Märkt: elevinflytande
Orden i filmen
Det är roligt att göra små textsamlingar tillsammans med en klass. Det kan vara exempelvis häften eller collage som hängs upp i klassrummet. Det blir ett sorts tidsdokument över något som är här och nu. Det här är en liten och avgränsad uppgift, inom ramen för en eller max två lektioner, som kanske passar mellan två längre och mer omfattande områden. Just denna textsamling av filmcitat tänker jag att eleverna ska få med sig när de slutar grundskolan. De kommer då att kunna läsa om vilka filmer, scener och repliker som snurrade runt i klassen just då. Det är väl tveksamt om eleverna har samma populärkulturella referensramar som jag har … undrar vilka repliker de väljer?!
Jag tänkte inleda med några klassiska filmscener. Min generations mest citerade svenska film är förmodligen Sällskapsresan 2. Min favoritdialog är utan tvekan Staffan och Bengts replikskifte inför surströmmingsmiddagen: Du är ju sjukligt tyst. När det kommer till ord som berör gillar jag scenen ur Så som i himmelen när Helen Sjöholm sjunger Gabriellas sång.
Andra klassiska repliker som har etsat sig fast genom åren är:
Förbannade vandaler, de tror att de äger backen!
Man var ju nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig.
Jag har närt en kommunist vid min barm!
Passa på att vara glada nu för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång inte.
Här, Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där, Sverige, hugget i granit.
Hade du alla rätt?! Facit längst ned på sidan.
ETT LEKTIONSUPPLÄGG – FOKUS PÅ ORDEN I FILMEN
FÖRUTSÄTTNINGAR: Du får en A4-sida till ditt förfogande och väljer hur texter och bilder ska formeras.
FÖRBEREDELSER: Välj en scen ur en film eller serie som du tycker om. Scenen kan vara rolig, allvarlig, känslosam, känslokall, läskig eller egentligen hur som helst – bara du vet varför du väljer den!
STEG 1: Skriv en text där du redogör för filmens handling. Berätta vad som föregår repliken. Skriv också något om sammanhanget. Om du vill kan du använda skärmdumpar eller bilder ur filmen för att förtydliga din text.
STEG 2: Skriv av orden som gör scenen så bra!
STEG 3: Skriv om ordens betydelse i scenen. Vilka ord är viktigast? Varför?
STEG 4: Skriv om varför du valde just denna scen.
FACIT FILMCITAT
Sällskapsresan 2 – Snowroller
Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
Den bästa sommaren
Riket
När undervisningen tar omvägar
Just nu läser jag deckare med årskurs åtta. Jag inleder med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pussel, hårdkokt, inverterad, psykologisk, true crime och socialrealistisk. Vi samtalar om deckarens typiska inslag och ”regler”. Vi börjar läsa den nyskrivna novellen Knackningar av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märker jag att eleverna berörs av kvinnans öde. De ställer frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än ett fåtal svar kommer vi inte första lektionen. Jag bestämmer mig dock att läsningen av novellens upplösningen får vänta. Ett sidospår tar form. Nästa lektion läser, samtalar och skriver eleverna referat om dessa fem delar relaterade till novellen …
1. MÄNNISKOHANDEL
https://polisen.se/lagar-och-regler
FN definierar människohandel så här: Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
https://www.brottsoffermyndigheten.se
En ordlista – vad betyder orden i detta sammanhang?
- rekrytera
- transportera
- överföra
- husering
- kidnappning
- bedrägeri
- lurendrejeri
- missbruka en maktposition/sårbarhet
2. OMFATTNINGEN (ANMÄLNINGAR OCH DOMAR)
3. VILKA SÄLJER OCH VILKA BLIR UTNYTTJADE?
4. SEXUALBROTT
5. SAMTYCKE
I slutet av lektionen frågar en elev: Varför är det nästan bara män som håller på med sådant här?! Det är en mycket bra fråga som jag ber att få återkomma till (då den inte är alldeles enkel att besvara och kräver en hel del förberedelser för att det ska bli bra). Innan ytterligare ett sidospår, från sidospåret, får vi inte glömma bort novellen:
Inlåst i en bur, placerad i en lägenhet, lyckas kvinnan få ut sin hand och börjar metodiskt knacka i golvet. Tre korta, tre långa, tre korta … är det någon som hör hennes knackningar?
En ö i havet – Kapitel 41
Mina sjuor tyckte mycket om Annika Thors En ö i havet, men de störde sig lite på att Steffi aldrig fick någon upprättelse mot Sylvia. Om detta tomrum skriver vi ett eget kapitel… bokens sista… kapitel 41! Skrivandet genomfördes i några inledande och avgränsade delar (för att utveckla skrivandet med bildspråk och åstadkomma en längre text med dramaturgi). Uppgiften handlar också indirekt om att leva sig in i boken och visar hur eleverna har uppfattat karaktärerna. Det blir också ett tillfälle att samtala om ord som upprättelse, hämnd, förlåtelse och försoning. De tre första delarna gjordes gemensamt under bestämd tid. Därefter fick eleverna själva förfoga över resterande delar, och göra eventuella kompletteringar till sitt tidigare skrivande, under en längre sammanhängande del av den 80 minuter långa lektionen. En del elever hade egna idéer och ville frångå den tänkta ramen och det fick de såklart göra.
INTRODUKTION
Vi lämnar Steffi och Nelli när bråket med pojken och Putte har löst sig, liksom många andra saker. Steffi har en fin kompis i Vera och trivs allt bättre med tant Märta, som ju faktiskt brytt sig om Steffi och visat sin kärlek till henne. Steffi är mycket starkare och gladare än vad hon var för bara några månader sen. Men hon har ännu inte fått upprättelse mot Sylvia och än mindre någon ursäkt för allt som hon har gjort mot Steffi. Skriv ett avslutande kapitel om ett möte mellan Steffi och Sylvia!
DEL 1: Steffi befinner sig på en plats där harmoni råder. Använd naturen, tidpunkten och vädret som spegel för hur hon mår. Vi samlar ord gemensamt:
POSITIVA ORD OM MILJÖN och VÄDRET: sol, värme, mjuk säng, vindstilla, blå himmel, vita fluffiga moln, fåglar som kvittar
VAD GÖR MAN NÄR MAN ÄR TILLFREDS: äter god mat, skuttar, går med lätta steg, skrattar, ler, sjunger, gnolar
DEL 2: Hon beger sig iväg för att hämta något (du bestämmer vad). Beskriv färden hemifrån fram till platsen. På vägen ska vädret och naturen spegla en annalkande oro – tänk om jag stöter på Sylvia! Vi samlar ord igen:
VÄDRET VÄXLAR: stort grått moln, mörkna, kall vind mot huden, solen går i moln, kråka som kraxar, vågorna blir större och slår mot klipporna, det börjar regna
VAD I NATUREN KAN “VARNA” OM EN KOMMANDE FARA: stenar, kvistar, knotiga grenar, vassa taggar, höga ljud
DEL 3: Väl framme möter hon Sylvia. Beskriv henne som en motståndare av rang. Använd attribut, färger och kläder för att stärka bilden av henne som en “farlig” motståndare. Ordsamlingar:
ATTRIBUT/KLÄDER: mörka kläder, hål i byxorna, grå t-shirt, blå jeansshorts, svarta skor, ny pälsjacka (för att visa upp den), röd sidenklänning, skinnjacka, uppsatt hår
VAD GÖR SYLVIA FÖR ATT SE TUFF UT: Titta bort, himla med ögonen, tugga tuggummi, spotta, fnysa, sucka, skratta åt, hånle
DEL 4: Sylvia förödmjukar Steffi på sedvanligt sätt. Vad har Sylvia sagt tidigare? Vad hittar hon på nu? Vad säger och gör hon? Någon som bevittnar och hejar på?
DEL 5: Det blir en maktkamp. Dra ut på händelseförloppet – det ökar spänningen! Steffi ska gå ur kampen som vinnare! Fundera på hur Steffi är som ”vinnare” jämfört med Sylvia. Hur förhåller sig Steffi till Sylvia nu?
DEL 6: Vad händer sen? Steffi återvänder hem – fri! Äntligen! Hur kan hennes känsla återspegla sig i vad hon ser, luktar, känner och hör? Vad gör Steffi på vägen hem?
Eleverna lyckades riktigt bra och trots den till synes ganska snäva ramen blev det unika berättelser! Testa själv!
Scener ur…
Något att pyssla med i samband med läsning av en text från en given tidpunkt … eller som en avbrott i skolvardagen … eller som en kreativ aktivitet mellan två längre projekt. Välj en bild från förr. Leta detaljer på bilden. Det kan vara något som sticker ut eller ser lite roligt, annorlunda eller ”fel” ut. Fundera på vad någon eller några tänker, säger eller känner. Skriv en kort text till bilden. Skriv även en mikroberättelse om bilden där vi får reda på lite mer om sammanhang och situationen. Det kan vara självklarheter, viktigheter, trams eller något udda. Varför inte leka med anakronismer?
SCENER UR EN MIDDAGSBJUDNING
SCENER UR ETT ÄKTENSKAP
SCENER UR ETT ARBETSLIV
Man skulle också kunna leka med olika genrer som: dagboksroman, äventyr, kriminalare, science fiction, thriller eller saga. Skriv tre olika varianter till samma bild!
Hjälp! Jag är rädd!
Syfte: Att inom ramen för temat rädsla skriva en historia om något som skrämmer.
Just nu spånar jag på ett litet skräcktema där läsning, samtal och skrivande kombineras. Jag samlar texter och läser, letar bilder och tittar på filmer som kan vara lämpliga till temat rädsla. Efter eller parallellt med läsningen ska eleverna skriva en historia om när de själva blev rädda (… eller snarare… när de blir rädda). De kan använda sina egna erfarenheter eller hitta på … kanske använda något som de är rädda för? Häromdagen tittade jag ut genom fönstret sent en kväll och blev nästan lite rädd av höstrusket. Vi börjar med att samla ord utifrån bilden jag tog … några kan vara …
Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest. Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Här finns det ganska många saker, till exempel: fukt, dimma, regn, mörker, mulet, höst, tät skog, fallande löv, djur, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster. Fler uppslag till filmen finns här
Eleverna kan såklart även använda de litterära texterna som inspiration och förebilder.
SKRIVIDÉER OCH BILDER TILL ANSLAG
Anslagen nedan presenteras. Eleverna får fundera enskilt och prata med varandra i par eller mindre grupper för att spåna på upplägg. Därefter följer planering av dramaturgin. Sedan är det hög tid att sätta igång!
Vad är du rädd för?!
Pågår läsning?
När jag jobbade som mellanstadielärare var det inget större problem att fördela (lektions)tiden mellan den fria läsningen och den gemensamma eftersom ämnet svenska i de lägre årskurserna traditionellt haft och har ganska mycket tid. Det var mysigt och bekvämt (faktiskt!) att starta morgonen med 20-30 minuters tyst läsning, men i ärlighetens namn hade jag inte järnkoll på om alla elever verkligen läste. Så här i efterhand får jag nog konstatera att den fria läsningen med ”bänkbok” fick för mycket lektionstid. Hur är det ställt med bänkboken idag? Finns den kvar och hur mycket tid får den?
På högstadiet är det svårare med den fria läsningen eftersom tiden är knapp(are). Sedan ganska många år tillbaka har vi ca 150-170 minuter svenska i årskurserna 7-9. Det är mycket som ska rymmas inom dessa minuter. Jag upplever dessutom att det har blivit svårare att låta eleverna välja litteratur och därefter faktiskt få dem att läsa den. Och hur ska jag som lärare hinna med att följa upp varje elevs enskilda läsning? Vad ska eleverna göra före, under och efter läsningen? Frågor som jag har svårt att hitta några riktigt bra svar och lösningar på. Nackdelen med den gemensamma läsningen är att eleverna inte får någon möjlighet att välja. Det kan gå långt mellan titlarna där boken träffar den enskilde eleven rätt i själ och hjärta. Några läsfrämjande åtgärder som 90 sekunders högläsning, Boktipsa, Synliggöra läsningen och Hela skolan läser kanske kan vara alternativ som stimulerar den fria läsningen utanför skoltiden?
Idag väljer jag nästan uteslutande att läsa gemensamt med eleverna. Då läser de i alla fall. Det finns många fördelar med den gemensamma läsningen. Läraren kan anpassa utifrån gruppens intressen och behov och variera till exempel innehåll (ämnen), sammanhang, svårighetsgrad, genrer och författarskap. Eleverna får möta många olika frågor och med stor sannolikhet sådant de själva inte skulle ha valt! De breddar därmed sin repertoar och får förhoppningsvis nya kunskaper, erfarenheter och insikter. I en gemensam läsupplevelse kan man också använda kraften i det gemensamma! Möjligheten att samtala och skriva om samma text, kapitel, sida och ord underlättar oerhört i undervisningen.
Hur förhåller du dig till detta dilemma? Dina närmaste ämneskollegor? Skolan?
Just nu läser vi Möss och människor i åk 9. Några elever läser gärna högt för varandra. Härom dagen smög två elever iväg och letade upp en avskild plats och … bara läste. När de kom tillbaka efter ett stunds läsning sa en av dem:
Det här är den bästa bok vi läst. Helt i min stil. Jag gillar den verkligen!
Då träffade jag rätt EN gång i alla fall. Alltid något!
Digitalisering – Mitt perfekta liv
I årskurs nio har vi läst, samtalat och skrivit om för- och nackdelar med digitaliseringen. En av några avslutande uppgifter blev att skärmdumpa valfri bild ur Mobys Are you lost in this world like me och skriva en mikronovell till den. Jag har genomfört uppgiften flera gånger då eleverna får till det rätt så bra. Uppgiften är styrd, men rymmer en hel del frihet. Eleverna fick på sig 15 minuter. En elevtext:
Bland glasbitar och tomma flaskor
I ett kärlekstema i årskurs 9 som avslutades med läsning (och lyssning) av Thåström skrev de flesta mininoveller baserade på Die Mauer och några på Fanfanfan (skrivit tidigare om detta: Från Thåström till mininoveller och Låtar om kärlek). Bara en elev skrev en mininovell baserad på Karenina. Ett elevexempel på vad man kan åstadkomma med inspiration av en gammal rockstjärna:
BLAND GLASBITAR OCH TOMMA FLASKOR
Jag vaknar upp vid doften av alkohol. Jag ligger på golvet med huvudvärk, bland glasbitar och tomma flaskor. När jag väl reser mig upp kommer alla minnen från igår. Från festen, från drickandet och från dig. Mitt hjärta börjar bulta som en stånghammare i ett gammalt järnbruk. Allting är här förutom du. Det är bara du som saknas och mitt hjärta kan inte komma över det. Jag reser mig upp och fler minnen faller in. Jag minns kyssen du gav mig innan du lämnade mig på golvet och gick ut ur rummet. Det var nog den sista gången jag såg dig.
Det är svårt att ställa sig upp, men jag försöker ändå. Dörren är bara några meter ifrån mig. Jag lyckas öppna den. Folk ligger överallt i vardagsrummet och du finns ingenstans. Alla minnen från igår fortsätter att komma medan jag försöker ta mig förbi alla som sover.
Jag kommer ut på vägen. Vinden blåser i mitt ansikte medan jag kollar runt på den tomma gatan. Solen sticker upp lite från horisonten. Allting är så lugnt och fridfullt. Minnena från igår blir allt svagare och svagare. Minnena av dig blir svagare och svagare. Jag får till ett leende nästan. Jag börjar gå hem. Mitt pussel blir kanske klart ändå…
Bokens förlorade kapitel
Så här slutar Möss och människor av John Steinbeck. George har precis avrättat bästa vännen Lennie med ett skott i nacken. Det lämnas ett rejält tomrum i texten eftersom texten helt sonika är slut. Det finns inget mer. Med detta öppna slut går det att använda en lika enkel som genial skrivaktivitet – låta eleverna fylla i luckorna genom att skriva bokens förlorade kapitel. Flera trådar går att nysta i och fortsätta skriva om. Det går också att plocka upp centrala delar av texten, exempelvis drömmen som återkommer i nästan varje kapitel. Vi läser de två sista sidorna gemensamt. Eleverna får några frågor och en enkel instruktion:
FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ
- Vad händer när manskapet kommer tillbaka till gården?
- Hur är det med Curley? George? Hur mår de egentligen?
- Vad händer med Curleys fru? Skuldfrågan?
- En del (som Slim) har inga uppenbara problem med det George gjorde, medan andra har svårare att förstå hur han kunde skjuta sin bästa kompis i nacken. Hur yttrar det sig?
- Kommer George att komma undan rättvisan eller skipas den på gården eller på något annat sätt?
- Vad händer sen med George och drömmen? Ger han upp den eller lyckas han skaffa sig en liten jordplätt att odla? Hur blir det med kaninerna som Lennie ville ha?
- Hur tänker George om det som hände? Har han skuldkänslor eller känner han lättnad?
Skriv från ögonblicket männen kommer tillbaka till gården.
Du kan börja med: George öppnar dörren till baracken och kliver in med tunga steg. Han sätter sig ned på sin brits och tittar på den mitt emot. Lennies sovplats är tom. Han kommer aldrig att ligga där igen.
Gillade du boken? Boktipsa!
Lärarlyckan när elever ställer frågan:
Har den här författaren skrivit några fler liknande böcker?
När läsningen lockar till vidare läsning bubblar det inombords. Tyvärr är ofta möjligheterna att lotsa eleven vidare begränsade. Skolbibliotek monteras ned och lärare har knappa resurser att köpa in litteratur (klassuppsättningar). Dessutom har lärare inte möjlighet att hålla sig uppdaterade på all litteratur. Vilken tur att det finns hjälp att få och ett sätt att tipsa eleverna:
- Fråga en skolbibliotekarie eller annan bokintresserad – IRL eller på Twitter
- Läs på om böckerna och se om de kan passa dina elever
- Sammanställ tipsen i en lista med länkar till informationstexter om böckerna
- Publicera listan på en sida eleverna ofta använder (till exempel där din planering finns)
Här är listan för de som gillar Flyga högt av Katarina von Bredow:
Hur kär får man bli
Tappa greppet
Battle
Under ditt finger
Idag är allt
Välj mig
Fredrik Sandström 