Märkt: Padlet

Langers faser med digitala verktyg

Läslyftet avslutades med att vi kopplade läsning, skrivande och aktiviteter till olika digitala verktyg. Med förhållandevis få verktyg kan läraren skapa möjligheter för både lärare och elev att planera, presentera, producera och kommunicera undervisningens innehåll. På bilden nedan har texten och aktiviteterna inget direkt samband med varandra utan fungerar mer som en illustration hur verktygen kan kopplas till Langers olika faser. En digital version av strukturen där det finns en hyfsad röd tråd finns här: Läslyftet med digitala verktyg. Hur går det då att koppla Langers faser till olika verktyg?

  • Orienteringsfasen: För att koppla på elevernas läshjärnor kan läraren använda filmer, bilder och elevernas egna ord som ingång för att etablera ett sammanhang och intresse för den kommande texten. En förförståelse aktiveras.
  • Förståelsefasen: Ställa frågor som hjälper eleverna att röra sig i och genom texten för att förstå den. Varför inte lyfta valda citat som eleverna kan fundera på enskilt, i par och helklass? Istället för ett berg av text (och frågor) i ett vanligt dokument kan läraren presentera en del i taget i en presentation. Det avgränsar dessutom tiden. Eleverna vet hur lång tid de har på sig att diskutera varje fråga.
  • Återkopplingsfasen: Synliggöra elevernas tankar på gemensamma skrivytor. Använda dem i undervisningen. Elevernas svar kan sedan användas som inspiration, förebilder och minnesanteckningar.
  • Överblicksfasen: Skapa samtal och aktiviter (t ex skrivuppgifter) genom att göra kopplingar till andra texter, bilder och filmer. Aktiviteterna kan leda eleverna till andra sammanhang eller att se generella mönster.

Om ni blir nyfikna på Filosofiska rummet och Superhjälteuppdraget finns Malin Larssons idéer här:
Filosofiska rummet & Skicka vidare.

En lektion med digitala verktyg

En händelse och ett konstverk som naturligtvis kan ingå i ett större sammanhang. Inlägget är kortfattat för att visa hur strukturen och användandet av digitala verktyg kan se ut.  En 3D-version av Guernica (1937) väcker många tankar och kan användas när eleverna läser om mellankrigstiden och andra världskriget, men den kan säkert ingå andra sammanhang också, till exempel för att koppla till aktuella händelser (situationen i världen och mänskliga rättigheter).

En lektionsidé med digitala verktyg

  • Titta på filmen. Vilka tankar får du efter den? Vilka ord dyker upp i huvudet?
  • Samla ord i en Answergarden. Utmana eleverna att de ska samla 100 ord på fem minuter (brukar alltid fungera).
  • Kategorisera orden på valfritt sätt eller som läraren bestämmer, t ex i ordklasser.
  • Välj valfri del av konstverket (skärmdump).
  • Skapa en dikt (av de kategoriserade orden) som passar till bilden.
  • Kombinera text och bild i en Canva.
  • Publicera i en Padlet och ta del av varandras dikter! Tala och lyssna.

De digitala verktygen används för att presentera, producera, publicera och interagera.

Välj en scen som berör dig

Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). En fantastiskt gripande historia om Joakim, som har Down syndrom, och hans storebror Mikael. Mikael brottas med många känslor, till exempel en gränslös broderskärlek, men känner samtidigt en enorm frustration över att behöva anpassa sig efter en bror som är lite annorlunda.
joakim

Första fem minuterna är det några som fnissar till vid ett par tillfällen, men sista tio är det knäpptyst i klassrummet. Efter filmen sitter hälften av eleverna och snyftar, torkar tårarna och är alldeles varma inombords. Ni vet känslan när man hittat rätt. Eleverna får bland annat fundera på och samtala om:

  • Beskriv de båda bröderna INUTI (KÄNSLOR, EGENSKAPER, TANKAR, DRÖMMAR).
  • Förklara Mikaels dilemma.
  • Varför slår Mikael sin lillebror?
  • Den främmande killen säger ”Det var du som gjorde det”. Har killen något ansvar för det som Mikael gjorde?
  • Jämför med “Möss och människor” som har samma teman, lojalitet, rättigheter och skyldigheter. Berätta på vilket sätt det påminner om filmen du nyss sett.
  • Om Mikael hela tiden “tar hand om” sin bror sviker han sig själv. Om han går sin väg sviker han sin bror. Hur ska han göra?

På den sista frågan sa en elev: Han måste förklara för sin bror att han älskar honom hela tiden. Han finns där för honom, att han kan ringa eller skypa när han vill. Att han bär honom i sitt hjärta hela tiden även då de inte är nära varandra.

Välj en scen som berör dig

Eleverna väljer en bild/scen som illustrerar dilemmat och/eller som de blir berörda av. De kommenterar på vilket sätt den gör intryck och vi publicerar bilderna i en gemensam Padlet. Eleverna får därefter lyfta sina tankar i mindre grupper.
elevtankar

Filmen och upplägget, som såklart kan förenklas och fördjupas till exempel med kopplingar till diskrimineringsgrunder, passar både för grundskolan och gymnasiet. Här finns filmen. Ha näsduken nära!

Bokens karaktärer twittrar

Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet.

I första kapitlet av Torsdagsbarn drunkar nästan fyraåriga pojken Tin samtidigt som mamman ska föda barn nr fem i ordningen. Pappa Court och storasyster Harper 7 år (bokens berättare) är med när Tin räddar sig själv och griper tag i pappans hand i sista sekunden för att komma upp ur lerjordens slukande hål. Kapitlet slutar med att alla går och…

…. twittrar om upplevelsen! Vad skulle pappan, Harper och Tin själv skriva i en tweet om händelsen? Använd passande #

torsdagsbarntwitter

Eleverna måste fundera på hur karaktären är, i vilket tillstånd den befinner sig i och hur det kommer till uttryck i en kort text. Så här ”twittrade” några elever…. Tweets som eleverna senare får förklara och utveckla för varandra…

PAPPA COURT FLUTE

Hektiskt dag #4barnspappa #life
Kan knappt andas! Jag behövs överallt. Yngsta ungen dör nästan och frugan förlöser #Familjeliv
Jag har precis grävt fram Tin under en förbannad flod bädd. Och nu när Thora säger att det är dags också. #Helsike

HARPER FLUTE, 7 ÅR

Tappade bort min bror som och jag drunknade nästan #Skyldig
Min bror höll på att drunkna #Minpappaärenhjälte
Tappa bort brorsan idag #smart #ojdå

TIN FLUTE, 4 ÅR

dog nestan #Hej
Vattnet var kallt. Men nu är jag hemma igen #Dummavattnet
Jag drunknade nästan i lera. #Dummalera

Syfte

Att leva sig in i karaktärerna och deras situation. Läsförståelse. Språklig medvetenhet. Kreativt språkskapande… och roligt!
PS! Twittertexten är gjord på www.flamingtext.com

 

När det saknas kapitelrubriker…

Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. I exemplet nedan ska eleverna rubricera tre kapitel ur Torsdagsbarn och förklara hur de har tänkt kring sin rubriksättning.

Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass. Därefter får eleverna parvis fundera på vilket av alla förslag som passar bäst eller om det har dykt upp några nya förslag. Vi försöker enas och samlar varje kapitelrubrik i en enda lång lista (som senare kan användas som stöd för att till exempel sammanfatta hela texten). PADLET fungerar fantastiskt bra till den här sortens uppgifter (tidigare inlägg om PADLET – En vägg av intryck). PADLET är en gemensam skrivyta som inte kräver elevernas inloggning, bara en länk för att komma till ”samma” anslagstavla. Så här såg det ut i måndags när mina nior spånade kring några rubriker…. ur boken Torsdagsbarn:
Torsdagsbarn

Kapitelrubrikerna

Kapitel 1: Vilken helvetisk dag!
Kapitel 2: En ny familjemedlem
Kapitel 3: I underjorden
Kapitel 4: Mr Vandery Cable
Kapitel 5: Inte en penny

Ibland är det de enkla uppgifterna som fungerar bäst. Det här en en sådan. Testa gärna! Titta här om du vill veta hur du skapar en PADLET.

*Den observante ser att vi förväxlat numren på kapitlen… fort gjort när det saknas både rubriker och nummer på kapitlen!

Tålamod är en lärares bäste vän…

Tio veckor har passerat av läsåret som för mig bland annat inneburit ett möte med en helt ny klass. För just denna sjua har det varit nya möten med lärare, elever och skola. Ny dator också. Tusen intryck som ska värderas och sorteras. Vad är viktigt, extra viktigt och sådant man kan lägga undan? Blir det för mycket information riskerar allt att hamna i ”lägga-undan-högen”. Det visste jag ju… ändå hamnade mina elever i det läget när jag inledde första längre projektet med klassen.

En radioteater i åtta avsnitt. Inledande klipp från Det okända blev ingången… kul och spännande! Vi lyssnar på första avsnittet av radioteatern och eleverna är på banan. Lyssnandet följs upp genom att:

  1. Skriva en gemensam sammanfattning i Google Drive (varje elev med eget dokument)
  2. Svara på en fråga genom att samla ord i Answergarden
  3. Förutspå handlingen i en gemensam Padlet

Jag har inte fått mail! Hur gör jag ett dokument? Vad är ett bokmärke? Varför ska jag göra ett sådant? Hur gör jag det? Ska jag köra Safari eller Firefox eller Chrome? Vilken knapp ska jag trycka på? Hur blir det en skrivarruta? Ska jag skriva mitt namn? Jag kan inte… Jag ger upp…
Jag kan inte... jag ger upp...Det känns som tusen frågor på lika många tusendelar. Det här kommer aldrig att gå, hinner flimra förbi genom skallen flera gånger under lektionen. Likadant nästa… och nästa… och nästa… och… sedan blir frågorna färre och färre. Helt plötsligt behärskar eleverna de moment som bara för en kort tid sedan verkade omöjliga. Idag kan eleverna:

  • Spara bokmärken (för att hålla koll på viktiga sidor, t ex till gemensamma dokument)
  • Alternera webbläsare
  • Hitta länkar i skolportalen och delta i interaktiva lektioner (Padlet och Answergarden)
  • Skapa olika typer av bilder i Canva (med bild och text) och publicera bilderna
  • Leta bilder, ladda ned i önskad mapp och infoga i olika typer av dokument (Pages, Keynote eller Google)

Det här är bara ett urval av det eleverna faktiskt har lärt sig under tio veckor vad gäller digital teknik. Den digitala tekniken ger eleverna möjlighet att uttrycka sig, publicera texter och bilder, kommunicera och samarbeta, jämföra och analysera, härma, inspirera och inspireras. Så här tio veckor senare kan jag faktiskt inte förstå varför jag tänkte att det aldrig skulle gå. Men någonstans fanns han nog där… Lottas pappa som sa:

– Tålamod är en lärares bästa vän! 

 

Digital teknik für alle!

En mycket lyckad temadag har precis avslutats. Eleverna har lärt sig mer om konflikter i världen, sett filmer, lyssnat på elevers föredrag, lekt, samarbetat, skrivit texter och funderat på vad de själva och skolan kan göra för utsatta människor runt om i världen. Min grupps bidrag handlade om hur konstnärer, artister och författare genom tiderna försökt påverka beslutsfattare och dessutom ingjutit hopp. Uppgiften finns här. Utan att tänka så mycket på det har eleverna (och lärarna) under den dryga timmen använt flera digitala verktyg:

  • Google Dokument – för att få tillgång till uppgiften
  • Bildsök
  • Ordbehandlingsprogram
  • Canva – för att skapa omslagsbild med titel
  • Padlet – för att samla elevernas texter
  • E-bibliotek – för att offentliggöra elevernas arbeten

elevernastankar

Lärarna och eleverna kan följa upp dagen genom att läsa varandras tankar. Med elevernas texter som ingång kan eleverna (med stöd av övriga delar av temadagen) fortsätta med analys (orsaker/konsekvenser), begreppsförståelse och värdera olika lösningar (källkritiskt granska) genom att samtala med varandra. I princip alla förmågor ryms inom ramen för upplägget. Dessutom kan vårdnadshavare och andra intresserade se något av det eleverna har arbetat med under dagen. Det hade knappt varit möjligt utan digitala verktyg. Spontan kommentar från en kollega: Så här skulle vi göra oftare. Uppgifter där både vi och eleverna får lära sig hur verktygen funkar och i vilket syfte de används. Så… Digital teknik für alle! Vill du läsa elevernas texter finns de i vårt bibliotek Bibblan. Annars får du en här… en elev i årskurs 8 har skrivit dessa rader…
elevdikt