Kategori: Undervisning
Att upptäcka och omfamna ord
Just nu läser vi Trollkarlens hatt av Tove Jansson i en sjua. I första kapitlet vaknar Mumintrollet och upptäcker att Snusmumriken inte ligger i sin säng:
Efter läsningen av första kapitlet undersöker eleverna några ord, bland annat de rödmarkerade ovan. Vi tar reda på vad de betyder, skriver om meningarna och försöker skapa nya där orden ingår i helt andra sammanhang. Därefter får eleverna en liten skrivuppgift där de ska försöka fånga stämningen i bokens inledning … det nyvakna, nyfikna och nya … och kontrasterna mellan den kalla vintern som varit och ljumma våren som kommit.
En liten skrivuppgift – Instruktion till eleverna
Du sitter just nu och pluggar i ditt rum eller kanske i köket. Skriv en kort text om något som du hör utanför ditt fönster!
Du går dit, öppnar fönstret och ser … ja, vad då? Orden tassa, hala och fnatta ska ingå. Skriv 5-10 meningar under valfri rubrik.
Ett elevexempel
Efter en stund hör en elev av sig på chatten: ”Jag vill bara skicka vad jag skrev”. Eleven är bubblande glad över orden han har använt och innehållet han har formulerat. Så här skrev eleven:
Filip sitter i köket och pluggar. Han går och öppnar ett fönster nära köksbordet för att ta lite frisk luft. Han sticker ut huvudet i den svala vårluften. Han ser de inte så glada molnen på himlen, vilket leder hans blick ner mot de nakna vårträden. De måste frysa, tänker han. Gräset är lite små grönt, precis som det alltid är på våren. Ute på gräset fnattar en liten pojke runt. Bredvid gräsmattan står, vad Filip tror är mamman till pojken med en barnvagn. Pojken verkar också ha en lille bror med myror i brallan, för han försöker hala sig ur barnvagnen. Filip lägger märke till en äldre dam lite längre bort, hon har en hund som tassar omkring henne. Han hälsar på damen som skiner upp i ett leende. Så gör också Filip.
När undervisningen tar omvägar
Just nu läser jag deckare med årskurs åtta. Jag inleder med att berätta om deckare av olika slag, exempelvis pussel, hårdkokt, inverterad, psykologisk, true crime och socialrealistisk. Vi samtalar om deckarens typiska inslag och ”regler”. Vi börjar läsa den nyskrivna novellen Knackningar av Johan Theorin. Den handlar om en sexköpare som kidnappar en ung rumänsk kvinna. Hon har i sin tur blivit utsatt för trafficking. Efter några tankestopp och när vi kommit halvvägs in i novellen märker jag att eleverna berörs av kvinnans öde. De ställer frågor om trafficking och sexualbrott. Mycket längre än ett fåtal svar kommer vi inte första lektionen. Jag bestämmer mig dock att läsningen av novellens upplösningen får vänta. Ett sidospår tar form. Nästa lektion läser, samtalar och skriver eleverna referat om dessa fem delar relaterade till novellen …
1. MÄNNISKOHANDEL
https://polisen.se/lagar-och-regler
FN definierar människohandel så här: Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person.
https://www.brottsoffermyndigheten.se
En ordlista – vad betyder orden i detta sammanhang?
- rekrytera
- transportera
- överföra
- husering
- kidnappning
- bedrägeri
- lurendrejeri
- missbruka en maktposition/sårbarhet
2. OMFATTNINGEN (ANMÄLNINGAR OCH DOMAR)
3. VILKA SÄLJER OCH VILKA BLIR UTNYTTJADE?
4. SEXUALBROTT
5. SAMTYCKE
I slutet av lektionen frågar en elev: Varför är det nästan bara män som håller på med sådant här?! Det är en mycket bra fråga som jag ber att få återkomma till (då den inte är alldeles enkel att besvara och kräver en hel del förberedelser för att det ska bli bra). Innan ytterligare ett sidospår, från sidospåret, får vi inte glömma bort novellen:
Inlåst i en bur, placerad i en lägenhet, lyckas kvinnan få ut sin hand och börjar metodiskt knacka i golvet. Tre korta, tre långa, tre korta … är det någon som hör hennes knackningar?
En ö i havet – Kapitel 41
Mina sjuor tyckte mycket om Annika Thors En ö i havet, men de störde sig lite på att Steffi aldrig fick någon upprättelse mot Sylvia. Om detta tomrum skriver vi ett eget kapitel… bokens sista… kapitel 41! Skrivandet genomfördes i några inledande och avgränsade delar (för att utveckla skrivandet med bildspråk och åstadkomma en längre text med dramaturgi). Uppgiften handlar också indirekt om att leva sig in i boken och visar hur eleverna har uppfattat karaktärerna. Det blir också ett tillfälle att samtala om ord som upprättelse, hämnd, förlåtelse och försoning. De tre första delarna gjordes gemensamt under bestämd tid. Därefter fick eleverna själva förfoga över resterande delar, och göra eventuella kompletteringar till sitt tidigare skrivande, under en längre sammanhängande del av den 80 minuter långa lektionen. En del elever hade egna idéer och ville frångå den tänkta ramen och det fick de såklart göra.
INTRODUKTION
Vi lämnar Steffi och Nelli när bråket med pojken och Putte har löst sig, liksom många andra saker. Steffi har en fin kompis i Vera och trivs allt bättre med tant Märta, som ju faktiskt brytt sig om Steffi och visat sin kärlek till henne. Steffi är mycket starkare och gladare än vad hon var för bara några månader sen. Men hon har ännu inte fått upprättelse mot Sylvia och än mindre någon ursäkt för allt som hon har gjort mot Steffi. Skriv ett avslutande kapitel om ett möte mellan Steffi och Sylvia!
DEL 1: Steffi befinner sig på en plats där harmoni råder. Använd naturen, tidpunkten och vädret som spegel för hur hon mår. Vi samlar ord gemensamt:
POSITIVA ORD OM MILJÖN och VÄDRET: sol, värme, mjuk säng, vindstilla, blå himmel, vita fluffiga moln, fåglar som kvittar
VAD GÖR MAN NÄR MAN ÄR TILLFREDS: äter god mat, skuttar, går med lätta steg, skrattar, ler, sjunger, gnolar
DEL 2: Hon beger sig iväg för att hämta något (du bestämmer vad). Beskriv färden hemifrån fram till platsen. På vägen ska vädret och naturen spegla en annalkande oro – tänk om jag stöter på Sylvia! Vi samlar ord igen:
VÄDRET VÄXLAR: stort grått moln, mörkna, kall vind mot huden, solen går i moln, kråka som kraxar, vågorna blir större och slår mot klipporna, det börjar regna
VAD I NATUREN KAN “VARNA” OM EN KOMMANDE FARA: stenar, kvistar, knotiga grenar, vassa taggar, höga ljud
DEL 3: Väl framme möter hon Sylvia. Beskriv henne som en motståndare av rang. Använd attribut, färger och kläder för att stärka bilden av henne som en “farlig” motståndare. Ordsamlingar:
ATTRIBUT/KLÄDER: mörka kläder, hål i byxorna, grå t-shirt, blå jeansshorts, svarta skor, ny pälsjacka (för att visa upp den), röd sidenklänning, skinnjacka, uppsatt hår
VAD GÖR SYLVIA FÖR ATT SE TUFF UT: Titta bort, himla med ögonen, tugga tuggummi, spotta, fnysa, sucka, skratta åt, hånle
DEL 4: Sylvia förödmjukar Steffi på sedvanligt sätt. Vad har Sylvia sagt tidigare? Vad hittar hon på nu? Vad säger och gör hon? Någon som bevittnar och hejar på?
DEL 5: Det blir en maktkamp. Dra ut på händelseförloppet – det ökar spänningen! Steffi ska gå ur kampen som vinnare! Fundera på hur Steffi är som ”vinnare” jämfört med Sylvia. Hur förhåller sig Steffi till Sylvia nu?
DEL 6: Vad händer sen? Steffi återvänder hem – fri! Äntligen! Hur kan hennes känsla återspegla sig i vad hon ser, luktar, känner och hör? Vad gör Steffi på vägen hem?
Eleverna lyckades riktigt bra och trots den till synes ganska snäva ramen blev det unika berättelser! Testa själv!
Hjälp! Jag är rädd!
Syfte: Att inom ramen för temat rädsla skriva en historia om något som skrämmer.
Just nu spånar jag på ett litet skräcktema där läsning, samtal och skrivande kombineras. Jag samlar texter och läser, letar bilder och tittar på filmer som kan vara lämpliga till temat rädsla. Efter eller parallellt med läsningen ska eleverna skriva en historia om när de själva blev rädda (… eller snarare… när de blir rädda). De kan använda sina egna erfarenheter eller hitta på … kanske använda något som de är rädda för? Häromdagen tittade jag ut genom fönstret sent en kväll och blev nästan lite rädd av höstrusket. Vi börjar med att samla ord utifrån bilden jag tog … några kan vara …
Naturen, väder och olika tidpunkter kan förstärka olika känslor på ett effektfullt sätt. Vi tittar på kortfilmen Lost i forest. Eleverna får fundera på vad i naturen, tiden och vädret som gör att filmen blir otäck? Här finns det ganska många saker, till exempel: fukt, dimma, regn, mörker, mulet, höst, tät skog, fallande löv, djur, lövfria träd, jord, spindelnät, kväll, skuggor, vinden som blåser, plötsliga ljud, mumlande röster. Fler uppslag till filmen finns här
Eleverna kan såklart även använda de litterära texterna som inspiration och förebilder.
SKRIVIDÉER OCH BILDER TILL ANSLAG
Anslagen nedan presenteras. Eleverna får fundera enskilt och prata med varandra i par eller mindre grupper för att spåna på upplägg. Därefter följer planering av dramaturgin. Sedan är det hög tid att sätta igång!
Vad är du rädd för?!
Från deckare till thriller
I samband med att vi läste och lyssnade på deckare och kortare noveller i gränslandet mellan deckare och thriller skrev eleverna egna chattnoveller (skrivit mer om det här). Texter och uppgift komprimerat i en bild:
Det blev 2-3 minuter långa sms-noveller. Det tog eleverna 15-20 minuter att knåpa ihop dem i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. De fick till det riktigt bra! Här ett exempel:
Pågår läsning?
När jag jobbade som mellanstadielärare var det inget större problem att fördela (lektions)tiden mellan den fria läsningen och den gemensamma eftersom ämnet svenska i de lägre årskurserna traditionellt haft och har ganska mycket tid. Det var mysigt och bekvämt (faktiskt!) att starta morgonen med 20-30 minuters tyst läsning, men i ärlighetens namn hade jag inte järnkoll på om alla elever verkligen läste. Så här i efterhand får jag nog konstatera att den fria läsningen med ”bänkbok” fick för mycket lektionstid. Hur är det ställt med bänkboken idag? Finns den kvar och hur mycket tid får den?
På högstadiet är det svårare med den fria läsningen eftersom tiden är knapp(are). Sedan ganska många år tillbaka har vi ca 150-170 minuter svenska i årskurserna 7-9. Det är mycket som ska rymmas inom dessa minuter. Jag upplever dessutom att det har blivit svårare att låta eleverna välja litteratur och därefter faktiskt få dem att läsa den. Och hur ska jag som lärare hinna med att följa upp varje elevs enskilda läsning? Vad ska eleverna göra före, under och efter läsningen? Frågor som jag har svårt att hitta några riktigt bra svar och lösningar på. Nackdelen med den gemensamma läsningen är att eleverna inte får någon möjlighet att välja. Det kan gå långt mellan titlarna där boken träffar den enskilde eleven rätt i själ och hjärta. Några läsfrämjande åtgärder som 90 sekunders högläsning, Boktipsa, Synliggöra läsningen och Hela skolan läser kanske kan vara alternativ som stimulerar den fria läsningen utanför skoltiden?
Idag väljer jag nästan uteslutande att läsa gemensamt med eleverna. Då läser de i alla fall. Det finns många fördelar med den gemensamma läsningen. Läraren kan anpassa utifrån gruppens intressen och behov och variera till exempel innehåll (ämnen), sammanhang, svårighetsgrad, genrer och författarskap. Eleverna får möta många olika frågor och med stor sannolikhet sådant de själva inte skulle ha valt! De breddar därmed sin repertoar och får förhoppningsvis nya kunskaper, erfarenheter och insikter. I en gemensam läsupplevelse kan man också använda kraften i det gemensamma! Möjligheten att samtala och skriva om samma text, kapitel, sida och ord underlättar oerhört i undervisningen.
Hur förhåller du dig till detta dilemma? Dina närmaste ämneskollegor? Skolan?
Just nu läser vi Möss och människor i åk 9. Några elever läser gärna högt för varandra. Härom dagen smög två elever iväg och letade upp en avskild plats och … bara läste. När de kom tillbaka efter ett stunds läsning sa en av dem:
Det här är den bästa bok vi läst. Helt i min stil. Jag gillar den verkligen!
Då träffade jag rätt EN gång i alla fall. Alltid något!
Nykomlingens dilemma – Passa in eller sticka ut?
Just nu läser vi Flyga högt av Katarina von Bredow i årskurs 8. I bokens inledning kommer Silja ny till en klass. Det tisslas och tasslas om hennes kläder. För att få slut på snacket gör hon något som avviker från det konventionella. Klassen hamnar i chock och samtalsämnet för resten av dagen, veckan och läsåret är givet! En av bokens huvudpersoner viskar till bästa kompisen: Var det coolt eller bara helt jävla rubbat?
Öppningsscenen sätter fingret på ett svårt dilemma, nämligen det att både passa in och sticka ut. Samtidigt! Hur tusan gör man det egentligen?!
Eleverna får fundera på om de eller någon de känner har varit med om något liknande eller föreställer sig situationer då något liknande skulle kunna inträffa. Det formuleras i mikronoveller om 75-100 ord. Därefter delar de sina erfarenheter, iakttagelser och berättelser med varandra. Fniss och skratt utlovas!
Uppgiften och aktiviteten passar att använda fristående eller till andra texter som tar upp samma sak. Här i komprimerat format:
Min text i ord och bild
Välj en text som har skrivits. Skapa en omslagsbild med titel, bild och författarinformation. Skriv en text om texten som infogas. Häfta ihop. Arkivera och återlämna när eleven slutar nian. Det blir ett häftigt tidsdokument.
Här ett exempel på när mina sjuor gjorde omslagsbilder till noveller om vänskap, avsked och sorg:
Skrivande elever
Att bli en duktig skribent tar lång tid och fordrar mycket övning under ledning. Tidigt i skrivprocessen fokuserar jag på innehållet i texten och ställer nyfikna frågor för att eleven ska utveckla den. Ofta handlar det om att skriva mer och/eller fylligare. Först sent i skrivandet lägger jag fokus på språklig formalia. En alltför hårdhänt initial hantering av elevernas texter, liksom ett uttalat bedömningsfokus, riskerar att lägga sig som en våt filt över lusten att skriva och berätta. Det är väldigt svårt att tänka på och sätta både innehåll och form samtidigt. Men eleverna är olika, en del har den språkliga kritikern påkopplad hela tiden medan andra stänger av den, vilket man får ta hänsyn till. Vilka andra förutsättningar gäller för eleverna att utveckla sitt skrivande i skolan? Dessa faktorer är, enligt min erfarenhet, viktiga:
- Ett innehåll/ämne som är angeläget
- En tilltro till elevens inneboende kraft att vilja uttrycka sig – att skriva på allvar
- Språkliga förebilder – litterära eller andra exempel att härma
- Begriplighet och hanterbarhet – tydliga och avgränsade instruktioner
- Utmanande uppgifter
Denna vecka har mina sjuor skrivit korta noveller med inspiration från Mördarens apa (skrivuppgiften finns här). I del 3 ska eleverna skriva om en person som blir lämnad ensam och går igenom en deppig dag. Eleverna får först parvis fundera på vad man gör när man är deppig. Exemplen samlas i ett gemensamt dokument. Tillsammans med tre berättarknep utgör detta en del av underlaget och instruktionen:
Jag fastnar för två elevers texter där jag ser viljan och försöken. Det är delar av utkast och det finns en del språkligt, till exempel tempus och ordval, att anmärka på, men i både innehåll och uttryck (bildspråket) finns det intentioner. Båda eleverna har annat modersmål än svenska.
Planera för ett helt läsår
Jag såg ett inlägg på Twitter om en blivande lärare som under sin utbildning aldrig har gjort en läsårsplanering och inte heller fått möjlighet att fundera på vad veckorna och ämnet kan fyllas med. Det gjorde mig lite bekymrad. Hmmm… och jag som aldrig ens har gjort en terminsplanering! Men så här tänker jag… planering kan göras alltifrån det stora (hela läsåret) till det lilla (till exempel en instruktion) och allt däremellan. Min normala horisont är en översikt som sträcker sig ungefär lika långt som nästa bok eller område räcker, vanligtvis cirka 3-4 veckor. Jag lägger däremot mycket tid på detaljer. I varje lektion.
Till att börja med finns det ett teoretiskt sätt att förhålla sig till lärarens uppdrag och läroplanen. Antingen är eleverna till för läroplanen eller tvärtom. Det vill säga antingen så följer jag läroplanen slaviskt/okritiskt och låter den styra undervisningens innehåll utan att ta hänsyn till elevgruppen eller så utgår jag ifrån den grupp av elever som sitter framför mig. Vilka kunskaper har de? Vilka behov finns? Vilka frågor är relevanta att beröra i den här gruppen? Vilka texter är lämpliga och olämpliga att läsa? Detta är bara några frågor jag kan ställa mig innan litteratur, aktiviteter, frågor och olika uppgifter väljs och formuleras. Därefter försöker jag hitta stöd för undervisningen i läroplanen.
En annan viktig faktor i planeringen är variation. Läsa, skriva, samtala, tänka, tala… både över längre tid och inom lektionens ramar. Varierat ämnesinnehåll. Olika genrer. Olika texttyper. Aktiviteter. Längre omfattande projekt blandat med kortare (ibland inom ramen för en lektion). Det går att variera på väldigt många sätt.
Den tredje faktorn som påverkar min planering är sammanhanget i vilket vi läser, skriver och samtalar gemensamt. Jag försöker skapa många aktiviteter baserat på en huvudtext (ofta en bok eller längre novell) och tillåta oss att komma in på sidospår som löper parallellt med läsningen. Det blir spännande textmöten som fördjupar förståelsen och upplevelsen av läsningen. Det blir också en möjlighet att lyfta in olika delar av det centrala innehållet tillsammans med läsningen. I de flesta läs- och skrivprojekt finns möjlighet att bedöma stora delar av kunskapskraven. Ett exempel på detta är läsningen av Tio över ett där flera delar av centrala innehållet och kunskapskraven berördes. Läs mer här:
Tio över ett – Ett läsprojekt och Undervisning växer fram – Om Sápmi
Under ett läsår plockar jag från de läs- och skrivprojekt jag har till mitt förfogande. Några är flera år gamla och väl beprövade av mina kollegor och mig. Några är dagsfärska och växer fram tillsammans med eleverna. Som lärare är man ju beroende av de böcker och läromedel som finns på skolan. Vi har ett 20-tal klassuppsättningar av romaner och 100-tals noveller att välja på. Vid sidan av detta använder vi radioteatrar, inlästa noveller, novellfilmer, filmer, artiklar och reportage sammanslagna i olika teman.
EN TERMINSPLANERING
Ett läsår kan se ut se här för en klass (med reservation för ändringar)
Fredrik Sandström 