Märkt: utvärdering

Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström

Det är mumsigt att läsa!

Flera gånger per termin lyssnar jag på elevernas läsning i klassrummet (när de läser enskilt eller i par) och under flera år har jag samtalat enskilt med varje elev om läsvanor och inställning till läsning i början av årskurs 7. Nytt för detta läsår är att jag följer upp samtalet i höstas med ett nytt nu, nästan ett läsår senare. Denna gång använder jag några sidor ur Narnia som vi precis har läst och lektionstiden elevens val då jag inte har någon undervisning. Jag lyssnar på hur eleverna tekniskt läser, till exempel om de kan dela upp ord i stavelser och korrigera sig själva, och uppfattar innehållet i texten. Jag noterar hur de klarar av utvalda långa ord, samt ord som de inte känner till sedan tidigare. Eleverna berättar också om sina läsvanor hemma och graderar sin inställning till läsning. Proceduren tar cirka 6-10 minuter/elev. Det är tidskrävande och är knappast genomförbart, men önskvärt, att göra med alla årskurser och elever. Men kanske något man egentligen skulle prioritera på en skola? Alltså, skapa förutsättningar för lärare i svenska att genomföra den här typen av samtal med alla elever på en mer övergripande organisatorisk nivå. Förekommer detta på skolor?

Flera elever har tagit kliv under läsåret, inte bara lästekniskt, utan framförallt vad gäller inställning till läsning. Glädjande nog har upplevelsen av läsning blivit starkare och mer positiv under läsåret hos många elever.

I början av årskurs 7 hade en elev problem med sin läsning och vår lässtund i höstas fick avbrytas efter halva den tänkta läsningen. Eleven sa då: Jag hatar att läsa! Det är det värsta jag vet! 

Idag berättar eleven att hen har tränat hemma under läsåret. Eleven använder en app i telefonen som lässtöd (och följer med i texten). Vi har ju också läst en hel del i skolan och pratat och skrivit om det vi har läst. Eleven har också haft och gjort några läsläxor. Eleven:

läser nu hela den tänkta texten, stora delar med flyt,
pausar vid långa ord och stavelseläser,
korrigerar sig själv när det blir fel,
återger händelseförloppet,
och analyserar textens delar.

Jag frågar vilken av böckerna som vi har läst under året, bland annat Mördarens apa, Narnia, Sanningar om maneter och En ö i havet, som eleven har tyckt mest om. Eleven svarar:

Det är nog En ö i havet. Man kan föreställa sig hur de små flickorna måste ha haft det. Att komma helt ensamma till en främmande plats. Det var spännande att läsa om! Sen är den ju en del av vår historia också. Man får lära sig hur det var, för barn till exempel, under andra världskriget.

Eleven får till sist gradera sin inställning till läsning på en skala 1-5 där 1=astråkigt och 5=superkul. I höstas var det tveklöst en 1:a. Idag är inställningen 2,5. Eleven känner själv att något har förändrats, sträcker stolt på sig, reser sig och går iväg, vänder sig om och avslutar med:

Det är mumsigt! (sagt med dagens största leende)

Sådana här ögonblick är unika för läraryrket. Jag sitter kvar en stund och bubblar inombords. Samlar mig – nästa elev! Vad kommer jag att få reda på nu månntro?Självförtroende med att kunna läsa - Fredrik Sandström

Skolan: igår, idag, imorgon

Skolan har under lång tid sett likadan ut och förändrats väldigt mycket. Det kanske mest påtagliga är hur synen på barn har förändrats genom historien. Hierarkin ser helt annorlunda ut idag jämfört med 50 och 100 år sedan. Jag vill att eleverna ska se på skolan, eleven och läraren i ett historiskt perspektiv, fundera på hur de själva ser på dagens skola och framtidens (till exempel vad de anser om omdömen i ”ordning och uppförande”). Vi gör det genom en historisk tillbakablick, några noveller som utspelar sig i skolan och delvis ger en bild av tiden, samt i uttrycket ”skolan i bild” i form fotografier, serier och kortare texter.

Introduktion: Att vara barn för 100 år sedan (tom 11:45)
Lärare har många gånger filmatiserats. Jag berättar om den kanske mest klassiska: Fusk min herre (Hets, 1944)
Hur skildras skolan, lärare och elever i filmer och serier idag?

Texter om skolan från olika tider

1800-talet: Från husförhör till folkskola
Tre berättelser från förr: Träskorna, Morsdagspresenten, Upptäcktsresande August

1920-talet: Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg

Vi pratar om texten:

  • Varför var det så svårt för unga att flyga? Skillnaden mellan flickor och pojkar?
  • Pappan genomgår en stor förändring och går emot tidens normer. Hur kan det komma sig?
  • Vilken syn hade lärare på unga människor? Vilka möjligheter fanns att flyga i skolan?
  • Berta flög vidare. Leta tecken i texten som förklarar hur det var och blev möjligt.
  • Får du flyga i skolan? Är denna bild representativ för 1927 och/eller 2019? På vilka sätt?

En tanketext efter läsningen: Skriv dina tankar om valfri scen/citat ur boken.

1970-talet: Duell i sal 17 – Mikael Niemi. Vi talar om hämnd, våldet som lösning, manlighet, det fria 70-talet, en vuxenvärld som abdikerat, maktförskjutning och pennalism. Tanketexter som eleverna skriver: Välj en scen/citat ur texten som du resonerar om. Beskriv och analysera duellen som utspelar sig i salen/skolan.

1980-talet: 
Mattan – Annika ”Säkert” Norlin. Finns som radionovell här. En fantastisk novell som är djupt tragisk och samtidigt väldigt rolig. Om den är representativ eller inte för 80-talet låter jag vara osagt. Men jag tror vi alla kan känna igen både Stor-Eva och Frallan?

Avslutande uppgift: Skolan i bild

SANT ELLER FALSKT? Bland alla braskande rubriker och heta debattinlägg om svenska skolan idag, vad är sant, vad är falskt? Diskutera, fundera och skapa din bild av skolan. Bilder som Lärarstiftelsen sedan publicerar i en bildantologi – ett tidsdokument över skolan idag. Mer info finns här

VAD VILL DU VISA? Diskutera. Vilken är din upplevelse av skolan? Vad vill du berätta?

  • Positiv eller kritisk/negativ?
  • Om ämnen eller undervisningens innehåll?
  • Teoretiska eller praktiskt/estetiska ämnen?
  • Hur vi lär, t ex läser, pluggar, skriver och samtalar?
  • Om det sociala med skolan?

HUR vill du synliggöra din bild av skolan? Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestrip? Titta på några elevbilder om du vill.

Lärarens bilder av skolan

Läsa böcker tillsammans med andra skapar gemenskap

En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Klassuppsättningar när eleverna ska läsa samma bok

Från kaos till djävlar anamma

Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp. Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Därför är det inte så konstigt att det tar några veckor eller till och med månader innan det sätter sig en struktur och prägel i klassrummet. En sjua som jag nu undervisar hade inledningsvis svårt att:

  • Ta egna initiativ
  • Lita på sitt eget omdöme
  • Göra sitt bästa/anstränga sig
  • Förstå instruktioner i fler led än två (även om de fanns anslagna)
  • Fokusera under en hel lektion

I fredags gjorde vi en avslutande uppgift till en uppskattad bok, Narnia – Häxan och Lejonet. Eleverna skulle skriva sina tankar i FYRA delar: en kort sammanfattning (med stöd av kapitelrubrikerna, beskriva en karaktär (med stöd av en tankekarta) och hämta exempel ur boken av karaktärens egenskaper, ge boken ett omdöme/vad som var bra och mindre bra, samt välja ut en mening (om bokens huvudteman, t ex mod, lojalitet, svek, makt, tro och girighet) och resonera om den ur olika perspektiv. Efter inledande 20 minuter där jag sprang som en tätting mellan eleverna infann sig plötsligt ett lugn. Eleverna arbetade fokuserat de avslutande 30 minuterna med de FYRA uppgifterna.

Jag avslutade lektionen med att ösa beröm över elevernas insats. Eleverna hade med en positiv inställning, ambitioner, systematik och fokus lyckats formulera sina tankar om boken på ett inte tidigare visat sätt! Jag frågade eleverna: Vad hade hänt om vi gjort den här uppgiften på detta sätt för cirka åtta veckor sedan?

KAOS! svarade eleverna unisont och log.

De blev medvetna om sin egen resa. Hur inställning, ambition och fokus faktiskt påverkar både klimatet i klassrummet och den egna prestationen! Gott nog. Ett bra sätt att ta helg på! Så borde alla veckor avslutas! Nu är det en ny! Hur synliggör du dina elevers djävlar anamma?

Att utvärdera Läslyftet

Nu är vi igenom halva första modulen ”Samtal om text” i Arboga, där jag är handledare i två lärargrupper. Lärarna har läst, tänkt och resonerat om många kloka tankar, insikter och ideér. De har dessutom testat fyra aktiviteter med nya erfarenheter som följd. Hittills är tongångarna positiva, men såklart finns det en och annan konstruktiv tanke som gör att man som handledare får justera upplägget något. Vanligaste invändningarna hittills har varit konflikterna mellan:

  • Teori och praktik. Diskussionerna blir för teoretiska och vi kommer för långt ifrån ”huret”. Någon annan tycker att vi är för mycket i ”huret” och för långt ifrån teorin.
  • Egen praktik och cyklernas innehåll. Viktigt att diskutera sidospår för att det känns angeläget här och nu, men också viktigt att fundera på hur verksamheten kan utvecklas med stöd av aktuellt innehåll. Tiden räcker inte riktigt till både och… ibland…

Det är en svår balansgång att som handledare stundtals utmana och ibland provocera och samtidigt vara lyhörd och uppmuntrande. Det är också en grannlaga uppgift att veta hur mycket ”ny kunskap” jag som handledare kan föra in i gruppen, utan att bli mästrande och Bror Duktig. Öppna frågor är bra, men samtidigt som de får en att tänka till kan de också exponera tankar som läraren inte är redo att dela med sig av. Frågan är hur många frågor kollegiet orkar med av sorten:

  • Hur tänker du?
  • Vad menar du?
  • Vilka möjligheter ser du?
  • Vilka hinder ser du?
  • Vilka konsekvenser kan de få för…?
  • Kan du konkretisera?
  • Vilket är nästa steg?

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är TTT (tid till tanke). Jag som handledare har avsatt tid att förbereda träffarna. Det har deltagande lärare inte i samma utsträckning. Därför bör handledaren ta hänsyn till detta genom att vara lyhörd på var samtalen landar och låta det vara utgångspunkten i vilka frågor som därefter ställs. Det kan finnas en inneboende konflikt i Läslyftets upplägg med det stundtals höga tempot och möjligheten att stanna upp där det kanske skulle vara bra att få göra det. Att hitta balansen mellan gas och broms helt enkelt. Men enkelt är det inte.

Deltagande lärare har svarat på en enkät. Den ger alla möjlighet att tycka till (om man inte vill göra det muntligt) och samtidigt får jag en indikation på hur lärarna upplever träffarna. Svaren går också utmärkt att använda som samtalsunderlag för hur vi tillsammans lägger upp resten av träffarna (t ex utifrån ovan nämnda ”konflikter”). Här är enkäten. Feel free to copy!

Eleverna utvärderar min undervisning

Nyligen fick mina nior fundera på de tre åren vi haft tillsammans. För det första ville jag ta reda på vilka ord de förknippar med ämnet och på så sätt försöka få elevernas bild av vad ämnets kärna är (eller har varit). Första frågan löd Vilka ord förknippar du starkast med ämnet svenska? Eleverna fick välja ut enstaka ord och de infogades i en Answergarden.
Vilka ord förknippar du med ämnet svenska-

Glädjande nog påminner elevernas bild om den som jag har (läs tidigare inlägg Svenska – ämnets kärna). Den andra frågan Vad har du lärt dig ställde lite högre krav på eleverna. Det är ganska svårt att i detalj redovisa vad ett processämne som svenska har gett. Men även här kunde eleverna redovisa en hel del relevanta saker som: att läsa bättre, argumentera, diskutera, skriva resonerande texter, redovisa åsikter, hänvisa till källor, skriva noveller och brev, den röda tråden, liknelser, synonymer, problem i världen, historia i litteraturen, granska texter, olika sätt att beskriva (perspektiv), bättre ordförråd, bedöma arbeten, texters uppbyggnad och dramaturgi. Så långt, allt väl.

Vad kan bli bättre?

Den tredje och sista frågan löd Vad kan utvecklas i undervisningen? Eleverna funderade, resonerade och skrev… ganska mycket till min fasa. Jäklar, blev den första tanken. Vad har jag gett mig in på? Men vill man utvecklas som lärare finns det ju inget bättre sätt än att fråga eleverna hur de upplever undervisningen. Så… de mest frekventa synpunkterna tillsammans med mina tankar kommer här…

ELEVERNA VILL VARA MED OCH VÄLJA LITTERATUR

Ungefär hälften av eleverna anser att de haft för lite att säga till om vad gäller val av litteratur. Japp, så är det. Guilty! Eftersom ämneslaget till stor del under tre års tid förändrat hela upplägget och undervisningen i svenska, bland annat med gemensam litteratur som satts in i tydliga sammanhang, med uppgifter som varit meningsfulla och angelägna så har elevinflytandet varit väldigt begränsat. Det visar sig tydligt nu vad eleverna tycker om det. Lösningen är ju förhållandevis enkel. Variera med litteratur som läraren väljer och böcker som eleven själv får välja. Enda kruxet när eleven väljer själv är att det inte lika enkelt går att vara en del av läsprocessen som lärare då alla elever läser olika böcker. Läslogg med roliga, kreativa, språkutvecklande och tankeväckande uppgifter kanske kan vara en lösning? Det går även att välja delar av textanalysen som är generella så att jag fortfarande kan modellera och skapa stödstrukturer som hjälper eleverna i sitt arbete med och om texten. En aktuell bok som vi hittat stöd i för vårt sätt att arbeta är Med läsning som mål. På ett enkelt och tydligt sätt klargörs vad som kännetecknar läsbefrämjande undervisning och just elevinflytande nämns som en av sju viktiga aspekter.

VI HAR GJORT SAMMA SAK… I TYP TRE ÅR…

En handfull elever tycker att jag kan variera undervisningen mera. Läsa, skriva, samtala, tänka…. i tre år. Ja, i praktiken ser det ju ut så. Även om jag har försökt paketera projekt med olika syften,  t ex Att skriva filmmanusMedierDilemman, Livets lotteri och Vilse, verkar eleverna genomskåda att det egentligen handlar om samma saker… att utveckla sitt språk och tänkanden i olika avseenden. Men variationens kraft ska inte underskattas. Andra ämnen har i sin natur kanske tydligare avgränsningar, t ex matematik med geometri, algebra och procent eller historia med olika epoker som vikingatiden, medeltiden och efterkrigstiden. Går det att använda andra ämnens uppdelning (och därmed per automatik få variation i ämnet) och överföra det till svenskan? Hmm… får klura vidare på hur det skulle kunna se ut…

MER HJÄLP

Några elever anser att de inte fått den hjälp de behövt. De vill ha hjälp att komma igång snabbare, stöd med hjälpmedel (t ex inlästa böcker) och strukturer som underlättar både läsande och skrivande. Med tanke på att några få elever får förhållandevis stor del av min tid tror jag knappast att lösningen ligger i att fördela tiden ännu mer till dessa elever. Då blir det helt enkelt inte över någon tid alls till övriga elever. Lösningen måste ligga i att fortsätta att hitta stödstrukturer som går att införliva i den ordinarie undervisningen, t ex i form av högläsning, modellerande (enligt cirkelmodellen), tydligt avgränsade uppgifter, elevexempel, begreppskartor och analysmodeller.

Det är inte lätt…

… att vara lärare. Yrket är otroligt komplext och svårt att bemästra. Man blir aldrig klar och hur man är gör finns det alltid något nytt att lära sig. Det är kanske därför det är så himla roligt 🙂

En lärare vars elever lär sig mycket

För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Dessa har jag kategoriserat under passande rubriker. Det blev tydligt vad mina elever tycker är viktigt, men det betyder inte att den ena är viktigare än det andra.

Alla elever svarade att läraren…

VARIERAR UNDERVISNINGEN

Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Tittar på filmer ibland. Inspirerar eleverna och gör lektionerna roliga. Diskutera är jätteviktigt. Små uppgifter inom området och stora ibland. Varierar sina arbetssätt. Till exempel hitta på nya sätt att lära ut och gör det på ett lite roligt/annorlunda sätt. Undervisning som eleverna fascineras av.

GÖR UNDERVISNINGEN INTRESSANT

Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. En lärare ska göra så att ämnet låter intressant, då blir det enklare för eleven att hålla fokus och lära sig om ämnet. Jag tycker att det är lättare att lära sig om läraren är kul och kreativ. Läraren ska vara inspirerande och ha roliga, men nyttiga lektioner.

Hälften svarade att läraren…

HJÄLPER ALLA ATT LÄRA SIG

Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Och om eleverna inte förstår försöker läraren förklara på ett annat sätt. Om en elev inte förstår ska läraren fortsätta hjälpa. Jag tycker hen ska vara uppmärksam så att eleverna hänger med och förstår.

ÄR TYDLIG

Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Läraren brukar också ha ordning och reda i klassrummet, alla ska lyssna och inte hålla på med annat. Läraren måste förklara utförligt och göra roliga saker. Vara tydlig när det gäller uppgifter (berätta tydligt vad man ska göra och när det ska vara klart).

Enstaka svarade att läraren…

TILLÅTER ELEVINFLYTANDE

Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Lärarna ska tänka på att fråga oss elever hur vi tycker vi lär oss bäst.

ÄR POSITIV INSTÄLLNING TILL MÄNNISKOR

Skratta åt sig själv när hen gör något tokigt eller roligt. Även att hen respekterar alla tycker jag är viktigt. Läraren med “duktiga” elever tror jag är väldigt positiv. Jag jobbar hellre när läraren är glad eftersom alla uppgifter då automatiskt blir roligare.

FÖRBEREDER SIG INFÖR LEKTIONEN (ÄMNESKOMPETENS)

Kunnig och ambitiös. Läraren måste ha förberett vad man ska göra. Jag tror även att läraren ska vara intresserad av ämnet den lär ut. En lärare ska vara förberedd och ha med material till lektionerna som eleverna kan arbeta med.

Vad tycker eleverna om min undervisning?

Nästa lektion fick mina elever fylla i ett enkelt formulär för att gradera hur de uppfattar min undervisning. Kategorierna ovan är något som jag och alla lärare kan tänka på och förbättra. För mig blev undersökningen tydlig. Eleverna tycker att det mesta fungerar bra, men det finns saker med enskilda elever som jag måste hitta bättre lösningar på. Generellt tycker klassen att mitt utvecklingsområde är elevinflytande. En tredjedel av klassen tycker att de sällan får möjlighet att påverka undervisningens innehåll och upplägg. Det blir en utmaning!

Om du är intresserad av formuläret, finns det här.