gjort den här uppgiften på detta sätt för cirka åtta veckor sedan?

KAOS! svarade eleverna unisont och log.

De blev medvetna om sin egen resa. Hur inställning, ambition och fokus faktiskt påverkar både klimatet i klassrummet och den egna prestationen! Gott nog. Ett bra sätt att ta helg på! Så borde alla veckor avslutas! Nu är det en ny! Hur synliggör du dina elevers djävlar anamma?