Märkt: EPA

november 1, 2019

En dikt om folk

I Främlingar och vänner – nån du kanske känner! av Emma och Lisen Adbåge finns en dikt om människor som jag tycker mycket om. Nedan skissas på ett upplägg med olika aktiviteter. Vilka kan passa i din klass?

Läs texten högt samtidigt som eleverna läser med. Låt eleverna läsa dikten i enskildhet och under tystnad. Ge tid för eftertanke och att flödesskriva egna och fria reflektioner under några minuter.

Läs dikten högt i par. Eleverna kan samtala om vilka ord som betonas, läses med eftertryck och vilka som bara flödar förbi. Läste vi dikten olika? Vad beror det på? Går den att läsa på olika sätt? Sjunga eller rappa? Testa!

Samtala om…

Diktens bästa versrad: Vilken rad fastnar efter läsning? Vilken är diktens bästa/viktigaste rad? Förklara hur du tänker.

Tolka: Vad tänker du på efter läsningen av dikten? Hur tolkar du budskapet i den?

Känna och associera: Vilken känsla får du av den? Vilka associationer gör du?

Om ordet ”känner”. Vilka sorts ”folk” finns med i dikten? Gör en lista från den som är närmast till den som är mest avlägsen. Samla andra ord om ”vänner”. Hur många sorter kan du komma på?

Platserna: Vilka platser förekommer i dikten? Varför är just dessa platser med tror du? Några platser antyds, vilka då?

Alla andra ord: Vilka ord hör ihop? På vilket sätt hör de ihop? Finns det ord som är varandras motsatser?

Diktens form: Hur är dikten uppbyggd? Vilka ord återkommer? På vilket sätt? Vilka ord rimmar/rimmar inte? Hur långa är orden i dikten? Hur många stavelser i varje versrad? Vilka betonas?

Lyssna på Britta Persson:

Flödesskriv enskilt: Förändras din uppfattning av texten mot din tidigare? På vilket sätt i så fall? Upptäcker du någon ny nyans eller annat perspektiv av din tolkning? Skriv om detta några minuter.

Samtala parvis om Brittas låt: Vilken känsla får du av den? Vilka ord eller fraser framträder i denna version?

Välj en person: Välj ut några människor som du blir nyfiken på. Vilka är de? Fantisera i positiv anda. Namn? Ålder? Var och hur bor de? Familjesituation? Yrke? Intressen? Anteckna eller gör en tankekarta om en person.

Samtala om bilderna med din bordsgranne: Berätta om din person. Låt kompisen gissa vem du skrivit om.

Skriv en hemlighet: Fundera vidare på din person. Vilken hemlighet går personen och bär på? Skriv om den.

Skriv en dikt om din person

Folk du möter: Brainstorma vilka människor du möter. Var du möter dem. Anteckna eller gör en tankekarta (t ex utifrån olika platser). Välj vilka människor som du vill skriva en dikt om och hur du vill framställa dem. Eller om du hellre vill berätta om människor generellt. Flödesskriv!

Bearbeta din dikt. Väg dina ord på guldvåg. Leta efter ord som rimmar eller kanske passar en allitteration eller assonans bättre? Hur många stavelser har du i dina versrader? Blir det en skön rytm när du läser texten högt eller behöver du byta ut några ord?

Två resurser som kan vara användbara: Rimlexikon och synonymer.

PS! Emma och Lisen Adbåge har gett mig ett okej att publicera bilder ur boken.

februari 21, 2019

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

Något som berört,
något som gett upphov till tankar (associationer),
eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

Karaktärer,
miljöer,
scener,
bokens sista scen,
citat ur texten,
tematik,
eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

maj 9, 2018

Analys med bildstöd från filmen

När eleverna ska samtala om en film är frågorna såklart viktigast. Relevanta frågor om ämnen som är angelägna. Men ibland upplever jag att eleverna ”springer igenom” frågorna även om de är uppdelade i avgränsade samtal, både i ämne och tid (till exempel med EPA). Därför brukar jag knyta frågorna till en speciell scen ur filmen som jag skärmdumpar, gärna med en textremsa som extra stöd. På något sätt skapar bilden ett skarpare minne och frågorna blir mer angelägna att diskutera.

Tusen gånger starkare

I sjuan brukar jag visa Tusen gånger starkare som ingår i ett större och mer omfattande tema om könsroller, normer och stereotyper. Första filmsamtalen genomförs med frågorna ordnade i den ordning de dyker upp i filmen (kronologiskt). Eleverna funderar enskilt (ibland skriver de läslogg), samtalar parvis och vi lyfter några av frågorna i helklass. Exempel:

Att få möjlighet att uttrycka sina tankar

Vad menar Signe?
Vilka märks mest i klassen? Vad beror det på?
På vilka sätt kommer eleverna till tals i filmen? Hur delar eleverna med sig av sina tankar?
Hur är det på din skola – vilka får synas?
Hur är det på din skola – på vilka sätt får eleverna uttrycka sig?
På vilka olika sätt skulle man kunna dela med sig av sina tankar?

Om roller, grupper, vänskap och lojalitet

Vad menar Mimmi med frågan?
Varför förstår inte Saga vad hon menar?
Mimi framställer valet som antingen eller… antingen är du MED oss och MOT oss. Varför tänker hon så, tror du?
Hur är det på din skola? Känner du igen Mimmis eller Sagas tankar?
Alla vill ju känna tillhörighet, men måste man bara tillhöra bara EN grupp?
Hur skulle du vilja att det var på din skola?

Om status och hierarkier

Varför verkar det vara så viktigt för Mimmi var man sitter i matsalen?
Vilka grupper räknar Signe upp i början av filmen?
Vilken status har de olika grupperna?
Vem bestämmer vilken status de har?
Vad bestämmer vilken status grupperna har?
Hur ser det ut på din skola i frågorna ovan?

Vems är ansvaret för talutrymmet i klassrummet?

Hur reagerar flickorna på lärarens fråga? Vad beror det på?
Hur ser fördelningen av talutrymmet ut mellan pojkar och flickor?
Varför är det så?
Vem pratar mycket i filmen? Vem pratar lite? Vem fördelar ordet?
Vem ansvarar för att det är så orättvist fördelat? Pojkarna, flickorna eller någon annan?
Vad händer när skolan gör detta till elevernas ansvar?
Hur ser det ut på din skola? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickors talutrymme?
Hur hanterar lärarna talutrymmet?

Fyra exempel på hur scener kan kopplas till ett antal frågor. När vi har bearbetat (tänkt, talat, lyssnat, skrivit) filmen klart lämnas den ett tag. Fler frågor om Tusen gånger starkare finns här. Andra uppgifter på samma teman som vi berört i samtalen tar vid, till exempel Leksakskatalogen och H&M-katalogen. I en avslutande uppgift får eleverna summera sina tankar under några utvalda teman.

maj 5, 2018

Skriva en psykologisk thriller

Du kanske läser om bok om rädslor, ensamhet, nyfikna grannar, tokiga grannar, personlig integritet eller kanske en deckare med en iskall mördare just nu med din klass?! Eller… Ibland får man några lektioner mellan två längre projekt. Skrivuppgifter i kortformat kan man aldrig få för många av! Här ett enkelt upplägg som tar ca två lektioner. Vi börjar med att titta på ett filmklipp för att komma i rätt stämning:

Eleverna kan fundera på och samtala om

Vad såg killen?
Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Skriva en skräckhistoria

Vi skriver den korta berättelsen i tre delar. Introducera delarna eftersom. Avgränsa skrivtiden till varje del (t ex 20 minuter).

DEL 1 INLEDNING: Du kommer hem efter en dag på jobbet eller i skolan. Lägg fokus på det ”läskiga” i miljön när du tar dig hem från jobbet och när du rör dig i hemmet. En enkel övning för att få igång eleverna:

Bestäm tid och plats, men berätta inte var du är och vilken tidpunkt det är – låt det framkomma indirekt genom vad du ser, hör, luktar, känner och gör. Skriv inte “Det är natt i djungeln”. Skriv “Mörkret omger mig, palmerna är nu bara silhuetter och havets vågor är det enda jag hör. Efter en stund förnimmer jag några låga morranden som sakta kommer närmare. Plötsligt ljuder ett skall bara ett tiotal meter bort”. Gör några korta muntliga övningar, till exempel stranden-på morgonen eller djungeln-på kvällen. Eleverna kan parvis komma på några förslag som delges i hela klassen. Samla läskigheter gemensamt (som man kan se, höra, lukta och uppleva i ett bostadskvarter) och anslå i klassrummet.

DEL 2 PROBLEM: Av en slump råkar du se hur någon i huset mittemot råkar i något sorts problem. Du bestämmer vilket! Lägg krut på att gestalta karaktärernas känslor. Gemensam övning (samla stöd och inspiration som anslås på tavlan):

Gärningsmannen (ilska): Vad gör en arg person?
Offret (rädsla): Vad gör den som är rädd?

DEL 3 STEGRA DRAMATURGIN: Psykopaten ser dig genom fönstret! Nu ska det hända saker – men den gradvisa stegringen (upptrappningen) är viktig. Likaså ska vi inte glömma bort miljön. Gör ordlistor:

På hur många olika sätt kan man titta på någon? Samla synonymer.
Hur känns dt i kroppen när någon tittar på en med ”onda ögat”? Använd gärna liknelser och metaforer (ex: frysa till is).
På hur många olika sätt kan en person röra sig? Låt personen röra sig i den miljön: lägenhet, trapphus, gatan och så vidare (blir mer omväxling). Låt eleverna beskriva hur personen kan ta sig fram (till exempel trevar, går försiktigt, kryper, undersöker, trippar, springer, rusar osv).
Miljön kan förstärka känslor. Vad kan du göra där hemma när du försöker gömma dig undan psykopaten som förstärker det läskiga?

Publicera på väl valt ställe eller högläs de psykologiska historierna för varandra!

december 15, 2016

Att beskriva ett ögonblick

Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Kärlek vid första ögonkastet?

Samtala om filmen

Samtala om filmen. Exempel på frågor: Under hur lång tid utspelar sig handlingen? Vad hände? På riktigt och i fantasin? Hur vet vi att de tycker om varandra? Hur har filmmakaren kopplat ihop bilderna (händelserna)? Vad kan bilderna symbolisera? Berätta historien ur mannens perspektiv… och kvinnans. Hur känner personerna? Vilka är de? Hur är personerna?

I filmen kombineras bilder och musik. Vilken betydelse har ljudet för helhetsintrycket? Se filmen utan ljud. Hur uppfattar ni händelserna och känslorna nu? Blir de starkare eller svagare?

Hur kan kärlek kännas? Låt eleverna fundera på vilka ord, begrepp och längre uttryck de känner till och läst/hört/sett i böcker, filmer och bilder. Hur skildras kärlek i böcker, filmer och bilder? Fundera på hur författare gör för att läsaren ska förstå att ”ljuv musik uppstår”. På olika sätt? Vilka olika sorters kärlek har eleverna tagit del av i texter?

Gå in på http://www.brollopsguiden.se/planering/citat-karlek/32 och välj vilka citat som passar till filmen.

Skriva en novell om filmen

Visa ca 15-20 sekunder och låt eleverna skriva ca 2-3 minuter till varje del. Visa 15-20 sek, skriva 2-3 minuter och så vidare. Självklart får eleverna hitta på metaforer, liknelser och händelser som inte ”syns” i filmen. Förslag på hur du kan dela upp filmen i kortare delar:

0-25 (anslag),
25-40 (miljöbeskrivning),
40-50 (presentation av mannen),
50-57 (kvinnan),
57-1.13 (mötet),
1.13-1.38 (dramaturgin stegras)…

Eleverna kan ta skärmdumpar ur filmen för att förstärka specifika delar av den egna texten.

Kopplingar till kursplanen

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra (SYFTE).

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar (CENTRALT INNEHÅLL).

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra (CENTRALT INNEHÅLL).

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad (KUNSKAPSKRAV).

maj 17, 2016

Superhjälten inom dig

Inlägget är kortfattat och visar hur det går att skapa en kontext med olika källor, samt utforma olika typer av uppgifter som passar i sammanhanget. En film om utsatthet, integritet och mod inleder minitemat Superhjälten inom dig. Efter gemensamma reflektioner om verkliga hjältar får eleverna uppdragen att utföra en osjälvisk och god handling för någon nära och en okänd människa som de genomför parallellt med övrigt innehåll. Ett syfte med projektet är att eleverna ska handla med någon annans bästa för ögonen. #Inspired by Malin Larsson.

Tuffa killar

Vi börjar med att se filmen Tuffa killar, en norsk film om Modulf som enligt honom själv är en superhjälte. Han ser nämligen till att ”ta all skit” istället för att andra ska drabbas av översittarnas våld. Nyinflyttade Line får dock Modulf att förstå att han i själva verket är del av en systematisk och välorganiserad mobbning. Line visar mod och utmanar den rangordning som råder på skolan. Line är en hjälte som saknar både magrutor och superfysik, men står istället upp för den svagare med högburet huvud och en klar uppfattning om vad som är rätt… och fel!

Eleverna resonerar (enskilt, parvis och alla) om filmens olika delar och teman, till exempel hur karaktärerna är och förändras, status, mobbningens publik och vad som kännetecknar en hjälte. Länk till frågorna finns här.

Vad kännetecknar en hjälte

Efter samtal om filmen samlar vi elevernas tankar om vad som kännetecknar en riktig superhjälte i en gemensam Answergarden:

Svenska hjältar

Vi spinner vidare på temat och läser några historier från verkligheten: Tess, Hanna blockerade vägen, Man gick genom isen och Självklart att stoppa den aggressive killen. Eleverna sammanfattar, ställer frågor till texterna och resonerar om hur och vad de själva gjort om de befunnit sig i samma situationer.

Mininovell

Temat avslutas med att eleverna skriver en mininovell på cirka 300 ord med ramarna: En person ska råka ut för fara (du avgör vilken) och en annan person ska bistå den första personen på något sätt.Vi avslutar med att publicera mininovellerna och elevernas goda gärningar i en gemensam Padlet och konstaterar…. det bor en hjälte inom oss alla!

april 30, 2016

Välj en scen som berör dig

Just nu bearbetar mina nior dilemman (tidigare inlägg Dilemman vidgar perspektiven). Av en slump ramlade jag över den norska novellfilmen Min bror Mikael (16:31). En fantastiskt gripande historia om Joakim, som har Down syndrom, och hans storebror Mikael. Mikael brottas med många känslor, till exempel en gränslös broderskärlek, men känner samtidigt en enorm frustration över att behöva anpassa sig efter en bror som är lite annorlunda.

Första fem minuterna är det några som fnissar till vid ett par tillfällen, men sista tio är det knäpptyst i klassrummet. Efter filmen sitter hälften av eleverna och snyftar, torkar tårarna och är alldeles varma inombords. Ni vet känslan när man hittat rätt. Eleverna får bland annat fundera på och samtala om:

Beskriv de båda bröderna INUTI (KÄNSLOR, EGENSKAPER, TANKAR, DRÖMMAR).
Förklara Mikaels dilemma.
Varför slår Mikael sin lillebror?
Den främmande killen säger ”Det var du som gjorde det”. Har killen något ansvar för det som Mikael gjorde?
Jämför med “Möss och människor” som har samma teman, lojalitet, rättigheter och skyldigheter. Berätta på vilket sätt det påminner om filmen du nyss sett.
Om Mikael hela tiden “tar hand om” sin bror sviker han sig själv. Om han går sin väg sviker han sin bror. Hur ska han göra?

På den sista frågan sa en elev: Han måste förklara för sin bror att han älskar honom hela tiden. Han finns där för honom, att han kan ringa eller skypa när han vill. Att han bär honom i sitt hjärta hela tiden även då de inte är nära varandra.

Välj en scen som berör dig

Eleverna väljer en bild/scen som illustrerar dilemmat och/eller som de blir berörda av. De kommenterar på vilket sätt den gör intryck och vi publicerar bilderna i en gemensam Padlet. Eleverna får därefter lyfta sina tankar i mindre grupper.

Filmen och upplägget, som såklart kan förenklas och fördjupas till exempel med kopplingar till diskrimineringsgrunder, passar både för grundskolan och gymnasiet. Här finns filmen. Ha näsduken nära!

januari 29, 2016

Ställ en fråga och välj en mening

För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Jag skriver upp en mening på tavlan och berättar för eleverna hur jag tänker, vidare hur jag formulerar frågeställningar och gör kopplingar till min egen erfarenhet och omvärlden. Därefter introduceras en av uppgifterna för att aktivera elevernas radar.

Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.
I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Övriga elever deltar i samtalet.
Varje grupp väljer ut 1-2 textdelar som de lyfter i helklass. Klassen deltar i samtalet och gruppen kompletterar med tankar.
Varje elev väljer valfri textdel som de skriver en kort reflekterande text om.

Ställ en fråga

Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Ställ en fråga till karaktären om något du undrar, till exempel varför personen gör, säger eller tänker som hen gör, hur det påverkar andra eller vad det senare kan leda till. Det är en sådan fråga där svaret inte finns i texten. Svaret finns hos dig eller dina kompisar.

Välj en mening

Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. Det kan vara när en person gör, säger eller tänker något, men också en mening som beskriver en plats, tidpunkt eller en situation. Kommentera eller ställ frågor till meningen. Försök att koppla kommentarerna till dina egna erfarenheter och omvärlden.

TRE ELEVEXEMPEL UR ”FLYGA HÖGT”

”Nils som brukar säga tre ord i kvarten ungefär, och nu babblar han plötsligt en hel massa på en gång”.

Varför gör han det? Gillar han Vendela? Känner han sig mer bekväm med henne nu än förut?

”Känns det annorlunda? frågar jag.”

Är det bara hon som har fått känslor? Börjar Tove också få riktiga känslor för Loke som hon får för Nils? Ska hon säga det till Tove eller ta reda om Nils har samma känslor? Han kanske inte har känslor och hon vill inte bli sårad. Då kanske hon ska låta det vara. Men om han har känslor och visar likadant. Ska hon besvara hans känslor? Det kanske är det enda sättet för att ta reda på det. Men Nils frågar så mycket om Silja. Gillar Nils Silja? Då kanske det är över för Vendela.

”Silja fick en att tänka på rollerna.”

Den meningen fick mig att också tänka på rollerna i klassen, hur alla beter sig mot varandra och hur man beter sig annorlunda mot olika personer. Varför beter man sig annorlunda mot vissa person än andra? De personer man är med mest känner jag själv att jag är mer avslappnad med än om jag skulle vara med någon jag aldrig pratat med tidigare. Bara för att en person gör något började alla fundera över rollerna i klassen. Om någon kom och gjorde likadant som Silja skulle folk också börja prata om varför hon gjort som hon gjort.

Elevinflytande på ett naturligt sätt

Genom att överlåta frågeställningarna till eleverna hamnar deras tankar i fokus. Eleverna påverkar innehållet i undervisningen på ett enkelt och naturligt sätt. Eftersom eleverna är olika blir det dessutom stor variation på vilka delar och meningar de väljer. Testa gärna!

december 27, 2015

Fokus på undervisning

Jag ställde för en tid sedan några frågor till mina elever om vad som kännetecknar en lärare vars elever lär sig mycket. Såklart finns det saker som jag måste bli bättre på, men glädjande nog anser 95% av eleverna att jag kommer väl förberedd till lektionerna. Med det menas till exempel att:

Lektionen har ett bestämt syfte
Aktiviteterna under lektionen svarar upp mot syftet
Det råder balans mellan olika aktiviteter (läsa, skriva, tänka, lyssna, tala)
Det finns stöd i undervisningen så att alla har möjlighet att lyckas
Aktiviteterna genomförs enskilt, parvis och i helklass
Lektionen avslutas med att synliggöra lektionens syfte

För att komma väl förberedd har jag gjort vissa val. Jag började med att göra en ”mental lista” över vad som är det viktigaste i yrket. På min lista hamnar undervisning överst och det innebär flera saker, både för egen del och kollegiet (det är ett annat inlägg som kommer senare). Den tydligaste konsekvensen av prioriteringen är hur fördelningen av min arbetstid har förändrats vad gäller lektionens för- och efterarbete:

arbetstid

För att få loss så mycket förberedelsetid har jag gjort tre strategiska val och försöker idag införliva tre delar i undervisningen som tidigare tog mycket planeringstid i anspråk: läsa elevtexter, ge eleverna respons och publicera elevarbeten. För att hinna läsa och samtala om elevtexter under lektionstid har uppgifterna och upplägget förändrats avsevärt. Verkligheten är såklart komplex och svårare än så, men i förenklad form ser det ut så här:

Enskilda uppgifter är korta och avgränsade med tydligt syfte (inom ramen för en lektion… eller två ibland…). Generellt lär vi enligt cirkelmodellens tankar och struktur. Modellande. Berätta och visa hur jag tänker/gör när jag läser och skriver. Gemensamma övningar, upptäckande och diskuterande för att gradvis övergå till mer parvisa och enskilda uppgifter.
Respons varje vecka på utvalda delar, antingen språkliga eller innehållsmässiga. Varvar självvärdering, kamratrespons och muntlig återkoppling.
Texter publiceras och används i undervisningen (som samtalsunderlag, exempel och förebilder). Vi använder snabba och enkla lösningar, till exempel Padlets eller andra öppna resurser.

Svenska lärare har i internationellt jämförelse rätt i att tiden är knapp. Just därför är det kanske ännu viktigare att arbetstiden används till rätt saker, nämligen undervisning. Planera, förbereda, genomföra, utvärdera, utveckla. Makten över arbetstiden har jag. Det gäller bara att bestämma sig vad den ska användas till. #reclaimundervisning

september 1, 2015

Undervisa i elevnära sammanhang

Att inleda på ett fängslande sätt är viktigt (läs tidigare inlägg här), men det är minst lika viktigt att hålla intresset vid liv under hela processen. Ett sätt att hålla lågan levande är att hitta parallella historier som berör eller anknyter till elevernas vardag. Det blir dessutom enklare för eleverna att dra paralleller till läsningen om du har gett eleverna ett stoff som passar. Nedan ett axplock hur ett arbete om Ordens makt såg ut. Diskussionerna genomfördes vid sidan av bokläsningen för att ge eleverna underlag för analys och samtidigt för att anknyta till elevernas vardag (Mer om boken Fahrenheit 451 finns sist i inlägget).

Inledning – Vad är viktigt för dig?

Yttrandefrihet är en självklarhet i Sverige idag, och vår tryckfrihetsordning skrevs redan 1766. Yttrandefrihet? Frihet att yttra sig. Vad är det vi yttrar? Ord. Vi säger att vi formulerar våra tankar. Stämmer det? Om vi antar det, säger vi även att den som inte äger många ord är fattig i tanken. Fundera på: Om vi inte har ord – kan vi då tänka?

Vad är viktigt för mig – rätten att bestämma

A vilka kompisar jag har
B min livspartner
C vilken mat jag ska äta
D vad jag ska jobba med
E vart jag ska bo
F vad jag gör på fritiden
G vad jag ser på TV
H få säga vad jag tycker/tänker

Försök att rangorna mest – minst viktigt. Enskilt först. Säg topp 3 till varandra. Delge resultatet i klassen.

Yttrandefrihet i omvärlden

Exempel på frågor till filmklippet:

Vad känner du till om Malala?
Varför blev hon skjuten? Hur kan en liten flicka anses vara farlig?
Malala har inget hämndbegär? Hur förklarar du det?
Vad fascinerar dig mest med hennes historia?

Mänskliga rättigheter i ett historiskt perspektiv

Forum för levande historia har material bland annat om Förintelsen med tillhörande diskussionsfrågor. För ännu fler förslag kolla här. Urval som jag gjorde och frågor till eleverna finns här

Min historia

Vad handlar filmen om på ytan? Vad är det som händer?
Varför byter filmen från färg till svartvitt och sedan tillbaka igen?
Vilka olika känslor visar Humpty Dumpty (ägget) i bilderboken?
Vem är mannen i boken?
Vad handlar filmen egentligen om?
Vilken historia vill du berätta?

Modern teknik och jag

Diskussion

Vad tänker du när du ser bilden?
Ligger det någon sanning i den?

Fundera på hur du gör

Hur använder du teknik? Hur ofta?
Hur påverkar det dig i din vardag? Positivt och negativt?

Observera andra

Hur andra använder teknik? Ge exempel från din omgivning.
Hur lever människor idag sina liv via sociala medier?

Modern teknik i andra länder

Resonera om filmen:

Sammanfatta handlingen. Vad handlar filmen om?
Hur är tillvaron för de intagna? Hur ser en dag ut?
Hur hamnade ungdomarna där?
Kina klassar internetberoende som en sjukdom. Håller du med?
Vart går gränsen när det inte längre är “normalt och sunt” internetanvändande?
Kan du förstå de föräldrar som lämnar in sina barn?
Vad är verklighet? sa en kille ur filmen. Hur går det att koppla till boken ni läser?

För- och nackdelar med modern teknik

Diskutera filmerna och fundera hur du själv förhåller dig till SELFIE-KULTUREN. Summera för- och nackdelar med digital framsteg (för individ och samhälle).

Att göra kopplingar mellan diskussioner och boken

Hur hänger den här bilden ihop med The fantastic flying books och Fahrenheit 451?

Avslutning

Ta hjälp av alla anteckningar, idéer du fått i samtal och andras inlägg på Padlets och resonera kring följande frågeställningar:

Beskriv hur Bradburys mardrömssamhälle ser ut i Fahrenheit 451.
Är vårt samhälle nära Bradburys mardrömssamhälle? Ja eller nej? Motivera ditt svar.
Blir vi fördummade och passiva av masskultur som TV, datorer och mobiler?
Hur är det ställt med yttrandefriheten? I Sverige, i världen? Varför är den viktig? Kan tekniken t.o.m. spela en positiv roll?

Att gå vidare

Om eleverna är tända på idén kan de skriva sin historia. Vad brinner de själva för? Hur vill de att deras bok ska skrivas och vad ska den innehålla? Uppgiften går att göra med tal, bilder, film eller text. Lycka till!

Om Fahrenheit 451

Dystopier är kända av eleverna genom böcker och filmer som Divergent och Hungergames. Ray Bradbury målar upp ett mardrömssamhälle i Fahrenheit 451 där brandmän har som främsta uppgift att anlägga bränder. Böcker och bokens försvarare är brandförsvarets primära måltavla. Resten av befolkningen har blivit passiva av nöjeskulturen och utgör därför inget egentligt hot mot makten. Två centrala frågor finns med i hela romanen:

Hur är det ställt med yttrandefriheten? I Sverige, i världen? Varför är den viktig?
Blir vi fördummade och passiva av masskultur som TV, datorer och mobiler?

Parallellt med att i stora delar läsa högt för eleverna och resonera om bokens innehåll har vi gjort uppgifter som anknyter till bokens tema och elevernas vardag. Exempel på frågor till texten finns här. För att eleverna ska kunna läsa varandras texter (och kunna återvända) har vi använt Padlets.