Märkt: publicera

Vi delar och lär av varandra

Det finns oändligt många sätt att lära av varandra. Tryckta texter i olika format är bara ett sätt att dela med sig. Tre elevröster från morgonen:

Alltså Fredrik, du vet att jag slänger de där häftena på en gång efter lektionen är slut?!
Va?! Det gör inte jag. Jag lägger dem i en sparlåda.
Jag har kvar alla i mitt skåp.

Trots att eleverna uttrycker olika förhållningssätt till de regelbundna små produktionerna av elevtexter är det knäpptyst i klassrummet när jag jag delar ut den senaste. Eleverna läser intensivt i tio minuter och tar del av klasskamraternas tankar, åsikter och känslor om olika digitala fenomen. Tankar som har väckts genom läsning av Savannen (Bradbury).
En enkel produktion till klassrummet - Av Fredrik Sandström

Lite senare hänger jag upp några andra elevtexter skrivna till bilder ur Are You Lost In The World Like Me (Moby). Jag ser hur några elever sneglar, upptäcker och läser sin egen text. Såklart även de andra texterna. Under resten av dagen, när jag har andra klasser i samma sal, läser även dessa elever texterna på väggen. Två killar så intresserat att de missar min genomgång.
Moby Are You Lost In The World Like Me - Av Fredrik Sandström

Det tar förvisso en del tid att fixa till, men det är väl investerad tid när man ser att det händer något med eleverna när texterna finns där. Elever som läser något som en annan elev har skrivit. Gott så!

Tanke- och prestationsskrivande

De senaste åren har jag allt oftare använt mig av tanketexter. Torlaug Lokensgard Hoel pratar om tankeskrivande och prestationsskrivande. Liberg använder begreppen “ut-texter” och “in-texter”. Det markerar att det rör sig om olika funktioner och egenskaper i skrivandet. Prestationsskrivandet (ut) används för att kommunicera och berätta. Det kräver ett genomtänkt och mottagarinriktat språk, ofta mer formellt. Tankeskrivandet (in) handlar, som namnet avslöjar, att pröva tankar, uttrycka erfarenheter och upplevelser, ställa frågor, fundera och formulera med egna ord. I undervisning bör läraren vara noga med att ange vilket sorts skrivande eleven ska ägna sig åt. Annars är risken stor att eleverna blir bundna vid prestationsspråket och alla krav som omgärdar det och det riskerar att hindra tankeutvecklingen.

Från intext till utttext

  • Skrivandet föregås av tänkande och parvisa samtal om frågor som rör exempelvis motiv, tema och budskap.
  • Till de texter vi läser, bilder och (kort)filmer vi ser skriver eleverna ofta tankeloggar (helig mark – dessa texter bedöms aldrig).
  • Med jämna mellanrum skriver eleverna uttexter. När eleverna skriver en uttext kan de såklart gå tillbaka till sin tankelogg och hämta hela eller utvalda stycken ur befintliga (tanke)texter. Dessa ses nu med nya ögon och eleverna upptäcker vilka delar som passar in i den nya texten, men också hur texterna behöver bearbetas och kompletteras.
  • Det finns många sätt att dela uttexter. Ett enkelt sätt är följande: Eleverna väljer ut hel eller del av text som känns okej att dela anonymt med andra i klassen. Jag sammanställer dessa texter i ett litet häfte som eleverna får. Vi läser texterna (ibland högt) i klassrummet.

Dela elevernas skrivande i klassrummet - En idé av Fredrik Sandström

Det händer något när eleven får höra sin text eller se den i tryck.

Läs mer om tanke- och prestationsskrivande:
Torlaug Lokensgard Hoel: Utforskande skrivande i lärprocessen
Caroline Liberg: Skrivande i olika ämnen – lärares textkompetens

The missing chapter

En bok med ett öppet slut. Eleverna skriver kapitlet som fattas. Vem är mördaren?

Samla ihop elevtexterna i ett gemensamt dokument. Några snabba inställningar i kopieringsmaskinen som skapar ett smidigt häfte.

Några elever som stannar kvar efter lektionen för att läsa sin egen och kompisarnas texter i publikationen. Några sparar läsningen till sportlovet. Många kanske lägger häftet oläst i en låda för att hitta det tio år senare… läser texterna… och minns det klassen gjorde tillsammans då…

Samtalen om kvinno- och mansideal, stereotypa bilder i reklam, språkets betydelse för formandet av normer, vänskap och lojalitet, förväntningar och hemligheter…

… och vem som mördade Berra Albertsson!

Elevexempel i en enkel produktion

Det är både roligt och angeläget att använda klassens elever som textmottagare. Texterna skrivs för att delge varandra tankar och känslor om något gemensamt upplevt. Det finns en mängd sätt att producera elevalster, från det enklaste att läsa upp eller anslå i klassrummet till mer avancerade digitala produktioner (skrivit om det tidigare i Att skriva för en mottagare). Elevtexterna blir viktiga på riktigt då de används i klassrummet. Dessutom kan eleverna bli inspirerade av varandra, både av innehåll och språk.

Här ett exempel där eleverna har samtalat och skrivit om en teaterföreställning som vi nyligen sett. Eleverna har bollat inferenser och kopplingar i tid och rum, liksom stora frågor som demokrati, övervakningssamhälle och yttrandefrihet, samt mindre frågor om vad som händer sen med de olika karaktärerna efter föreställningens slut. Föreställningen 2084 anspelar såklart på 1984 (Orwell) där ”Storasyster” styr och kontrollerar människornas tankar – aktuellt och angeläget om tidigare nämnda ämnena yttrandefrihet och kontroll, men även om propaganda, teknik och angiveri… bland annat! Många bra samtal och eftertänksamt skrivande!

Det tar ca 20 minuter att sammanställa ett litet häfte med delar av elevernas texter. Så här går jag tillväga:

  • Skapar ett Googledokument med så många rubriker som eleverna har berört olika områden i samtalen och skrivandet.
  • När jag läser elevernas texter (i det här exemplet har de skrivit under TRE rubriker/huvudfrågor) väljer jag en begränsad del av elevens svar och kopierar in den anonymt i mitt dokument. Det tar ca 30 sekunder/elevtext att kopiera och klistra in.
  • Jag fördelar elevsvaren någorlunda jämt under de TRE rubrikerna och försöker välja svar som kompletterar eller utmanar varandra.
  • Snyggar till texterna så att det ser snyggt ut!
  • In i kopieringsmaskinen – vips så förvandlas A4-sidorna till A5-format med häftad rygg (blir som ett litet häfte).
  • Jag högläser elevernas texter, ett ”område” i taget och parvis får eleverna resonera om frågorna en gång till, nu med ännu mer ”kött på benen”.
  • Eleverna får var sitt exemplar såklart!
  • Eleverna ges möjlighet att bearbeta sin egen text och fylla på med nya tankar.

Oavsett form för publikationen tillfrågas eleverna i efterhand, alternativt meddelas före vad som publiceras (även när, var och hur). När eleverna blir vana att dela texter med varandra (på många olika sätt) är det en enorm tillgång i undervisningen. Och fantastiskt roligt!

Dokumentkamera is da shit

Det tar ju lite tid att ladda ned och installera programvara, testköra och sedan vänta på rätt tillfälle att få nyttja dokumentkameran. Men nu har jag äntligen använt den i skarpt läge! Det gav mersmak och jag ser tre faktorer som särskilt betydelsefulla:

  • Fördelarna med att ”läsa med” pennan (markeringar, symboler, anteckningar)
  • Det visuella ger stöd åt mina ord, instruktioner och exempel
  • Stödet ges i realtid (det växer fram allteftersom)

I exemplet ovan fokuserades på tre saker:

  • Tolka ord. Hur kan vi ta reda på vad ett ord betyder genom att läsa meningen före och efter? Hur kan vi lista ut i vilken omfattning huvudpersonen är rädd och nervös genom att leta efter detaljer i hennes agerande? Hur kan sammanhanget avslöja vad svälja skrajsenheten egentligen betyder?
  • Inferenser och kopplingar. Huvudpersonen Ninna ”glodde tillbaka”. Det gjorde hon för att ”tuffa till sig” och ”svälja skrajsenheten”. Vad var syftet med det? Elevernas svar i korthet: För att bli populär och få vänner.
    Eller varför är den ”första dagen i en ny skola” jätteviktig? Hur kan hon veta det? Jo, för att hon varit med om det ”tre gånger tidigare” och för att hon vill skriva en bok om ”konsten att börja en ny skola utan att dö”. Elevernas tankar om varför första dagen är så viktig: Det är då man visar vem man är.
  • Lästeknik. En del elever behöver strategier för att ta sig an långa och krångliga ord. Hur kan ord delas upp i kända delar och eventuellt i stavelser?

Lektionen varade i ca 30 minuter. Eleverna behöll fokus under hela stunden och alla hängde med. Markeringar i texten (cirklar, fyrkanter och understrykningar), symboler och anteckningar växte fram under lektionens gång. Det finns såklart en uppsjö av digitala versioner där läraren kan använda ”digitala pennor” för att markera och anteckna i texter och bilder… men det är något visst med att få ”kladda” på riktigt. Bara ljudet av blyerts mot papper kan göra en lycklig 🙂

Ställ en fråga till kompisens text

Att ta del av andras tankar och få möjlighet att ställa frågor till personen som uttryckt dem gör att de egna tankarna kan utvecklas. Tanke möter tanke. Jag låter eleverna läsa varandras texter och bemöta dem på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt upplägg som ofta fungerar mycket bra till kortare texter, till exempel noveller, reportage eller artiklar, och kortfilmer är detta:

  • Eleverna skriver sina tankar (utifrån några få givna frågeställningar) om texten. Tidsbegränsat, ca 5-10 minuter!
  • Eleverna delas in i mindre grupper, ca 4-5 elever/grupp.
  • Texterna skickas ”laget runt” och till varje text skriver eleverna 2-3 frågor.
  • Eleverna försöker skriva uppriktiga och nyfikna frågor som gör att kompisen kommer vidare i sina tankar.
  • Därefter lägger vi bort datorerna/texterna och fokuserar på samtalet.
  • I samtalet betar eleverna av en elevtext i taget genom att ställa sina frågor (och följdfrågor).


Jag betonar att syftet med samtalet inte är att argumentera och ”få rätt”. Att få lyssna på hur kompisarna resonerar om sin egen text ska vara i fokus! Eleverna får därmed träna både på att uttrycka sina tankar OCH lyssna. Om läraren vill kan grupperna summera samtalet och/eller lyfta intressanta trådar som det samtalats om. Tanke som möter tanke… som möter flera tankar! Om det finns möjlighet kan eleverna till sist bearbeta den ursprungliga texten och fylla på med nya tankar!

Inte i ett veckobrev till…

Häromdagen samtalade många av skolans lärare om hur vi kommunicerar digitalt med våra elever och vårdnadshavare, bland annat ur tillgänglighetsaspekten. Vi kunde enas om många saker, till exempel:

  • typsnitt,
  • teckenstorlek,
  • färger,
  • hierarkier,
  • och sidstrukturer (navigation).

Läs mer om detta här: Presentera vad, varför och hur. Om det trampades på ömma tår, Comic Sans-användare? Ja. Men ibland måste vi våga göra det.

Comic Sans är lekfullt, barnsligt och ledigt. Alltså passar det möjligtvis till inbjudningar, kalaskort, personliga hälsningar och i serietidningar. Det passar inte i offentliga rapporter, längre akademiska texter, skolans pedagogiska deklaration och inte heller i veckobrev. Skolan är en organisation, med yrkesverksamma akademiker, vars syfte och innehåll ofta formuleras i skriven text. I strävan efter att framstå som professionell, till exempel genom att sända ett enhetligt budskap i allt skolan kommunicerar, används med fördel enhetligt typsnitt. Eller?

Ja, men är det inte du som är löjlig nu Fredrik?! Jo, en aning, kan jag tillstå. Att få hög puls av ett malplacerat typsnitt är aningen överdrivet. Men det är inte bara jag som har förväntningar på text och egentligen allt som omger oss i vardagen. Vi har vanligtvis inte vantar på sommaren, kortbyxor på vintern och pyjamas på ett bröllop. ”Formgivning av bokstäver fungerar ungefär som kläddesign. Olika kläder signalerar olika saker i olika sammanhang. På samma sätt blir typografin en kostym åt det budskap den ska presentera. Det har att göra med utseende och trovärdighet, säger Arina Stoenescu” i Sanslös kamp (SvD).

Dan Gilbert, huvudägare till basketklubben Cleveland Cavaliers blev så rasande när lagets stjärna LeBron James värvades av konkurrerande Miami Heat,  att han skickade ut ett öppet brev. I en melodramatisk ton kallade LeBron James bland annat för en feg svikare. Nätet exploderade. Inte på grund av innehållet, utan formen på bokstäverna. Gilbert skrev nämligen sitt utbrott med Comic Sans. Twitter gick bananas. En kommentar var: ”någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag”.

Det finns klara indikationer (bland annat otaliga nätverksgrupper som vill förbjuda typsnittet i offentliga miljöer) på att typsnittet är illa omtyckt och framstår som oseriöst. Varför överhuvudet taget utsätta sig för risken att bli illa omtyckt och framstå som mindre seriös? Jessica Gedin skriver i Språktidningen: ”Och kanske är det det som skrämmer mig mest ändå. Mer än maskinskrivna hatbrev och ilskna tvättstugelappar: att vårt skolsystem är infiltrerat av människor som uttrycker sig i Comic Sans. Att elevernas kunskapshunger ska hindras av ett bulligt, gulligt serietidningstypsnitt där kunskapsföraktet står tydligt utskrivet mellan raderna”. Läs hela hennes text här

Läs en djuplodande analys av typsnittet här. Bland de roligaste om Comic Sans jag stött på finns här: You´re a Comic Sans criminal – but we´re here to help you

Om ett skolgemensamt typsnitt är en liten fråga för skolan? Japp! Oviktig? Nä. Det är de välslipade detaljerna som skapar en vass helhet!