Märkt: språkutvecklande

En dikt om folk

I Främlingar och vänner – nån du kanske känner! av Emma och Lisen Adbåge finns en dikt om människor som jag tycker mycket om. Nedan skissas på ett upplägg med olika aktiviteter. Vilka kan passa i din klass?

Folk Emma och Lisen Adbåge

Läs texten högt samtidigt som eleverna läser med. Låt eleverna läsa dikten i enskildhet och under tystnad. Ge tid för eftertanke och att flödesskriva egna och fria reflektioner under några minuter.

Läs dikten högt i par. Eleverna kan samtala om vilka ord som betonas, läses med eftertryck och vilka som bara flödar förbi. Läste vi dikten olika? Vad beror det på? Går den att läsa på olika sätt? Sjunga eller rappa? Testa!

Samtala om…

Diktens bästa versrad: Vilken rad fastnar efter läsning? Vilken är diktens bästa/viktigaste rad? Förklara hur du tänker.

Tolka:  Vad tänker du på efter läsningen av dikten? Hur tolkar du budskapet i den?

Känna och associera: Vilken känsla får du av den? Vilka associationer gör du?

Om ordet ”känner”. Vilka sorts ”folk” finns med i dikten? Gör en lista från den som är närmast till den som är mest avlägsen. Samla andra ord om ”vänner”. Hur många sorter kan du komma på?

Platserna: Vilka platser förekommer i dikten? Varför är just dessa platser med tror du? Några platser antyds, vilka då?

Alla andra ord: Vilka ord hör ihop? På vilket sätt hör de ihop? Finns det ord som är varandras motsatser?

Diktens form: Hur är dikten uppbyggd? Vilka ord återkommer? På vilket sätt? Vilka ord rimmar/rimmar inte? Hur långa är orden i dikten? Hur många stavelser i varje versrad? Vilka betonas?

Lyssna på Britta Persson:

Flödesskriv enskilt: Förändras din uppfattning av texten mot din tidigare? På vilket sätt i så fall? Upptäcker du någon ny nyans eller annat perspektiv av din tolkning? Skriv om detta några minuter.

Samtala parvis om Brittas låt: Vilken känsla får du av den? Vilka ord eller fraser framträder i denna version?

Välj en person: Välj ut några människor som du blir nyfiken på. Vilka är de? Fantisera i positiv anda. Namn? Ålder? Var och hur bor de? Familjesituation? Yrke? Intressen? Anteckna eller gör en tankekarta om en person.

Folk Lisen och Emma Adbåge - Lärarhandledning för att samtala om och skriva poesi på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet

Samtala om bilderna med din bordsgranne: Berätta om din person. Låt kompisen gissa vem du skrivit om.

Skriv en hemlighet: Fundera vidare på din person. Vilken hemlighet går personen och bär på? Skriv om den.

Skriv en dikt om din person

Folk du möter: Brainstorma vilka människor du möter. Var du möter dem. Anteckna eller gör en tankekarta (t ex utifrån olika platser). Välj vilka människor som du vill skriva en dikt om och hur du vill framställa dem. Eller om du hellre vill berätta om människor generellt. Flödesskriv!

Bearbeta din dikt. Väg dina ord på guldvåg. Leta efter ord som rimmar eller kanske passar en allitteration eller assonans bättre? Hur många stavelser har du i dina versrader? Blir det en skön rytm när du läser texten högt eller behöver du byta ut några ord?

Två resurser som kan vara användbara: Rimlexikon och synonymer.

PS! Emma och Lisen Adbåge har gett mig ett okej att publicera bilder ur boken.

Arvet efter Hellsing – Blandade djur

Under bokmässan lyssnade jag på Erik Magntorn, Lisen Adbåge och Emma Adbåge som alla pratade varmt om Lennart Hellsing, verserna, rimmen och ramsorna. Det enkla (men ändå svåra), roliga, kreativa och språkutvecklande att leka med ord! I Blandade djur av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom träffar vi olika djur, ett djur på varje sida, och osannolika möten äger rum med helt nya djur som följd. Mötet mellan en spindel och en kråka blir till en språka. Varför inte låta eleverna i all enkelhet försöka ge sig på att skriva egna verser om djur som hittar kärleken? Ungefär så här:

STEG 1: Skriv en lista med djur som du känner till och kan en del om.
Djur finns på land, i vatten och luften,
i hemmet, på zoo och ladugården,
i Sverige, Norden och hela världen.

STEG 2: Para djuren bokstavligen och spåna på vilka nya arter som uppstår. Exempel:
spindel+kråka=språka
snok+gök=snök

STEG 3: Skriv en vers på rim om varje djur i tre steg.

Skriva på vers med rim

Vill ni ta del av tre fantasifulla, roliga, fina och språkrika berättelser om djur rekommenderar jag verkligen Blandade djur. Jag tror att texterna och det enkla lektionsupplägget kan tilltala elever i hela grundskolan och kanske till och med på gymnasiet?

Tack Erik Magntorn och Lisa Sjöblom för lån av text och bilder!

Skriv om blandade djur

Miniskriva till Mattans tomrum

Jag är förtjust i Annika ”Säkert” Norlins novell Mattan. Det är en tragikomisk historia om bråkstaken Stor-Eva som utmanar alla lärare som kommer i hennes väg. Efter ett av många bråk i skolan meddelar rektorn Stor-Evas pappa som därmed blir medveten om vad som försiggår.

När Stor-Evas farsa hörde det hade han slagit sin dotter över ansiktet med dagens nummer av länstidningen, men sen hade han slutat när det blev trav på TV.

I ett större sammanhang om Skolliv (läs mer här) lyssnar vi på novellen och samtalar bland annat om den inre och yttre miljön på skolan, Frallan, Stor-Eva (många elever som känner för henne trots henne överlägsna sätt mot de som är svagare) och om att skriva det absurda och tragiska på ett humoristiskt sätt. Någon blir ledsen, några arga, ganska många skrattar och för en del fastnar skrattet i halsen.

TRE SMÅ SKRIVUPPGIFTER TILL MATTAN

I scenen där Stor-Eva spottar på läraren Frallan spårar det ur fullständigt. Frallan lämnar klassrummet efter att Stor-Eva sagt: Slå mig då! Det finns en del korta tomrum i texten som vi funderar på och leker med ett slag.
Slå mig då - En skrivuppgift till Mattan

SLÅ MIG DÅ?

Vad sa Frallan egentligen? Vad svarade Stor-Eva? Skriv replikskiftet som slutar med “Slå mig då”.

Så här kan du börja:
Frallan: Jag vet att din pappa är en idiot, men det är ingen ursäkt för att du ska vara en!
Stor-Eva: Vad sa du?!
Frallan: Jo. Din pappa är….

EN TANKE EN SEKUND EFTER BRÅKET

Efter replikskiftet lämnar Frallan klassrummet, “Frallan gick ut”. Vad tänker Stor-Eva i den sekunden? Vad tänker Frallan? Skriv två tankebubblor.

ETT ALTERNATIVT SAMTAL

Efter dispyten spårar allt ur. Skriv vad Frallan kunde ha gjort direkt efter lektionen för att undvika ytterligare konfrontation. Vad gör och säger hon till Stor-Eva? Hur utspelar sig dialogen?

Så här kan du börja: Frallan sätter sig på en bänk utanför salen och väntar på Stor-Eva. När Eva kommer ut går Frallan sakta fram till henne och …

DEN BORTTAPPADE DELEN AV MATTAN

Tanken är att eleverna får välja ut valfri hel eller del av någon av texterna ovan som sammanställs i en enkel produktion (ett texthäfte) som läses i klassen. Jag tror och hoppas att det blir en absurd, tragisk och komisk lässtund!

Förutsättningar att skriva

Förr om åren använde jag uttryck som skriv vad du vill eller använd din fantasi när eleverna skulle skriva berättelser. Många elever gillade såklart friheten, men en handfull elever hade alltid förtvivlat svårt att komma igång. Utan att direkt veta är min känsla att denna andel elever har vuxit i ungefär samma takt som andelen läsare minskat. Därför har jag förändrat min undervisning i både stora och små skrivprojekt. Gemensamt för dessa är att de alla har en given ram, men där eleverna lämnas med ett större eller mindre friutrymme inom ramen. Några av skrivuppgifterna där eleverna når hyfsad framgång är: En sko på vägen, Min granne är en mördare, Ön, Vilse, Stolen på stranden, Avskedet och En dystopisk mininovell. Dock ett varningens finger för den här typen av upplägg… formen får inte lägga sig som ett taggtrådsstängsel runt elevens tankar och berättarglädje. De elever som har egna idéer får självklart skriva precis hur de vill (som de alltid har gjort). De behöver ofta bara några ord eller rader för att kommer igång. Denna vecka skrev mina elever i åttan en kortare text med en given ram. För övrigt en ramhistoria som min kollega Sven och jag kom på för sju år sedan:

En historia om två personer som möts på stranden en höstdag/kväll. Den ena är förälskad i den andra, men person nr två är rädd för något (t ex att lita på personen, att svika någon annan, att kärleken får oanade konsekvenser, rädd att bli sviken, kärleken ska väcka uppståndelse) och vågar inte “ta steget”. Du bestämmer vad rädslan beror på.

Eleverna satte igång… 45 minuter senare hade ALLA elever skrivit ca en sida med helt unika historier, till exempel personen som tar klivet och avslöjar sin sexuella läggning och personen som lämnar ett destruktivt förhållande. Vad gjorde jag? Jag satt och tänkte på hur något så litet kan göra så mycket… log lite… i 45 minuter. Ni vet känslan som infinner sig när eleverna skriver och skriver och skriver och skriver och….

Från tanke till text

Jag upplever att elevernas texter blir av mycket högre kvalitet (både innehåll och språk) om tankar, frågor och uttryck får ligga och bero ett tag. När eleverna får testa utan att det finns krav utifrån (till exempel bedömning) kan de dessutom ta ut svängarna mer. Eleverna blir heller inte bundna av språkliga krav på samma sätt som när en text ska publiceras på något sätt eller bedömas. Därför skiljer jag på in- och utttexter i undervisningen. Skrivit mer om detta här: Tanke- och prestationsskrivande

Jag försöker göra det tydligt för eleverna vad som är vad, att vi lägger ganska mycket tid på tankeskrivande för att dokumentera och testa tankar, som slutligen skapar bra förutsättningar för att skriva riktigt bra texter. Jag brukar, i all enkelhet, synliggöra det på tavlan ungefär så här:
Tanke- och prestationsskrivande - Skriva och göra skillnad på in- och uttexter

Jag är en läsare

Idén att synliggöra läsning finns i olika former, till exempel Jenny Edvardssons Synliggöra läsningen på kartor och Karin Herlitz Bokväggen. När jag jobbade på låg- och mellanstadiet för 100 år sedan var lamineringsmaskinen min bästa kompis. Jag minns att mina elever fick körkort för gångertabellerna (lika klassiskt som symaskinskörkortet?). Jag kombinerar synliggörandet och körkortsidén och delar ut till mina elever som nu slutar nian en samling av några av de texter som vi har läst, samt tänkt, pratat och skrivit om.

Tanken är att de enkelt ska få en överblick/dokumentation i fickformat av de texter vi har läst för att kunna:

  • minnas tillbaka,
  • få en bekräftelse på att de faktiskt har erövrat utmanande texter,
  • bli stärkta i bilden av sig själva som läsare.

Några kort kommer säkert att hamna i papperskorgen, några i bakfickan för att sedan bli förstörda i tvätten och några slängs ned i en byrålåda. Men några lappar kommer efter några år att plockas fram, kanske vid en städning, och eleven kan då blicka tillbaka och minnas, få bekräftelse och bli stärkt i sin identitet som läsare. Om det så bara är en elev som sparar och tittar på kortet då och då är det värt tiden att göra dessa kort (som för övrigt går ganska snabbt att tillverka).

Trevlig sommar och tack för att du har läst! Ses nästa läsår 🙂

Jag är en läsare - Identifiera sig själv som läsare - Av Fredrik Sandström

Gunde Svan som indian

Ni är säkert många som följer Gunde Svan som indian på Instagram. Ibland behöver man göra något lättsamt, mellan två längre projekt… eller så blir lektionen förkortad från 60 minuter till 20 på grund av nationella prov … eller så har man bara en lektion istället för tre under en vecka … ja, ni fattar. Tidsfördriv. Men varför inte då passa på att göra något roligt och språkutvecklande?

Jag visar eleverna några av mina favoriter:

Ulf Lundell som prinsessan Estelle
Chewbacca i jeansjacka
Glenn Hysén som tandfen
Eric Saade med hink och spade
Jarl Kulle i kebabrulle

För att komma på idéer kan man mata in ord i ett rimlexikon, t ex Rimlexikon, Kjells rimlexikon och DbLex. Jag visar eleverna hur man enkelt kan skapa collage med lassofunktionen (funkar både på PC och Mac) och/eller Alfafunktionen (i Pages och Keynote) med bilder från Stockholmskällan. Coola och roliga typsnitt kan man fixa på klassika Flamingtext. Jag använder bilder av mina kollegor och visar hur bilder och texter kan kombineras i Canva eller ett vanligt ordbehandlingsprogram med infogade textrutor. Ett exempel:

Gunde Svan som indian - En lektionsidé för att kombinera bild och text av Fredrik Sandström

PS! Det är även ett bra tillfälle att prata om de föreställningar som vi har av den amerikanska ursprungsbefolkningen och ord som är mer eller mindre lämpliga i olika sammanhang. Läs mer här: Är ordet indian olämpligt?