Märkt: publicera

Att skriva för sig själv, andra och omvärlden

En bok kan få mina tankar att snurra i helt nya banor. Jag kan få nya insikter som förändrar hur jag ser på mig själv, andra och omvärlden. Det är kraftfullt. Att se världen ur ett nytt perspektiv är så svindlande att man ibland nästan tappar andan.

Att dela med sig av de nya insikterna går att göra på många sätt. Bara för att vi gör skrivandet publikt med ”riktiga” mottagare (utanför skolan) innebär det inte per automatik att det blir motivationshöjande för alla. Jag har skrivit om det tidigare: Att sätta ord på sina tankar, för vem?

Sedan är det kanske inte så enkelt att ”bara” publicera elevernas texter offentligt med tanke på elevernas integritet och de risker det kan medföra. Jag har skrivit om det tidigare här: Att skriva för en mottagare

Det räcker att mottagaren är eleven själv, en klasskamrat eller klassen. ”Viktigt på riktigt” innebär att kunskapen eller frågan som är föremål för undervisningen är det som är det viktiga. Inte vad man gör med kunskapen. Kunskapen, frågan eller insikten kan stanna hos eleven eller delas med en klasskompis, hela klassen eller nå en mottagare utanför klassrummet.

Fredrik Sandström Att dela med sig av sitt skrivande

Bilden ovan är En enkel produktion med elevtankar om bilderboken ”Dom som bestämmer”. Eleverna väljer en scen ur boken. De tänker, skriver och delar valfria tankar med klassen i ett litet texthäfte.

Vi är ett kraftfullt ord. Vi-känslan finns i trygga grupper där man respekterar varandra. Att dela med sig i sin egen klass är kraftfullt. Man skapar något tillsammans. Som en elev nyligen sa: ”Jag har så många tankar i mitt huvud som snurrar. Det är så roligt att få höra hur andra tänker. Då tänker jag ännu mer. Det är häftigt”.

Det är häftigt, tänker jag.

Tre saker på tre minuter

Under några veckor har vi läst, tänkt, samtalat, skrivit och berättat om Möss och människor. Under läsningens gång har eleverna skrivit läslogg, läst varandras tanketexter, samtalat i mindre grupper och i helklass. Ett särskilt moment denna gång har varit muntligt berättande. Efter genomförda aktiviteter har eleverna förberett kortare tal som framförts i små grupper. Eleverna har skrivit enkla talmanus i punktform som stöd, tränat på sitt framträdande, utvärderat sin egen insats utifrån manus, talet (rösten), ögonkontakt och kroppskontroll. På bara några få tillfällen utvecklades eleverna i rekordfart. Stor skillnad på första framträdandet och femte gången! Läsningen avslutades med att varje elev, i mindre grupper, under tre minuter fick lyfta fram tre saker ur boken. Det kunde vara:

  • Något som berört,
  • något som gett upphov till tankar (associationer),
  • eller något eleven undrat över (ställt sig frågande).

Innehållet i de tre punkterna valde eleven själv, till exempel:

  • Karaktärer,
  • miljöer,
  • scener,
  • bokens sista scen,
  • citat ur texten,
  • tematik,
  • eller budskap.

TRE PÅ TRE

Tre minuter låter lite, men tre minuter oavbruten taltid är ganska lång tid. Eleven får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor, frågor, insikter och åsikter utan att någon annan avbryter. Under dessa ”berättarstunder” har jag suttit som en tyst mus i ett hörn av klassrummet och lyssnat på varje elevs tre valda saker. Vilken förmån att få ta del av insiktsfulla, frågande, allvarliga och hoppfulla unga människors berättande om bland annat:

  • Vänskap och lojalitet: Om relationen mellan George och Lennie
  • Mansnormen: Hur tuffa och hårda männen är
  • En nedvärderande syn på svarta: Om Crocks och vad han får utstå, n-ordet
  • Attityden till funktionsnedsättning: Om den bristande förståelsen för Lennies svårigheter
  • Synen på kvinnan: Om Curleys fru (som inte ens får ett namn), horhus, sexism

Men också… tankar som att ”boken är en spegel av sin tid” och ”det har ändå hänt väldigt mycket vad gäller synen på svarta och kvinnor, även om allt inte är bra idag”. Ibland är vissa lärardagar bättre än andra! Ni vet, när eleverna formulerar tankar och når insikter som bara för några veckor sedan inte fanns. Avslutar med ett hoppfullt elevcitat:

Boksamtal om Möss och människor - Årskurs 9 Gäddgårdsskolan Arboga Fredrik Sandström

 

Vi delar och lär av varandra

Det finns oändligt många sätt att lära av varandra. Tryckta texter i olika format är bara ett sätt att dela med sig. Tre elevröster från morgonen:

Alltså Fredrik, du vet att jag slänger de där häftena på en gång efter lektionen är slut?!
Va?! Det gör inte jag. Jag lägger dem i en sparlåda.
Jag har kvar alla i mitt skåp.

Trots att eleverna uttrycker olika förhållningssätt till de regelbundna små produktionerna av elevtexter är det knäpptyst i klassrummet när jag jag delar ut den senaste. Eleverna läser intensivt i tio minuter och tar del av klasskamraternas tankar, åsikter och känslor om olika digitala fenomen. Tankar som har väckts genom läsning av Savannen (Bradbury).
En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Lite senare hänger jag upp några andra elevtexter skrivna till bilder ur Are You Lost In The World Like Me (Moby). Jag ser hur några elever sneglar, upptäcker och läser sin egen text. Såklart även de andra texterna. Under resten av dagen, när jag har andra klasser i samma sal, läser även dessa elever texterna på väggen. Två killar så intresserat att de missar min genomgång.
Moby Are You Lost In The World Like Me - Av Fredrik Sandström

Det tar förvisso en del tid att fixa till, men det är väl investerad tid när man ser att det händer något med eleverna när texterna finns där. Elever som läser något som en annan elev har skrivit. Gott så!

Tanke- och prestationsskrivande

De senaste åren har jag allt oftare använt mig av tanketexter. Torlaug Lokensgard Hoel pratar om tankeskrivande och prestationsskrivande. Liberg använder begreppen “ut-texter” och “in-texter”. Det markerar att det rör sig om olika funktioner och egenskaper i skrivandet. Prestationsskrivandet (ut) används för att kommunicera och berätta. Det kräver ett genomtänkt och mottagarinriktat språk, ofta mer formellt. Tankeskrivandet (in) handlar, som namnet avslöjar, att pröva tankar, uttrycka erfarenheter och upplevelser, ställa frågor, fundera och formulera med egna ord. I undervisning bör läraren vara noga med att ange vilket sorts skrivande eleven ska ägna sig åt. Annars är risken stor att eleverna blir bundna vid prestationsspråket och alla krav som omgärdar det och det riskerar att hindra tankeutvecklingen.

Från intext till utttext

  • Skrivandet föregås av tänkande och parvisa samtal om frågor som rör exempelvis motiv, tema och budskap.
  • Till de texter vi läser, bilder och (kort)filmer vi ser skriver eleverna ofta tankeloggar (helig mark – dessa texter bedöms aldrig).
  • Med jämna mellanrum skriver eleverna uttexter. När eleverna skriver en uttext kan de såklart gå tillbaka till sin tankelogg och hämta hela eller utvalda stycken ur befintliga (tanke)texter. Dessa ses nu med nya ögon och eleverna upptäcker vilka delar som passar in i den nya texten, men också hur texterna behöver bearbetas och kompletteras.
  • Det finns många sätt att dela uttexter. Ett enkelt sätt är följande: Eleverna väljer ut hel eller del av text som känns okej att dela anonymt med andra i klassen. Jag sammanställer dessa texter i ett litet häfte som eleverna får. Vi läser texterna (ibland högt) i klassrummet.

Dela elevernas skrivande i klassrummet - En idé av Fredrik Sandström

Det händer något när eleven får höra sin text eller se den i tryck.

Läs mer om tanke- och prestationsskrivande:
Torlaug Lokensgard Hoel: Utforskande skrivande i lärprocessen
Caroline Liberg: Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens

The missing chapter

En bok med ett öppet slut. Eleverna skriver kapitlet som fattas. Vem är mördaren?

Samla ihop elevtexterna i ett gemensamt dokument. Några snabba inställningar i kopieringsmaskinen som skapar ett smidigt häfte.

Några elever som stannar kvar efter lektionen för att läsa sin egen och kompisarnas texter i publikationen. Några sparar läsningen till sportlovet. Många kanske lägger häftet oläst i en låda för att hitta det tio år senare… läser texterna… och minns det klassen gjorde tillsammans då…

Samtalen om kvinno- och mansideal, stereotypa bilder i reklam, språkets betydelse för formandet av normer, vänskap och lojalitet, förväntningar och hemligheter…

… och vem som mördade Berra Albertsson!

Elevexempel i en enkel produktion

Det är både roligt och angeläget att använda klassens elever som textmottagare. Texterna skrivs för att delge varandra tankar och känslor om något gemensamt upplevt. Det finns en mängd sätt att producera elevalster, från det enklaste att läsa upp eller anslå i klassrummet till mer avancerade digitala produktioner (skrivit om det tidigare i Att skriva för en mottagare). Elevtexterna blir viktiga på riktigt då de används i klassrummet. Dessutom kan eleverna bli inspirerade av varandra, både av innehåll och språk.

Här ett exempel där eleverna har samtalat och skrivit om en teaterföreställning som vi nyligen sett. Eleverna har bollat inferenser och kopplingar i tid och rum, liksom stora frågor som demokrati, övervakningssamhälle och yttrandefrihet, samt mindre frågor om vad som händer sen med de olika karaktärerna efter föreställningens slut. Föreställningen 2084 anspelar såklart på 1984 (Orwell) där ”Storasyster” styr och kontrollerar människornas tankar – aktuellt och angeläget om tidigare nämnda ämnena yttrandefrihet och kontroll, men även om propaganda, teknik och angiveri… bland annat! Många bra samtal och eftertänksamt skrivande!

Det tar ca 20 minuter att sammanställa ett litet häfte med delar av elevernas texter. Så här går jag tillväga:

  • Skapar ett Googledokument med så många rubriker som eleverna har berört olika områden i samtalen och skrivandet.
  • När jag läser elevernas texter (i det här exemplet har de skrivit under TRE rubriker/huvudfrågor) väljer jag en begränsad del av elevens svar och kopierar in den anonymt i mitt dokument. Det tar ca 30 sekunder/elevtext att kopiera och klistra in.
  • Jag fördelar elevsvaren någorlunda jämt under de TRE rubrikerna och försöker välja svar som kompletterar eller utmanar varandra.
  • Snyggar till texterna så att det ser snyggt ut!
  • In i kopieringsmaskinen – vips så förvandlas A4-sidorna till A5-format med häftad rygg (blir som ett litet häfte).
  • Jag högläser elevernas texter, ett ”område” i taget och parvis får eleverna resonera om frågorna en gång till, nu med ännu mer ”kött på benen”.
  • Eleverna får var sitt exemplar såklart!
  • Eleverna ges möjlighet att bearbeta sin egen text och fylla på med nya tankar.

Oavsett form för publikationen tillfrågas eleverna i efterhand, alternativt meddelas före vad som publiceras (även när, var och hur). När eleverna blir vana att dela texter med varandra (på många olika sätt) är det en enorm tillgång i undervisningen. Och fantastiskt roligt!

Dokumentkamera is da shit

Det tar ju lite tid att ladda ned och installera programvara, testköra och sedan vänta på rätt tillfälle att få nyttja dokumentkameran. Men nu har jag äntligen använt den i skarpt läge! Det gav mersmak och jag ser tre faktorer som särskilt betydelsefulla:

  • Fördelarna med att ”läsa med” pennan (markeringar, symboler, anteckningar)
  • Det visuella ger stöd åt mina ord, instruktioner och exempel
  • Stödet ges i realtid (det växer fram allteftersom)

I exemplet ovan fokuserades på tre saker:

  • Tolka ord. Hur kan vi ta reda på vad ett ord betyder genom att läsa meningen före och efter? Hur kan vi lista ut i vilken omfattning huvudpersonen är rädd och nervös genom att leta efter detaljer i hennes agerande? Hur kan sammanhanget avslöja vad svälja skrajsenheten egentligen betyder?
  • Inferenser och kopplingar. Huvudpersonen Ninna ”glodde tillbaka”. Det gjorde hon för att ”tuffa till sig” och ”svälja skrajsenheten”. Vad var syftet med det? Elevernas svar i korthet: För att bli populär och få vänner.
    Eller varför är den ”första dagen i en ny skola” jätteviktig? Hur kan hon veta det? Jo, för att hon varit med om det ”tre gånger tidigare” och för att hon vill skriva en bok om ”konsten att börja en ny skola utan att dö”. Elevernas tankar om varför första dagen är så viktig: Det är då man visar vem man är.
  • Lästeknik. En del elever behöver strategier för att ta sig an långa och krångliga ord. Hur kan ord delas upp i kända delar och eventuellt i stavelser?

Lektionen varade i ca 30 minuter. Eleverna behöll fokus under hela stunden och alla hängde med. Markeringar i texten (cirklar, fyrkanter och understrykningar), symboler och anteckningar växte fram under lektionens gång. Det finns såklart en uppsjö av digitala versioner där läraren kan använda ”digitala pennor” för att markera och anteckna i texter och bilder… men det är något visst med att få ”kladda” på riktigt. Bara ljudet av blyerts mot papper kan göra en lycklig 🙂