Omsätta nya erfarenheter i praktiken

Under en intensiv höst med många möten och nya insikter, erfarenheter och ambitioner är det lätt att det resulterar i… ingenting. Därför får de grupper jag leder i Läslyftet under årets första träff tid till tanke. Två frågor får räcka ( frågor som går att fundera på även om man inte deltagit i Läslyftet). Deltagarna delger varandra hur de tänkt kring frågorna genom att publicera svaren i ett gemensamt dokument. Svaren sparas och kommer förhoppningsvis att fungera som stöd under terminen, en sorts påminnelse om vad läraren vill förändra i sin undervisning. I slutet av terminen gör vi en utvärdering. Blev det som jag hade tänkt?

Undervisning med kopplingar till kursplanen

Välj TRE meningar ut syftestexten som du anser är särskilt viktiga. Kommentera och förklara varför de är viktiga.

Aktiviteter i mitt klassrum

Uppgift två utgår ifrån modulen ”Samtal om text” olika delmoment. Utifrån delarna nedan, välj TRE saker/uppgifter som kommer att synas regelbundet i ditt klassrum. Förklara vad du hoppas att aktiviteterna ska ge eleverna.

1-la%cc%88raren-planeringen-och-fra%cc%8agorna

Autentiskt exempel – Detta ska synas oftare i mitt klassrum vt 2017

Ord och begrepp: Ett mer medvetet arbete om vilka ord som är centrala, hur eleverna ska erövra orden och dessutom föra ett metasamtal om aktiviteter, företeelser och ämnet med stöd av olika strukturer (t ex i venndiagram, begreppsscheman och andra liknande grafiska modeller som kan användas i exempelvis läs-, tanke- och skrivloggar).
Sokratiska samtal: En samtalsform där alla elever får komma till tals. Dessutom ges de en möjlighet att i lugn och ro tänka, samtala och testa sina tankar om texter. Frågor med olika abstraktionsgrad och syften (t ex med föreställningsvärldar i fokus) utgör motorn i undervisningen och hör nära samman med hur väl samtalen kan utvecklas.
Samtal om elevers texter: Eleverna ska regelbundet och på olika sätt få samtala om egna och andras texter i syfte att utveckla sitt skrivande.

 

Sokratiska samtal

Sokratiska samtal eller Eftertänksamma samtal är ett sätt att strukturera textsamtal så att alla elever kommer till tals. Vill du veta mer finns det bland annat i del 6 av Läslyftets modul ”Samtal om text” (vilken sammanfattningen nedan är baserad på) eller här i en intervju med Ann Pihlgren (som skrivit nämnda del). Så här kan ett samtal struktureras:

REGLER bestäms före samtalet, t ex: vi ska lyssna på varandra, det finns många svar, det är tillåtet att ändra uppfattning.
MÅL: INDIVIDUELLA och GRUPPENS.
OBSERVATÖRERNAS ROLL: hur reglerna följs, gruppens mål, sammanfatta viktiga idéer, belysa intressanta motpoler.
TID & ELEVANTAL: 20 min – 60 min. 8-15 samtalsdeltagare.

  1. Samtalet inleds med en tolkningsfråga (där förståelse och värdering framkommer) som alla besvarar. Vi går laget runt. Före samtalet har eleverna tagit del av texten och haft tid till eftertanke. Exempel: Vem av föräldrarna i Ronja Rövardotter skulle du helst vilja ha? Varför? eller Pälsen: Vilken av de båda männen skulle du välja att vara tillsammans med?
  2. Analys och tolkning. Förbered många frågor (men du kanske inte använder alla). Granska texten och deltagarnas utsagor, uppmuntra att underbygga uttalanden med hänvisningar till texten, bygga vidare på kamraters tankar och problematisera.
  3. Återkoppla till egna vardagserfarenheter genom en värderande frågaÄr det rätt av Ronja att dra till skogs efter konflikten med Mattis? När är det okej att använda flykt som lösning? eller Pälsen: Har du någon gång tänkt att det varit bättre att inte säga något? Har det fungerat? I vilka fall skulle det vara bättre i så fall? Bättre för vem? Kommer sanningen alltid fram? Ska man alltid tala sanning?
  4. Ett metasamtal om hur deltagarna tycker att de lyckats i dialogen, t ex utifrån mål, samtalets innehåll eller struktur (de regler som inledningsvis bestämdes).
  5. Låta observatörerna ge sin bild av samtalet (om du använt dig av observatörer).

Konsten att skapa frågor: Exempel Ronja Rövardotter och PälsenLänkar till fler texter och färdiga frågor

Lärarnas tankar efter samtalen

”Eleverna tyckte samtalet var jättebra”. Positivt att få samtala i en mindre grupp då de ”som brukar prata” inte får lika stort utrymme. Eleverna har lätt att uttrycka sig, men svårare att ställa öppna frågor till varandra.

”Svårt att frigöra sig från elev-lärarrollerna”. En viss ovana kan göra att eleverna inte riktigt ”törs” prata fritt (en känsla hos läraren). Men alla kunde ändå delge någon tanke om texten, svårare att fortsätta på kamraters tankar. Textvalet viktigt – en text som lämnar tolkningsutrymme är nödvändigt!

”Nu har inte du sagt något på ett tag! Vad tycker du?”, sa en elev. En samtalsgrupp där formen är etablerad sedan lång tid. Eleverna tar egna initiativ, ställer frågor till sig själva och varandra. Problematiserar.

Att beskriva ett ögonblick

Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Kärlek vid första ögonkastet?

Samtala om filmen

Samtala om filmen. Exempel på frågor: Under hur lång tid utspelar sig handlingen? Vad hände? På riktigt och i fantasin? Hur vet vi att de tycker om varandra? Hur har filmmakaren kopplat ihop bilderna (händelserna)? Vad kan bilderna symbolisera? Berätta historien ur mannens perspektiv… och kvinnans. Hur känner personerna? Vilka är de? Hur är personerna?

I filmen kombineras bilder och musik. Vilken betydelse har ljudet för helhetsintrycket? Se filmen utan ljud. Hur uppfattar ni händelserna och känslorna nu? Blir de starkare eller svagare?

Hur kan kärlek kännas? Låt eleverna fundera på vilka ord, begrepp och längre uttryck de känner till och läst/hört/sett i böcker, filmer och bilder. Hur skildras kärlek i böcker, filmer och bilder? Fundera på hur författare gör för att läsaren ska förstå att ”ljuv musik uppstår”. På olika sätt? Vilka olika sorters kärlek har eleverna tagit del av i texter?

Gå in på http://www.brollopsguiden.se/planering/citat-karlek/32 och välj vilka citat som passar till filmen.

Skriva en novell om filmen

Visa ca 15-20 sekunder och låt eleverna skriva ca 2-3 minuter till varje del. Visa 15-20 sek, skriva 2-3 minuter och så vidare. Självklart får eleverna hitta på metaforer, liknelser och händelser som inte ”syns” i filmen. Förslag på hur du kan dela upp filmen i kortare delar:

  • 0-25 (anslag),
  • 25-40 (miljöbeskrivning),
  • 40-50 (presentation av mannen),
  • 50-57 (kvinnan),
  • 57-1.13 (mötet),
  • 1.13-1.38 (dramaturgin stegras)…

Eleverna kan ta skärmdumpar ur filmen för att förstärka specifika delar av den egna texten.

Kopplingar till kursplanen

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra (SYFTE).

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar (CENTRALT INNEHÅLL).

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra (CENTRALT INNEHÅLL).

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad (KUNSKAPSKRAV).

En lektion med digitala verktyg

En händelse och ett konstverk som naturligtvis kan ingå i ett större sammanhang. Inlägget är kortfattat för att visa hur strukturen och användandet av digitala verktyg kan se ut.  En 3D-version av Guernica (1937) väcker många tankar och kan användas när eleverna läser om mellankrigstiden och andra världskriget, men den kan säkert ingå andra sammanhang också, till exempel för att koppla till aktuella händelser (situationen i världen och mänskliga rättigheter).

En lektionsidé med digitala verktyg

  • Titta på filmen. Vilka tankar får du efter den? Vilka ord dyker upp i huvudet?
  • Samla ord i en Answergarden. Utmana eleverna att de ska samla 100 ord på fem minuter (brukar alltid fungera).
  • Kategorisera orden på valfritt sätt eller som läraren bestämmer, t ex i ordklasser.
  • Välj valfri del av konstverket (skärmdump).
  • Skapa en dikt (av de kategoriserade orden) som passar till bilden.
  • Kombinera text och bild i en Canva.
  • Publicera i en Padlet och ta del av varandras dikter! Tala och lyssna.

De digitala verktygen används för att presentera, producera, publicera och interagera.

Ur elevens perspektiv

Ett litet inlägg i den offentliga debatten om en skola som blir allt svårare att känna igen sig i.

I skoldebatten hörs politiker, debattörer, huvudmän och ibland skolledare. Sällan lärare och nästan aldrig elever. Ord som PISA-ras, måluppfyllelse, kunskap, bedömning, prov, betyg, disciplin och krav omgärdar det offentliga samtalet om skolan… som förs av många aktörer, utom de som är direkt berörda. Lärarna och eleverna alltså. I samtalen är ordvalen viktiga. Orden skapar en bild om vad som är viktigt. Det viktiga påverkar praktiken. Alltså finns det en risk att det offentliga samtalet om skolan påverkar vår undervisningspraktik i negativ riktning för eleven, vare sig vi vill det eller inte (jag har tidigare skrivit om hur pedagogiska trender påverkar våra elever i Ensidigt fokus på bedömning). Att bedöma och värdera elevens kunskaper i alltför stor utsträckning leder till att alltför många elever kroknar och tappar lusten att lära. Det är en viss skillnad på krav och förväntningar... eller hur?

Jag kommer precis från ett besök med en nia som jag längre inte undervisar. Mötet med ungdomarna har gett mig energi som sprutar ut ur öronen. Elever har ju oftast den effekten på oss lärare. Jag har svårt att tänka mig andra yrken som både kan ge och ta så mycket energi… samtidigt. I samma stund som energin flödar blir jag eftertänksam och funderar på vilken betydelse vi lärare kan ha för en ung människas liv. Vi kan bokstavligen vara den som helt förändrar möjligheterna för en elev. Skapar eller begränsar. Lyfter eller sänker.

Jag satte mig ned och samtalade med en elev som hade det kämpigt på olika sätt i sjuan. Dåligt självförtroende, låg motivation och sammanbiten…
ingen-trodde-pa%cc%8a-mig-jag-gjorde-inget-fo%cc%88r-det-var-a%cc%88nda%cc%8a-ingen-ide

Idag har samma elev bra självförtroende, hög motivation och glimten i ögat. Ett och ett halvt år senare. Hur gick det egentligen till? Att bygga upp ett raserat förtroende för skolan igen tar tid. Att bygga upp en elev med stukat självförtroende handlar mycket om att investera, investera och investera lite till. Steg för steg lägger eleven bitarna kunskap, självförtroende och självbild i ett pussel där många olika faktorer samverkar i en positiv spiral. Eleven förklarar:

Jag mötte lärare som trodde att jag kunde klara av saker. Som såg mig. De förklarade för mig så att jag förstod. Jag lyckades lära mig en sak. Sen en till och en till.

Att ge sig själv tid och verkligen prata med eleverna kan förändra situationen inte bara för den enskilde just här och nu. Samtalen kan också ge mig som lärare insikter som jag kan använda i möten med andra elever och även hur jag planerar min undervisning. Det jag tar med mig efter mötet med eleven idag är:

  • Hur jäkla viktigt det är att aldrig ge upp hoppet. Du kan, om du vill.
  • Att inte lämna eleven ensam i sin strävan att lära sig, bygga upp sitt självförtroende och sin identitet.
  • Att stärka eleven genom att fokusera på process istället för resultat. Gör ditt bästa, det räcker.
  • Uppmärksamma vad eleven kan.
  • Att skapa goda förutsättningar för lärande med stöd, struktur och meningsfulla sammanhang.
  • Att använda elevernas tankar i undervisningen.
  • Hur viktigt det är att få lyckas.

Samtal som dessa är läraryrkes absoluta höjdpunkt. Att se en elev växa, känna glädje och stolhet över sin utveckling. Med en framtidstro! Vi har makten i våra händer att forma unga människor och skapa framtidstro… eller inte! Det sker i det personliga mötet och i mötet med vår undervisning. Det är eleverna som är och blir till i vår undervisning. Därför borde alla samtal om skolan ha perspektivet hur eleverna påverkas. Hur skapar vi en skola där både lärare och elever tycker att lärande i alla dess former är skolans viktigaste uppdrag och där eleverna får framtidstro? Elever ska växa i skolan, både socialt och kunskapsmässigt, med bibehållen integritet och självkänsla. Vi kanske ska börja med att lyssna på vad eleverna säger om hur det kan gå till…

Vad tycker du egentligen?

Under en dag gör vi hundratals val. Några av stor betydelse, några mindre eller betydelselösa. Vi förväntas tycka till om saker, men frågan är hur väl underbyggda våra åsikter egentligen är? Åsikter är sällan stabila och vi är ofta väldigt lättpåverkade av andra eller situationen. Trots detta kan vi uttrycka våra åsikter tämligen starkt och tvärsäkert i många olika frågor. Dessutom hittar vi snabbt argument som styrker våra åsikter. Eleverna är också duktiga på att tycka saker. Varför inte testa om eleverna hittar på argument som passar deras åsikter? Den här lektionsidén hämtade jag ifrån SVT-programmet Sociala monster (avsnitt 4) där Filip & Fredrik medverkade i ett litet experiment. Lektionsidén består av tre delar.

Del 1 – Vad tycker du om några aktuella samhällsfrågor

Eleverna får träna på att argumentera. De ska helt enkelt försöka hitta så många argument som möjligt som styrker deras åsikt. Dela ut svarsblanketten. Under varje svarsalternativ finns det gott om utrymme att skriva argument (som eleverna sedan kan använda som stöd i samtalen). Läs en fråga i taget och låt eleverna svara enskilt. Eleverna delger varandra svaren i mindre grupper om 3-4 elever där de också argumenterar för sin sak. Tidsbegränsa diskussionen till ett par minuter per påstående  (som är hämtade från programmet och ursprungligen kommer från Lunds universitet).

Del 2  – Samtal i helklass

Medan eleverna samtalar byter du i smyg till sida 3 i presentationen. Där har två av frågorna fått helt motsatt innebörd. I fråga 2 har ordet ”acceptabelt” blivit ”oacceptabelt” och i fråga 5 har ett ”inte” smugit sig in i påståendet. Samla in svarslapparna. Nu får grupperna redogöra för sina samtal i helklass. Gör några nedslag i grupperna. När du kommer till frågorna 2 och 5 kan enskilda elever ges möjlighet att lufta sin syn på saken. Gör så här:

  1. Läs påståendet högt och utdela ordet till en elev
  2. Berätta och visa hur eleven har svarat och ge denne tid att tänka över argumenten
  3. Eleven får motivera sitt svar

Det borde väcka några reaktioner i samtalsgruppen… och kanske ge några insikter. Testa detta på några fler utvalda elever (du har säkert god kännedom om vilka som lämpar sig väl att genomföra detta lilla experiment på).

Del 3 – Vad visar experimentet?

Eleverna får fundera på hur det kan komma sig att vi ”hittar på” argument som styrker vår åsikt. I vilka frågor är det vanligare än andra? Vet eleverna vad de och andra egentligen tycker om olika frågor? Trevligt om någon kommer till insikten att många frågor inte är så enkla – att världen inte är så digital med enkla svar om rätt och fel – utan går att belysa ur många olika perspektiv… och att livet handlar om att göra val! Mer eller mindre baserade på förnuftsmässiga argument… och mer eller mindre medvetna!