Tagged: lektion

Sjumilakliv i språk och tanke

Tillsammans är de didaktiska frågorna VAD, VARFÖR och HUR sammanlänkade och undervisningen förutsätter att de tre ”lirar med varandra”. Motorn i undervisningen är frågorna. Frågornas avsikt kommer att leda eleverna i en viss riktning, vad gäller läsningen, skrivandet och tänkandet. Därför är frågornas kvalitet, hur de komponeras, i vilken ordning de kommer och hur de används CENTRALT i skapande av undervisning (läs Ann Pihlgren och om Sokratiska samtal här). När det klaffar – när eleverna förstår syftet med frågan och att frågan är relevant i förhållande till texten och eleven själv – då kan eleven ta kliv som hen inte trodde var möjliga.

I det större sammanhanget om Tolerans och intolerans ser vi den något sockersöta, men otroligt tydliga (vilket är bra i undervisningssammanhang) All that we share:

Eleverna får tänka, skriva enskilt och samtala med varandra om frågorna:

WHY DO WE PUT PEOPLE IN BOXES?

I reklamfilmen “All that we share” delas människor in i olika grupper baserat på exempelvis ålder, kön, religion, etnicitet och intressen. Men något händer när programledaren börjar ställa personliga frågor. Vad händer då? Vad händer med “boxarna”? Vilka är frågorna? Vilka övergripande behov, drömmar, tankar, känslor har alla människor oavsett “box”? Varför delar vi in människor i fack?

UR EN ELEVS LÄSLOGG (ÅK 8)

Alla i dagens samhälle måste få sig en tankeställare, fundera och förstå att vi placerar människor i lådor. För om man inte kommer till den insikten att man själv gör det så kan man inte förändra på sitt tankesätt. Varken jag eller någon annan kan säga till dig att du måste förändra på det, det måste vara du som bestämmer dig för det. Jag har förstått att jag gör det här, att jag placerar folk i lådor utifrån utseende, personlighet och så vidare. Sedan jag kommit på mig själv att göra det här har jag försökt sluta. Jag har även insett att det är en konst i sig att kunna göra det.

Man kan inte ändra en tanke man haft i hela sitt liv över en natt, det tar tid. Men efter ett visst antal år, månader (eller hur lång tid det nu tar) så kanske man har ändrat på sina tankar. Och om man bara försöker att ändra sitt tankesätt, tycker jag att man gör det rätta. En anledning till att man kan förstå att vi gör fel som placerar människor i lådor är att personer från den ena lådan kan ha jättemycket gemensamt med någon från en annan. Vi alla är bara “simpla” människor. Bara för att jag känner mig som en så kallad pluggis betyder inte det att jag också kan tillhöra någon annan låda en stund. Jag kan ha massvis med gemensamma intressen med någon från en annan låda.

Men om man så gärna vill placera in persongrupper i lådor tycker jag att man kan tänka såhär. Alla vi människor tillhör en enda stor låda. I den stora lådan finns det små fack där olika persongrupper har ett varsitt fack. Men facken har små genvägar till varandra där små saker kan smyga igenom. Vilket för mig betyder att små handlingar/intressen och så vidare kan smyga igenom och det skapas band mellan de olika persongrupperna.

Häftigt när elever tar sjumilakliv i både språk och tanke. Unga kan!

Annonser

John Hron – Om civilkurage

Riktigt bra dokumentärer är guld värda för en lärare. Välproducerade, gripande och personliga berättelser. Ljud är… jäkligt bra… men kanske lite bortglömt i dessa tider då bilder och filmklipp sköljer över oss. I ett större arbete om civilkurage, diskrimineringsgrunder och medier lyssnar just nu min åtta på P3 Dokumentär om John Hron. John var en 14-åring som blev mördad av nynazister. Vi lyssnar på historien om John Hron, samtalar och skriver. Händelserna utspelade sig vid Ingetorpssjön utanför Kungälv.

Mordet på John Hron vid Ingetorpssjön i Kungälv

DEL 1 2:45-25:05  – Om föräldraskap, utanförskap och gemenskap

  • Varför blev Peter skinhead egentligen?
  • Vad hittade han och andra i musiken, konserterna och kläderna (bomberjackor och kängor)?
  • Peter hittar andra likasinnade i “Brunbältet”. Under 1900-talet fanns nazismen i vissa delar av Sverige. Främlingsfientligheten är stark på vissa platser i Sverige. Hur förklaras det?
  • Hur viktig är uppväxten? Hur tror du att föräldrar påverkar sina barn? Vad beror det på?
  • Hur mycket präglar din uppväxt dig, tror du? Tycker du som dina föräldrar (alltid)?
  • Vid klockan 22 är pappan på väg till sjön, men han vänder. Varför gör han det? Hur tror du att han tänker om det idag?
  • Ett av föräldraskapets stora dilemman: Lita på sitt barn eller kontrollera (=visa att man bryr sig). Hur tänker du om det?

Välj valfritt ämne/fråga som du antingen tycker lika eller olika som dina föräldrar. Skriv i läslogg under rubriken Så tycker jag

DEL 2 37:09-53:20 – Brutal misshandel och civilkurage

Under misshandeln lyckades John ta sig loss och simmade ut till mitten av sjön. Nynazisterna tvingade Hrons kamrat Christian att ropa att om John inte kom tillbaka skulle de slå ihjäl honom. Hron simmade tillbaka. Väl där misshandlades han tills han blev medvetslös. De sparkade honom i huvudet i ungefär sju minuter. Efter misshandeln kastade nynazisterna Hron i sjön. Han levde när han blev nedkastad.

  • En polis beskriver misshandeln som “kattens lek med råttan”. Vad menar han?
  • Varför gjorde de så, tror du? Känner du igen det fenomenet?
  • Vad tror du att John tänkte när han simmade tillbaka? Gjorde han rätt eller fel?
  • De ville att Hron skulle säga att han älskade nazister, vilket han vägrade. Gjorde han rätt eller fel?

Skriv i din läslogg under rubriken Kattens lek med råttan (fråga 1-2) eller Civilkurage (fråga 3-4)

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Ställ en fråga till kompisens text

Att ta del av andras tankar och få möjlighet att ställa frågor till personen som uttryckt dem gör att de egna tankarna kan utvecklas. Tanke möter tanke. Jag låter eleverna läsa varandras texter och bemöta dem på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt upplägg som ofta fungerar mycket bra till kortare texter, till exempel noveller, reportage eller artiklar, och kortfilmer är detta:

  • Eleverna skriver sina tankar (utifrån några få givna frågeställningar) om texten. Tidsbegränsat, ca 5-10 minuter!
  • Eleverna delas in i mindre grupper, ca 4-5 elever/grupp.
  • Texterna skickas ”laget runt” och till varje text skriver eleverna 2-3 frågor.
  • Eleverna försöker skriva uppriktiga och nyfikna frågor som gör att kompisen kommer vidare i sina tankar.
  • Därefter lägger vi bort datorerna/texterna och fokuserar på samtalet.
  • I samtalet betar eleverna av en elevtext i taget genom att ställa sina frågor (och följdfrågor).


Jag betonar att syftet med samtalet inte är att argumentera och ”få rätt”. Att få lyssna på hur kompisarna resonerar om sin egen text ska vara i fokus! Eleverna får därmed träna både på att uttrycka sina tankar OCH lyssna. Om läraren vill kan grupperna summera samtalet och/eller lyfta intressanta trådar som det samtalats om. Tanke som möter tanke… som möter flera tankar! Om det finns möjlighet kan eleverna till sist bearbeta den ursprungliga texten och fylla på med nya tankar!

Topp tio miniprojekt

Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, kan både lärare och elever behöva göra något annat. Roliga, kreativa och korta miniprojekt på en-två lektioner kan också hålla hög kvalitet och vara givande. Här en lista över mina topp tio kortisar…

CUT-UP POESI
Kopiera valfria dikter och låt eleverna skapa nya texter genom att klippa och klistra. Annika Sjödahl berättar om hur eleverna använder egna texter för att skapa helt nya:  CUT-UP Poesi

KORTSKRIVA MED NOTISER
Jenny Edvardsson: Ibland behöver man få sina elever att komma igång med sitt skrivande. Jag har lärt mig att det är lättare att komma igång när man inleder med  ”kortskrivningar”, alltså skrivuppgifter som är förhållandevis korta och ofta tidsbegränsade. Det blir en lekfullhet i detta som ofta triggar igång eleverna och får dem att skapa som aldrig förr. Kortskriva med notiser

SKRIVA TILL FILMKLIPP
Eleverna får stöd av rörliga bilder för att komma igång med att gestalta, att beskriva detaljer och stämningar. Två upplägg: Skriva till filmklipp och Kärlek vid första ögonkastet

ABC-BOK MED ALLITERATIONER
Att leka med ord, samt skapa meningsfulla och fullständiga meningar. Kombinera meningarna med bilder för att förstärka och/eller förtydliga innehållet. Lisa Nordqvist berättar om hur hon brukar göra: ABC-bok med alliterationer

DEN KNÄPPA LEKTIONEN – MED KNAPPAR
Jag vet att flera lärare använt Anki Mårtenssons lektionsidé med gott resultat. En lektion där eleverna repeterar några texttyper. Eleverna arbetar i grupp och det man behöver är ett gäng knappar och varje grupp ska ha en penna och ett papper till varje uppgift. Förbered en bakgrundshistoria till knapparna, till exempel var du hittat dem. Den knäppa lektionen

NYORDSLISTOR
Att leka med ord är roligt. Språket utvecklas på innovativa och kreativa sätt. Eleverna får testa! Kanske hamnar elevernas ord på nästa års nyordslista! Det vore väl häftigt? Leka med nya ord

HISSEN
Eleverna skriver en radioteater om fyra personer som blir instängda i en hiss utan möjlighet att kontakta omvärlden. Karaktärerna är givna och likaså formen. Handlingen ska berättas med hjälp av karaktärernas dialoger och tankar. Texten spelas in i lämpligt ljudprogram och spelas såklart upp i klassen! Tar ca två lektioner. Hissen

BILDEN OCH PRATBUBBLAN
Att leka med bild och text är bland det roligaste som finns. I första förslaget använder eleverna kända personer och i det andra ska de försöka härma Jan Stenmark (med bilder av okända personer). Bilden och pratbubblan och Jan Stenmark

BETRAKTARENS INRE DIALOG – EN MONOLOG
Beskrivningar, dialoger och handlingar levandegör historien, men att låta personernas egenskaper komma fram ur en betraktares inre dialog ger berättelsen ytterligare en dimension. Eleverna går ofta igång på detta. Det kan bli ganska roligt att läsa upp för varandra. Betraktarens inre dialog

VEM ELLER VAD SKA BORT?
Ni minns väl Brasses gamla Lattjolajbanlåda? Kerstin Dahlin berättar: För att få igång bra, utmanande diskussioner behövs ofta bara enkla medel. Något som sätter igång tankarna, något som alla kan tänka kring och något som puttar tankarna in på lite ostadig mark. Vem eller vad ska bort?

INITIALLEKEN
Att träna på muntligt framträdande och ha kul. En klurig frågesport! Muntligt framträdande med frågesport

Hehe… det blev visst elva! Hoppas någon av de ELVA idéerna kan vara något för dig och din klass!

Språknytt – ett avbrott i vardagen

Bland sönderkopierade arbetshäften, böcker som tappar blad, luddiga och långa lektionsplaneringar kan det vara både roligt och effektivt att försöka paketera ”språket” i en annan form. Vi ska inte underskatta formen och kraften i det oväntade, roliga, kreativa, coola eller töntiga. Ett snyggt eller annorlunda paket kan om något kittla lustnerven!

Syfte

Skapa ett intresse för svenska språket.

Läraren reflekterar

Självklart når vi allra längst med elevernas språkliga utveckling när eleverna är motiverade och drivs av en inre kraft. Det gör eleverna ofta om undervisningen känns meningsfull. Det kan vara i olika läs- och skrivprojekt där aktiviteterna är stimulerande och där det blir viktigt, på riktigt, till exempel att skriva med ett rikt, varierat och nyanserat språk. Men ibland behöver både elever och lärare avbrott och variation. Även en struktur och regelbundenhet gynnar elevernas lärande. Så varför inte låta Språknytt dyka upp när behovet av variation är som störst eller varje måndag morgon eller fredag eftermiddag?

Metod

Tanken är att Språknytt dyker upp regelbundet. Under lekfulla former presenteras en liten detalj i språket. Inslaget behöver inte vara längre än några minuter, men kan även ta längre tid om eleverna nappar på innehållet. Varje inslag består av en enkel presentation av en språklig detalj och därefter får eleverna träna eller omsätta vetskapen i en muntlig och/eller skriftlig övning.

Varför inte inleda med en liten jingel:

Jag tänker göra mina Språknytt i Google presentationer där varje sida blir ett inslag. På varje sida ska alltså presentation och övning finnas med. Så här kan det se ut:

Just nu spånar jag på kategorierna:

  • Stilfigurer (t ex olika rim, alliteration, anafor, besjälning, hyperbol, liknelse, metafor, stegring)
  • Grammatik
  • Språkfelet
  • Ordkunskap
  • Nya ord

Undervisade jag i ETT klassrum skulle jag anslå varje inslag så att eleverna skulle kunna använda de språkliga erövringarna när helst de önskade (nu undervisar jag i FEM olika salar… så det orkar jag inte). Jag får fundera ut någon smart digital lösning istället.

Någon som har gjort något liknande? Med andra kategorier? Det vore roligt att ta del av 🙂

Från kaos till djävlar anamma

Det tar alltid en tid att lära känna en ny grupp. Likadant det omvända, det tar tid för eleverna att lära känna en ny lärare. I sjuan är mycket nytt. Många nya lärare med olika rutiner och sätt att undervisa. Därför är det inte så konstigt att det tar några veckor eller till och med månader innan det sätter sig en struktur och prägel i klassrummet. En sjua som jag nu undervisar hade inledningsvis svårt att:

  • Ta egna initiativ
  • Lita på sitt eget omdöme
  • Göra sitt bästa/anstränga sig
  • Förstå instruktioner i fler led än två (även om de fanns anslagna)
  • Fokusera under en hel lektion

I fredags gjorde vi en avslutande uppgift till en uppskattad bok, Narnia – Häxan och Lejonet. Eleverna skulle skriva sina tankar i FYRA delar: en kort sammanfattning (med stöd av kapitelrubrikerna, beskriva en karaktär (med stöd av en tankekarta) och hämta exempel ur boken av karaktärens egenskaper, ge boken ett omdöme/vad som var bra och mindre bra, samt välja ut en mening (om bokens huvudteman, t ex mod, lojalitet, svek, makt, tro och girighet) och resonera om den ur olika perspektiv. Efter inledande 20 minuter där jag sprang som en tätting mellan eleverna infann sig plötsligt ett lugn. Eleverna arbetade fokuserat de avslutande 30 minuterna med de FYRA uppgifterna.

Jag avslutade lektionen med att ösa beröm över elevernas insats. Eleverna hade med en positiv inställning, ambitioner, systematik och fokus lyckats formulera sina tankar om boken på ett inte tidigare visat sätt! Jag frågade eleverna: Vad hade hänt om vi gjort den här uppgiften på detta sätt för cirka åtta veckor sedan?

KAOS! svarade eleverna unisont och log.

De blev medvetna om sin egen resa. Hur inställning, ambition och fokus faktiskt påverkar både klimatet i klassrummet och den egna prestationen! Gott nog. Ett bra sätt att ta helg på! Så borde alla veckor avslutas! Nu är det en ny! Hur synliggör du dina elevers djävlar anamma?

Unga kan

Det offentliga samtalet om skolan styr praktiken vare sig vi vill det eller inte. Ofta målas skolkartan i rätt så mörka färger. Kommuner, skolor, rektorer, lärare och till sist elever som inte kan och vill någonting. I allt mörker som skildras är det viktigt att även lyfta fram det som faktiskt fungerar. Annars är risken påtaglig att vi slutar tro på skolan och elevernas förmåga. Slutar vi tro börjar vi förenkla. Förenklar vi lär sig eleverna mindre. Vi behöver balans i beskrivningen av skolan, lite hopp och framtidstro. Politiker, tjänstemän, journalister, lärare, vårdnadshavare, elever – alla är med och skapar bilden av vad skolan är och ska vara. Elever vill… och kan! Vi behöver inte vara rädda att utmana elever med ”svåra” texter, samtal eller uppgifter.

Eleverna i 9D har läst en litterär klassiker, Flugornas herre av William Golding. Eleverna har tänkt, samtalat och skrivit om bokens tematik, enormt svåra och stora frågor, som grupptryck, vi-och-dom, utanförskap, behovet av social samvaro, ondska, mobbning, förakt och rädslor. När jag tackade ja till att delta i Go’kvälls bokcirkel på Facebook och i programmets boksamtal var det just för att visa att unga kan läsa, tänka, samtala och skriva om litteratur. Visst har det varit en utmaning och mödosamt för eleverna, men i samtalen har alla elever deltagit och visat engagemang. Ni är grymma 9D!

Lokaltidningen i Arboga har valt att berätta om vårt lilla läsprojekt ur samma vinkel, nämligen att det händer något positivt i skolan. Att unga kan och vill! Tack Eija Salminen på BblAt för din fina och respektfulla skildring av eleverna!
Här är ett av reportagen. Finns även med en film (2:40 min) som visar hur det kan gå till under en lektion (kostar 1 kr att öppna).

Go’kvälls redaktion nappade på idén att synliggöra att unga kan läsa, tänka och skriva om litteratur. Därför har eleverna deltagit i Go’kvälls Facebookgrupp och resonerat om de tankar och frågor boken har väckt. Bokcirkeln avslutades i och med att Astrid Sjöström, elev i 9D, och jag deltog i ett samtal tillsammans med Agneta Norrgård och Pekka Heino. Tack för det goda samtalet och tack Go’kväll för att vi fick vara med!

Här är boksamtalet om Flugornas herre från tisdagens Go’kväll (ca tio minuter)

Jag har tidigare skrivit om hur viktig bilden av skolan är, hur den påverkar lärare, elever och vårdnadshavare: En mötesplats för barn där det händer något spännande och Är du ambassadör för yrket?
Hur blir dina elever utmanade?  Hur pratar du om elevernas kapacitet och inställning? Hur framställer du ditt yrke? Vilken bild skapar du av skolan?