Märkt: novell

Att beskriva ett ögonblick

Ibland kan det vara nog så krävande och kreativt att formulera sig kort och kärnfullt, som i Mikronovell, Black out poetry och Cut-up poesi. Alla är roliga idéer som eleverna brukar uppskatta! Men varför inte vända på steken? Ta ett enda ögonblick och skriva så mycket som möjligt! Se den fantastiska kortfilmen som skildrar några ögonblick. En man och en kvinna möter varandras blickar under tre minuter. Kärlek vid första ögonkastet?

Samtala om filmen

Samtala om filmen. Exempel på frågor: Under hur lång tid utspelar sig handlingen? Vad hände? På riktigt och i fantasin? Hur vet vi att de tycker om varandra? Hur har filmmakaren kopplat ihop bilderna (händelserna)? Vad kan bilderna symbolisera? Berätta historien ur mannens perspektiv… och kvinnans. Hur känner personerna? Vilka är de? Hur är personerna?

I filmen kombineras bilder och musik. Vilken betydelse har ljudet för helhetsintrycket? Se filmen utan ljud. Hur uppfattar ni händelserna och känslorna nu? Blir de starkare eller svagare?

Hur kan kärlek kännas? Låt eleverna fundera på vilka ord, begrepp och längre uttryck de känner till och läst/hört/sett i böcker, filmer och bilder. Hur skildras kärlek i böcker, filmer och bilder? Fundera på hur författare gör för att läsaren ska förstå att ”ljuv musik uppstår”. På olika sätt? Vilka olika sorters kärlek har eleverna tagit del av i texter?

Gå in på http://www.brollopsguiden.se/planering/citat-karlek/32 och välj vilka citat som passar till filmen.

Skriva en novell om filmen

Visa ca 15-20 sekunder och låt eleverna skriva ca 2-3 minuter till varje del. Visa 15-20 sek, skriva 2-3 minuter och så vidare. Självklart får eleverna hitta på metaforer, liknelser och händelser som inte ”syns” i filmen. Förslag på hur du kan dela upp filmen i kortare delar:

  • 0-25 (anslag),
  • 25-40 (miljöbeskrivning),
  • 40-50 (presentation av mannen),
  • 50-57 (kvinnan),
  • 57-1.13 (mötet),
  • 1.13-1.38 (dramaturgin stegras)…

Eleverna kan ta skärmdumpar ur filmen för att förstärka specifika delar av den egna texten.

Kopplingar till kursplanen

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra (SYFTE).

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar (CENTRALT INNEHÅLL).

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra (CENTRALT INNEHÅLL).

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad (KUNSKAPSKRAV).

Att skriva filmmanus

Film är ju fantastiskt roligt. Kul att spela in, roligt att titta på…. men ganska krävande att skriva manus. För att resultatet ska bli riktigt bra kan eleverna skriva Storyboards, men det är svårt och mycket tidskrävande. Dessutom är min erfarenhet att eleverna ändå gör ändringar och improvisationer när de väl filmar. Men ska filmen bli bra förutsätter det att manuset bygger på en trovärdig och genomförbar historia. Niornas filmarbete detta läsår startade redan i höstas då eleverna skrev en novell. Detta år skrev eleverna på temat Fotspår. Så här såg instruktions- och inspirationsbilden ut till uppgiften:
spareneftermig

Steg 1 – vilken novell ska vi välja?

Eleverna presenterar sina noveller i mindre grupper som jag bestämt. Eleverna väljer huvudhandling och grundidé från en novell, men kan förstås komplettera med delar från övriga. Eleverna skriver ned handlingen i mycket korta drag. I punktform. Det går förhållandevis snabbt att skissa fram en filmidé från något befintligt, istället för att börja från noll.

Steg 2 – planera scener

Varje punkt ovan motsvarar ett antal scener. Nu gör eleverna en mer detaljerad plan för hur varje scen ska byggas upp. Vilka personer som är med, platser, händelse och nyckelrepliker. Eleverna skapar en enkel tabell för att få en överskådlig struktur av filmen.
skrivamanus

Steg 3 – detaljplanering

Filmtekniska inslag planeras för varje scen. Var ska kameran vara? Vilka perspektiv? Bildutsnitt? Eleverna gör kom-ihåg-anteckningar vid sidan av tabellen och ringar in särskilt viktiga och coola idéer. Vi tittar på några kända scener som inspiration:

Anslag – olika sätt att börja filmen

anslag1 (en allvetande berättare – De misstänkta)
anslag2 (direkt in i handlingen – James Bond intro)
anslag3 (tillbakablickar/ramberättelse – Forrest Gump)
anslag4 (presentera karaktärerna i en lång dialog – The usual suspects)

Hur dramaturgin i en scen byggs upp

Romantisk scen 1 (Notting Hill – stjärnan får nobben)
Romantisk scen 2 (Love actually – ett lyckat frieri)
Romantiska bilder (Fucking Åmål – hur man ser att två personer gillar varandra)
Actionscen (De omutbara – när poliserna ska slå till mot några gangsters)
Skräck 1 (Psyco – duschscenen när mördaren kommer)
Skräck 2 (The shining – jakten)

Steg 4 – filma och redigera

Eleverna får på sig en hel dag att filma och några lektioner för att redigera.

Steg 5 – filmpremiär

Alla skolans elever får se niornas filmer. Viktigt på riktigt!
filmgala

Läs en text du tycker om

14 februari – en novell av Jonas Karlsson

Det finns många sätt att stimulera läsning. Ett av dem är att välja en text du själv tycker om och berätta varför du gillar den. En text som jag använt flera gånger är Jonas Karlssons 14 februari. Helt enkelt för att den handlar om mig och en av mina bästa kompisar. Exakt samma vånda som huvudpersonen Peter känner inför elevrådets årliga blomutdelning, upplevde jag första gymnasieåret 1990 på Anderstorpsskolan i Skellefteå. Blomutdelningen var ett sorts internt blombud som sköttes av elevrådet. Skolans elever fick köpa en ros, som den 14 februari delades ut till vald person tillsammans med bifogad hälsning. Korta hälsningar som Du är fin, Jag gillar dig, Du är bäst! Fantastiskt kul för de som fick bud och lika plågsamt för de som blev utan. Texten berör mig nog allra mest eftersom Peters bästa kompis Gusten begår exakt samma misstag som jag begick för 25 år sedan. Trots mina ärliga och goda intentioner, blev det jäkligt fel. Det är såklart förlåtet för länge sedan… men inte glömt…

Denna anekdot använder jag när texten introduceras. Att berätta något personligt om sig själv är ett sätt att bygga relationer mellan eleven, läraren och stoffet. Novellen utspelar sig under en skoldag på en gymnasieskola. Peter, Gustens bästa vän, blir utan ros medan alla andra får. Men innan dagen är slut får Peter till slut en ros från en okänd beundrare med hälsningen ”Du är bäst”. Peter tror att den kan vara från skolans populäraste tjej Josefin. Gusten gör allt för att förklara att det är högst osannolikt, eftersom…

Texten blir med den korta introduktionen helt plötsligt väldigt intressant att läsa. Vi stannar vid några tillfällen och eleverna får sammanfatta vad som har hänt, analysera karaktärerna och fundera på vad som händer härnäst. Redan nu börjar eleverna koppla texten till min historia, till sig själva, till andra kompisar, till lämpligheten att införa ett liknande blombudssystem på Gäddgårdsskolan och vilka effekter det skulle få…. och så vidare.

Frågor att resonera om – med stöd av texten

1

  • Beskriv ögonblicket precis innan blombudet kommer in i klassrummet. Förväntan? Nervositet? Oro?
  • Hur upplever eleverna själva blomutdelningen?
  • En del elever får många blommor. Hur påverkar det hur andra kommer att se på och tänka om dem?

2

  • Hur känner sig Peter när han blir utan ros? Hur hanterar han det?
  • Hur ser andra på Peter och de som blir utan ros?
  • Vad handlar blomutdelningen egentligen om? (ledtråd: social status)
  • Är det okej att skolan tillåter detta?

3

  • Varför frågar Gusten om Peter fått någon blomma när han redan vet svaret?
  • Hur hanterar Peter att Gusten fick en blomma?
  • Avund är en vanlig känsla. Hur brukar du hantera den i dina kompisrelationer?

4

  • Varför tror Peter att det är Josefin som skickat rosen?
  • Kan det vara Josefin?
  • Föreställ dig scenen när Peter tackar Josefin för rosen. Vad händer?
  • Vem tror du har skickat den?

5

  • Varför köpte Gusten en ros till Peter?
  • Var det rätt eller fel av Gusten?
  • Varför blev det tokigt?
  • Hur skulle Gusten ha gjort (efter köpet)? När skulle han berättat?
  • Hur blir relationen mellan Gusten och Peter efter rosaffären?

Avslutande diskussion

Eleverna funderar vidare på hur klimatet på skolan är. Hur den ”sociala statusstegen” ser ut och vad vi alla kan göra för att minska dess betydelse. Finns det saker som vi gör idag som cementerar och till och med förstärker elevernas, ibland felaktiga, uppfattning om varandra? Viktiga frågor som aldrig får sluta att ställas och resoneras om.

Eleverna blir förstås nyfikna på hur historien med min kompis slutade. Jo, vi är fortfarande mycket nära vänner…

PS! Om du är nyfiken på texten finns den i novellsamlingen Den perfekte vännen

 

 

 

 

Vilse – ett skrivprojekt i sex delar

Vilse är ett skrivprojekt i sex delar som resulterar i en längre berättande text. Varje del tränar på något specifikt, men vissa moment återkommer i flera delar, till exempel att gestalta och att använda olika berättarperspektiv.

Kapitel 1: Fängslande inledning
Kapitel 2: Personbeskrivning
Kapitel 3: Miljöbeskrivning
Kapitel 4: Dialog
Kapitel 5: Dramaturgin stegras
Kapitel 6: Avslutning

Tack vare projektets upplägg lyckas eleverna väldigt bra med sitt skrivande. Hela projektet i PDF-format
ETT SKRIVPROJEKTi sex delar

Less is more…

En skrivmall ska fungera som ett stöd och det är ju inte förbjudet om den samtidigt inspirerar lite. Den enklaste av alla skrivmallar jag använt mig av under de senaste fem åren är samtidigt den som har gett bäst resultat. För att ge eleverna underlag och inspiration tittar vi på avsnittet Förbjuden kärlek av Korrespondenterna. Det handlar om tre par som alla utsätts för omgivningens fördomar och förtryck på grund av hudfärg, sexuell läggning och religion. Här är ett av paren, Amy och Marvin:

Att skriva en novell (den instruktion eleverna får)

En novell är en kortare berättelse. Den utspelar sig under kort tid, till exempel under några timmar eller en dag. Handlingen kretsar kring ett begränsat antal personer. Något händer som påverkar huvudpersonen. Problemet växer. Slutet antyder hur det går.

Förbjuden kärlek (skrivstödet)

novellens delar

Kort och koncist, men det funkar. Testa gärna!

Skrivmallar kan vara ett alldeles utomordentligt bra stöd för våra elever och om jag skulle välja mellan mer eller mindre stöd till eleverna så är svaret självklart mer mallar till folket! Men ibland tenderar en del mallar att bli aningen för snäva… gör si, gör så, sen ska du tänka på, i mitten, på slutet, bla bla bla… Till slut tappar eleven tråden fullständigt och mallen förvandlas från stöd till en enda lång kravlista.

En del mallar består av instruktioner som blir alldeles för omfattande. I all välvilja förklaras det vad en novell är och hur den ska se ut, men inte alltför sällan blir en sådan text mellan en halv och en sida lång sprängfull med detaljer. Information som eleverna förväntas komma ihåg och sedan omsätta i egen text. Hmm… ibland tror jag att…

… Less is more…