Märkt: populärkultur

Zkriva zom Zlatan

Kanske som en mikroövning i samband med språkbruk … eller bara som en rolig, kreativ, tokig språklig aktivitet.
Undersök hur Zlatan uttrycker sig på sin Instagram https://www.instagram.com/iamzlatanibrahimovic/

Gör en lista tillsammans med eleverna om Zlatans språkbruk. Kanske hittar ni saker som: pratar/skriver om sig själv i tredje person, historisk presens, liknelser, metaforer, idiom, superlativ och säkert en massa andra saker.

Jag roade mig med att titta på de senaste inläggen och hittade bland annat: Happy Birthday to Zlatan, Train like a God, Why run when you can fly, Lion on land – shark at sea., Lions don’t compare themselves to humans, This animal cannot be tamed, The Calm before the Storm, Milano never had a king – they have a GOD, God and his students, G O D of the game)

ZKRIVA ZOM ZLATAN

  1. Tänk på något som du tycker om (att göra och kanske är hyfsad på). Det kan vara löpning, legobygge, matlagning, orientering, fotboll, rita, programmering … Skriv ett Instagraminlägg som du skulle ha skrivit det.
  2. Skriv om samma inlägg i Zlatan Ztyle!

Grattis Fredrik!  … Din senaste lektion förändrar elevernas liv … När Fredrik läser en bok lyssnar man … Gud har talat!

 

Scener ur…

Något att pyssla med i samband med läsning av en text från en given tidpunkt … eller som en avbrott i skolvardagen … eller som en kreativ aktivitet mellan två längre projekt. Välj en bild från förr. Leta detaljer på bilden. Det kan vara något som sticker ut eller ser lite roligt, annorlunda eller ”fel” ut. Fundera på vad någon eller några tänker, säger eller känner. Skriv en kort text till bilden. Skriv även en mikroberättelse om bilden där vi får reda på lite mer om sammanhang och situationen. Det kan vara självklarheter, viktigheter, trams eller något udda. Varför inte leka med anakronismer?

SCENER UR EN MIDDAGSBJUDNING

SCENER UR ETT ÄKTENSKAP

SCENER UR ETT ARBETSLIV

Man skulle också kunna leka med olika genrer som: dagboksroman, äventyr, kriminalare, science fiction, thriller eller saga. Skriv tre olika varianter till samma bild!

Digitalisering – Mitt perfekta liv

I årskurs nio har vi läst, samtalat och skrivit om för- och nackdelar med digitaliseringen. En av några avslutande uppgifter blev att skärmdumpa valfri bild ur Mobys Are you lost in this world like me och skriva en mikronovell till den. Jag har genomfört uppgiften flera gånger då eleverna får till det rätt så bra. Uppgiften är styrd, men rymmer en hel del frihet. Eleverna fick på sig 15 minuter. En elevtext:

A letter from Fred

Om du just nu läser något om kärlek, livsöden, vänskap, död, saknad, sorg och dedikation kanske denna pärla till kortfilm kan passa som ett fint textmöte. Green Shoe Studios anordnar en sångtävling. Vem som helst får skicka in sina låtbidrag. 96-årige Fred har skrivit en sång till sin nyligen bortgångna hustru. Kuriosa: Fred är den äldste (textförfattare) som någonsin legat på Billboard Hot 100 (nr 42).

Filmen passar från årskurs 6 (den saknar text, men det är förhållandevis enkel engelska… och det går ju att pausa med jämna mellanrum för att översätta) och uppåt finns det ingen övre gräns.

Tre sätt att visa och bearbeta film

En film kan visas och bearbetas på många olika sätt. Ett sätt är att bara visa den som förströelse och för att förhoppningsvis få en trevlig stund tillsammans.

Ett annat kan vara att låta eleverna få (egen) tid till eftertanke. Eleverna kan skriva valfria tankar efter filmen om exempelvis: Vilka scener fastnar du för? Varför? Vilket citat är viktigast? Varför? Vilket citat berör dig mest? Varför? Vad tänker du? Hur känner du?

Ett tredje sätt kan vara att tillsammans samtala, analysera och skriva om filmens olika delar. Nedan finns frågor att fundera på, samtala och skriva om. Välj de som passar.

Frågor till filmen

Om tävlingen:

  • Vad handlar tävlingen om?
  • På vilket sätt skiljer sig Freds bidrag åt från de övriga?
  • Vad menar Jacob när han säger ”vi väntade oss inte ett bidrag som Freds”?
  • Hur gick det till när Fred skrev texten?

Om Fred och Lorraine:

  • Hur gick det till när Fred och Lorraine möttes? När möttes de?
  • Hur länge träffades de innan de blev ett par? Hur länge var de tillsammans?
  • Hur beskriver Fred sin hustru?

Om Jacob:

  • Varför blir Jacob så tagen av Freds brev?
  • Vad tycker han om Fred innan han har träffat honom? Hur skapar han sig en uppfattning?
  • Jacob väljer att ge texten liv med musik. Beskriv hans tankar om det.
  • Han gör det gratis. Varför? Hur tar Fred emot beskedet? Hur kan man förklara hans reaktion?
  • Hur känner Jacob sig inför uppspelningen och när han spelar upp sången för Fred? Vilka orsaker finns bakom känslan?

 Om den färdiga sången/videon:

  • Vilken bild får du av Fred och Lorraines relation?
  • Vad har de upplevt under sina år tillsammans?
  • Vad tycker Fred om sången?
  • Vem är mest berörd under och efter lyssningen: Fred eller Jacob? På vilka (olika) sätt blir de berörda?

Jobba vidare: Förslag på skrivaktiviteter

  • Utifrån filmen och sången – skriv en mininovell om Fred och Lorraine från ögonblicket de träffade varandra tills döden skiljde dem åt.
  • Välj en del av Fred och Lorraines liv, t ex när de möttes, började träffas eller när Lorraine låg inför döden. Skriv ett kapitel ur deras liv (berättande text).
  • Skriv en egen dikt/sång/brev till någon som betyder mycket för dig.

Texten finns här: Oh Sweet Lorraine

100% Bild och text i kombination

Det finns många roliga konton på sociala medier. Jag har tidigare skrivit om hur några av dessa, Jan Stenmark och Gunde Svan som indian, kan användas i undervisningen. Idén med 100% kommer från AgnesLB. Idén är lika enkel som genial… försök att sätta ord på vad du tänker på när du ser bilden. Fördela de 100 procenten proportionerligt, till exempel 10+20+30+40, 50+50 eller som i exemplet 100. Den stora utmaningen är att komprimera tankarna i ett fåtal ord. Man kan med fördel föra resonemang med eleverna var gränsen går mellan att vara rolig (med glimten i ögat) och vara elak och/eller plump.

Kombinera bild och text i 100 procent
Bilden är hämtad härifrån

Från Jessica Schiefauer till Fantomen

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:
Djungelordspråk Fantomen Fredrik Sandström
Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter? Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk är:

  • Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
  • Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
  • Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
  • Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
  • Då Fantomen frågar svarar man.
  • Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
  • Fantomens röst isar i blodet.
  • Fantomen har tio tigrars styrka.
  • Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
  • Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
  • Fantomen är hård mot de hårda.
  • Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar och sneglar på lådan med Fantomentidningar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

  • Vad menar Signe?
  • Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
  • På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
  • Hur är det på din skola – vilka får synas?
  • Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
  • På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

  • Vad menar Mimmi med frågan?
  • Varför förstår inte Saga vad hon menar?
  • Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
  • Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
  • Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
  • Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

  • Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
  • Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
  • Vilken status har de olika grupperna?
  • Vem bestämmer vilken status de har?
  • Vad bestämmer vilken status grupperna har?
  • Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

  • Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
  • Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
  • Varför är det så?
  • Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
  • Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
  • Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
  • Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
  • Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.

Youtube och spellistor

Varje dag ser vi dem. Skrattar, förargas och gråter en skvätt. Tänker… det där ska jag visa för mina elever! Det passar perfekt in på det tema vi håller på med just nu! Några timmar senare är klippen sedan länge förbi och de är nästintill omöjliga att hitta igen. Inläggen är för många och minnet sviker snabbt. Hur kan man göra för att spara guldklimparna bland alla länkar, inlägg och tips som strömmar förbi i flödet? Hur kan läraren dessutom sortera och skapa en katalog av filmklipp som bara ligger och väntar på att få komma till användning, till exempel i samband med något läsprojekt? Läs mer här hur filmklipp kan användas i samband med läsning

Lösningen heter i ordningen fixa Youtubekonto, skapa en kanal och spara filmklippen i spellistor. För att skapa ett Youtubekonto gör så du här:

  1. Besök youtube.com
  2. Klicka på ”Logga in” uppe till höger
  3. Klicka på ”Skapa konto” och bekräfta sedan att du vill ha en kanal

Nu kan du börja spara på alla godbitar du hittar. När du hittar ett klipp du gillar och vill spara det, klicka på plustecknet under klippet (se bilden). Namnge spellistan. Fortsätt och leta, skapa nya listor eller lägg till klipp i befintliga. Till slut har du ett BIBLIOTEK där klippen ligger samlade snyggt och prydligt. Dessa listor kan du sedan dela med kollegor och elever. Listan kan vara en samling av sevärdheter i europeiska huvudstäder (geografi), dokumentära djurfilmer (biologi), samtal om vardagsnära ämnen (engelska) eller filmer på temat utanförskap (normer och värden eller svenska).

Alla lärare väljer såklart sin egen kategorisering baserat på i vilket syfte och ämne klippen ska användas. Jag har samlat mina klipp i olika teman. Klippen används oftast som inledning till olika projekt för att aktivera förståelse, få en relation till innehållet, väcka ett engagemang (känslor), öka motivationen och etablera textens teman. En del klipp använder jag också för textmöten då eleverna får ett underlag för att göra jämförelser.

Några frågor att fundera vidare på i kollegiet:

  • Hur använder du Youtubeklipp i undervisningen?
  • I vilket syfte använder du filmklipp? När? Hur?
  • Vad tycker eleverna om det?
  • Vilka positiva erfarenheter har du? Några negativa?
  • Hur kan vi tillsammans spara filmklipp som kan användas i olika projekt?

Spana in mina spellistor här

Resan hem

I en tråd om en helt annan fråga började Jan Nilsson (Malmö Universitet) och jag fundera på det faktiska ”tomrummet” i texter. Alltså sådant som inte står uttryckligen, till exempel karaktärer och/eller händelser som lämnas utanför berättelsen. Vanligaste exemplet på detta är kanske Alfons Åbergs mamma. Jan gav mig idén nedan och upplägget har jag spånat vidare på. Sociala medier när det är som allra roligast! Möjliga teman som texten kan förekomma i är många då den är så öppen för olika tolkningar. Några förslag: att vara på väg, plikt eller hemligheter.

Syfte

Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig.

Läraren reflekterar

Att göra eleverna medvetna om vad som står i texten, vad som är underförstått och vad som inte alls förekommer är en lång process. Ibland kan enkla och tydliga exempel vara en framgångsrik väg. Om inte annat kan lektionen ses som ett kreativt och fantasifullt skapande!

Metod

Det är kanske på sin plats att berätta något om Olle Adolphsson och hans mest kända verk, Det gåtfulla folket och texten till 34:an . Berätta att ni tillsammans ska försöka lista ut vem det är som reser i texten. Börja med att lyssna på visan Resan hem och följa med i texten. Låt eleverna resonera parvis om:

  • Vad handlar texten om?
  • Vad händer (i kronologisk ordning)?
  • Vad får vi reda på? Vilka detaljer förekommer om resan?

Att göra inferenser

Sen är det dags att börja fundera på det som inte står, men som vi kan ana, genom att ”läsa mellan raderna”. Vem är mannen? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild av honom (t ex sex Albyl, fimp, blek, cigaretter, Året runt, smörgås och öl).

När tror du att resan företas? Ungefär vilket år kan det vara? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild (t ex tidningar, priser, restider).

Varför blir huvudpersonen ”förvånad, blek och skrämd” när han betraktar Drottningtorget? Vem ringer han till? Vad handlar samtalet om?

Att föreställa sig

Med det lilla vi vet om mannen får eleverna fundera på vad han har gjort i Skövde. Reste han privat eller i jobbet? Vilket är hans jobb egentligen (som han återvänder till i slutet av visan)? Hur ser vardagen ut för vår man? Vilka umgås han med? Hur bor han? Har han familj eller lever han ensam?

Leva sig in i mannens värld

Det vi nu ”vet” om mannens resa tillsammans med vår skapade bild kan vi kanske förstå varför han väljer en omväg till Malmö. I vilket sinnestillstånd är mannen i? Hur känner han sig när han står där på perrongen i Skövde? Varför åker han till Malmö innan han åker hem till Stockholm? Han hade ju reserverad sittplats till Stockholm C. Vad gör han i Malmö? Uträttar han ett ärende eller är resan en flykt undan någonting? Kommer han att företa samma resa igen?  Vad tänker han på när han står på kajen i Malmö och tittar mot Köpenhamn?

Fortsättning

Om eleverna nappar på innehållet finns det en mängd olika (skriv)uppgifter, förslagsvis:

  • Dikt/sång: Skriv om texten men fokusera på hur mannen känner sig eller vad han gör i Malmö.
  • En kort novell: Om nästa resa till Skövde. Eller när mannen kommer hem.
  • Ett reportage: Om mannen som bor i tre städer. Samtidigt.
  • En tidningsartikel: En man som hittas död i Malmö.

LGR 11 Förmåga (kopplingar till årskurs 9)

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Kunskapskrav

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Om textens tomrum

Wolfgang Iser ”Textens appellstruktur” i Lewan &  Thavenius, Jan & Lewan, Bengt (red.), Läsningar: om litteraturen och läsaren, Akademilitteratur, Stockholm, 1985

Tumgrepp på Thåström

Nyligen skrev Katarina Lycken Rüter och Jenny Edvardsson om Tumgreppspoesi (läs mer här). Ett annan liknande idé skulle kunna vara att plocka favoritrader från dina favoritlåtar av din favoritartist. Det går ju lika bra att använda andra texter, till exempel av författare, debattörer (tänkt en dikt skapad av raderna från Peter Wolodarski, Robert Ashberg eller Inger Enkvist), bloggare eller reklammakare. Joakim Thåström fyllde i dagarna 60 år. Han har präglat hela min uppväxt och texterna är alla förknippade med minnen från barndomen, ungdomsperioden och vuxenlivet. So, this is my tribute to Thåström!

DIE MAUER 2017

Halt här får ingen passera,
fick jag vrida tillbaks tiden,
vi fryser ihjäl, det är så kallt.

Ridande på var sin häst, skriker dom att vi vet bäst,
jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer, kommer aldrig komma hem.
Kan du inte byta ut ditt namn så byt planet,
jag behöver en mun till för att kunna andas.

Med freden kommer tystnaden,
för på avstjälpningscentralen råder tystnad och full kontroll,
och jorden snurrade öde och tom.

Vi skulle få leva här.