Kategori: Undervisning

När eleverna bara skriver, skriver och skriver…

Ibland träffar man rätt. Svårt att sätta fingret på exakt vad man gjorde. Förberedelserna. Innehållet. Elevgruppen. Tidpunkten. Tajming. Tur. En perfekt träff. När den sällsynta tystnaden infinner sig. Fokuset.

När det enda ljud som hördes var pennors skrap mot papper:

Efter 40 minuters intensivt skrivande på DEL 2 av en fantasyberättelse i årskurs 7 berättade jag för mina elever att jag hade gåshud under stor del av lektionen. Eleverna avslutade lektionen med en spontan applåd. Lektioner som dessa har man inte varje dag… det är därför viktigt att lägga dem på minnet… och plocka fram vid behov… för både elever och lärare!

Miniskriva till Mattans tomrum

Jag är förtjust i Annika ”Säkert” Norlins novell Mattan. Det är en tragikomisk historia om bråkstaken Stor-Eva som utmanar alla lärare som kommer i hennes väg. Efter ett av många bråk i skolan meddelar rektorn Stor-Evas pappa som därmed blir medveten om vad som försiggår.

När Stor-Evas farsa hörde det hade han slagit sin dotter över ansiktet med dagens nummer av länstidningen, men sen hade han slutat när det blev trav på TV.

I ett större sammanhang om Skolliv (läs mer här) lyssnar vi på novellen och samtalar bland annat om den inre och yttre miljön på skolan, Frallan, Stor-Eva (många elever som känner för henne trots henne överlägsna sätt mot de som är svagare) och om att skriva det absurda och tragiska på ett humoristiskt sätt. Någon blir ledsen, några arga, ganska många skrattar och för en del fastnar skrattet i halsen.

TRE SMÅ SKRIVUPPGIFTER TILL MATTAN

I scenen där Stor-Eva spottar på läraren Frallan spårar det ur fullständigt. Frallan lämnar klassrummet efter att Stor-Eva sagt: Slå mig då! Det finns en del korta tomrum i texten som vi funderar på och leker med ett slag.
Slå mig då - En skrivuppgift till Mattan

SLÅ MIG DÅ?

Vad sa Frallan egentligen? Vad svarade Stor-Eva? Skriv replikskiftet som slutar med “Slå mig då”.

Så här kan du börja:
Frallan: Jag vet att din pappa är en idiot, men det är ingen ursäkt för att du ska vara en!
Stor-Eva: Vad sa du?!
Frallan: Jo. Din pappa är….

EN TANKE EN SEKUND EFTER BRÅKET

Efter replikskiftet lämnar Frallan klassrummet, “Frallan gick ut”. Vad tänker Stor-Eva i den sekunden? Vad tänker Frallan? Skriv två tankebubblor.

ETT ALTERNATIVT SAMTAL

Efter dispyten spårar allt ur. Skriv vad Frallan kunde ha gjort direkt efter lektionen för att undvika ytterligare konfrontation. Vad gör och säger hon till Stor-Eva? Hur utspelar sig dialogen?

Så här kan du börja: Frallan sätter sig på en bänk utanför salen och väntar på Stor-Eva. När Eva kommer ut går Frallan sakta fram till henne och …

DEN BORTTAPPADE DELEN AV MATTAN

Tanken är att eleverna får välja ut valfri hel eller del av någon av texterna ovan som sammanställs i en enkel produktion (ett texthäfte) som läses i klassen. Jag tror och hoppas att det blir en absurd, tragisk och komisk lässtund!

Digital dystopi

Mina elever har lyssnat på Anders Hansens sommarprat, läst Savannen av Ray Bradbury och några artiklar om möjligheter och risker med digital teknik, samt sett…

… för att därefter skriva olika sorters argumenterande texter. Eleverna har resonerat om teknikens för- och nackdelar (vad några skribenter anser, hur de själva förhåller sig till digital teknik och hur digital teknik kan skildras i populärkultur). Ett gäng intressanta kortfilmer om digitalisering som också kan användas i sammanhanget följer här:

Förutsättningar att skriva

Förr om åren använde jag uttryck som skriv vad du vill eller använd din fantasi när eleverna skulle skriva berättelser. Många elever gillade såklart friheten, men en handfull elever hade alltid förtvivlat svårt att komma igång. Utan att direkt veta är min känsla att denna andel elever har vuxit i ungefär samma takt som andelen läsare minskat. Därför har jag förändrat min undervisning i både stora och små skrivprojekt. Gemensamt för dessa är att de alla har en given ram, men där eleverna lämnas med ett större eller mindre friutrymme inom ramen. Några av skrivuppgifterna där eleverna når hyfsad framgång är: En sko på vägen, Min granne är en mördare, Ön, Vilse, Stolen på stranden, Avskedet och En dystopisk mininovell. Dock ett varningens finger för den här typen av upplägg… formen får inte lägga sig som ett taggtrådsstängsel runt elevens tankar och berättarglädje. De elever som har egna idéer får självklart skriva precis hur de vill (som de alltid har gjort). De behöver ofta bara några ord eller rader för att kommer igång. Denna vecka skrev mina elever i åttan en kortare text med en given ram. För övrigt en ramhistoria som min kollega Sven och jag kom på för sju år sedan:

En historia om två personer som möts på stranden en höstdag/kväll. Den ena är förälskad i den andra, men person nr två är rädd för något (t ex att lita på personen, att svika någon annan, att kärleken får oanade konsekvenser, rädd att bli sviken, kärleken ska väcka uppståndelse) och vågar inte “ta steget”. Du bestämmer vad rädslan beror på.

Eleverna satte igång… 45 minuter senare hade ALLA elever skrivit ca en sida med helt unika historier, till exempel personen som tar klivet och avslöjar sin sexuella läggning och personen som lämnar ett destruktivt förhållande. Vad gjorde jag? Jag satt och tänkte på hur något så litet kan göra så mycket… log lite… i 45 minuter. Ni vet känslan som infinner sig när eleverna skriver och skriver och skriver och skriver och….

Från tanke till text

Jag upplever att elevernas texter blir av mycket högre kvalitet (både innehåll och språk) om tankar, frågor och uttryck får ligga och bero ett tag. När eleverna får testa utan att det finns krav utifrån (till exempel bedömning) kan de dessutom ta ut svängarna mer. Eleverna blir heller inte bundna av språkliga krav på samma sätt som när en text ska publiceras på något sätt eller bedömas. Därför skiljer jag på in- och utttexter i undervisningen. Skrivit mer om detta här: Tanke- och prestationsskrivande

Jag försöker göra det tydligt för eleverna vad som är vad, att vi lägger ganska mycket tid på tankeskrivande för att dokumentera och testa tankar, som slutligen skapar bra förutsättningar för att skriva riktigt bra texter. Jag brukar, i all enkelhet, synliggöra det på tavlan ungefär så här:
Tanke- och prestationsskrivande - Skriva och göra skillnad på in- och uttexter

Upptäcka staden genom kameralinsen

Om mentorsdagar, teambuilding och umgänge i samband med skolstarten går att säga mycket (men det får bli ett annat inlägg). På min skola ska tre nior underhållas under 1,5 dag. Vi hjälps åt genom att planera en halv dag var med lämpliga aktiviteter som sedan alla mentorer genomför med sina klasser. Här är mitt bidrag. Jag har snott idén från alla Fotomaraton som finns i landet (tack för att du påminde mig @MariaLejon1). Instruktion till lärare:

  • Samling vid lejonfontänen mitt i Arboga.
  • Klassen delas in i grupper om tre elever.*
  • Varje halvtimme delges ett tema vid fontänen. Totalt fem teman!
  • Efter sista uppdraget väljer gruppen ut de tre bästa bilderna som skickas till *admin*. Bilderna publiceras på vår skolsida!

Tre gemensamma och två unika teman för varje klass (Örebro Fotomaraton 2019):

TEMAN ONS EM (9C): Färgstark, Konstigt, Naturlig, Kladdigt, Cirkel
TEMAN TORS FM (9B): Triangel, Naturlig, Färgstark, Glad, Kladdigt
TEMAN TORS EM (9A): Leksak, Kladdigt, Färgstark, Fyrkant, Naturlig

*Ett alternativ för att alla ska få mötas är att skapa nya grupper inför varje nytt tema, men det kan lätt bli rörigt … tror jag …

Instruktioner till eleverna:

Att upptäcka sin stad genom kameralinsen

Resurser:
Örebro Fotomaraton
Stockholm Fotomaraton
Mölndal Fotomaraton
Sundsvall Fotomaraton

Det finns många fler!

Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström