Märkt: Cirkelmodellen

Förbjuden kärlek

I mycket kortfattat format: Kronologi, texter, filmer, samtal och skrivuppgifter på temat Förbjuden kärlek. Tid till förfogande: tre-fyra lektioner/vecka under fem veckor. Genomfördes i en årskurs åtta. Och nej, alla texter och filmer berör inte förbjuden kärlek… men kärlek. Går förstås att hitta massor av andra texter, bilder, filmer som passar in på temat…
texter

Vem får en ros på alla hjärtans dag? 🌹

Före läsning: Tre ord ur texten: JIPPO, BUNKE, UPPSKATTNING
Högläsning och tankestopp 14 februari
Att analysera och diskutera: Elevsvar
Text: 14 Februari

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?

Inför filmen: Förutspå handlingen
Analysera filmen, Citat om kärlek: Kärlek vid första ögonkastet
Kortfilm: Nuit Blanche

Vem var du kär i när du var liten? 💕

Före läsning: Samtal om kärlek, Samla ord
Ord om kärlek
Texter: Utan dina andetag. Min älskling, du är som en ros.

Romeo och Julia

GOTD om Shakespeare
Sokratiskt samtal
Skriva som Shakespeare
Förklara ord, skriva meningar och analysera (Romeo och Julia – modiga, naiva eller dumma?)
Text och film: Balkongscenen i Romeo och Julia, Romeo + Juliet (1996)

En novell om ett enda ögonblick, går det?

Steg för steg: Skriva mikronovell
Kortfilm: Nuit Blanche

Förbjuden kärlek på riktigt

Ku Klux Klan Mississippi Prata om Amy och Marwin
Reportagefilm: Korrespondenterna

Slutuppgifter

Att skriva en novell om förbjuden kärlek – steg för steg
Att argumentera

Skriva steg för steg

De för eleverna mest framgångsrika skrivprojekten är av karaktären ”steg-för-steg”. Skrivandet föregås såklart av genomgångar, samt gemensamma och individuella iakttagelser och övningar. Ibland får eleverna omsätta kunskaperna i direkt anslutning till övningarna och ibland avslutas en period med en längre skrivuppgift där eleverna får träna på flera delar (en gång till så att säga).

Inför de senaste skrivprojektet har eleverna läst texter, sett filmer, samtalat och skrivit om Förbjuden kärlek. Vi har gjort övningar där bland annat delarna dramaturgi, tillbakablickar, kontraster, gestaltning, bildspråk, miljöns betydelse och diktens form förekommit. Dessa delar har jag vävt in i slutuppgiften där eleverna ska omsätta sina kunskaper. Uppgiften består av fem delar och har ett index i början av dokumentet. Jag introducerar en del/lektion. Uppgiften är nyskriven, bara testad i en klass och därför inte reviderad ännu. Så feel free att kopiera och redigera precis hur mycket du vill! Klicka på bilden för att se uppgiften:

forbjuden-karlek

Några av elevernas förklaringar till varför de lyckas så väl med steg-för-steg-skrivandet:

  • Det är enklare att göra en del i taget istället för att få hela uppgiften på en gång.
  • Det är skönt med de tydliga ramarna. Då seglar man inte iväg.
  • Det är lättare att skriva mycket om det finns ramar.
  • Det är bra att man ska tänka på en sak i taget (som varje del tar upp).

Tidigare skrivprojekt i liknande format, men där övningarna är kopplade direkt till varje del, är ÖN, VILSE och några andra som är skrivna av Josef Sahlin, Martin Fernström och Lotta Bohlin på Årstaskolan: En bok du sent ska glömma, Klippet, Den magiska dörren och Monstret.

Läs- och skrivprojekt

Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske?

1
Att våga vara sig själv

Om kärlek
Det osynliga barnet
Ture Sventon
Om könsstereotyper

 

2
En dystopisk mininovell

Vilse
Ön
Skriva mikronovell
Livets lotteri

Ha en underbar sommar!

Tack för att du läst! Hörs när skolan drar igång igen 🙂

Livets lotteri – ett skrivprojekt

Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text,  beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Delarna introduceras en i taget för att ge eleverna tid att tänka, samtala och påbörja sitt skrivande. Antal lektioner totalt, inklusive introduktioner, genomgångar, övningar och skrivande, ca tolv-femton (tre lektioner/vecka i fyra-fem veckor).

Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Här finns hela uppgiften i ett Googledokument – enbart skrivprojektets upplägg och elevuppgifter. De gemensamma övningarna och inslagen får du anpassa efter den elevgrupp som du har framför dig.

Uppgiften – Livets lotteri

Du ska skriva olika texter om en fantastisk, unik, underbar och fullständigt makalös person – dig själv! Men texterna ska också handla om andra människor på andra platser och i andra tider. Du ska jämföra din egen livssituation med deras och fundera över varför just ditt liv har blivit som det är i Livets lotteri.

Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Det är dina tankar och upplevelser som är det viktigaste. Skriv inte bara vad som hände utan försök att få fram varför detta har haft betydelse för dig och hur det har påverkat dig.

Omfattning: Ca 0,5-1 sida/uppgift, totalt 2,5-5 sidor.

Tid till förfogande: Ca fyra veckor

DEL 1 VEM ÄR JAG?

Några av frågorna som eleverna kan välja att skriva om: Hur du blev som du är? Händelser eller personer som påverkat dig? Finns det någon i din familj eller närhet som du liknar? Eller ser upp till? Eller som du har en speciell relation till? Vilka egenskaper har du?

Gör så här
  1. Samla ord och idéer i en tankekarta, stödord.
  2. Börja skriv den del där du lättast kommer igång.
  3. Klipp och klistra ihop dina stycken.
Lista med positiva egenskaper

självförtroende, envis, lätt att samarbeta, antar utmaningar, effektiv, brett kontaktnät, punktlig, ansvarsfull, analytisk, drivande, lyhörd, metodisk, social, optimist, nyfiken, kreativ, ordningsam, generös, hjälpsam, givmild, sympatisk, empatisk

Lista med negativa egenskaper

envis, rotlös, kontrollbehov, dålig på att kompromissa, velig, svårt att fatta beslut, fattar för snabba beslut, otålig, kritisk, försiktig, långsam, pratar mycket, tidsoptimist, enstöring, pessimist, naiv, slarvig, snål, egoist, nedlåtande

DEL 2 ETT REPORTAGE

Intervjua någon av dina föräldrar eller mor-och farföräldrar om deras barndom och skriv ett reportage. I reportaget ska du försöka beskriva den person du valt så utförligt som möjligt (Det är viktigt att du får med de typiska inslagen som finns i ett reportage. Här kan du se hur ett reportage ser ut).

DEL 2B ETT REPORTAGE – Jämför med dig själv

Nu har du träffat en släkting och förhoppningsvis lärt känna personen på ett nytt och fördjupat sätt. Tänk om du hade vuxit upp under samma förutsättningar och varit med om samma saker. Hur hade det påverkat dig tror du? Hur skulle du ha gjort och tänkt? Försök att jämföra personen du intervjuat med dig själv. Du kan tänka:

  • Lika / olika
  • Så skulle jag också göra / så skulle jag aldrig göra
  • Förr i tiden / idag

Rubriken kan vara Personen X och jag: Min morfar och jag….

DEL 3 MITT NYA LAND

LIVETS

Använd dig av Livets lotteri som Rädda Barnen producerat. Gör testet och se var du statistiskt sett troligast skulle bli född. Använd dig av sen av texten på “Livets lotteri” (under de olika rubrikerna “Barndödlighet” osv), Globalis och Landguiden för att  ta reda på mer om det land du skulle kunnat bli född i.

  • Skriv en kort faktatext om landet.
  • Du ska referera till minst två källor (infoga fotnoter) när du skriver din faktatext om…
  • … några områden (två-tre) som ekonomi, fattigdom, utbildning.

Du kan göra så här:

  • Skriv upp stödord medan du läser texten.
  • Ta bort den ursprungliga texten.
  • Skriv en egen text med hjälp av dina stödord.
  • Infoga fotnoter.

DEL 4 EN MININOVELL

Använd dig av resultatet och texten från ”Livets lotteri”.  Skriv sedan en minovell som utspelar sig i ditt nya lands miljö och/eller handlar om något som är “typiskt” för landet. Det kan handla om hur livet är, funderingar kring drömmar och förväntningar inför framtiden. Berättelsen kan handla om sorg och/eller glädjeämnen. Tänk på att den ska utspela sig under väldigt kort tid, ett ögonblick eller en timme och handla om dig (välj själv om du skriver i jag-form eller tredje person).

Börja med att placera dig själv på en bestämd plats och tidpunkt, t ex “Jag klev upp ur sängen och började klä på mig mina trasor” eller “När Liza svänger in på uppfarten med sin Ferrari efter skolan…”

Förslag på titlar

Min arbetsdag på fältet, Liza – född med silversked i munnen, En dag i mitt 14-åriga liv, Jag går i skolan

DEL 5 EN FRAMSIDA – Ordspråket

Framsida med valfri titel (Kalla den inte bara ”Livets lotteri” utan ge den gärna en personlig undertitel som exempelvis: ”Fredrik – klok som en uggla” eller ”Fredrik – fri som en fågel” eller “Fredrik- modig som ett lejon”). Intro del 5: Kombinera bild med ordspråk. Välj en liknelse, ett ordspråk eller idiom.

FRI SOM EN FAGEL

  1. Leta bilder på PLATSER, SAKER/DJUR
  2. Ta en selfie
  3. Skapa bilden i Pages eller Keynote (med Alfa om du behöver)
  4. Den färdiga bilden med ordspråket skapas i www.canva.com

DEL 6 MITT SPRÅK OCH JAG

Tänk på hur du uttrycker dig, i både tal och skrift. Fundera på vilka ord och uttryck du använder ofta. Fråga gärna någon i din närhet om du har svårt att komma på vilka det är. Fundera på om du uttrycker dig olika i tal och skrift, med olika personer (t ex kompisar, familj, andra släktingar, lärare osv) och i olika sammanhang. Du kan börja med:

  • Samla ord och uttryck du använder ofta i en lista
  • Fundera på varför du använder orden (fyll på listan)
  • Fundera på i vilka sammanhang och med vem du använder dem, gör en tankekarta
  • Fundera på hur andra uppfattar dig utifrån de ord du använder (fyll på tankekartan)

Skriv en löpande text där du resonerar om ditt språkbruk. Utveckla dina tankar om ditt språk, vilka ord/uttryck du ofta använder, varför, i vilka sammanhang och hur det kan uppfattas av andra. Du kan också resonera om följande två påståenden. Vilket tycker du känns mest rätt?

  1. Mina tankar och känslor påverkar mitt språk (hur jag pratar och skriver)
  2. Mitt språk (hur jag pratar och skriver) påverkar mina tankar och känslor

Sen då?

Eleverna sammanställer alla texter snyggt i rätt ordning med omslagsbilden först såklart. Texterna ska sedan ”publiceras” för valfri person, till exempel någon där hemma, personen som blev intervjuad, en släkting eller nära vän. Den som läser kommenterar innehållet och hur denne uppfattar personen i ett brev, allt i positiv andra såklart. Denna text infogas också i boken. Vi skriver ut texterna och ser till att de hamnar på ett bra ställe. Det här är i första hand en bok för eleven själv.

Flash fiction – skriva mikronovell

Syfte

Att träna på att planera och beskriva dramaturgin i en berättelse, samt att skriva så att läsaren tvingas ”läsa mellan raderna”. Eleverna läser flera mikronoveller och analyserar texterna. I gemensamma övningar förstår eleverna hur texten kan byggas upp. Slutligen skriver eleverna egna noveller.

Om begreppen flash fiction, mininovell och mikronovell

Det förekommer många olika förklaringar till begreppen. En del hävdar att en mininovell är en text upp till 2.000 ord med föregångare som Strindberg och Kafka och att det också finns mikronoveller på max 150 ord. Egentligen spelar ju detta mindre roll. Du avgör ramarna för ditt skrivprojekt eller så låter du eleverna göra det. Flash fiction är till sin uppbyggnad lik novellen, med huvudpersoner, handling, början och avslut.

Fem tips för flash fiction

De korta texterna kan balansera mellan nattsvart allvar och skratt. På några rader kan författaren berätta en fullgod historia som leder till eftertanke. David Gaffney tipsar i The Guardian:

  1. Titeln är viktig, lägg mycket tid på den.
  2. Börja i mitten – du har inte tid att bygga upp scener. Långa miljö- och personbeskrivningar kan du glömma.
  3. Fåtal karaktärer.
  4. Sista raden ska ”eka” även när berättelsen är slut.
  5. Skriv längre, korta sedan ner.

Metod och arbetsuppgifter

Börja med att läsa andras kortnoveller i helklass och diskutera dem, både innehåll och form:

  • Vad handlar den om?
  • Vad händer? Återge handlingen?
  • Vad händer ”under ytan”? Hur vet du det?
  • Beskriv karaktärerna. Hur är de? Varför tror du det?
  • Hur har författaren byggt upp sin historia?
  • Vad ”blir sagt” utan att det sägs?

Klassisk kortprosa att inspireras av

”A Little Fable” av Franz Kafka (under 90 ord)
”Ett halvt ark papper” av August Strindberg (under 600 ord)
https://twitter.com/mikronoveller
Elever i 9b har skrivit mikronovell efter mikronovell. Här är tre elevexempel från bloggen Vårt öppna klassrum:

Jag ler. Hon får mig att skratta. 
Hennes värmande kramar när jag 
mår dåligt. Jag saknar henne så.

Sitter och äter själv på en restaurang, dukat för två.

Springer snabbt över vägen med lillasyster bakom mig. 
Vänder mig om. Ingen där.

Gemensamma övningar

Skriv några vardagliga mikronoveller tillsammans i par eller mindre grupper. Ge eleverna bestämda platser och karaktärer. Låt eleverna läsa upp de ”improviserade” texterna i helklass. Förslag på karaktärer och platser:

  • Föräldrar som ska skiljas möts vid frukostbordet.
  • Föräldrar som ligger vakna i sängen, väntar på barnets hemkomst sent en kväll.
  • Förälskat par som blir ihop på ett disco.
  • Morfar vinner Jackpot på Solvalla…. eller spelar bort matpengarna.

Eleverna skriver egna texter

Då är det dags att skriva egna. Om eleverna har svårt att komma igång kan du ge förslag på karaktärer och scener (som ovan). Arbetsgången för eleverna kan vara:

  1. Spåna på vem berättelsen ska handla om. Gör en tankekarta om det underlättar.
  2. Vad ska hända personen? Vad är ”problemet”?
  3. Gör ett grovmanus i kortformat (kanske punktform).
  4. Skriv din historia.
  5. Låt någon läsa den och komma med synpunkter.
  6. Bearbeta din text med hjälp av de fem tipsen.
  7. Vad ska den heta? Brainstorma titlar och välj den som passar bäst.
  8. Varför inte rita ett passande omslag?

Publicera mera

Mikronoveller är som gjorda att publiceras. På Twitter, Instagram eller Facebook, via sms eller mail och på klassens blogg. Om digitala möjligheter saknas är klassrummets väggar, toalettens dörr eller varför inte tändsticksasken bra ställen.

Vill du spara tipset som PDF? Klicka här och klicka på ”spara” längst ned i texten.

Att sammanfatta text

Det är svårt att sammanfatta och ”skala en text”. Därför fordrar det mycket träning, gemensamt analyserande av delar och helhet för att eleverna ska få en känsla vad det centrala i texten verkligen är. Vem handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Vilken är intrigen? En film på tre timmar eller en bok på 300 sidor kan skalas ned till tre meningar eller till och med tre ord. Det finns ju många knep för att ge eleverna en bild av detta. Ett enkelt sätt är att jämföra med en tre timmar lång hockeymatch där det händer massor av intressanta saker…

 sammanfatta

Att skala text – Emil räddar Alfred

Ett sätt att hjälpa eleverna på traven är att utgå ifrån en något för lång sammanfattning och tillsammans bearbeta texten. Nyligen högläste jag När Emil räddar Alfred för mina sjuor. Ungefär hälften av eleverna hade inte hört den så det var faktiskt motiverat att läsa den bara därför. Eleverna analyserade enskilt, parvis och i helklass textens handling, karaktärer, miljö och gjorde olika kopplingar. I en avslutande uppgift skrev eleverna en analys med delarna sammanfattning, karaktärer, miljö, kopplingar och omdöme. Trots de gemensamma övningarna bestod texterna av ca 80% sammanfattande text och 20% analys. Eleverna behövde mer träning på att sammanfatta och att formulera sina tankar om textens beståndsdelar. Vi började med sammanfattningen.

Vi utgick ifrån ett elevexempel som fått med alla centrala delar, men som hade alldeles för många ovidkommande detaljer. Jag delade upp texten i fyra delar. Jag högläste en del i taget och uppmanade eleverna att ta bort onödiga detaljer, ovidkommande händelser och att slå ihop meningar. Varje del bestod av ca fyra-fem meningar och eleverna skulle ”trycka ihop” texten till en eller möjligen två. Eleverna tog det som en utmaning. De jobbade tillsammans i par och varje elevpar fick presentera sitt förslag. Hela klassen enades om hur texten skulle förändras och vi skrev den nya texten gemensamt. Resultatet efter ca 30 minuters intensivt arbete… 13 rader text förvandlades till 7 raders komprimerad och informationsrik text. Under varje del finns elevtexten före och efter bearbetning.

DEL 1

Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Hela familjen sitter i köket och gör olika sysslor. Mamma trampar spinnrocken, pappa lagar skor, Lina kardar ull och lilla Ida busar. Emil och Alfred täljer räfsepinnar.

Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Hela familjen sitter i köket och gör olika sysslor.

DEL 2

Plötsligt skär sig Alfred i tummen och blodet flödar. Han blir sämre och sämre för varje timme. Till sist ligger han bara och jämrar sig och vill inte ens äta mat. Krösa-Maja misstänker att det är blodförgiftning.

Plötsligt skär sig Alfred i tummen och han blir sämre och sämre för varje timme. Krösa-Maja misstänker att det är blodförgiftning.

DEL 3

Samtidigt rasar årets värsta storm. Snön vräker ned och dränker byn i en enda stor vit massa. Samtidigt blåser det väldigt och vägarna går inte att hitta. Ingen har därför möjlighet att ta Alfred till doktorn i Mariannelund. Men Emil gör en otrolig insats innan alla har vaknat. Han hämtar Lukas, tar fram släden och spänner för den. Han lyckas även få ut Alfred på släden och bäddar om honom. Sedan åker Emil med Alfred till doktorn. På vägen stöter Emil på flera hinder som snö och diken.

Det är storm och därför kan ingen ta Alfred till doktorn i Mariannelund. Innan alla har vaknat hämtar Emil Lukas, tar fram släden och åker med Alfred till doktorn trots ovädret och flera hinder.

DEL 4

Doktorn lyckas bota Alfred genom att skära i honom. Emil återvänder som en hjälte och med ett brev från doktorn som mamman stolt läser upp för familjen. – Ni har en son som ni kan vara stolta över, står det i brevet.

Doktorn lyckas bota honom och Emil återvänder som en hjälte och med ett brev från doktorn där det står: – Ni har en son som ni kan vara stolta över.

Vad tyckte eleverna?

Eleverna var aktiva under hela lektionen. De såg det som en utmaning att laborera med meningarna. Eleverna tyckte att det var roligt att presentera sina förslag och samtidigt lyssna på andra elevers lösningar. Vi avslutade med att skala ned den nya sammanfattningen till tre ord… Emil räddar Alfred kom eleverna på ganska snabbt 🙂 En språkberikande och rolig lektion!

 

 

Vilse – ett skrivprojekt i sex delar

Vilse är ett skrivprojekt i sex delar som resulterar i en längre berättande text. Varje del tränar på något specifikt, men vissa moment återkommer i flera delar, till exempel att gestalta och att använda olika berättarperspektiv.

Kapitel 1: Fängslande inledning
Kapitel 2: Personbeskrivning
Kapitel 3: Miljöbeskrivning
Kapitel 4: Dialog
Kapitel 5: Dramaturgin stegras
Kapitel 6: Avslutning

Tack vare projektets upplägg lyckas eleverna väldigt bra med sitt skrivande. Hela projektet i PDF-format
ETT SKRIVPROJEKTi sex delar