Tagged: lektion

En bra lektion – enligt eleverna

Mina åttor fick i uppgift att fundera på vad som kännetecknar en bra lektion. Hur ska en sådan vara? De fick tio minuter på sig att lista faktorer som spelar roll. Listan i den ordning eleverna berättade när vi gick laget runt, alltså utan inbördes rangordning, kommer här:

Några av punkterna ovan fick eleverna fundera vidare på. Frågan under respektive rubrik:

Struktur

Hur skapar läraren struktur för sina elever?

  • Förklara vad vi ska göra
  • Hur uppgiften ska genomföras
  • Använda listor (1, 2, 3) på tavlan
  • Läraren måste komma noga förberedd (ja, vi ser om en lärare har förberett sig eller inte!)
  • Skriftlig information måste vara logisk – var sak på sin plats (som i klädgarderoben)
  • Man ska förstå hur insatsen på uppgiften hänger ihop med betygen

Variation

Hur kan läraren skapa variation i undervisningen?

  • Alternera olika uppgifter under varje lektion (t ex läsa, skriva, prata, lyssna, praktiskt).
  • Inte för många byten under en lektion. Då blir det ”hattigt”.
  • Göra saker på olika sätt, t ex skriva (på dator, för hand, tankekartor, listor, långa och korta texter).
  • Använda olika sorts material, t ex tidningar, böcker, filmer och bilder.

Motivation/intressant/roligt

Vad kan läraren göra för att motivera eleverna?

  • Elevinflytande. Att använda våra idéer, tankar och texter under lektionerna.
  • Variera mera.
  • Lärarens engagemang för ämnet är jätteviktigt. Det måste synas att läraren gillar det hen gör!
  • Tydlighet – om man inte förstår går luften ur lektionen på en gång.

Diskussioner

Hur ska riktigt bra diskussioner och samtal vara?

  • Alla ska få säga något
  • Alla ska delta, vara aktiva
  • Läraren ska leda samtalet och fördela ordet
  • Samtal i mindre grupper, sen i helklass
  • Man måste veta vad man ska prata om
  • Man måste ha respekt för andras åsikter

Testa själv! Fråga dina elever hur de vill att en bra lektion ska vara. Tack 8D för era tankar! Mycket att tänka på för oss lärare 🙂

 

Att väcka en känsla

Innan vi börjar läsa en text försöker jag väcka liv i något hos eleverna. Glädje, sorg, ilska, förvåning, kärlek, rädsla… en känsla! Som väcker ett intresse. Skapar frågor. En nyfikenhet. En ny tanke. Aktiverar förförståelse. Etablerar ett sammanhang. Det gör jag ofta med bilder, filmklipp, artiklar, nyheter eller en personlig anekdot. Historien om pappan som lämnade sin son i Uppsala (OBS! EJ SANT!) har jag använt många gånger:

Historien finns på flera ställen: Spelade dåligt – dumpad av pappa, Pappa övergav son efter match, Pojke lämnades att gå hem flera mil och Pojke spelade dåligt – lämnades kvar av förälder. Historien engagerar och som lärare behöver man knappt skapa några frågor. Eleverna diskuterar ändå! De kan lätt relatera till händelsen då många har egna erfarenheter av idrott och vuxna som har betett sig på olika sätt i samband med barns idrottande. Två frågor som jag vill att vi diskuterar (med tanke på kommande text) och där jag måste leda eleverna är:

  • Källkritik – primär och sekundärkälla, antal källor, citat, närhetsprincip, tid och sammanhang,
  • Ryktesspridning – framförallt den stämning som den här typen av historier ofta frambringar:

Vi försöker förstå vad som leder fram till reaktionerna i klippet ovan… och vilka konsekvenser det får för alla parter. Sedan läser vi vidare: Nya uppgifter: Innebandypappa övergav aldrig sin sonUtredning om innebandypojken läggs ned eller Innebandypojken blev aldrig övergiven. Hmmm… vad tänker eleverna nu? Vad tänker de om sina tidigare tankar?

Den här inledning har jag använt till Gilla hata horan av Johanna Nilsson. Inledningen ger eleverna dessutom en underlag till att göra senare kopplingar där text möter text. Under läsningens gång kan man som lärare ge eleverna underlag till att göra kopplingar genom att berätta parallella historier. På bokens teman finns hur många som helst…. tyvärr!

En pedagogisk planering

Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR). Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa plattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll.

Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Vi startar upp med att titta på reklamfilmer (länk här) och försöker gemensamt identifiera målgrupper, säljargument och med vilka känslor avsändaren försöker kränga på oss produkten. Därefter ska eleverna i mindre grupper skapa en produkt (vara eller tjänst), bestämma målgrupp och säljargument, skriva manus (grovplanering och fokus på vilka ord som ska användas), filma (en kort film om ca en minut) och slutligen redigera. Syftet med reklamfilmerna, som ingår i ett mer omfattande arbete om medier, är att eleverna ska bli varse om hur reklam fungerar, vilka mekanismer som påverkar vårt handlande och hur bilder tillsammans med text (ord) kan förstärka ett budskap. Så hur förklarar man detta på ett enkelt sätt? Det här är mitt försök:


Så här har mina planeringar sett ut ett tag med undantag för de färgade cirklarna, men jag funderar nu på om dessa ändå kan fylla en funktion? Eleverna föredrar den här typen av planeringar framför lärplattformsmallade versioner alla dagar i veckan. Några elevtankar om lärares planeringar:

Ibland är alldeles för mycket text. Man har ju glömt bort det första när man kommer till det sista.

Tråkigt när det är för svår och krånglig text. Man förstår inte.

Det blir så onödigt invecklat så att man till slut inte fattar vad det går ut på.

Självklart ska eleverna lära sig att läsa och förstå instruktioner. Men i vissa fall blir instruktionerna ett hinder för att lära sig… det som de verkligen ska lära sig!

Tumgrepp på Thåström

Nyligen skrev Katarina Lycken Rüter och Jenny Edvardsson om Tumgreppspoesi (läs mer här). Ett annan liknande idé skulle kunna vara att plocka favoritrader från dina favoritlåtar av din favoritartist. Det går ju lika bra att använda andra texter, till exempel av författare, debattörer (tänkt en dikt skapad av raderna från Peter Wolodarski, Robert Ashberg eller Inger Enkvist), bloggare eller reklammakare. Joakim Thåström fyllde i dagarna 60 år. Han har präglat hela min uppväxt och texterna är alla förknippade med minnen från barndomen, ungdomsperioden och vuxenlivet. So, this is my tribute to Thåström!

DIE MAUER 2017

Halt här får ingen passera,
fick jag vrida tillbaks tiden,
vi fryser ihjäl, det är så kallt.

Ridande på var sin häst, skriker dom att vi vet bäst,
jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer, kommer aldrig komma hem.
Kan du inte byta ut ditt namn så byt planet,
jag behöver en mun till för att kunna andas.

Med freden kommer tystnaden,
för på avstjälpningscentralen råder tystnad och full kontroll,
och jorden snurrade öde och tom.

Vi skulle få leva här.

Skriva steg för steg

De för eleverna mest framgångsrika skrivprojekten är av karaktären ”steg-för-steg”. Skrivandet föregås såklart av genomgångar, samt gemensamma och individuella iakttagelser och övningar. Ibland får eleverna omsätta kunskaperna i direkt anslutning till övningarna och ibland avslutas en period med en längre skrivuppgift där eleverna får träna på flera delar (en gång till så att säga).

Inför de senaste skrivprojektet har eleverna läst texter, sett filmer, samtalat och skrivit om Förbjuden kärlek. Vi har gjort övningar där bland annat delarna dramaturgi, tillbakablickar, kontraster, gestaltning, bildspråk, miljöns betydelse och diktens form förekommit. Dessa delar har jag vävt in i slutuppgiften där eleverna ska omsätta sina kunskaper. Uppgiften består av fem delar och har ett index i början av dokumentet. Jag introducerar en del/lektion. Uppgiften är nyskriven, bara testad i en klass och därför inte reviderad ännu. Så feel free att kopiera och redigera precis hur mycket du vill! Klicka på bilden för att se uppgiften:

forbjuden-karlek

Några av elevernas förklaringar till varför de lyckas så väl med steg-för-steg-skrivandet:

  • Det är enklare att göra en del i taget istället för att få hela uppgiften på en gång.
  • Det är skönt med de tydliga ramarna. Då seglar man inte iväg.
  • Det är lättare att skriva mycket om det finns ramar.
  • Det är bra att man ska tänka på en sak i taget (som varje del tar upp).

Tidigare skrivprojekt i liknande format, men där övningarna är kopplade direkt till varje del, är ÖN, VILSE och några andra som är skrivna av Josef Sahlin, Martin Fernström och Lotta Bohlin på Årstaskolan: En bok du sent ska glömma, Klippet, Den magiska dörren och Monstret.

Vad tycker du egentligen?

Under en dag gör vi hundratals val. Några av stor betydelse, några mindre eller betydelselösa. Vi förväntas tycka till om saker, men frågan är hur väl underbyggda våra åsikter egentligen är? Åsikter är sällan stabila och vi är ofta väldigt lättpåverkade av andra eller situationen. Trots detta kan vi uttrycka våra åsikter tämligen starkt och tvärsäkert i många olika frågor. Dessutom hittar vi snabbt argument som styrker våra åsikter. Eleverna är också duktiga på att tycka saker. Varför inte testa om eleverna hittar på argument som passar deras åsikter? Den här lektionsidén hämtade jag ifrån SVT-programmet Sociala monster (avsnitt 4) där Filip & Fredrik medverkade i ett litet experiment. Lektionsidén består av tre delar.

Del 1 – Vad tycker du om några aktuella samhällsfrågor

Eleverna får träna på att argumentera. De ska helt enkelt försöka hitta så många argument som möjligt som styrker deras åsikt. Dela ut svarsblanketten. Under varje svarsalternativ finns det gott om utrymme att skriva argument (som eleverna sedan kan använda som stöd i samtalen). Läs en fråga i taget och låt eleverna svara enskilt. Eleverna delger varandra svaren i mindre grupper om 3-4 elever där de också argumenterar för sin sak. Tidsbegränsa diskussionen till ett par minuter per påstående  (som är hämtade från programmet och ursprungligen kommer från Lunds universitet).

Del 2  – Samtal i helklass

Medan eleverna samtalar byter du i smyg till sida 3 i presentationen. Där har två av frågorna fått helt motsatt innebörd. I fråga 2 har ordet ”acceptabelt” blivit ”oacceptabelt” och i fråga 5 har ett ”inte” smugit sig in i påståendet. Samla in svarslapparna. Nu får grupperna redogöra för sina samtal i helklass. Gör några nedslag i grupperna. När du kommer till frågorna 2 och 5 kan enskilda elever ges möjlighet att lufta sin syn på saken. Gör så här:

  1. Läs påståendet högt och utdela ordet till en elev
  2. Berätta och visa hur eleven har svarat och ge denne tid att tänka över argumenten
  3. Eleven får motivera sitt svar

Det borde väcka några reaktioner i samtalsgruppen… och kanske ge några insikter. Testa detta på några fler utvalda elever (du har säkert god kännedom om vilka som lämpar sig väl att genomföra detta lilla experiment på).

Del 3 – Vad visar experimentet?

Eleverna får fundera på hur det kan komma sig att vi ”hittar på” argument som styrker vår åsikt. I vilka frågor är det vanligare än andra? Vet eleverna vad de och andra egentligen tycker om olika frågor? Trevligt om någon kommer till insikten att många frågor inte är så enkla – att världen inte är så digital med enkla svar om rätt och fel – utan går att belysa ur många olika perspektiv… och att livet handlar om att göra val! Mer eller mindre baserade på förnuftsmässiga argument… och mer eller mindre medvetna!