Livets lotteri – ett skrivprojekt

Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text,  beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Delarna introduceras en i taget för att ge eleverna tid att tänka, samtala och påbörja sitt skrivande. Antal lektioner totalt, inklusive introduktioner, genomgångar, övningar och skrivande, ca tolv-femton (tre lektioner/vecka i fyra-fem veckor).

Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Här finns hela uppgiften i ett Googledokument – enbart skrivprojektets upplägg och elevuppgifter. De gemensamma övningarna och inslagen får du anpassa efter den elevgrupp som du har framför dig.

Uppgiften – Livets lotteri

Du ska skriva olika texter om en fantastisk, unik, underbar och fullständigt makalös person – dig själv! Men texterna ska också handla om andra människor på andra platser och i andra tider. Du ska jämföra din egen livssituation med deras och fundera över varför just ditt liv har blivit som det är i Livets lotteri.

Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Det är dina tankar och upplevelser som är det viktigaste. Skriv inte bara vad som hände utan försök att få fram varför detta har haft betydelse för dig och hur det har påverkat dig.

Omfattning: Ca 0,5-1 sida/uppgift, totalt 2,5-5 sidor.

Tid till förfogande: Ca fyra veckor

DEL 1 VEM ÄR JAG?

Några av frågorna som eleverna kan välja att skriva om: Hur du blev som du är? Händelser eller personer som påverkat dig? Finns det någon i din familj eller närhet som du liknar? Eller ser upp till? Eller som du har en speciell relation till? Vilka egenskaper har du?

Gör så här
  1. Samla ord och idéer i en tankekarta, stödord.
  2. Börja skriv den del där du lättast kommer igång.
  3. Klipp och klistra ihop dina stycken.
Lista med positiva egenskaper

självförtroende, envis, lätt att samarbeta, antar utmaningar, effektiv, brett kontaktnät, punktlig, ansvarsfull, analytisk, drivande, lyhörd, metodisk, social, optimist, nyfiken, kreativ, ordningsam, generös, hjälpsam, givmild, sympatisk, empatisk

Lista med negativa egenskaper

envis, rotlös, kontrollbehov, dålig på att kompromissa, velig, svårt att fatta beslut, fattar för snabba beslut, otålig, kritisk, försiktig, långsam, pratar mycket, tidsoptimist, enstöring, pessimist, naiv, slarvig, snål, egoist, nedlåtande

DEL 2 ETT REPORTAGE

Intervjua någon av dina föräldrar eller mor-och farföräldrar om deras barndom och skriv ett reportage. I reportaget ska du försöka beskriva den person du valt så utförligt som möjligt (Det är viktigt att du får med de typiska inslagen som finns i ett reportage. Här kan du se hur ett reportage ser ut).

DEL 2B ETT REPORTAGE – Jämför med dig själv

Nu har du träffat en släkting och förhoppningsvis lärt känna personen på ett nytt och fördjupat sätt. Tänk om du hade vuxit upp under samma förutsättningar och varit med om samma saker. Hur hade det påverkat dig tror du? Hur skulle du ha gjort och tänkt? Försök att jämföra personen du intervjuat med dig själv. Du kan tänka:

  • Lika / olika
  • Så skulle jag också göra / så skulle jag aldrig göra
  • Förr i tiden / idag

Rubriken kan vara Personen X och jag: Min morfar och jag….

DEL 3 MITT NYA LAND

LIVETS

Använd dig av Livets lotteri som Rädda Barnen producerat. Gör testet och se var du statistiskt sett troligast skulle bli född. Använd dig av sen av texten på “Livets lotteri” (under de olika rubrikerna “Barndödlighet” osv), Globalis och Landguiden för att  ta reda på mer om det land du skulle kunnat bli född i.

  • Skriv en kort faktatext om landet.
  • Du ska referera till minst två källor (infoga fotnoter) när du skriver din faktatext om…
  • … några områden (två-tre) som ekonomi, fattigdom, utbildning.

Du kan göra så här:

  • Skriv upp stödord medan du läser texten.
  • Ta bort den ursprungliga texten.
  • Skriv en egen text med hjälp av dina stödord.
  • Infoga fotnoter.

DEL 4 EN MININOVELL

Använd dig av resultatet och texten från ”Livets lotteri”.  Skriv sedan en minovell som utspelar sig i ditt nya lands miljö och/eller handlar om något som är “typiskt” för landet. Det kan handla om hur livet är, funderingar kring drömmar och förväntningar inför framtiden. Berättelsen kan handla om sorg och/eller glädjeämnen. Tänk på att den ska utspela sig under väldigt kort tid, ett ögonblick eller en timme och handla om dig (välj själv om du skriver i jag-form eller tredje person).

Börja med att placera dig själv på en bestämd plats och tidpunkt, t ex “Jag klev upp ur sängen och började klä på mig mina trasor” eller “När Liza svänger in på uppfarten med sin Ferrari efter skolan…”

Förslag på titlar

Min arbetsdag på fältet, Liza – född med silversked i munnen, En dag i mitt 14-åriga liv, Jag går i skolan

DEL 5 EN FRAMSIDA – Ordspråket

Framsida med valfri titel (Kalla den inte bara ”Livets lotteri” utan ge den gärna en personlig undertitel som exempelvis: ”Fredrik – klok som en uggla” eller ”Fredrik – fri som en fågel” eller “Fredrik- modig som ett lejon”). Intro del 5: Kombinera bild med ordspråk. Välj en liknelse, ett ordspråk eller idiom.

FRI SOM EN FAGEL

  1. Leta bilder på PLATSER, SAKER/DJUR
  2. Ta en selfie
  3. Skapa bilden i Pages eller Keynote (med Alfa om du behöver)
  4. Den färdiga bilden med ordspråket skapas i www.canva.com

DEL 6 MITT SPRÅK OCH JAG

Tänk på hur du uttrycker dig, i både tal och skrift. Fundera på vilka ord och uttryck du använder ofta. Fråga gärna någon i din närhet om du har svårt att komma på vilka det är. Fundera på om du uttrycker dig olika i tal och skrift, med olika personer (t ex kompisar, familj, andra släktingar, lärare osv) och i olika sammanhang. Du kan börja med:

  • Samla ord och uttryck du använder ofta i en lista
  • Fundera på varför du använder orden (fyll på listan)
  • Fundera på i vilka sammanhang och med vem du använder dem, gör en tankekarta
  • Fundera på hur andra uppfattar dig utifrån de ord du använder (fyll på tankekartan)

Skriv en löpande text där du resonerar om ditt språkbruk. Utveckla dina tankar om ditt språk, vilka ord/uttryck du ofta använder, varför, i vilka sammanhang och hur det kan uppfattas av andra. Du kan också resonera om följande två påståenden. Vilket tycker du känns mest rätt?

  1. Mina tankar och känslor påverkar mitt språk (hur jag pratar och skriver)
  2. Mitt språk (hur jag pratar och skriver) påverkar mina tankar och känslor

Sen då?

Eleverna sammanställer alla texter snyggt i rätt ordning med omslagsbilden först såklart. Texterna ska sedan ”publiceras” för valfri person, till exempel någon där hemma, personen som blev intervjuad, en släkting eller nära vän. Den som läser kommenterar innehållet och hur denne uppfattar personen i ett brev, allt i positiv andra såklart. Denna text infogas också i boken. Vi skriver ut texterna och ser till att de hamnar på ett bra ställe. Det här är i första hand en bok för eleven själv.

5 comments

  1. Mona Larsson

    Hej Fredrik!
    Mona Larsson från Sundsvall …igen! Trevliga idéer och som vanligt, ett inspirerande och varierande arbetssätt att få eleverna intresserade. Nu undrar jag HUR du bedömer deras alster? Matriser? Skriftliga kommentarer? Betyg? Du nämnde för mig att du inte korrigerar eller ”rättar” elevernas texter i samma utsträckning längre. Jag undrar ifall du har märkt någon skillnad på dina elevers utveckling? Hur klarar de gymnasiet etc?
    En annan sak som jag också undrar över och det är hur du gör med elevernas arbeten som de skriver. Skriver du ut dem vid bedömning eller tycker du att de ska ta ansvar över att ha dem kvar i sina mappar(google drive) eller sparade på något annat sätt på datorn?

  2. fredrikarboga

    Hej Mona! Bara kul att du undrar 🙂 Vad gäller bedömningen är det viktigt att skilja på i vilket syfte man gör detta. För att utvärdera min egen undervisning gör jag bedömningar ofta. Vad fungerade bra och mindre bra? Varför? Hur kan jag lägga upp undervisningen annorlunda? Jag lägger mkt tid på att planera undervisningen så att det ska kännas angeläget att delta på lektionerna. Eleverna ska vara aktiva under lektionerna och de ska leda till ett lärande. När eleverna känner att de lär sig (vilket jag hoppas att de gör) upplever jag att behovet av elevinriktade bedömningar blir mindre. Vi använder elevexempel som förebilder så att eleverna vet ”nästa steg”. Självklart ger jag respons (ofta muntligt), ibland varvat med kamratrespons och självvärdering, men hellre ofta och lite än mycket och sällan. Bara utvalda delar, en eller två saker, och antingen språk eller innehåll. Den summativa bedömningen ges i slutet av olika projekt, ca fyra-fem ggr/termin. De elever som vill veta (nästan alla) delges på vilken nivå projektets delar har utifrån de olika kunskapskraven. Vi gör lite olika med publicering. Kortare texter kan publiceras på gemensamma Padlets eller liknande. Längre texter har de koll på själva. Om kompisar ska läsa byter de dator med varandra. Enstaka texter skrivs ut. Hoppas du fått några svar iaf. Ha det bra! hälsar Fredrik

  3. Lovisa

    Hej Fredrik!
    Har också funderat på hur du rättar/bedömer för att kunna använda till betygssättning. När du rättar (4-5ggr/termin) läser du hela texten? Använder du ”rättningspenna” dvs stryker under, kommenterar? Skulle själv nämligen vilja avlasta min rättningsbörda men har inte kommit på något bra sätt….

    • fredrikarboga

      Först och främst… lägger jag ned mest tid på att göra undervisningen så angelägen jag bara kan genom att placera in lärandet i tydliga sammanhang, skapa meningsfulla uppgifter (och frågor) som eleverna jobbar med enskilt, tillsammans och i hela klassen. Eleverna ska vara aktiva och ”gå in för att lära sig”. Så till bedömningen… skiljer på träning och match… eller övning och examenstillfälle. Under övningsperioden försöker jag ”rätta” så mkt som möjligt, det vill säga leda eleverna vidare i sitt lärande, visa hur jag och andra elever gör. Mest muntlig respons, men ibland kommenterar eller markerar jag delar av elevernas texter med olika färger (Rött=bör ändras, orange=fundera, grönt=bra). Varvar detta med kamratrespons och självvärdering. Få saker vid varje responstillfälle, antingen språk (t ex meningsbyggnad eller tempus) eller innehåll (t ex struktur eller gestaltning). Vid ”matchtillfället” när jag bedömer för betyg gör jag enbart noteringar för mig själv. Om vi har jobbat intensivt under övningstillfällena med elevernas texter vet de oftast på vilken nivå de olika delarna är (kunskapskraven). De som vill får veta på vilken nivå jag har bedömt de olika kunskapskraven. Långa och omfattande elevkommentarer till det avslutande arbetet skriver jag i princip aldrig eftersom det då redan är för sent att omsätta ”tipsen”.

  4. Lovisa

    Tack Fredrik för ditt svar! Ska fundera på hur jag kan förändra min respons till eleverna så att det blir meningsfullt för dem.
    Lovisa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s