Bildstöd med filmklipp

Mina sjuor har påbörjat ett längre skrivprojekt, VILSE, som består av sex avgränsade delar. I den berättande textens första del är det mycket som ska ”på plats”, till exempel ska textens huvudpersoner presenteras, liksom sammanhanget. Likaså är det viktigt att läsaren fattar tycke för huvudpersonen eftersom denne senare ska gå vilse. Och hur gör man egentligen för att det ska bli läskigt? Första delen har klara avgränsningar. Eleverna ska skriva från klassutflyktens början till ögonblicket huvudpersonen somnar ensam i skogen! För de som behöver kan första delen också delas upp i mindre beståndsdelar. I punktform:

  1. Du ska på en utflykt med klassen. Bestämd tidpunkt och plats!
  2. Du utför en god handling (så att läsaren tycker om dig)
  3. Du blir ensam! Använd naturen, vädret och tiden för att förstärka det läskiga!
  4. Du tvingas förbereda dig för en natt ensam i skogen, vad gör du?

För att eleverna ska få ”bilder i huvudet” av sammanhanget tittar vi först på Markoolio och Vilse i skogen (1)

Läsaren måste lära känna karaktären och bli rädd för att denne ska skadas eller dö. Läsaren bör därför tycka om personen (se till att den gör något som upplevs positivt i inledningen). Vad kan personen göra? Elevförslag: Dela med sig av mat/godis, kramar någon, hjälper till med något som att knyta en sko åt någon, gå till någon som är ensam, dra ett skämt, sjunga en sång (2)

Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest (3).

Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Elevernas förslag: fuktigt, dimma, mörker, höst, tät skog, fallande löv, djur, mulet, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster, regn.

Till sist får eleverna fundera på hur ”en natt i skogen” kan göras läskig genom att berätta med hjälp av alla sinnen (4). Elevexempel:
SYN: läskiga former (stenar och träd), skuggor, bli iakttagen-naturen kan få liv 
HÖRSEL: djur, mumlande röster, skrik, plötsliga ljud, vinden
LUKT: ruttet, blöt jord, barr, rök
SMAK:
KÄNSEL: växter/grenar (klingriga), stenar (hårda)

Nu har eleverna fått en rätt så bra bild av hur man kan bygga upp en spännande inledning och de gemensamma bilderna och orden finns kvar i en digital planering så att de kan hämta både stöd och inspiration (om de behöver).

Annonser

Anagram

Anagram är roligt! Varför inte göra ett på aktuella Svenska Akademiens ”Snille och smak”. Tack Max Entin för idén och bilden! Jag tycker att mitt bidrag passar rätt så bra på ledamöterna som (ännu) är kvar i församlingen!

Respekt Sara Danius!

Texten och kontexten

Att läsa en text i ett sammanhang som eleverna förstår och/eller kan relatera till är en av många faktorer som bidrar till läslust. Tänk det omvända, att eleverna läser en text i ett okänt eller otydligt sammanhang eller i en kontext som eleverna inte kan göra mentala eller erfarenhetsmässiga kopplingar till. Läsningen kommer förmodligen inte att väcka några som helst känslor. Då är sannolikheten att läsningen tar eleverna med på nya upptäcktsfärder och insikter förhållandevis liten. En ganska slätstruken låt får illustrera detta fenomen. Låten ”Issues” av Julia Michaels:

I’m jealous, I’m overzealous
When I’m down, I get real down
When I’m high, I don’t come down
I get angry, baby, believe me
I could love you just like that
And I could leave you just this fast
But you don’t judge me
‘Cause if you did, baby, I would judge you too
No, you don’t judge me
‘Cause if you did, baby, I would judge you too
‘Cause I got issues
But you got ‘em too
So give ‘em all to me
And I’ll give mine to you
Bask in the glory
Of all our problems
‘Cause we got the kind of love
It takes to solve ‘em
Yeah, I got issues
And one of them is how bad I need you
You do shit on purpose
You get mad and you break things
Feel bad, try to fix things
But you’re perfect
Poorly wired circuit
And got hands like an ocean
Push you out, pull you back in

En dussinlåt som skvalar förbi på radion tio gånger om dagen. Men med Anthony Russels bakgrundshistoria, om bland annat Liverpool, blåtiror och drömmen om ett bättre liv för dottern, får låten ett helt annat djup och vi kan identifiera oss med hans berättelse:

Att etablera sammanhanget texten ska läsas i kan läraren göra för att eleverna ska förstå vitsen (på ett djupare plan) varför texten förtjänar att läsas. Likaså blir det enklare för eleverna att göra kopplingar från texten till sig själva och andra sammanhang om textens innehåll griper tag i eleverna känslomässigt. De kan förstå sina egna tankar och varför de tycker som de gör när de får relatera det till något annat. Likaså blir det förhoppningsvis relevant att försöka förstå hur andra känner och tänker när läsningen ingår i en tydlig och för eleverna angelägen kontext.

”Litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli, och hur världen skulle kunna se ut”.

Judith A Langer (2017), Litterära föreställningsvärldar, sid 21.

Bokens sista kapitel

En enkel skrivuppgift som passar till många böcker är att skriva ett kapitel till i författarens stil. Mina sjuor har precis läst En ö i havet (Annika Thor) som många elever tyckte mycket om. I like it a lot! I boken fyller brevet (hem till mamma och pappa) en viktig funktion så därför använder jag den textformen. I den korta skrivuppgiften får eleverna träna på hur texten kan få en dramaturgi (med parallellhandling) och hur bildspråket kan användas för att förstärka karaktärens känslor. Eleverna får stöd i form av en textstruktur som de kan ”hänga upp” sin text på.

Textstrukturen finns här som PDF (bilden är skapad i Canva)

Youtube och spellistor

Varje dag ser vi dem. Skrattar, förargas och gråter en skvätt. Tänker… det där ska jag visa för mina elever! Det passar perfekt in på det tema vi håller på med just nu! Några timmar senare är klippen sedan länge förbi och de är nästintill omöjliga att hitta igen. Inläggen är för många och minnet sviker snabbt. Hur kan man göra för att spara guldklimparna bland alla länkar, inlägg och tips som strömmar förbi i flödet? Hur kan läraren dessutom sortera och skapa en katalog av filmklipp som bara ligger och väntar på att få komma till användning, till exempel i samband med något läsprojekt? Läs mer här hur filmklipp kan användas i samband med läsning

Lösningen heter i ordningen fixa Youtubekonto, skapa en kanal och spara filmklippen i spellistor. För att skapa ett Youtubekonto gör så du här:

  1. Besök youtube.com
  2. Klicka på ”Logga in” uppe till höger
  3. Klicka på ”Skapa konto” och bekräfta sedan att du vill ha en kanal

Nu kan du börja spara på alla godbitar du hittar. När du hittar ett klipp du gillar och vill spara det, klicka på plustecknet under klippet (se bilden). Namnge spellistan. Fortsätt och leta, skapa nya listor eller lägg till klipp i befintliga. Till slut har du ett BIBLIOTEK där klippen ligger samlade snyggt och prydligt. Dessa listor kan du sedan dela med kollegor och elever. Listan kan vara en samling av sevärdheter i europeiska huvudstäder (geografi), dokumentära djurfilmer (biologi), samtal om vardagsnära ämnen (engelska) eller filmer på temat utanförskap (normer och värden eller svenska).

Alla lärare väljer såklart sin egen kategorisering baserat på i vilket syfte och ämne klippen ska användas. Jag har samlat mina klipp i olika teman. Klippen används oftast som inledning till olika projekt för att aktivera förståelse, få en relation till innehållet, väcka ett engagemang (känslor), öka motivationen och etablera textens teman. En del klipp använder jag också för textmöten då eleverna får ett underlag för att göra jämförelser.

Några frågor att fundera vidare på i kollegiet:

  • Hur använder du Youtubeklipp i undervisningen?
  • I vilket syfte använder du filmklipp? När? Hur?
  • Vad tycker eleverna om det?
  • Vilka positiva erfarenheter har du? Några negativa?
  • Hur kan vi tillsammans spara filmklipp som kan användas i olika projekt?

Spana in mina spellistor här

Lust att läsa

Texten är central i många ämnen. Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka. Överordnat alla trix en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är angelägna för eleverna, ställer utmanande frågor som får eleverna att tänka, väljer läs- och skrivaktiviteter som är relevanta och bygger en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att lyckas med sitt läsande och skrivande.

Filmklipp ökar motivationen att läsa

Det enklaste och kanske mest effektiva digitala verktyget för att öka motivationen att läsa är filmklippet. En kortfilm, en favoritscen ur en film, en reklamsnutt eller nyhetsklippet från igår kan ge upphov till oändliga diskussioner i klassrummet. Ett bra klipp skapar ett intresse för ämnet och ger eleverna en möjlighet att aktivera förkunskaper och koppla till egna erfarenheter. Det kan skapa en känsla av att det här skulle kunna hända på riktigt. Autenticitet och här-och-nu är två starka kort att spela!

Filmklippet kan också etablera ett sammanhang (tid och rum) och hjälpa eleverna att förstå tematiken eller ämnet i den text som senare ska läsas. I lyckade fall kan klippet skapa en nyfikenhet för texten och en drivkraft att vilja läsa den. Dessutom finns klippet kvar att användas för att kunna göra senare textkopplingar. Om glöden falnar under läsningens gång eller om något behöver förtydligas kan jag slänga in fler klipp (eller texter) parallellt med läsningen. Det skapar en naturlig variation på läsningens upplägg och ökar elevernas förståelse av texten.

Filmklippen jag väljer är ofta korta, ca 1-5 minuter långa, och väcker förhoppningsvis en känsla. Beroende på klippens innehåll och i vilket syfte de används skapar jag olika sorters frågor och uppgifter som inte tar alltför mycket tid i anspråk. Det kan vara parvisa samtal, gruppsamtal eller skrivande i loggbok i 5-10 minuter.

Mina favoritklipp

Avslutningsvis, en lista med några av mina absoluta favoritklipp med en blandad anknytning till tematik och/eller kontext.
Hopp, drömmar, karma och ånger:

Om krig, människor på flykt, mänskliga rättigheter, exil och dagsaktuellt: With Syria
Modern teknik, sociala medier, kommunikation, kontroll/övervakning:
 I Forgot My Phone
Yttrandefrihet, mod och sena 80-talets demokratiseringsprocesser: The Tankman
Sanning och vita lögner: Bajsmackan
Lojalitet och plikter: Lavinen i Turist