Märkt: Google

Ordning och reda i planeringen

Vårt ämneslag träffas en gång i veckan (utöver schemat). Vi tycker att det är värdefullt att delge varandra idéer, hur olika läs- och skrivprojekt fortlöper och inte minst för att samtala om litteratur och andra texter som vi kan tänkas använda i undervisningen. Vi har alltid en dagordning som alla kan fylla i inför träffen (ett öppet Googledokument). I samma dokument finns det länkar till den gemensamma litteraturlistan (ett lässchema där vi får överblick över skolans gemensamma klassuppsättningar) och till de läs- och skrivprojekt vi använder:

Planera gemensamt

I dokumentet med läs- och skrivprojekt finns delar av det material som används i undervisningen (t ex romaner, ljud, filmer, noveller, aktiviteter, uppgifter) listade. Så här kan det se ut:

Mer detaljerade planeringar (t ex med instruktioner, frågor till texter och skrivuppgifter) har vi på våra individuella sidor på en skolgemensam (öppen) portal så att vi enkelt kan ”låna” av varandra.

Att fundera på

Hur organiserar du/ni undervisningens innehåll? Analogt och/eller digitalt?
Hur skapar du/ni en tydlig och synlig struktur/hierarki i gemensamma planeringar/dokument?
Hur gör du/ni för att dela undervisningsmaterial?

Brevromanen i nytt format – Chattnovellen

Jag visade min närmaste kollega appen Stories by Storytel och hur man kan skapa egna chattnoveller mellan två personer i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. Han svarade med tre korta fraser som inom loppet av tre sekunder tog oss båda med på känsloresan ”från nyfiket glada till uppgivet trötta”:

Det är ju som brevromanen… fast kortare… jaha, där också…

Så kan vi förstås välja att se det, som i Bradburys Fahrenheit 451, där människorna inte längre orkar ta del av fullängder utan nöjer sig med att läsa tablåer, rubriker och sammanfattningar. Men vi vill ändå tro att det kan finnas något roligt, kreativt, språkutvecklande och spännande att utforska här. Om inget annat för att locka till vidare läsning och skrivande. I appen Text Message Chat Video Maker går det hyfsat snabbt att lägga till text, bilder och textrutor. Det är enkelt att spara och går att ladda ned filmfilen lokalt och till Google Drive. Jag slängde ihop en konversation för att kunna visa eleverna hur det funkar… jag kallar den…

KOLLEGOR 🙂

Texten handlar om två lärare som jobbar på Gäddgårdsskolan i Arboga.

PS! Det är ju förstås ingen novell, bara ett exempel på de funktioner som finns i appen (och ett försök att skriva något roligt om två personer som eleverna känner till).

Tio över ett – Ett läsprojekt

Inför läsning av romanen placerar jag in Kiruna geografiskt. Hur långt är det egentligen till Kiruna? Fram med Google maps:

Läsa Tio över ett i ett sammanhang - Ett läsprojekt om Kiruna
Vidare berättar jag kort om gruvnäringen i Sverige ur ett historiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv genom gruvorna i Falun (koppar), Sala (silver), Skellefteå/Boliden (guld) och såklart Kiruna (järn). Vi läser artikeln Det här borde du veta om stadsflytten i Kiruna och tittar på några filmer om den planerade och påbörjade stadsflytten:

Vi samtalar om vilken betydelse en plats och olika byggnader i ens omgivning kan ha.

VI BÖRJAR LÄSA

Jag högläser bokens inledande kapitel. Eleverna läser några kapitel tillsammans i par. Därefter läser de enskilt. Några kapitel får eleverna i läsläxa. Tillsammans hjälps vi åt att rubricera kapitlen (för att göra det lättare att komma ihåg handlingen). Vi samlar förslagen i ett Googledokument:

Medan eleverna läser gör de små noteringar på Post-it-lappar och klistrar in dem i boken på några valfria ställen. Elevernas anteckningarna kan vara frågor, sådant som är viktigt, något de blir berörda av eller inte förstår. Eleverna samtalar med varandra i mindre grupper om vad det har noterat. Därefter följer ett boksamtal baserat på citat ur bokens första hälft. Jag gör alla frågor i Google presentationer (placera muspekaren på presentationen nedan och klicka för att få fram frågorna).

STOPP 1: BOKSAMTAL & TANKESKRIVA

Efter samtalet får eleverna välja ett citat som de tankeskriver om – antingen fritt eller utifrån frågorna. Nu får de också möjlighet att skriva om saker som de har ”lappat” i texten.

STOPP 2: TANKESKRIVA & SAMTAL

Vi läser vidare och efter ytterligare ca 75 sidor gör vi nästa stopp. Denna gång får eleverna skriva först och samtala sen. Eleverna väljer en av nedanstående frågeställningar (A, B eller C). Frågornas färger är kopplade till kapitel i boken:

Eleverna väljer också en av dessa (A, B, C eller D):

STOPP 3: EFTER LÄSNINGEN

Vi läser ut boken under ett par lektioner parallellt med att eleverna finputsar sina texter (ovan). Sista samtalet och skrivaktiviteten handlar om bokens platser. Eleverna väljer tre av bokens centrala platser och funderar på:

  • Vad känner du till om platsen?
  • Hu förhåller sig Maja till platsen? Hur vet du det?
  • Vad kan platsen (och händelser förknippade med platsen) vara en bild för?

Platser som är viktiga: Stadskärnan (flytten av den), gruvan, Majas gata (och hem), biblioteket, skolan, naturen/fjället och hockeyhallen. Eleverna får lite hjälp på vägen av när de får höra hur jag tänker om:

FORTSÄTTNING FÖLJER…

Eleverna har efterfrågat att skriva berättelser. Jag tror det kan passa rätt så bra att göra det efter läsning, samtalande, tanke(skrivande) och analyserande av Tio över ett. Kanske någon elever plockar upp platsens betydelse eller bildspråket med naturen/miljön som en spegel eller kontraster som hopp/förtvivlan och rädsla/mod och hat/kärlek och glädje/sorg och trygghet/osäkerhet eller något annat som de har fastnat för i boken. Det finns många saker att inspireras av i boken. Det ska bli spännande att se vad eleverna hittar på!

Här finns ett Googledokument om du vill kopiera frågor eller annat ur upplägget

Specialtecken ger stöd

När vi läser eller lyssnar på en skönlitterär berättelse brukar jag synliggöra både handlingen och karaktärerna digitalt (längst upp i det dokument som alla uppgifter och frågor finns i). Karaktärerna får lite mer liv genom en liten minibild, specialtecken i Google dokument, och bilderna finns där som ett minnesstöd genom hela berättelsen. De kan såklart även användas när vi sammanfattar eller funderar på karaktärerna och deras inbördes relationer. Tabellen med kapitel fungerar på samma sätt.

Bildstöd till Mördarens apa - Av Fredrik Sandström
För att hitta Emojis och hundratals andra små figurer, klicka på ”Infoga” och välj specialtecken. Där kan du leta i kategorier eller fritextsöka.

Emojis i Google dokument - Fredrik Sandström

Elevexempel i en enkel produktion

Det är både roligt och angeläget att använda klassens elever som textmottagare. Texterna skrivs för att delge varandra tankar och känslor om något gemensamt upplevt. Det finns en mängd sätt att producera elevalster, från det enklaste att läsa upp eller anslå i klassrummet till mer avancerade digitala produktioner (skrivit om det tidigare i Att skriva för en mottagare). Elevtexterna blir viktiga på riktigt då de används i klassrummet. Dessutom kan eleverna bli inspirerade av varandra, både av innehåll och språk.

Här ett exempel där eleverna har samtalat och skrivit om en teaterföreställning som vi nyligen sett. Eleverna har bollat inferenser och kopplingar i tid och rum, liksom stora frågor som demokrati, övervakningssamhälle och yttrandefrihet, samt mindre frågor om vad som händer sen med de olika karaktärerna efter föreställningens slut. Föreställningen 2084 anspelar såklart på 1984 (Orwell) där ”Storasyster” styr och kontrollerar människornas tankar – aktuellt och angeläget om tidigare nämnda ämnena yttrandefrihet och kontroll, men även om propaganda, teknik och angiveri… bland annat! Många bra samtal och eftertänksamt skrivande!

Det tar ca 20 minuter att sammanställa ett litet häfte med delar av elevernas texter. Så här går jag tillväga:

  • Skapar ett Googledokument med så många rubriker som eleverna har berört olika områden i samtalen och skrivandet.
  • När jag läser elevernas texter (i det här exemplet har de skrivit under TRE rubriker/huvudfrågor) väljer jag en begränsad del av elevens svar och kopierar in den anonymt i mitt dokument. Det tar ca 30 sekunder/elevtext att kopiera och klistra in.
  • Jag fördelar elevsvaren någorlunda jämt under de TRE rubrikerna och försöker välja svar som kompletterar eller utmanar varandra.
  • Snyggar till texterna så att det ser snyggt ut!
  • In i kopieringsmaskinen – vips så förvandlas A4-sidorna till A5-format med häftad rygg (blir som ett litet häfte).
  • Jag högläser elevernas texter, ett ”område” i taget och parvis får eleverna resonera om frågorna en gång till, nu med ännu mer ”kött på benen”.
  • Eleverna får var sitt exemplar såklart!
  • Eleverna ges möjlighet att bearbeta sin egen text och fylla på med nya tankar.

Oavsett form för publikationen tillfrågas eleverna i efterhand, alternativt meddelas före vad som publiceras (även när, var och hur). När eleverna blir vana att dela texter med varandra (på många olika sätt) är det en enorm tillgång i undervisningen. Och fantastiskt roligt!

Presentera vad, varför och hur

Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt. Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen.

Alla lärare planerar i Googledokument som eleverna når via en enkel bloggportal. En startsida (ett Googedokument) för en lärare kan se ut så här:
För att komma till rätt planering klickar eleverna på sin klass och ett nytt dokument med aktuellt arbetsområde finns därmed tillgängligt. Där får eleverna veta vad som ska göras, vad de tränar på, samt information om eventuella läxor och inlämningsuppgifter.

På klassens övergripande sida finns ytterligare en länk till en detaljerad planering (i ett tredje Googledokument). Den planeringen består av arbetsbeskrivningar, frågor, elevexempel, bilder, presentationer, filmer och…. allt som ingår i undervisningen. För att skapa struktur i dessa dokument använder jag bland annat indexering. Läs mer här: Struktur med index, länkar och slides

Fördel med denna struktur är att hierarkin blir tydligare. Nackdelen är att antalet klick för att nå uppgifter blivit tre istället för tidigare två. Svårt det här! Hur kommunicerar ni undervisningens innehåll digitalt? Gör ni likadant på skolan? I ämneslaget? Har ni frågat eleverna hur de upplever olika lärares sätt att presentera undervisningen digitalt? För- och nackdelar med olika sätt?

Struktur med index, länkar och slides

Ett längre gemensamt läsprojekt består ofta av många både stora och små uppgifter. Det blir snabbt svårt att hålla ordning på dokument, frågor och svar, både för läraren och eleverna. Tidigare har jag från en huvudsida med hjälp av andra dokument länkat till just stora och små uppgifter. Problemet är bara att det blir så många dokument och en svår gränsdragning vilka uppgifter som verkligen ”förtjänar” ett eget dokument.

Därför samlar jag numera ALLT i samma dokument. Styckeinledning hjälper föga då antalet stycken snabbt blir många. Då kan en enkel tabell underlätta läsbarheten. Men huvudproblemet är att det blir väldigt mycket information, ofta flera sidor. För att det ska bli enklare att navigera i dokumentet infogar jag bokmärken som jag länkar till i ett index på dokumentets förstasida. En förstasida som jag försöker hålla så ren som möjligt. Där ska övergripande saker om boken finnas med. På förstasidan finns också länkar till de boksamtal jag planerat. Boksamtalen genomförs med stöd av en presentation (Google såklart – jag använder aldrig Powerpoint eller KeyNote). Det lämpar sig utmärkt då en slide avgränsar mycket bättre än en del av ett vanligt textdokument. Jag kan också infoga bilder och filmklipp på ett enkelt sätt.

Vill du ta del av min planering för Flugornas herre finns den här. Jag gjorde ungefär hälften av de aktiviteter jag hade tänkt. Det var första gången jag läste boken med mina elever så det finns säkert en hel del fel och tokigheter i upplägget. Det brukar ju rätta till sig nästa gång man använder det. Ni kan ju också titta in i länken för att se hur just förstasidans index ser ut och hur boksamtalens upplägg kan konstrueras i en presentation.

Det bästa sättet att bli bättre på att skapa struktur i sin planering och hur den presenteras? Fråga eleverna hur de upplever dina upplägg 🙂

Bildstöd under läsning

Jag gör alltid två saker när jag läser en skönlitterär bok. Jag skapar kartor, ibland som inre bilder och vid komplex handling och/eller ett omfattande persongalleri ritar jag dem på ett papper:

  1. En geografisk karta över var handlingen utspelar sig. Det spelar ingen roll om det är en verklig historia eller en fantasihistoria som i Bilbo eller Sagan om ringen (där serverar Tolkien iofs läsaren en karta… som vid läsning studerades ingående och ofta!).
  2. En karta över hur människor i boken hör ihop med varandra (och inte).

Bilderna hjälper mig att skapa en struktur över hur karaktärerna förhåller sig till varandra, förändrar och utvecklar både personlighet och relationer. Den geografiska kartan hjälper till att ”hänga upp” händelser på fysiska platser. Det blir enklare att komma ihåg olika episoder ur boken och skapa en kronologi.

Två verktyg för att ge eleverna detta stöd är Google Maps (om det är en bok som utspelar sig i den ”verkliga” världen) och Canva (för att skapa släkt- och relationsträd). En klass läser just nu Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad) och då kan bilderna se ut så här:

Det går förstås lika bra att rita både karta och persongalleri på tavlan i klassrummet. Fördelen med att publicera dem digitalt är att de finns som stöd även vid läsning hemma.

Langers faser med digitala verktyg

Läslyftet avslutades med att vi kopplade läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg. Med förhållandevis få verktyg kan läraren skapa möjligheter för både lärare och elev att planera, presentera, producera och kommunicera undervisningens innehåll. På bilden nedan har texten och aktiviteterna inget direkt samband med varandra utan fungerar mer som en illustration hur verktygen kan kopplas till Langers olika faser. En digital version av strukturen där det finns en hyfsad röd tråd finns här: Läslyftet med digitala verktyg. Hur går det då att koppla Langers faser till olika verktyg?

  • Orienteringsfasen: För att koppla på elevernas läshjärnor kan läraren använda filmer, bilder och elevernas egna ord som ingång för att etablera ett sammanhang och intresse för den kommande texten. En förförståelse aktiveras.
  • Förståelsefasen: Ställa frågor som hjälper eleverna att röra sig i och genom texten för att förstå den. Varför inte lyfta valda citat som eleverna kan fundera på enskilt, i par och helklass? Istället för ett berg av text (och frågor) i ett vanligt dokument kan läraren presentera en del i taget i en presentation. Det avgränsar dessutom tiden. Eleverna vet hur lång tid de har på sig att diskutera varje fråga.
  • Återkopplingsfasen: Synliggöra elevernas tankar på gemensamma skrivytor. Använda dem i undervisningen. Elevernas svar kan sedan användas som inspiration, förebilder och minnesanteckningar.
  • Överblicksfasen: Skapa samtal och aktiviter (t ex skrivuppgifter) genom att göra kopplingar till andra texter, bilder och filmer. Aktiviteterna kan leda eleverna till andra sammanhang eller att se generella mönster.

Om ni blir nyfikna på Filosofiska rummet och Superhjälteuppdraget finns Malin Larssons idéer här:
Filosofiska rummet & Skicka vidare.