Märkt: språkutvecklande

En ordlek ur Fjädrar

Just nu läser jag Fjädrar av Jacqueline Woodson med en klass. På nästan varje sida skulle man kunna stanna och beröra antingen innehåll eller något språkligt. Jag gillar den! På sidan 50 leker syskonen Frannie och Sean en ordlek:

Beskriva ett ord

Jag snor den rakt av och gör en liten skrivaktivitet i inledningen av en lektion. Den tar ca 6 minuter.

KONSTEN ATT BESKRIVA – SEANS ORDLEK

Beskriv ett ord så att någon kan känna ordet inombords och höra det. Du ska beskriva ordet utan att nämna det. Använd även andra sinnen (t ex se och lukta). Skriv 3-5 meningar om varje ord.

A) STRESS
B) UNDERJORDEN
C) MÖRKER

ELEVEXEMPEL

Svetten börjar komma överallt. Det känns som att man inte kommer hinna. Man blir orolig i magen och måste skynda fram med snabba steg. (A)

Det är fullt med jord. Maskarna trivs här. Det är fuktigt och obehagligt att känna på. Jag ser massor med hål som maskarna gjort. Jag hör inget mer än småkryp som kryper förbi. (B)

Det är svårt att se i och vissa är rädda för det, särskilt små barn. Man vet inte vad som finns i det. (C)

VILKA ORD SKA JAG VÄLJA?

Det går ju att välja ord ur texten som man vill beröra, antingen för att orden i sig är intressanta eller för att de på något sätt är centrala för handlingen. Men denna gång valde jag just dessa tre ord för att jag planerar några skrivaktiviteter som hänger ihop (inlägg kommer inom kort).

Bland glasbitar och tomma flaskor

I ett kärlekstema i årskurs 9 som avslutades med läsning (och lyssning) av Thåström skrev de flesta mininoveller baserade på Die Mauer och några på Fanfanfan (skrivit tidigare om detta: Från Thåström till mininoveller och Låtar om kärlek). Bara en elev skrev en mininovell baserad på  Karenina. Ett elevexempel på vad man kan åstadkomma med inspiration av en gammal rockstjärna:

BLAND GLASBITAR OCH TOMMA FLASKOR

Jag vaknar upp vid doften av alkohol. Jag ligger på golvet med huvudvärk, bland glasbitar och tomma flaskor. När jag väl reser mig upp kommer alla minnen från igår. Från festen, från drickandet och från dig. Mitt hjärta börjar bulta som en stånghammare i ett gammalt järnbruk. Allting är här förutom du. Det är bara du som saknas och mitt hjärta kan inte komma över det. Jag reser mig upp och fler minnen faller in. Jag minns kyssen du gav mig innan du lämnade mig på golvet och gick ut ur rummet. Det var nog den sista gången jag såg dig.

Det är svårt att ställa sig upp, men jag försöker ändå. Dörren är bara några meter ifrån mig. Jag lyckas öppna den. Folk ligger överallt i vardagsrummet och du finns ingenstans. Alla minnen från igår fortsätter att komma medan jag försöker ta mig förbi alla som sover.

Jag kommer ut på vägen. Vinden blåser i mitt ansikte medan jag kollar runt på den tomma gatan. Solen sticker upp lite från horisonten. Allting är så lugnt och fridfullt. Minnena från igår blir allt svagare och svagare. Minnena av dig blir svagare och svagare. Jag får till ett leende nästan. Jag börjar gå hem. Mitt pussel blir kanske klart ändå…

Musikvideon finns här

Samlade skrivprojekt

Under den senaste månaden har jag skrivit en hel del och funderat på hur eleverna kan utveckla sitt skrivande på ett strukturerat, roligt och kreativt sätt. Det har resulterat i tre längre skrivprojekt (om ca 25-30 sidor/projekt med övningar, inspiration och förebilder). Dessa skrivprojekt kommer att finnas med i ett kommande läromedel i svenska för mellanstadiet från Liber. Varje årskurs består av olika ämnes- och temaområden. Från dessa har jag hämtat inspiration till följande skrivprojekt; Skräck (åk 4), Fantasy (åk 5) och Nätet (åk 6). När jag skriver börjar jag ofta med att skapa en en enkel bild, en titel med rätt typsnitt och färg för att få fram rätt känsla. Så här har omslagsbilderna och arbetstitlarna sett ut under processens gång:

Liber skrivprojekt årskurs 4-6 mellanstadiet elever skriver

Vad de olika skrivprojekten kommer att heta och se ut i tryckt och digitalt format får vi se till hösten. Spännande!

Vill du köra igång med ett skrivprojekt finns här ett urval av tio tidigare publicerade skrivprojekt:

Ön – Ett skrivprojekt i fem kapitel
Vilse – Skriva berättelse i sex delar
Min granne är en mördare – Skriva rysare
Dystopisk mininovell
En sko på vägen
Stolen på stranden
Brevromanen – Chattnovell
Mikronovellen: En scen ur filmen
Bokens sista kapitel
Sanning eller lögn

Jag gillar struktur, men…

En av mina närmaste vänner kallade mig för strukturfascist en gång och ja… kanske råkar jag gilla ordning och reda! Jag förbereder mig noga inför varje lektion, både med innehållet och utformningen, och funderar på hur jag kan presentera lektionen för eleverna på bästa sätt. Ett redskap som räcker långt för att skapa just ordning och reda är en tavla. Jag delar in tavlan i sektioner, skriver alltid från vänster till höger och lämnar utrymme för att kunna göra kompletteringar, pilar och markeringar. Så här såg det ut efter en lektion när jag lät frågor och uppgifter till undervisningens innehåll, steg för steg, växa fram på tavlan:

Eleverna var fullt fokuserade under 60 minuter, trots att det inte fanns någon information om lektionens ramar. Eleverna läste, tänkte och skrev om tre kapitel ur En ö i havet av Annika Thor. Ett självständigt arbete som en förberedelse inför kommande boksamtal och gemensam analys av texten (och ja, vi har läst, samtalat och skrivit tillsammans om bokens inledande kapitel – eleverna läser och analyserar inte hela romanen på egen hand). Just nu är det många lärare från hela landet som vittnar om hur de mer eller mindre tvingas in i förutbestämda mallar och lektionsstrukturer. Intentionen är förstås god. Den gemensamma strukturen ska göra så att fler elever (alla) kan delta och följa med i undervisningen. Men samtidigt … är det inte naivt att tro att ledarskapet i klassrummet och graden av elevdelaktighet står och faller med vilken mall läraren följer (eller inte)? Att säga ”vi måste börja någonstans” håller heller inte riktigt. Varför börja med formen och låta den avgöra hur innehållet ska inordnas? Är det inte bättre att låta innehållet avgöra hur lektionen ska utformas? Om läraren kontrollerar det som sker i rummet eller inte kan avgöras med vilket fokus eleverna lägger på innehållet och vad de ska lära sig. Om läraren lyckas få elevernas uppmärksamhet riktad mot ekvationen, höjdhoppet, fotografiet, ingredienserna, texten, ordet eller kartan spelar formen då någon som helst roll?

I många lektionsmallar ska lärarna börja med att kontrollera och bokföra elevernas närvaro. Det är ju förstås bra att se vilka som är på plats, men det går att göra på många sätt. Ett sätt är att säga HEJ till alla elever när de kliver in genom dörren och göra noteringar om närvaron några minuter in på lektionen när eleverna är igång. Om det första eleverna möter i en uppstart är kontroll signalerar det något och tar tid från något annat som i sin tur skulle kunna ge ringar på vattnet under resten av lektionen. De första minuterna (mötet med läraren och lektionens innehåll) av en lektion är extremt viktiga. Jämför med att i fängsla en publik på teater. Anne-Marie Körling har skrivit någonstans att inledningen är till för samspel och ögonkontakt – inte för kontroll. “Lektionens fokus ska upp genast” är hennes devis.

Om skolans alla lärare gör på exakt samma sätt riskerar det att eleverna slutar lyssna, tänka själva och anstränga sig. Variation tvingar elever till eftertanke. Dessutom signalerar vi till eleverna att vi inte tror att de kan tänka själva. Att vi ger eleverna alla svar visar faktiskt motsatsen.

Skolverket och Skolinspektionen har under snart ett helt decennium tjatat om mål utan att egentligen förstå vad lärare försöker göra i sina klassrum. Om läraren försöker förklara ett “lärandemål” uppstår en hel del problem. Det går nämligen inte förklara vad man ska kunna så att eleven förstår innan eleven förstår. En del av kunskapen är enkel att greppa som tvåans gångertabell, Europas huvudstäder och skenbart enkel som ett visst antal rätt på de nationella provens läsförståelsetest. Andra delar av kunskapen är stundtals flyktig och ett virrvarr av fakta, förståelse, färdigheter, men också erfarenheter, tankar, perspektiv, nyfikenhet, mod och förmåga att omsätta kunskaperna i nya och hittills okända sammanhang. Dessutom jobbar man ibland med “mål” som ryms inom ramen för en lektion, men ganska ofta ligger slutdestinationen långt bortom horisonten.

En lektionsplanering är som en väderrapport (att det är nog så det blir), men man måste alltid vara lyhörd och beredd att improvisera och kanske ändra kurs när så är nödvändigt. Det är omöjligt att helt säkert förutsäga hur eleverna förhåller sig, vad enskilda elever kan komma att göra eller säga. En alltför strikt struktur leder till att eleverna utestängs från allt inflytande över undervisningen och en princip när kartan och terrängen inte stämmer överens så är det kartan som gäller (tack för metaforerna Jan Nilsson).

Sara Persson skrev på Twitter något i stil med: Min erfarenhet säger att alla elever, speciellt de med särskilda behov, behöver struktur och ordning i skolan, men också att de kan krevera av leda. De behöver lärare som älskar sina ämnen och som med entusiasm kan presentera och levandegöra innehållet. Daniel Sandin twittrade: Motsatsen till MÅNGFALD är ENFALD.

Avslutningsvis: Undervisning är ett konstant flöde, en dynamisk process mellan lärare, elever och elever emellan, inte något som kan checkas och bockas av i ett förutbestämt rutsystem. Allt kan inte vara lika. Det är en del av charmen med yrket – att den ena dagen (eller terminen) inte riktigt är den andra lik. Jag har i över 20 år varierat mitt sätt att undervisa och jag tycker väldigt mycket om det. Jag vet att jag inte är ensam… tusentals är de lärare som kontrollerar sina klassrum och ser till att eleverna riktar fokus mot undervisningens innehåll. Utan mall. Snälla, låt oss fortsätta med det.

Vi vill väl att alla elever ska bli unika varelser på den här planeten? Borde det då inte finnas utrymme för många olika sorters lärare också, eller?

En röst för varje lärares rätt att vara autonom

 

Brevromanen i nytt format – Chattnovellen

Jag visade min närmaste kollega appen Stories by Storytel och hur man kan skapa egna chattnoveller mellan två personer i appar som Text Message Chat Video Maker, TextingStory och ChatStoryMaker. Han svarade med tre korta fraser som inom loppet av tre sekunder tog oss båda med på känsloresan ”från nyfiket glada till uppgivet trötta”:

Det är ju som brevromanen… fast kortare… jaha, där också…

Så kan vi förstås välja att se det, som i Bradburys Fahrenheit 451, där människorna inte längre orkar ta del av fullängder utan nöjer sig med att läsa tablåer, rubriker och sammanfattningar. Men vi vill ändå tro att det kan finnas något roligt, kreativt, språkutvecklande och spännande att utforska här. Om inget annat för att locka till vidare läsning och skrivande. I appen Text Message Chat Video Maker går det hyfsat snabbt att lägga till text, bilder och textrutor. Det är enkelt att spara och går att ladda ned filmfilen lokalt och till Google Drive. Jag slängde ihop en konversation för att kunna visa eleverna hur det funkar… jag kallar den…

KOLLEGOR 🙂

Texten handlar om två lärare som jobbar på Gäddgårdsskolan i Arboga.

PS! Det är ju förstås ingen novell, bara ett exempel på de funktioner som finns i appen (och ett försök att skriva något roligt om två personer som eleverna känner till).

Tio över ett – Ett läsprojekt

Inför läsning av romanen placerar jag in Kiruna geografiskt. Hur långt är det egentligen till Kiruna? Fram med Google maps:

Läsa Tio över ett i ett sammanhang - Ett läsprojekt om Kiruna
Vidare berättar jag kort om gruvnäringen i Sverige ur ett historiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv genom gruvorna i Falun (koppar), Sala (silver), Skellefteå/Boliden (guld) och såklart Kiruna (järn). Vi läser artikeln Det här borde du veta om stadsflytten i Kiruna och tittar på några filmer om den planerade och påbörjade stadsflytten:

Vi samtalar om vilken betydelse en plats och olika byggnader i ens omgivning kan ha.

VI BÖRJAR LÄSA

Jag högläser bokens inledande kapitel. Eleverna läser några kapitel tillsammans i par. Därefter läser de enskilt. Några kapitel får eleverna i läsläxa. Tillsammans hjälps vi åt att rubricera kapitlen (för att göra det lättare att komma ihåg handlingen). Vi samlar förslagen i ett Googledokument:

Medan eleverna läser gör de små noteringar på Post-it-lappar och klistrar in dem i boken på några valfria ställen. Elevernas anteckningarna kan vara frågor, sådant som är viktigt, något de blir berörda av eller inte förstår. Eleverna samtalar med varandra i mindre grupper om vad det har noterat. Därefter följer ett boksamtal baserat på citat ur bokens första hälft. Jag gör alla frågor i Google presentationer (placera muspekaren på presentationen nedan och klicka för att få fram frågorna).

STOPP 1: BOKSAMTAL & TANKESKRIVA

Efter samtalet får eleverna välja ett citat som de tankeskriver om – antingen fritt eller utifrån frågorna. Nu får de också möjlighet att skriva om saker som de har ”lappat” i texten.

STOPP 2: TANKESKRIVA & SAMTAL

Vi läser vidare och efter ytterligare ca 75 sidor gör vi nästa stopp. Denna gång får eleverna skriva först och samtala sen. Eleverna väljer en av nedanstående frågeställningar (A, B eller C). Frågornas färger är kopplade till kapitel i boken:

Eleverna väljer också en av dessa (A, B, C eller D):

STOPP 3: EFTER LÄSNINGEN

Vi läser ut boken under ett par lektioner parallellt med att eleverna finputsar sina texter (ovan). Sista samtalet och skrivaktiviteten handlar om bokens platser. Eleverna väljer tre av bokens centrala platser och funderar på:

  • Vad känner du till om platsen?
  • Hu förhåller sig Maja till platsen? Hur vet du det?
  • Vad kan platsen (och händelser förknippade med platsen) vara en bild för?

Platser som är viktiga: Stadskärnan (flytten av den), gruvan, Majas gata (och hem), biblioteket, skolan, naturen/fjället och hockeyhallen. Eleverna får lite hjälp på vägen av när de får höra hur jag tänker om:

FORTSÄTTNING FÖLJER…

Eleverna har efterfrågat att skriva berättelser. Jag tror det kan passa rätt så bra att göra det efter läsning, samtalande, tanke(skrivande) och analyserande av Tio över ett. Kanske någon elever plockar upp platsens betydelse eller bildspråket med naturen/miljön som en spegel eller kontraster som hopp/förtvivlan och rädsla/mod och hat/kärlek och glädje/sorg och trygghet/osäkerhet eller något annat som de har fastnat för i boken. Det finns många saker att inspireras av i boken. Det ska bli spännande att se vad eleverna hittar på!

Här finns ett Googledokument om du vill kopiera frågor eller annat ur upplägget

Skriv som Tove Jansson – DEL 2

Att skriva som en författare - använda en litterär förebild som Tove Jansson i undervisningen för att få skrivande elever

Parallellt med läsningen av Trollkarlens hatt skriver eleverna små korta minihistorier. De kan kroka i varandra eller fungera som fristående. Förra veckan skrev eleverna med fokus på bildspråket och försökte använda naturen som en spegel: Skriv som Tove Jansson. Denna vecka testade vi att välja en plats med omsorg – en plats som ger berättarjaget harmoni och trygghet. Vi försökte även få med detaljer som kan bidra till sinnesstämningen. Tove skriver om Bisamråttan som väljer att lämna den kaotiska miljön för att istället:

När Bisamråttan kom in i grottan kände han sig mycket nöjd. Han bredde ut filten på sandgolvet, satte sig på den och började tänka med detsamma. Det fortsatte han med ungefär två timmar. Allt var tyst och fridfullt och genom rämnan i grottans tak sken solen milt på hans ensamma tillflyktsort. Ibland flyttade sig Bisamråttan lite när solstrimman gled ifrån honom. Här ska jag stanna ständigt, ständigt, tänkte han. Hur onödigt är det inte att hoppa omkring och prata, att bygga hus och laga mat och samla ägodelar!

KORTSKRIVA – DEL 1

Du lämnar ditt hem och går till en särskilt utvald plats som gör dig lugn och trygg.
Du kan börja så här: När jag kom in i…. kände jag mig …

Lite senare i samma kapitel höjs intensiteten något genom att Mumin och de andra ska utforska det okända på platsen. Även här skriver Tove små detaljer som bidrar till att höja spänningen en aning:

Ni ska undersöka ön, svarade mamman (som visste att det var det de längtade efter). Det är viktigt att veta var man har hamnat. Här kan ju finnas farlighet. Just det, sa Mumintrollet. Och så gav han sig av med snorksyskonen och Sniff utmed den södra stranden, med Snusmumriken som älskade att upptäcka saker ensam strövade iväg utmed den norra. Hemulen tog sin botaniseringsspade, sin gröna portör och förstoringsglaset med sig och vandrade rakt in i skogen. Han misstänkte att där kunde finnas underliga växter som ingen ännu hade upptäckt. Men Mumintrollets pappa satte sig på en sten för att meta. Och solen kröp sakta mot eftermiddag medan en avlägsen molnbank tätnade över havet.

KORTSKRIVA – DEL 2

Av någon anledning (en tanke, ett ljud, något du ser….) lämnar du din trygga plats och beger dig ut på upptäcktsfärd mot det okända med en liten oro och spänd förväntan i kroppen. Vi skiftar tempus för att öka spänningen.
Du kan börja så här: Plötsligt hör/ser/tänker jag…

Skriv som Tove Jansson

I samband med läsning kortskriver mina elever ofta. Det kan vara olika former av skrivande: beskrivande, reflekterande, frågande, argumenterande eller som i detta exempel berättande. I Tove Janssons Trollkarlens hatt, som vi läser just nu i årskurs 7, är bildspråket alldeles förtjusande. Vi tittar gemensamt på två exempel och använder dessa som språkliga förebilder. Eleverna skrev fyra minuter/uppgift.

Kortskriva som Tove Jansson - Träna på att gestalta när eleverna skriver berättande texter

En grå morgon föll den första snön över Mumindalen. Den kom smygande tät och tyst, och på några timmar var allting vitt. Mumintrollet stod på trappan och tittade på hur dalen drog vinterlakan över sig, och han tänkte stillsamt, i kväll går vi i ide.

KORTSKRIVA – DEL 1:
Du tittar ut genom ditt fönster, lite eftertänksamt, precis före du ska sova. Det är vinter ute. Använd naturen som en spegel (det du ser) för att få fram din känsla. Du kan börja så här: Jag släcker lampan i rummet och blickar ut…

Att hoppa i tid är inga problem. Tidshoppen kan göras tydliga med kontraster, t ex natt och dag, ljus och mörker och vinter och vår. Mumintrollen gick i ide och vaknade upp till våren och känslan blev en helt annan:

Solen hade nätt och jämnt hunnit över skogstopparna och lyste dem rakt i ansiktet. De kisade på henne och svängde med benen över det blanka rinnande vattnet och kände sig obekymrade vänskapliga.

KORTSKRIVA – DEL 2:
Du vaknar på morgonen, tittar ut genom ditt fönster är blir glad och förväntansfull när du ser att det har blivit ett häftigt väderomslag. Du kan börja så här: Jag vaknar och drar upp rullgardinen.

*Elevtexterna är utkast. Eleverna bearbetade texterna och läste upp dem för varandra vid ett senare tillfälle.

Bokens förlorade kapitel

Möss och människor - Slutet - En skrivuppgift till boken

Så här slutar Möss och människor av John Steinbeck. George har precis avrättat bästa vännen Lennie med ett skott i nacken. Det lämnas ett rejält tomrum i texten eftersom texten helt sonika är slut. Det finns inget mer. Med detta öppna slut går det att använda en lika enkel som genial skrivaktivitet – låta eleverna fylla i luckorna genom att skriva bokens förlorade kapitel. Flera trådar går att nysta i och fortsätta skriva om. Det går också att plocka upp centrala delar av texten, exempelvis drömmen som återkommer i nästan varje kapitel. Vi läser de två sista sidorna gemensamt. Eleverna får några frågor och en enkel instruktion:

FRÅGOR ATT FUNDERA PÅ

  • Vad händer när manskapet kommer tillbaka till gården?
  • Hur är det med Curley? George? Hur mår de egentligen?
  • Vad händer med Curleys fru? Skuldfrågan?
  • En del (som Slim) har inga uppenbara problem med det George gjorde, medan andra har svårare att förstå hur han kunde skjuta sin bästa kompis i nacken. Hur yttrar det sig?
  • Kommer George att komma undan rättvisan eller skipas den på gården eller på något annat sätt?
  • Vad händer sen med George och drömmen? Ger han upp den eller lyckas han skaffa sig en liten jordplätt att odla? Hur blir det med kaninerna som Lennie ville ha?
  • Hur tänker George om det som hände? Har han skuldkänslor eller känner han lättnad?

Skriv från ögonblicket männen kommer tillbaka till gården.

Du kan börja med: George öppnar dörren till baracken och kliver in med tunga steg. Han sätter sig ned på sin brits och tittar på den mitt emot. Lennies sovplats är tom. Han kommer aldrig att ligga där igen.

Gillade du boken? Boktipsa!

Lärarlyckan när elever ställer frågan:

Har den här författaren skrivit några fler liknande böcker?

När läsningen lockar till vidare läsning bubblar det inombords. Tyvärr är ofta möjligheterna att lotsa eleven vidare begränsade. Skolbibliotek monteras ned och lärare har knappa resurser att köpa in litteratur (klassuppsättningar). Dessutom har lärare inte möjlighet att hålla sig uppdaterade på all litteratur. Vilken tur att det finns hjälp att få och ett sätt att tipsa eleverna:

  1. Fråga en skolbibliotekarie eller annan bokintresserad – IRL eller på Twitter
  2. Läs på om böckerna och se om de kan passa dina elever
  3. Sammanställ tipsen i en lista med länkar till informationstexter om böckerna
  4. Publicera listan på en sida eleverna ofta använder (till exempel där din planering finns)

Tipsa dina elever om böcker - Bokstipset bokstipsa läshungriga elever

Här är listan för de som gillar Flyga högt av Katarina von Bredow:
Hur kär får man bli
Tappa greppet
Battle
Under ditt finger
Idag är allt
Välj mig