14 februari – en novell av Jonas Karlsson

Det finns många sätt att stimulera läsning. Ett av dem är att välja en text du själv tycker om och berätta varför du gillar den. En text som jag använt flera gånger är Jonas Karlssons 14 februari. Helt enkelt för att den handlar om mig och en av mina bästa kompisar. Exakt samma vånda som huvudpersonen Peter känner inför elevrådets årliga blomutdelning, upplevde jag första gymnasieåret 1990 på Anderstorpsskolan i Skellefteå. Blomutdelningen var ett sorts internt blombud som sköttes av elevrådet. Skolans elever fick köpa en ros, som den 14 februari delades ut till vald person tillsammans med bifogad hälsning. Korta hälsningar som Du är fin, Jag gillar dig, Du är bäst! Fantastiskt kul för de som fick bud och lika plågsamt för de som blev utan. Texten berör mig nog allra mest eftersom Peters bästa kompis Gusten begår exakt samma misstag som jag begick för 25 år sedan. Trots mina ärliga och goda intentioner, blev det jäkligt fel. Det är såklart förlåtet för länge sedan… men inte glömt…

Denna anekdot använder jag när texten introduceras. Att berätta något personligt om sig själv är ett sätt att bygga relationer mellan eleven, läraren och stoffet. Novellen utspelar sig under en skoldag på en gymnasieskola. Peter, Gustens bästa vän, blir utan ros medan alla andra får. Men innan dagen är slut får Peter till slut en ros från en okänd beundrare med hälsningen ”Du är bäst”. Peter tror att den kan vara från skolans populäraste tjej Josefin. Gusten gör allt för att förklara att det är högst osannolikt, eftersom…

Texten blir med den korta introduktionen helt plötsligt väldigt intressant att läsa. Vi stannar vid några tillfällen och eleverna får sammanfatta vad som har hänt, analysera karaktärerna och fundera på vad som händer härnäst. Redan nu börjar eleverna koppla texten till min historia, till sig själva, till andra kompisar, till lämpligheten att införa ett liknande blombudssystem på Gäddgårdsskolan och vilka effekter det skulle få…. och så vidare.

Frågor att resonera om – med stöd av texten

• Beskriv ögonblicket precis innan blombudet kommer in i klassrummet. Förväntan? Nervositet? Oro?
• Hur upplever eleverna själva blomutdelningen?
• En del elever får många blommor. Hur påverkar det hur andra kommer att se på och tänka om dem?

• Hur känner sig Peter när han blir utan ros? Hur hanterar han det?
• Hur ser andra på Peter och de som blir utan ros?
• Vad handlar blomutdelningen egentligen om? (ledtråd: social status)
• Är det okej att skolan tillåter detta?

• Varför frågar Gusten om Peter fått någon blomma när han redan vet svaret?
• Hur hanterar Peter att Gusten fick en blomma?
• Avund är en vanlig känsla. Hur brukar du hantera den i dina kompisrelationer?

• Varför tror Peter att det är Josefin som skickat rosen?
• Kan det vara Josefin?
• Föreställ dig scenen när Peter tackar Josefin för rosen. Vad händer?
• Vem tror du har skickat den?

• Varför köpte Gusten en ros till Peter?
• Var det rätt eller fel av Gusten?
• Varför blev det tokigt?
• Hur skulle Gusten ha gjort (efter köpet)? När skulle han berättat?
• Hur blir relationen mellan Gusten och Peter efter rosaffären?

Avslutande diskussion

Eleverna funderar vidare på hur klimatet på skolan är. Hur den ”sociala statusstegen” ser ut och vad vi alla kan göra för att minska dess betydelse. Finns det saker som vi gör idag som cementerar och till och med förstärker elevernas, ibland felaktiga, uppfattning om varandra? Viktiga frågor som aldrig får sluta att ställas och resoneras om.

Eleverna blir förstås nyfikna på hur historien med min kompis slutade. Jo, vi är fortfarande mycket nära vänner…

PS! Om du är nyfiken på texten finns den i novellsamlingen Den perfekte vännen