Märkt: Google

Specialtecken ger stöd

När vi läser eller lyssnar på en skönlitterär berättelse brukar jag synliggöra både handlingen och karaktärerna digitalt (längst upp i det dokument som alla uppgifter och frågor finns i). Karaktärerna får lite mer liv genom en liten minibild, specialtecken i Google dokument, och bilderna finns där som ett minnesstöd genom hela berättelsen. De kan såklart även användas när vi sammanfattar eller funderar på karaktärerna och deras inbördes relationer. Tabellen med kapitel fungerar på samma sätt.

Bildstöd till Mördarens apa - Av Fredrik Sandström
För att hitta Emojis och hundratals andra små figurer, klicka på ”Infoga” och välj specialtecken. Där kan du leta i kategorier eller fritextsöka.

Emojis i Google dokument - Fredrik Sandström

Elevexempel i en enkel produktion

Det är både roligt och angeläget att använda klassens elever som textmottagare. Texterna skrivs för att delge varandra tankar och känslor om något gemensamt upplevt. Det finns en mängd sätt att producera elevalster, från det enklaste att läsa upp eller anslå i klassrummet till mer avancerade digitala produktioner (skrivit om det tidigare i Att skriva för en mottagare). Elevtexterna blir viktiga på riktigt då de används i klassrummet. Dessutom kan eleverna bli inspirerade av varandra, både av innehåll och språk.

Här ett exempel där eleverna har samtalat och skrivit om en teaterföreställning som vi nyligen sett. Eleverna har bollat inferenser och kopplingar i tid och rum, liksom stora frågor som demokrati, övervakningssamhälle och yttrandefrihet, samt mindre frågor om vad som händer sen med de olika karaktärerna efter föreställningens slut. Föreställningen 2084 anspelar såklart på 1984 (Orwell) där ”Storasyster” styr och kontrollerar människornas tankar – aktuellt och angeläget om tidigare nämnda ämnena yttrandefrihet och kontroll, men även om propaganda, teknik och angiveri… bland annat! Många bra samtal och eftertänksamt skrivande!

Det tar ca 20 minuter att sammanställa ett litet häfte med delar av elevernas texter. Så här går jag tillväga:

  • Skapar ett Googledokument med så många rubriker som eleverna har berört olika områden i samtalen och skrivandet.
  • När jag läser elevernas texter (i det här exemplet har de skrivit under TRE rubriker/huvudfrågor) väljer jag en begränsad del av elevens svar och kopierar in den anonymt i mitt dokument. Det tar ca 30 sekunder/elevtext att kopiera och klistra in.
  • Jag fördelar elevsvaren någorlunda jämt under de TRE rubrikerna och försöker välja svar som kompletterar eller utmanar varandra.
  • Snyggar till texterna så att det ser snyggt ut!
  • In i kopieringsmaskinen – vips så förvandlas A4-sidorna till A5-format med häftad rygg (blir som ett litet häfte).
  • Jag högläser elevernas texter, ett ”område” i taget och parvis får eleverna resonera om frågorna en gång till, nu med ännu mer ”kött på benen”.
  • Eleverna får var sitt exemplar såklart!
  • Eleverna ges möjlighet att bearbeta sin egen text och fylla på med nya tankar.

Oavsett form för publikationen tillfrågas eleverna i efterhand, alternativt meddelas före vad som publiceras (även när, var och hur). När eleverna blir vana att dela texter med varandra (på många olika sätt) är det en enorm tillgång i undervisningen. Och fantastiskt roligt!

Presentera vad, varför och hur

Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt. Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen.

Alla lärare planerar i Googledokument som eleverna når via en enkel bloggportal. En startsida (ett Googedokument) för en lärare kan se ut så här:
För att komma till rätt planering klickar eleverna på sin klass och ett nytt dokument med aktuellt arbetsområde finns därmed tillgängligt. Där får eleverna veta vad som ska göras, vad de tränar på, samt information om eventuella läxor och inlämningsuppgifter.

På klassens övergripande sida finns ytterligare en länk till en detaljerad planering (i ett tredje Googledokument). Den planeringen består av arbetsbeskrivningar, frågor, elevexempel, bilder, presentationer, filmer och…. allt som ingår i undervisningen. För att skapa struktur i dessa dokument använder jag bland annat indexering. Läs mer här: Struktur med index, länkar och slides

Fördel med denna struktur är att hierarkin blir tydligare. Nackdelen är att antalet klick för att nå uppgifter blivit tre istället för tidigare två. Svårt det här! Hur kommunicerar ni undervisningens innehåll digitalt? Gör ni likadant på skolan? I ämneslaget? Har ni frågat eleverna hur de upplever olika lärares sätt att presentera undervisningen digitalt? För- och nackdelar med olika sätt?

Struktur med index, länkar och slides

Ett längre gemensamt läsprojekt består ofta av många både stora och små uppgifter. Det blir snabbt svårt att hålla ordning på dokument, frågor och svar, både för läraren och eleverna. Tidigare har jag från en huvudsida med hjälp av andra dokument länkat till just stora och små uppgifter. Problemet är bara att det blir så många dokument och en svår gränsdragning vilka uppgifter som verkligen ”förtjänar” ett eget dokument.

Därför samlar jag numera ALLT i samma dokument. Styckeinledning hjälper föga då antalet stycken snabbt blir många. Då kan en enkel tabell underlätta läsbarheten. Men huvudproblemet är att det blir väldigt mycket information, ofta flera sidor. För att det ska bli enklare att navigera i dokumentet infogar jag bokmärken som jag länkar till i ett index på dokumentets förstasida. En förstasida som jag försöker hålla så ren som möjligt. Där ska övergripande saker om boken finnas med. På förstasidan finns också länkar till de boksamtal jag planerat. Boksamtalen genomförs med stöd av en presentation (Google såklart – jag använder aldrig Powerpoint eller KeyNote). Det lämpar sig utmärkt då en slide avgränsar mycket bättre än en del av ett vanligt textdokument. Jag kan också infoga bilder och filmklipp på ett enkelt sätt.

Vill du ta del av min planering för Flugornas herre finns den här. Jag gjorde ungefär hälften av de aktiviteter jag hade tänkt. Det var första gången jag läste boken med mina elever så det finns säkert en hel del fel och tokigheter i upplägget. Det brukar ju rätta till sig nästa gång man använder det. Ni kan ju också titta in i länken för att se hur just förstasidans index ser ut och hur boksamtalens upplägg kan konstrueras i en presentation.

Det bästa sättet att bli bättre på att skapa struktur i sin planering och hur den presenteras? Fråga eleverna hur de upplever dina upplägg 🙂

Bildstöd under läsning

Jag gör alltid två saker när jag läser en skönlitterär bok. Jag skapar kartor, ibland som inre bilder och vid komplex handling och/eller ett omfattande persongalleri ritar jag dem på ett papper:

  1. En geografisk karta över var handlingen utspelar sig. Det spelar ingen roll om det är en verklig historia eller en fantasihistoria som i Bilbo eller Sagan om ringen (där serverar Tolkien iofs läsaren en karta… som vid läsning studerades ingående och ofta!).
  2. En karta över hur människor i boken hör ihop med varandra (och inte).

Bilderna hjälper mig att skapa en struktur över hur karaktärerna förhåller sig till varandra, förändrar och utvecklar både personlighet och relationer. Den geografiska kartan hjälper till att ”hänga upp” händelser på fysiska platser. Det blir enklare att komma ihåg olika episoder ur boken och skapa en kronologi.

Två verktyg för att ge eleverna detta stöd är Google Maps (om det är en bok som utspelar sig i den ”verkliga” världen) och Canva (för att skapa släkt- och relationsträd). En klass läser just nu Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad) och då kan bilderna se ut så här:

Det går förstås lika bra att rita både karta och persongalleri på tavlan i klassrummet. Fördelen med att publicera dem digitalt är att de finns som stöd även vid läsning hemma.

Langers faser med digitala verktyg

Läslyftet avslutades med att vi kopplade läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg. Med förhållandevis få verktyg kan läraren skapa möjligheter för både lärare och elev att planera, presentera, producera och kommunicera undervisningens innehåll. På bilden nedan har texten och aktiviteterna inget direkt samband med varandra utan fungerar mer som en illustration hur verktygen kan kopplas till Langers olika faser. En digital version av strukturen där det finns en hyfsad röd tråd finns här: Läslyftet med digitala verktyg. Hur går det då att koppla Langers faser till olika verktyg?

  • Orienteringsfasen: För att koppla på elevernas läshjärnor kan läraren använda filmer, bilder och elevernas egna ord som ingång för att etablera ett sammanhang och intresse för den kommande texten. En förförståelse aktiveras.
  • Förståelsefasen: Ställa frågor som hjälper eleverna att röra sig i och genom texten för att förstå den. Varför inte lyfta valda citat som eleverna kan fundera på enskilt, i par och helklass? Istället för ett berg av text (och frågor) i ett vanligt dokument kan läraren presentera en del i taget i en presentation. Det avgränsar dessutom tiden. Eleverna vet hur lång tid de har på sig att diskutera varje fråga.
  • Återkopplingsfasen: Synliggöra elevernas tankar på gemensamma skrivytor. Använda dem i undervisningen. Elevernas svar kan sedan användas som inspiration, förebilder och minnesanteckningar.
  • Överblicksfasen: Skapa samtal och aktiviter (t ex skrivuppgifter) genom att göra kopplingar till andra texter, bilder och filmer. Aktiviteterna kan leda eleverna till andra sammanhang eller att se generella mönster.

Om ni blir nyfikna på Filosofiska rummet och Superhjälteuppdraget finns Malin Larssons idéer här:
Filosofiska rummet & Skicka vidare.