Märkt: utvärdering

Från kaos till djävlar anamma

Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp. Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Därför är det inte så konstigt att det tar några veckor eller till och med månader innan det sätter sig en struktur och prägel i klassrummet. En sjua som jag nu undervisar hade inledningsvis svårt att:

  • Ta egna initiativ
  • Lita på sitt eget omdöme
  • Göra sitt bästa/anstränga sig
  • Förstå instruktioner i fler led än två (även om de fanns anslagna)
  • Fokusera under en hel lektion

I fredags gjorde vi en avslutande uppgift till en uppskattad bok, Narnia – Häxan och Lejonet. Eleverna skulle skriva sina tankar i FYRA delar: en kort sammanfattning (med stöd av kapitelrubrikerna, beskriva en karaktär (med stöd av en tankekarta) och hämta exempel ur boken av karaktärens egenskaper, ge boken ett omdöme/vad som var bra och mindre bra, samt välja ut en mening (om bokens huvudteman, t ex mod, lojalitet, svek, makt, tro och girighet) och resonera om den ur olika perspektiv. Efter inledande 20 minuter där jag sprang som en tätting mellan eleverna infann sig plötsligt ett lugn. Eleverna arbetade fokuserat de avslutande 30 minuterna med de FYRA uppgifterna.

Jag avslutade lektionen med att ösa beröm över elevernas insats. Eleverna hade med en positiv inställning, ambitioner, systematik och fokus lyckats formulera sina tankar om boken på ett inte tidigare visat sätt! Jag frågade eleverna: Vad hade hänt om vi gjort den här uppgiften på detta sätt för cirka åtta veckor sedan?

KAOS! svarade eleverna unisont och log.

De blev medvetna om sin egen resa. Hur inställning, ambition och fokus faktiskt påverkar både klimatet i klassrummet och den egna prestationen! Gott nog. Ett bra sätt att ta helg på! Så borde alla veckor avslutas! Nu är det en ny! Hur synliggör du dina elevers djävlar anamma?

Att utvärdera Läslyftet

Nu är vi igenom halva första modulen ”Samtal om text” i Arboga, där jag är handledare i två lärargrupper. Lärarna har läst, tänkt och resonerat om många kloka tankar, insikter och ideér. De har dessutom testat fyra aktiviteter med nya erfarenheter som följd. Hittills är tongångarna positiva, men såklart finns det en och annan konstruktiv tanke som gör att man som handledare får justera upplägget något. Vanligaste invändningarna hittills har varit konflikterna mellan:

  • Teori och praktik. Diskussionerna blir för teoretiska och vi kommer för långt ifrån ”huret”. Någon annan tycker att vi är för mycket i ”huret” och för långt ifrån teorin.
  • Egen praktik och cyklernas innehåll. Viktigt att diskutera sidospår för att det känns angeläget här och nu, men också viktigt att fundera på hur verksamheten kan utvecklas med stöd av aktuellt innehåll. Tiden räcker inte riktigt till både och… ibland…

Det är en svår balansgång att som handledare stundtals utmana och ibland provocera och samtidigt vara lyhörd och uppmuntrande. Det är också en grannlaga uppgift att veta hur mycket ”ny kunskap” jag som handledare kan föra in i gruppen, utan att bli mästrande och Bror Duktig. Öppna frågor är bra, men samtidigt som de får en att tänka till kan de också exponera tankar som läraren inte är redo att dela med sig av. Frågan är hur många frågor kollegiet orkar med av sorten:

  • Hur tänker du?
  • Vad menar du?
  • Vilka möjligheter ser du?
  • Vilka hinder ser du?
  • Vilka konsekvenser kan de få för…?
  • Kan du konkretisera?
  • Vilket är nästa steg?

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är TTT (tid till tanke). Jag som handledare har avsatt tid att förbereda träffarna. Det har deltagande lärare inte i samma utsträckning. Därför bör handledaren ta hänsyn till detta genom att vara lyhörd på var samtalen landar och låta det vara utgångspunkten i vilka frågor som därefter ställs. Det kan finnas en inneboende konflikt i Läslyftets upplägg med det stundtals höga tempot och möjligheten att stanna upp där det kanske skulle vara bra att få göra det. Att hitta balansen mellan gas och broms helt enkelt. Men enkelt är det inte.

Deltagande lärare har svarat på en enkät. Den ger alla möjlighet att tycka till (om man inte vill göra det muntligt) och samtidigt får jag en indikation på hur lärarna upplever träffarna. Svaren går också utmärkt att använda som samtalsunderlag för hur vi tillsammans lägger upp resten av träffarna (t ex utifrån ovan nämnda ”konflikter”). Här är enkäten. Feel free to copy!

Eleverna utvärderar min undervisning

Nyligen fick mina nior fundera på de tre åren vi haft tillsammans. För det första ville jag ta reda på vilka ord de förknippar med ämnet och på så sätt försöka få elevernas bild av vad ämnets kärna är (eller har varit). Första frågan löd Vilka ord förknippar du starkast med ämnet svenska? Eleverna fick välja ut enstaka ord och de infogades i en Answergarden.
Vilka ord förknippar du med ämnet svenska-

Glädjande nog påminner elevernas bild om den som jag har (läs tidigare inlägg Svenska – ämnets kärna). Den andra frågan Vad har du lärt dig ställde lite högre krav på eleverna. Det är ganska svårt att i detalj redovisa vad ett processämne som svenska har gett. Men även här kunde eleverna redovisa en hel del relevanta saker som: att läsa bättre, argumentera, diskutera, skriva resonerande texter, redovisa åsikter, hänvisa till källor, skriva noveller och brev, den röda tråden, liknelser, synonymer, problem i världen, historia i litteraturen, granska texter, olika sätt att beskriva (perspektiv), bättre ordförråd, bedöma arbeten, texters uppbyggnad och dramaturgi. Så långt, allt väl.

Vad kan bli bättre?

Den tredje och sista frågan löd Vad kan utvecklas i undervisningen? Eleverna funderade, resonerade och skrev… ganska mycket till min fasa. Jäklar, blev den första tanken. Vad har jag gett mig in på? Men vill man utvecklas som lärare finns det ju inget bättre sätt än att fråga eleverna hur de upplever undervisningen. Så… de mest frekventa synpunkterna tillsammans med mina tankar kommer här…

ELEVERNA VILL VARA MED OCH VÄLJA LITTERATUR

Ungefär hälften av eleverna anser att de haft för lite att säga till om vad gäller val av litteratur. Japp, så är det. Guilty! Eftersom ämneslaget till stor del under tre års tid förändrat hela upplägget och undervisningen i svenska, bland annat med gemensam litteratur som satts in i tydliga sammanhang, med uppgifter som varit meningsfulla och angelägna så har elevinflytandet varit väldigt begränsat. Det visar sig tydligt nu vad eleverna tycker om det. Lösningen är ju förhållandevis enkel. Variera med litteratur som läraren väljer och böcker som eleven själv får välja. Enda kruxet när eleven väljer själv är att det inte lika enkelt går att vara en del av läsprocessen som lärare då alla elever läser olika böcker. Läslogg med roliga, kreativa, språkutvecklande och tankeväckande uppgifter kanske kan vara en lösning? Det går även att välja delar av textanalysen som är generella så att jag fortfarande kan modellera och skapa stödstrukturer som hjälper eleverna i sitt arbete med och om texten. En aktuell bok som vi hittat stöd i för vårt sätt att arbeta är Med läsning som mål. På ett enkelt och tydligt sätt klargörs vad som kännetecknar läsbefrämjande undervisning och just elevinflytande nämns som en av sju viktiga aspekter.

VI HAR GJORT SAMMA SAK… I TYP TRE ÅR…

En handfull elever tycker att jag kan variera undervisningen mera. Läsa, skriva, samtala, tänka…. i tre år. Ja, i praktiken ser det ju ut så. Även om jag har försökt paketera projekt med olika syften,  t ex Att skriva filmmanusMedierDilemman, Livets lotteri och Vilse, verkar eleverna genomskåda att det egentligen handlar om samma saker… att utveckla sitt språk och tänkanden i olika avseenden. Men variationens kraft ska inte underskattas. Andra ämnen har i sin natur kanske tydligare avgränsningar, t ex matematik med geometri, algebra och procent eller historia med olika epoker som vikingatiden, medeltiden och efterkrigstiden. Går det att använda andra ämnens uppdelning (och därmed per automatik få variation i ämnet) och överföra det till svenskan? Hmm… får klura vidare på hur det skulle kunna se ut…

MER HJÄLP

Några elever anser att de inte fått den hjälp de behövt. De vill ha hjälp att komma igång snabbare, stöd med hjälpmedel (t ex inlästa böcker) och strukturer som underlättar både läsande och skrivande. Med tanke på att några få elever får förhållandevis stor del av min tid tror jag knappast att lösningen ligger i att fördela tiden ännu mer till dessa elever. Då blir det helt enkelt inte över någon tid alls till övriga elever. Lösningen måste ligga i att fortsätta att hitta stödstrukturer som går att införliva i den ordinarie undervisningen, t ex i form av högläsning, modellerande (enligt cirkelmodellen), tydligt avgränsade uppgifter, elevexempel, begreppskartor och analysmodeller.

Det är inte lätt…

… att vara lärare. Yrket är otroligt komplext och svårt att bemästra. Man blir aldrig klar och hur man är gör finns det alltid något nytt att lära sig. Det är kanske därför det är så himla roligt 🙂

En lärare vars elever lär sig mycket

För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Dessa har jag kategoriserat under passande rubriker. Det blev tydligt vad mina elever tycker är viktigt, men det betyder inte att den ena är viktigare än det andra.

Alla elever svarade att läraren…

VARIERAR UNDERVISNINGEN

Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Tittar på filmer ibland. Inspirerar eleverna och gör lektionerna roliga. Diskutera är jätteviktigt. Små uppgifter inom området och stora ibland. Varierar sina arbetssätt. Till exempel hitta på nya sätt att lära ut och gör det på ett lite roligt/annorlunda sätt. Undervisning som eleverna fascineras av.

GÖR UNDERVISNINGEN INTRESSANT

Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. En lärare ska göra så att ämnet låter intressant, då blir det enklare för eleven att hålla fokus och lära sig om ämnet. Jag tycker att det är lättare att lära sig om läraren är kul och kreativ. Läraren ska vara inspirerande och ha roliga, men nyttiga lektioner.

Hälften svarade att läraren…

HJÄLPER ALLA ATT LÄRA SIG

Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Och om eleverna inte förstår försöker läraren förklara på ett annat sätt. Om en elev inte förstår ska läraren fortsätta hjälpa. Jag tycker hen ska vara uppmärksam så att eleverna hänger med och förstår.

ÄR TYDLIG

Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Läraren brukar också ha ordning och reda i klassrummet, alla ska lyssna och inte hålla på med annat. Läraren måste förklara utförligt och göra roliga saker. Vara tydlig när det gäller uppgifter (berätta tydligt vad man ska göra och när det ska vara klart).

Enstaka svarade att läraren…

TILLÅTER ELEVINFLYTANDE

Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Lärarna ska tänka på att fråga oss elever hur vi tycker vi lär oss bäst.

ÄR POSITIV INSTÄLLNING TILL MÄNNISKOR

Skratta åt sig själv när hen gör något tokigt eller roligt. Även att hen respekterar alla tycker jag är viktigt. Läraren med “duktiga” elever tror jag är väldigt positiv. Jag jobbar hellre när läraren är glad eftersom alla uppgifter då automatiskt blir roligare.

FÖRBEREDER SIG INFÖR LEKTIONEN (ÄMNESKOMPETENS)

Kunnig och ambitiös. Läraren måste ha förberett vad man ska göra. Jag tror även att läraren ska vara intresserad av ämnet den lär ut. En lärare ska vara förberedd och ha med material till lektionerna som eleverna kan arbeta med.

Vad tycker eleverna om min undervisning?

Nästa lektion fick mina elever fylla i ett enkelt formulär för att gradera hur de uppfattar min undervisning. Kategorierna ovan är något som jag och alla lärare kan tänka på och förbättra. För mig blev undersökningen tydlig. Eleverna tycker att det mesta fungerar bra, men det finns saker med enskilda elever som jag måste hitta bättre lösningar på. Generellt tycker klassen att mitt utvecklingsområde är elevinflytande. En tredjedel av klassen tycker att de sällan får möjlighet att påverka undervisningens innehåll och upplägg. Det blir en utmaning!

Om du är intresserad av formuläret, finns det här.

Konsten att ställa frågor

Ser fantastiska Cate Blanchett och Christian Bale i I´m not there och sitter och tänker på… skolan! Den frustration som Blanchett & Bale gestaltar i sina porträtt av Bob Dylan kryper in under skinnet på mig. Dylan blir ställd mot väggen och överöses med frågor från omgivningen som är både krävande och förmanande….

IMG_3418

Samma känsla har förmodligen några elever i varje klass. Det märks kanske på elevens beteende med hög frånvaro, sena ankomster, passivitet, tystnad, utåtagerande, svårigheter att komma igång eller att slutföra uppgifter. Eleven får då och då säkert frågor som Varför har du inte och borde du inte…

Om en elev av någon anledning inte deltar i undervisningen vill jag ta reda på varför. Har jag varit otydlig? Förstår eleven i vilket sammanhang lärandet äger rum i? Känns undervisningen angelägen? Är kraven för högt ställda? Är upplägget mindre passande? Vill eleven jobba ensam eller tillsammans med andra?  Är något svårt för eleven? Sviktar dagsformen eller är eleven i en djupare personlig svacka? Hur kan vi i så fall lägga upp undervisningen?

IMG_3419

… säger Dylan i samma film. Vi ställer ganska höga krav på våra elever. Eleverna ska läsa, förstå, tänka, skriva, analysera och reflektera i mitt och ett tiotal andra ämnen. De ska göra kopplingar i tid och rum, till sig själva och andra fiktiva och levande varelser. De ska gestalta och förstå metaforer, läsa mellan raderna, skapa inre bilder och reflektera över sitt eget lärande.

Har jag gett alla mina elever de förutsättningar de behöver för att lära sig? En smärtsam, men ack så nödvändig fråga att ställa till sig själv då och då… Vilken tur att det är återstår en hel termin av läsåret och en livstid i yrket!

Det är en konst att ställa frågor. Till sin egen undervisning. Till eleverna. Det ger förmodligen mer att fundera på vilka sorts frågor man vill ställa, än de man vill undvika. Men ibland funkar det bra, iallafall för mig, att även fundera på vilka frågor man inte vill ställa. I klippet finns det många sådana… och alldeles underbara svar av Dylan:

 

 

 

Hur gör en elev som lär sig mycket?

Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Eleverna skrev riktigt bra texter med otroligt insiktsfulla tankar. Syftet uppnått. Eleverna tänkte till om hur andra gör för att lära och om de själva använder sig av liknande strategier. Jag kategoriserade elevernas tankar så att vi kan återvända till dessa strategier vid utvalda tillfällen under nästa termin. Ett urval av elevsvar:

DELTAR AKTIVT

Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Det syns i ögonen. Eleven deltar i alla typer av uppgifter. Eleven gör det vi ska göra. Eleven räcker upp handen och visar att den vill delta. Eleven svarar på frågor.

STÄLLER FRÅGOR

Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven frågor också om hjälp.

LYSSNAR

Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Lyssnar på både elever och läraren.

AMBITIÖS – GÖR SITT BÄSTA

Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Det syns tydligt då eleven ofta skriver dubbelt så mycket som andra.

FOKUS

Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven fokuserar och koncentrerar sig bara på sig själv och på uppgiften.

TROR PÅ SIG SJÄLV

Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra.

POSITIV ATTITYD – SER TILL ATT HA ROLIGT

Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.

Uppföljning

Jag ställde följdfrågan Hur många av strategierna är kopplat till om man har fallenhet för något eller inte? Eleverna svarade blixtsnabbt Inga. På följdfrågan vilka som har möjlighet att använda sig av strategierna svarade de naturligtvis alla. Eleverna funderade på i vilken grad de själva använder ”framgångsstrategierna”. Eleverna svarade i Mentimeter som sammanställde klassens resultat. Fundera på i vilken grad du tycker att du själv använder dig av dessa strategier. Använd en skala 1-5, där 1 är inte alls och 5 är ofta. Resultatet:

8A

Siffran blev en ganska bra temperaturmätare för klassens aktivitet i klassrummet. Detta ska vi följa upp regelbundet. Förhoppningsvis kan vi hjälpas åt att fokusera på det som fungerar och att det smittar av sig. Siffran är förhållandevis hög och den överensstämmer väl med hur gruppen fungerar. De är aktiva och med på de mesta. Det ska bli spännande att se om siffran ökar och hur andra lärare upplever gruppen under nästa termin. Fortsättning följer…

Det kan också vara ett stöd för läraren att fånga upp elever som graderar sig själv lågt. Då kan läraren i ämnet tillsammans med eleven fundera på varför det är så och försöka hitta vägar att öka aktiviteten i klassrummet.

Första trevande försöken mot beprövad erfarenhet…

För några dagar sedan testade jag en lektionsform som byggde på högt tempo och varierade uppgifter i Den knäppa lektionen om tandborstens betydelse. Eleverna skulle under kort tid lösa sex utmanande skrivuppgifter. Min upplevelse var att eleverna presterade bättre än vanligt, både mängd och kvalitet. Men hur upplevde eleverna lektionens form och framförallt hur tänker eleverna kring sitt eget lärande? Vad var det som gjorde att de presterade bra? Är de ens medvetna om sin prestation?

Jag ställde några enkla frågor i Google formulär, som för övrigt är ett mycket enkelt och starkt verktyg att skapa enkäter i. Dessutom sammanställer verktyget elevernas svar i tydliga diagram så att resultatet blir enkelt att överblicka och analysera. Självklart följde jag upp elevernas svar med att prata med eleverna, men dessa samtal återger jag inte (för enkelhetens skull).

Så här svarade eleverna i 8A angående prestationen:
resultatSex elever anser att de presterade mer text än vanligt och fyra elever mindre än vanligt. Vad gäller texternas kvalitet är det tre elevers uppfattning att de lyckades bättre än vanligt och tre som lyckades sämre. Naturligtvis finns det flera parametrar som är vanskliga ur ett vetenskapligt perspektiv (t ex ”mer än vanligt” och ”sämre än vanligt” – vad är vanligt?), men resultatet ger ändå tillsammans med mina observationer ett underlag som är intressant att fundera vidare på.

Elevernas svar i fritext – Vad som gjorde lektionen bra:

  • Att vi fick skriva om Tintin och Haddock – 3 elever
  • Att den var rolig och lite annorlunda – 3 elever
  • Det var ganska roligt att reflektera om en sådan enkel sak som tandborsten – 2 elever
  • Det var roligare när det inte var speciellt seriöst – 2 elever
  • Jag gillade att lektionen var så speciell, det var ingenting jag kunnat förutspå innan lektionen. Det var roligt och lite knäppt.
  • Att den var rolig och att man fick träna på många olika saker. Det var också bra att vi fick ganska lite tid på oss för då ser man hur mycket man klarar av att skriva.
  • Jag tyckte att det var kul att kunna skriva och sina egna tankar. Men det är kul att skriva berättelser också.

Vad som var mindre bra:

  • Den korta tiden – 2 elever
  • Att vi skrev om en tandborste – 2 elever
  • När vi skulle skriva dialog.
  • Att det var så mycket saker man skulle skriva om, men det gick bra ändå.
  • Jag tyckte inte om hur du gick igenom uppgifterna. Jag tycker att du skulle ha beskrivit det bättre skriftligt istället för att berätta högt i klassen.

Att fundera vidare på…

Eleverna verkade gilla både formen och innehållet, men som alltid att smaken är delad. En annan reflektion är att några gillade den tajta tidsramen och andra inte. Slutsatsen blir därför att variation är alltid bra vad gäller form, innehåll och tidsram. En sak som är intressant är att eleverna inte riktigt är medvetna om sin prestation. Det får vi göra synligt i nästa lektion!