I en tråd om en helt annan fråga började Jan Nilsson (Malmö Universitet) och jag fundera på det faktiska ”tomrummet” i texter. Alltså sådant som inte står uttryckligen, till exempel karaktärer och/eller händelser som lämnas utanför berättelsen. Vanligaste exemplet på detta är kanske Alfons Åbergs mamma. Jan gav mig idén nedan och upplägget har jag spånat vidare på. Sociala medier när det är som allra roligast! Möjliga teman som texten kan förekomma i är många då den är så öppen för olika tolkningar. Några förslag: att vara på väg, plikt eller hemligheter.
Syfte
Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig.
Läraren reflekterar
Att göra eleverna medvetna om vad som står i texten, vad som är underförstått och vad som inte alls förekommer är en lång process. Ibland kan enkla och tydliga exempel vara en framgångsrik väg. Om inte annat kan lektionen ses som ett kreativt och fantasifullt skapande!
Metod
Det är kanske på sin plats att berätta något om Olle Adolphsson och hans mest kända verk, Det gåtfulla folket och texten till 34:an . Berätta att ni tillsammans ska försöka lista ut vem det är som reser i texten. Börja med att lyssna på visan Resan hem och följa med i texten. Låt eleverna resonera parvis om:
- Vad handlar texten om?
- Vad händer (i kronologisk ordning)?
- Vad får vi reda på? Vilka detaljer förekommer om resan?
Att göra inferenser
Sen är det dags att börja fundera på det som inte står, men som vi kan ana, genom att ”läsa mellan raderna”. Vem är mannen? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild av honom (t ex sex Albyl, fimp, blek, cigaretter, Året runt, smörgås och öl).
När tror du att resan företas? Ungefär vilket år kan det vara? Leta ledtrådar i texten som kan ge oss en bild (t ex tidningar, priser, restider).
Varför blir huvudpersonen ”förvånad, blek och skrämd” när han betraktar Drottningtorget? Vem ringer han till? Vad handlar samtalet om?
Att föreställa sig
Med det lilla vi vet om mannen får eleverna fundera på vad han har gjort i Skövde. Reste han privat eller i jobbet? Vilket är hans jobb egentligen (som han återvänder till i slutet av visan)? Hur ser vardagen ut för vår man? Vilka umgås han med? Hur bor han? Har han familj eller lever han ensam?
Leva sig in i mannens värld
Det vi nu ”vet” om mannens resa tillsammans med vår skapade bild kan vi kanske förstå varför han väljer en omväg till Malmö. I vilket sinnestillstånd är mannen i? Hur känner han sig när han står där på perrongen i Skövde? Varför åker han till Malmö innan han åker hem till Stockholm? Han hade ju reserverad sittplats till Stockholm C. Vad gör han i Malmö? Uträttar han ett ärende eller är resan en flykt undan någonting? Kommer han att företa samma resa igen? Vad tänker han på när han står på kajen i Malmö och tittar mot Köpenhamn?
Fortsättning
Om eleverna nappar på innehållet finns det en mängd olika (skriv)uppgifter, förslagsvis:
- Dikt/sång: Skriv om texten men fokusera på hur mannen känner sig eller vad han gör i Malmö.
- En kort novell: Om nästa resa till Skövde. Eller när mannen kommer hem.
- Ett reportage: Om mannen som bor i tre städer. Samtidigt.
- En tidningsartikel: En man som hittas död i Malmö.
LGR 11 Förmåga (kopplingar till årskurs 9)
Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
Centralt innehåll
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Kunskapskrav
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Om textens tomrum
Wolfgang Iser ”Textens appellstruktur” i Lewan & Thavenius, Jan & Lewan, Bengt (red.), Läsningar: om litteraturen och läsaren, Akademilitteratur, Stockholm, 1985