Kategori: Digitala verktyg

Orden i filmen

Det är roligt att göra små textsamlingar tillsammans med en klass. Det kan vara exempelvis häften eller collage som hängs upp i klassrummet. Det blir ett sorts tidsdokument över något som är här och nu. Det här är en liten och avgränsad uppgift, inom ramen för en eller max två lektioner, som kanske passar mellan två längre och mer omfattande områden. Just denna textsamling av filmcitat tänker jag att eleverna ska få med sig när de slutar grundskolan. De kommer då att kunna läsa om vilka filmer, scener och repliker som snurrade runt i klassen just då. Det är väl tveksamt om eleverna har samma populärkulturella referensramar som jag har … undrar vilka repliker de väljer?!

Jag tänkte inleda med några klassiska filmscener. Min generations mest citerade svenska film är förmodligen Sällskapsresan 2. Min favoritdialog är utan tvekan Staffan och Bengts replikskifte inför surströmmingsmiddagen: Du är ju sjukligt tyst. När det kommer till ord som berör gillar jag scenen ur Så som i himmelen när Helen Sjöholm sjunger Gabriellas sång.

Orden i filmen

Andra klassiska repliker som har etsat sig fast genom åren är:

Förbannade vandaler, de tror att de äger backen!
Man var ju nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig.
Jag har närt en kommunist vid min barm!
Passa på att vara glada nu för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång inte.
Här, Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där, Sverige, hugget i granit.

Hade du alla rätt?! Facit längst ned på sidan.

ETT LEKTIONSUPPLÄGG – FOKUS PÅ ORDEN I FILMEN

FÖRUTSÄTTNINGAR: Du får en A4-sida till ditt förfogande och väljer hur texter och bilder ska formeras.

FÖRBEREDELSER: Välj en scen ur en film eller serie som du tycker om. Scenen kan vara rolig, allvarlig, känslosam, känslokall, läskig eller egentligen hur som helst – bara du vet varför du väljer den!

STEG 1: Skriv en text där du redogör för filmens handling. Berätta vad som föregår repliken. Skriv också något om sammanhanget. Om du vill kan du använda skärmdumpar eller bilder ur filmen för att förtydliga din text.

STEG 2: Skriv av orden som gör scenen så bra!

STEG 3: Skriv om ordens betydelse i scenen. Vilka ord är viktigast? Varför?

STEG 4: Skriv om varför du valde just denna scen.

FACIT FILMCITAT

Sällskapsresan 2 – Snowroller
Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
Den bästa sommaren
Riket

Scener ur…

Något att pyssla med i samband med läsning av en text från en given tidpunkt … eller som en avbrott i skolvardagen … eller som en kreativ aktivitet mellan två längre projekt. Välj en bild från förr. Leta detaljer på bilden. Det kan vara något som sticker ut eller ser lite roligt, annorlunda eller ”fel” ut. Fundera på vad någon eller några tänker, säger eller känner. Skriv en kort text till bilden. Skriv även en mikroberättelse om bilden där vi får reda på lite mer om sammanhang och situationen. Det kan vara självklarheter, viktigheter, trams eller något udda. Varför inte leka med anakronismer?

SCENER UR EN MIDDAGSBJUDNING

SCENER UR ETT ÄKTENSKAP

SCENER UR ETT ARBETSLIV

Man skulle också kunna leka med olika genrer som: dagboksroman, äventyr, kriminalare, science fiction, thriller eller saga. Skriv tre olika varianter till samma bild!

Från deckare till thriller

I samband med att vi läste och lyssnade på deckare och kortare noveller i gränslandet mellan deckare och thriller skrev eleverna egna chattnoveller (skrivit mer om det här). Texter och uppgift komprimerat i en bild:

Det blev 2-3 minuter långa sms-noveller. Det tog eleverna 15-20 minuter att knåpa ihop dem i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. De fick till det riktigt bra! Här ett exempel:

 

Digitalisering – Mitt perfekta liv

I årskurs nio har vi läst, samtalat och skrivit om för- och nackdelar med digitaliseringen. En av några avslutande uppgifter blev att skärmdumpa valfri bild ur Mobys Are you lost in this world like me och skriva en mikronovell till den. Jag har genomfört uppgiften flera gånger då eleverna får till det rätt så bra. Uppgiften är styrd, men rymmer en hel del frihet. Eleverna fick på sig 15 minuter. En elevtext:

Samla uppgifter i samma dokument

Många skolor saknar administrativa system som är ändamålsenliga. Filer i olika format (t ex PDF, Word och Pages) bifogas i mail och/eller hamnar i olika mappar i mer eller mindre organiserade strukturer och hierarkier. För lärare och elever kan antalet filer snabbt växa till hundratals och vara svåra att hitta.

För att underlätta för mina elever har jag under flera år använt mig av tre principer:

  • En öppen sida för min planering där en översikt med kortfattad information om pågående och tidigare läs- och skrivprojekt finns. På denna sida finns länkar till de olika områdena.
  • Alla uppgifter och frågor till ett område/projekt samlas i ett enda dokument. För att skapa ordning gör jag ett index som finns på första sidan. Läs mer här: Samla uppgifter i samma dokument
  • Eleven skriver alla svar, tankar, frågor och texter i ett och samma dokument (eller numera bok) med principen det senaste längst upp. Varje liten uppgift/text rubriceras och dateras. När eleven slutar nian finns en treårig dokumentation av elevens läs- och skrivutveckling. Den som har medverkat i alla uppgifter har inte sällan en 100-150 sidor historik att bläddra igenom. I ett enda dokument.

Skolans digitalisering ställer ganska höga krav på system, administratör och användaren. Hur ser den digitala strukturen ut på din skola?

Tio tips till sista veckan

Tio tips som går att genomföra inom ramen för en eller ett par lektioner. Jag brukar introducera alla idéer och därefter låta eleverna välja fritt. Här en länk till ett Googledokument som jag använder när jag presenterar uppläggen.

Läsårets allra sista lektion? Då blir det Rappakalja och Initialleken. Det är sedan gammalt!

Ha en skön sommar och tack för att du har läst! hälsar Fredrik

Fredrik Sandström tipsar 10 roliga skrivövningar i svenska

 

Planera för ett helt läsår

Jag såg ett inlägg på Twitter om en blivande lärare som under sin utbildning aldrig har gjort en läsårsplanering och inte heller fått möjlighet att fundera på vad veckorna och ämnet kan fyllas med. Det gjorde mig lite bekymrad. Hmmm… och jag som aldrig ens har gjort en terminsplanering! Men så här tänker jag… planering kan göras alltifrån det stora (hela läsåret) till det lilla (till exempel en instruktion) och allt däremellan. Min normala horisont är en översikt som sträcker sig ungefär lika långt som nästa bok eller område räcker, vanligtvis cirka 3-4 veckor. Jag lägger däremot mycket tid på detaljer. I varje lektion.

Till att börja med finns det ett teoretiskt sätt att förhålla sig till lärarens uppdrag och läroplanen. Antingen är eleverna till för läroplanen eller tvärtom. Det vill säga antingen så följer jag läroplanen slaviskt/okritiskt och låter den styra undervisningens innehåll utan att ta hänsyn till elevgruppen eller så utgår jag ifrån den grupp av elever som sitter framför mig. Vilka kunskaper har de? Vilka behov finns? Vilka frågor är relevanta att beröra i den här gruppen? Vilka texter är lämpliga och olämpliga att läsa? Detta är bara några frågor jag kan ställa mig innan litteratur, aktiviteter, frågor och olika uppgifter väljs och formuleras. Därefter försöker jag hitta stöd för undervisningen i läroplanen.

En annan viktig faktor i planeringen är variation. Läsa, skriva, samtala, tänka, tala… både över längre tid och inom lektionens ramar. Varierat ämnesinnehåll. Olika genrer. Olika texttyper. Aktiviteter. Längre omfattande projekt blandat med kortare (ibland inom ramen för en lektion). Det går att variera på väldigt många sätt.

Den tredje faktorn som påverkar min planering är sammanhanget i vilket vi läser, skriver och samtalar gemensamt. Jag försöker skapa många aktiviteter baserat på en huvudtext (ofta en bok eller längre novell) och tillåta oss att komma in på sidospår som löper parallellt med läsningen. Det blir spännande textmöten som fördjupar förståelsen och upplevelsen av läsningen. Det blir också en möjlighet att lyfta in olika delar av det centrala innehållet tillsammans med läsningen. I de flesta läs- och skrivprojekt finns möjlighet att bedöma stora delar av kunskapskraven. Ett exempel på detta är läsningen av Tio över ett där flera delar av centrala innehållet och kunskapskraven berördes. Läs mer här:
Tio över ett – Ett läsprojekt och Undervisning växer fram – Om Sápmi

Under ett läsår plockar jag från de läs- och skrivprojekt jag har till mitt förfogande. Några är flera år gamla och väl beprövade av mina kollegor och mig. Några är dagsfärska och växer fram tillsammans med eleverna. Som lärare är man ju beroende av de böcker och läromedel som finns på skolan. Vi har ett 20-tal klassuppsättningar av romaner och 100-tals noveller att välja på. Vid sidan av detta använder vi radioteatrar, inlästa noveller, novellfilmer, filmer, artiklar och reportage sammanslagna i olika teman. 

EN TERMINSPLANERING

Planera ett läsår i svenska

Ett läsår kan se ut se här för en klass (med reservation för ändringar)

Från Thåström till mininoveller

Vi avslutade ett kärlekstema med att skriva en mininovell baserad på någon av Thåströms texter Die Mauer (Ebba Grön), Karenina eller Fanfanfan (mer om detta här: Låtar om kärlek). Eleverna nappade på idén och 20 minuter senare hade ALLA skrivit en kort kärlekshistoria. Här är tre:

KULAN
Han står inne i mörkret vid hörnet av huset han vuxit upp i och ser upp mot stjärnorna. I månljuset tittar han på muren som byggdes upp när han var mindre. Muren är flera meter. Hon kan inte se honom, men hon vet att han är där. Hon försöker titta över väggen som blockerar deras kärlek. Han lägger sin hand på muren och låter känslorna strömma genom muren. Hon känner hans kärlek när hon lutar sig mot muren. De står på varsin sida av muren och känner varandra. Inget hörs. Någon säger: ”Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi”. Han vet att hon finns på andra sidan muren. Han vill kunna ta sig till henne. Han vill se hennes kropp och smeka hennes hy. Det hörs ett rop på hjälp, men det är för sent. Kulan i honom är redan där och hon hukar sig ner på knä och gråter för honom. Alla vackra rosor är våta. Det som hände vid muren ska aldrig förlåtas.

JAG FICK SYN PÅ HENNE
Jag stod vid muren och tittade igenom det skottskadade gallret. Det första jag såg var en tjej på andra sidan. Våra blickar drog sig mot varandra, som någon slags dragningskraft. Vi stod länge och bara tittade på varandra. Hon hade en vit mössa på sig, samt en svart kappa och ett par mörkblåa jeans. Medan jag stod vid muren närmade jag mig ännu mera utan att tänka på det. Ända tills jag stod och höll i gallret. Det kom en vakt och kastade iväg mig ut på den kalla och blöta trottoaren. Jag gick långsamt hemåt, hemåt den kvällen. Nästa dag gick jag tillbaka, tillbaka till muren med ett litet hopp om att hon skulle stå kvar där.

Jag kom dit och tittade mig runt. Så fick jag syn på henne, där stod hon på andra sidan muren. Jag önskade att jag bara kunde springa över till henne och tala om hur mycket jag älskade henne. Men det gick inte. En dag så stod, så stod den bara där, en mur mellan mig och den jag hade kär. Jag hade blivit skjuten och aldrig mer skulle jag få se henne, inte ens genom gallret.

ETT SMS TILL MIN POLARE
Jag ligger i min säng i mitt stökiga rum. Jag håller i min gitarr och bara spelar någonting. Jag kan inte sluta tänka på dig. Det har gått nästan ett år och jag tänker fortfarande på dig. Fan, varför lät jag dig försvinna. Det måste ha varit det värsta misstaget som jag någonsin har gjort. Om jag bara kunde vrida tillbaka i tiden, om jag bara fick en chans till. Tänk om det hade fungerat. Klockornas kör och änglarnas orglar skulle ha varit bara för oss. Jag står där framme vid prästen och du kommer fram till mig i den underbara vita klänningen medan du pillar på buketten. Trumpeter och trummor spelar.

Men fantasin försvinner och jag är tillbaka i mitt stökiga rum. Fan, fan, fan, det skulle ha varit du. Fast det var så kort romans borde jag ha förstått. Såna chanser kommer bara en gång och aldrig två gånger. Jag rör fingrarna mot gitarrens strängar och ljudet av gitarren fyller rummet. Plötsligt kommer en tanke in i mitt huvud och jag tar snabbt upp min mobil. Jag skickar ett meddelande till min polare: “Vi kanske ska skapa ett band iallafall. Jag har en låt att skriva”.

Elever skriver mininoveller till Thåström Die Mauer

En berättelsekarta

Jag tänker ofta i bilder. Målar upp scener (platser). Kanske därför jag är så himla förtjust i kartor? När mina elever ska skriva olika texter använder jag ofta bilder som förklarar och förtydligar vad det är vi håller på med. När eleverna skriver berättelser blir mina bilder ofta stiliserade med kartor, streckgubbar, symboler och viktiga detaljer. Jag spånar och skissar fram scenen så jag vet ungefär hur den ska se ut på tavlan. Jag försöker också illustrera det händelseförlopp som ska utspela sig på platsen i några få steg. Nedan ett exempel på inledningen av en skräckhistoria där:

  1. En person (vilken får eleverna såklart fundera ut först) blir rädd för något (vad bestämmer eleven) i staden.
  2. Livrädd springer personen hemåt, genom skogen och förbi kyrkogården… buhu!
  3. Nästan hemma!

En skiss av scenen eleven ska skriva - steg för steg kan läraren instruera hur berättelsen byggs upp

Det tar några minuter att skapa en skiss. Några minuter att rita den på tavlan. Några minuter att visa eleverna hur man kan skapa dramaturgi i en scen. Väl investerad tid. Formen, som inte på något sätt är huggen i sten, går såklart att förflytta till vilken plats eller tid som helst och utöka med ännu fler steg. Vill eleverna att scenen ska utspela sig någon annanstans går det alldeles utmärkt. Det finns många läskiga saker som man kan gå eller springa förbi…

Sugen på ett sexpack toapapper?

När vi ser bilder av tomma hyllor i mataffären skapar det en stor oro. Vi tror att vi har missat någonting när de vanligtvis välfyllda hyllorna gapar tomma. Om detta och hur svårt det är att hantera dessa psykologiska mekanismer berättar Patrick Jansson på MSB  (se hela intervjun i Morgonstudion, från 2:10:00). När Patrik själv går och handlar kan han knappt motstå frestelsen när han ser en hel pall med toapapper:

Ska jag ta ett sexpack toapapper?!

Det gäller att stå emot detta. För allas skull. Både att publicera de tomma hyllorna och låta sig bli påverkad.

Just nu översvämmas sociala medier av tips, anvisningar, instruktioner, krav och checklistor på hur lärare ska lösa de skolrelaterade problem som uppstår i spåren av Corona. Det är inga dåliga förväntningar myndigheter och andra aktörer har på Sveriges skolor och lärare:

Det sprids bilder av hur lärare bör/kan/ska göra från alla möjliga håll: myndigheter, organisationer, beslutsfattare och makthavare. Det påverkar huvudmän, rektorer … och …

… just ja. Näst längst ned i styrkedjan är ju lärarna. Det är lärarna som ska utföra. På minimal förberedelsetid. Med en didaktik som fungerar i klassrummet, men inte i en digital miljö. Med svajiga system. För den enskilde läraren är det svårt att stå emot trycket. ”Jag måste göra som alla andra. Jag vill inte svika.”

Men det går inte att göra två saker samtidigt. En lärare kan inte undervisa i ett klassrum och samtidigt bedriva distansundervisning med de elever som av olika anledningar är hemma. Lärare kan heller inte bedriva fjärr- och regelrätt distansundervisning. Det är nämligen ENORMT resurskrävande!

Längst ned i kedjan är eleverna. Många elever vittnar just nu om hur de blir bombarderade med intryck, uppgifter och teknik som de ska hantera på alldeles för många olika sätt. Eleverna hänger inte med. Vi riskerar att de ger upp.

Under rådande omständigheter, och för både lärares och elevers skull, räcker hemuppgifter mer än väl. Vi skulle kunna göra detta förhållandevis enkelt, nämligen såsom lärare brukar göra när elever är borta några dagar eller fler!

SV: Läs sidorna 24-25 i textboken och svara på frågorna. Skriv svaren i ditt skrivhäfte.
MA: Räkna uppgifterna 340-375.
ENG: Läs Chapter 5 och lös uppgifterna i WB på sid 8.
Behöver du hjälp, maila eller ring (klockan X.XX-X.XX).
Inlämning på fredag, nya uppgifter får du på måndag.

Sänk kraven. Sänk tempot. Sänk … inte lärarna.

Det gäller att stå pall. Annars har vi inga toaru… jag menar lärare kvar när vi som mest behöver dem!