I Läslyftet ingår det att förbereda och testa olika aktiviteter i sin egen undervisning. En sådan är Tankestopp. I korta drag gör läraren kopplingar ”text till text”, ”text till sig själv” och ”text till omvärlden” vid lämpliga ställen i texten. Därefter får eleverna göra tankestopp själva efter lärarens förebild. Tankestopp beskrivs mer utförligt i Barbro Vestlunds text (sid 8) och jag har skrivit om det tidigare i Att visa hur jag tänker. Efteråt funderar läraren till exempel på:

• Vad fungerade bra/mindre bra?
• Vad blev synligt för dig (av lärande och din egen undervisning)?
• Vad tyckte eleverna att övningen gav?

Att utvärdera tillsammans med kollegor

Under samtalet redogör lärarna hur de har gått till väga, syftet med övningen och hur det har gått. Det är fascinerande och oerhört lärorikt att lyssna på alla lärares olika erfarenheter. Några hade fokuserat på ord och begrepp, andra på innehåll och några på både och. En del lärare valde nya texter, andra lät eleverna backa tillbaka till en text de redan läst och någon spelade på de känslor texten väckte. Här är några av lärarnas tankar i kortformat:

”En strategi som kan användas i andra ämnen”. Eleverna blev medvetna om hur de kan lära sig genom att stanna upp och ibland backa i texten.

”Våga lita på att eleverna har tankar”. Ge eleverna tid att uttrycka sig – vi hittar vägar.

”Eleverna blir intresserade om jag är intresserad”. Att välja (och förbereda) en text jag tycker om.

”Det spårar ut, men på ett bra sätt”. Eleverna kan göra hur många kopplingar som helst om de ges möjlighet.

”Efter tre tankestopp fick eleverna välja ett eget ställe i texten där de fick göra tankestopp”. En bekräftelse på det jag redan gör, men kan min medvetenhet om tankestoppets betydelse göra att undervisningen blir ännu mer genomtänkt och kvalitativ?

”Eleverna protesterade när vi skulle backa i texten”. Men eleverna blev motiverade när de hittade nycklar i texten: Stod det redan där?

”Jag överdrev mina känslor… ganska mycket”. Eleverna gick igång på det och kopplade hej vilt.

”Eleverna efterfrågar att läraren styr samtalet”. Så att det inte spretar för mycket och att vi kopplar tillbaka till texten.

”När vi kopplar till egna erfarenheter kommer vi ihåg”. Elevernas medvetenhet om sitt eget lärande.

”Det är svårt att välja en bra text och det tar tid”. Hur prioriterar jag detta bland allt annat?

Hur hanterar vi ”svåra frågor om känsliga ämnen” som dyker upp i texterna?

”Slå  i ordboken” kan betyda åtminstone två saker! Insikt om att inte ta något för givet. Vad förstår eleverna egentligen? Hur vet jag det?

(Bilderna i montaget finns här: Bänken Boken Handen är min egen)

Det visade sig att majoriteten i gruppen inte kände till begreppet att ”slå i ordboken”. Tillsammans vidgade klassen förståelsen för begreppet och gav förslag på andra ord som beskriver aktiviteten, till exempel leta i en ordbok vad ord betyder. 

Det blir en angenäm uppgift att välja bland alla intressanta trådar ovan och fortsätta samtalen nästa vecka!

Skolans ämnen korsar varandras banor, väver samman trådar som tillsammans utvecklar och utmanar elevens tankar, språk (både muntligt och skriftligt) och föreställningar om omvärlden. I förberedelserna där frågorna vad, varför och hur leder mig och senare eleverna in på slingrande vägar blir ofta vadet min ingång till olika projekt (läs En film som säger mer än 1000 ord). Här är ett exempel:

Manuel är fast på ett monotont jobb, har bara en kompis som han dessutom hatar och hans familj avvisar honom. Han får till råga på allt diagnosen att han håller på att förvandlas till en elefant. Nio minuter som får en att tänka på… vad som är viktigt…

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker (syfte, svenska). Hur olika livsfrågor, t ex meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen (centralt innehåll, religion).

Den här typen av film kan vara alltför svår att förstå för unga elever och kan leda in på trådar som man kanske bör undvika (till exempel att ”stressa” fram en verklig mening med livet eller göra värderingar av olika förhållningssätt till livet). Som vanligt gäller det att ha fingertoppskänsla, god elevkännedom och tillföra undervisningen stoff i form av bilder, filmer och texter så att eleverna kan mötas i något annat än sig själva. Men samtidigt kan filmen om man träffar rätt ge upphov till intressanta och härliga diskussioner som syftar till att öka förståelsen för andra människor, till exempel om…

Vad som är viktigt – för mig och andra

Det finns många saker som engagerar människor, till exempel orättvisor baserat på kön, ålder, sexualitet, funktionshinder, etnicitet eller religion. Andra brinner för djurens rätt eller positiva händelser som fotbolls-VM, festivaler eller gårdsfester. Andra mer känslorelaterade ingångar kan vara upplevelser av svek och lögner eller hur viktiga vänner, familj och husdjur är. Finns det något som gör mig riktigt engagerad, glad, upprörd eller till och med arg? Vad gör andra engagerade? Har jag lyssnat till deras historia? Har kan jag förstå andras engagemang (om jag inte lyssnar)? Vi är alla olika. Har vi respekt och förståelse för olikheter? Vilka olikheter har vi svårare för? Vilken acceptens finns i gruppen, på skolan och i samhället? Möjliga kopplingar kan bli Farzad blev kallad blatte, Kvinnors kamp provocerar ständigt, Sophie Scholl och En vanlig fucking människa.

Språk och identitet

Språket är en del av vår identitet. Med språket tänker och talar vi om oss själva, men även förklarar för oss själva och för andra hur vi uppfattar omvärlden. Vilka ord använder jag ofta? Hur uppfattar andra mig? Vilka ord använder andra? Hur uppfattar jag andra? Vad beror det på? Vilket språk använder jag i olika situationer? Hur skriver jag? Vilken bild får andra av mig? Men identitet är inte bara mina ord. Hur visar jag mina tankar och åsikter i mina delningar och likes i sociala medier? Vad avslöjar mina kommentarer  och det jag inte kommenterar? Hur kan tystnad uppfattas på olika sätt? Vad signalerar mitt kroppsspråk? Känslor, attityder och åsikter?  Hur kan jag påverka andra med de ord och gester jag använder?
Kopplingar kan bli Kroppsspråket, Språket – identitetsskapare och maktmedel, Dyslexi med Petter (podcast) och Ranelid i taket över Löfvens språkbruk.

Min Bucket List

I en Bucket List skriver du ner allt du vill göra och se. Det är du själv som avgör vad som ska finnas på din lista. En Bucket List är inte en tävling mot andra, men självklart kan du inspireras av andra. Här kan du hämta inspiration: 100 platser, 100 saker att göra och 100 saker att äta.

Så kan tankarna snurra efter en liten kortfilm på nio minuter… Hur tusan ska jag få ihop vad, varför och hur efter det här?